Bakgrundsfakta Till Befolknings- och Välfärdsstatistik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bakgrundsfakta Till Befolknings- och Välfärdsstatistik"

Transkript

1 Bakgrundsfakta Till Befolknings- och Välfärdsstatistik 2003:2 Översyn av HBS (HUT, HBU, Utgiftsbarometern) inför 2003 års undersökning Avdelningen för befolknings- och välfärdsstatistik

2 Sammanfattning Under våren 2001 togs ett beslut om att produktansvaret för HBS skulle flyttas från BV/KOM i Stockholm till BV/EV i Örebro från och med år Flytten av undersökningen beror främst på att man vill att det ska finnas en ämnesmässig koppling mellan inkomststatistiken och utgiftsstatistiken. HBS är en av SCB:s mest krävande undersökningar för uppgiftslämnarna. Detta medför att svarsfrekvensen ligger lägre än för vanliga intervju och enkätundersökningar. Under de senaste åren har svarsfrekvensen sjunkit till 50 procent. Under år 2002 gjorde undersökningen en paus. Detta ansågs nödvändigt dels för att personalen som ska arbeta med HBS på BV/EV måste lära sig hur undersökningen fungerar och dels för att försöka förändra undersökningen på ett sådant sätt att kvaliteten och användningen av undersökningen ökar. Finans- och socialdepartementet är oroade över den sjunkande svarsfrekvensen. Framtiden för HBS är enligt dem osäker om svarsfrekvensen minskar ytterligare. I samband med beslut om att BV/EV ska överta ansvaret för HBS bildades en arbetsgrupp. Arbetsgruppen beslutade att översyn behövde göras över följande områden: 1. kartläggning av tidigare, nuvarande och framtida användningsområden 2. kartläggning av tidigare undersökningar och tester 3. besök och studier av HBS i andra länder 4. tester i försök att förbättra undersökningens kvalitet 5. estimering och databeredning av inkommet material. I denna rapport redovisas moment 1-4 i översynen. Översynen av HBS har medfört mycket och bred kunskap om hur undersökningen fungerar och hur den används. Översynen av HBS 2002 har resulterat i en ny datainsamlingsmetod för insamling år 2003 samt förändringar av innehåll i enighet med användarnas önskemål.

3 Innehållsförteckning 1 BESKRIVNING AV HBS Insamling av data Urvalsdesign 9 2 VARIATIONER AV INSAMLINGSMETODER ÖVER ÅREN 10 3 PRODUKTANSVARET FLYTTAS 12 4 HUVUDANVÄNDARE Regeringskansliet Önskad framtida användning på regeringskansliet Socialstyrelsen Tidigare användning Användning i framtiden Önskad utformning för framtida användning Konsumentverket Nuvarande användning av HBS Önskad utformning för framtida användning Livsmedelsverket Tidigare användning Önskad utformning för framtida användning Nationalräkenskaperna (NR) Nuvarande användning av HBS Önskad utformning för framtida användning KPI (KonsumentPrisIndex) Nuvarande användning av HBS Önskad utformning för framtida användning 18 5 HBS I ANDRA LÄNDER Nya Zeeland Danmark Finland 21

4 5.4 Norge 21 6 VÅRA EGNA ERFARENHETER Debriefing TESTER Tester i den ordinarie undersökningen under det första kvartalet Ökad tid för kontakt Uppföljning på ej anträffade i Stockholm och Göteborg Två kassaböcker Pilottestet Bakgrund Förslag till pilottest Syfte med pilottestet Enkäten/telefonintervjun Ny kassabok (insamlingsmetod A och C) Nytt informationsmaterial Test före pilottest Fråga sist Tidtagning Uppföljningsintervju Debriefing RESULTAT AV TESTERNA Tester under den ordinarie undersökningen 1:a kvartalet En kassabok per bokföringsvecka Extra kontaktvecka Test med besök Tester efter den ordinarie undersökningens slut Svarsfrekvens Primära variabler Explorativ information Uppföljningsintervjuer 41 9 SLUTSATSER HUSHÅLLENS UTGIFTER (HUT) Datainsamling Informationsbrev Kassabok 45

5 Telefonintervju Varulistor Urvalsdesign Kvalitetsarbete under Datainsamling Dataregistrering Databeredning Redovisning Publicering Nytt hushållsbegrepp Enhetlig hushållsföreståndare Förbrukningsvaror, kläder och skor 49 BILAGA 1, FÖRÄNDRINGAR Test 1975, inför HBU Test 1976, inför HBU HBU Krisgruppsåtgärder för att minska bortfallet, HUT 1983, test inför HUT HUT Uppläggning av fältarbetet och arbetet med bortfall 58 6 HUT 1987, test inför HUT HUT HUT HBS Datortest HUT HUT Kvittotest HBS 1998, test inför HBS HBS Test med videofilmer BILAGA 2, ÖVERSIKT AV FÖRÄNDRINGAR ÖVER TIDEN 67

6 BILAGA 3, DEBRIEFING 1 67 BILAGA 4, FOKUSGRUPP 67 BILAGA 5, UPPFÖLJNINGSINTERVJUER 67 BILAGA 6, DEBRIEFING 2 67 BILAGA 7, INSAMLINGSMATERIAL HBS BILAGA 8, INSAMLINGSMATERINAL SOM ANVÄNDES I PILOTTESTET BILAGA 9, INSAMLINGSMATERIAL FÖR HUT BILAGA 10, PLAN FÖR EXPERIMENT INBÄDDAT I HBS- PILOTUNDERSÖKNING ÅR BILAGA 11, ANALYS- OCH PRESENTATIONSPLAN HBS- PILOTUNDERSÖKNING ÅR BILAGA 12, RESULTATSAMMANFATTNING FÖR EXPERIMENT INBÄDDAT I STATISTISK UNDERSÖKNING HBS- PILOTUNDERSÖKNING ÅR REFERENSLISTA 69

7 1 Beskrivning av HBS HBS är en undersökning som studerar hushållens konsumtionsförhållanden. Undersökningens syfte är främst att belysa konsumtionsstandarden hos olika grupper av hushåll. Det sker genom att visa skillnader mellan olika grupper av hushåll när det gäller konsumtionsutgifternas nivå och fördelning på olika varor och tjänster. Ett annat viktigt syfte är att ge information om storleken på den totala konsumtionen av varor och tjänster för användning inom Nationalräkenskaperna och justering av vikterna i Konsumtionsprisindex. Huvudanvändarna av HBS är: Regeringskansliet Socialstyrelsen Konsumentverket Livsmedelsverket Nationalräkenskaperna KPI 1.1 Insamling av data Uppgiftsinsamlingen består av fyra delar: Inledningsintervju I en inledande telefonintervju kartläggs hushållens sammansättning. Ett begränsat antal frågor ställs också om sysselsättning och boende. Bokföring Uppgifterna om hushållens utgifter insamlas främst genom att hushållen under två veckor för kassabok över samtliga hushållsmedlemmars utgifter. Varje vecka under undersökningsåret startar hushållen i ett delurval bokföringen. Urvalet har delats in i 52 delurval. Antalet bokförande hushåll ska således vara approximativt lika under alla årets veckor. Kassaboken är varugrupperad. Det innebär att det finns ett avsnitt för följande typer av varor: Livsmedel Förbrukningsvaror Restaurang, pub, kafé, gatukök Dags- /kvällstidningar Lotter, tips, V75, Lotto, Bingolotto m.m. Tobak och snus 1 Vissa moment kommer att ändras i undersökningen 2003, dessa förändringar beskrivs längre fram i rapporten.

8 Starköl, vin och sprit Lokalresor med kollektivtrafik Radio, TV och fritidsartiklar Tjänster, räkningar Kläder och skor Övrigt I de tre senaste undersökningarna har hushållen fått bokföra livsmedel i klumpsummor. Enkät Tillsammans med kassaboken får hushållen en enkät. Frågorna i enkäten avser större utgifter som man har relativt sällan: Kläder och skor (den senaste tvåmånadersperioden) Inrikesresor med eller utan övernattning och utlandsresor utan övernattning (den senaste tvåmånadersperioden) Utrikesresor (den senaste tolvmånadersperioden) Drivmedel för bil (den senaste tolvmånadersperioden) Försäkringar (den senaste tolvmånadersperioden) Avgifter (t.ex. barnomsorg, telefon, medlemsavgifter), fordonskatt och liknande (den senaste tolvmånadersperioden). Möbler (den senaste tolvmånadersperioden) Vitvaror (den senaste tolvmånadersperioden) Kapitalvaror (den senaste tolvmånadersperioden) Sålda möbler, vitvaror och kapitalvaror (den senaste tolvmånadersperioden) Hushållsel och stadsgas i den ordinarie bostaden (den senaste tolvmånadersperioden) Ordinarie bostad (den senaste tolvmånadersperioden) Fritidsbostad (den senaste tolvmånadersperioden) Registerinsamling Via register insamlas inkomstuppgifter, uppgifter om fastighetsskatt, skattepliktiga förmåner och tomträttsavgäld för samtliga personer som medverkat i undersökningen. Intervjuarnas arbete Intervjuarbetet i HBS görs av en central telefongrupp i Örebro. Telefongruppen består av 6-8 intervjuare. Intervjuarna har 2-4 kontakter med varje hushåll. Den första kontakten sker vid inledningsintervjun. Den andra kontakten sker efter det att hushållet har fått kassabok och enkät hemskickad (skickas av intervjuaren efter inledningsintervjun). Denna kontakt kallas instruktionssamtal. Vid instruktions-

9 samtalet går intervjuaren igenom kassabok och enkät tillsammans med intervjupersonen. Intervjuarna gör sedan s.k. checksamtal efter behov. Vid checksamtalen tar intervjuaren reda på hur det går med bokföring och ifyllandet av enkäten och svarar på frågor om det är något intervjupersonen undrar över. Insamlingsmaterial för HBS finns i bilaga Urvalsdesign Undersökningen ska i princip belysa konsumtionen för alla privata hushåll i Sverige. På grund av att det kan vara svårt för äldre personer att göra den bokföring som undersökningen kräver har man satt en övre åldersgräns. Urvalspersonerna är mellan 0 och 74 år. Urvalet som omfattar personer dras som ett systematiskt urval ur SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). Urvalet fördelas slumpmässigt i 52 lika stora delurval som motsvarar en startvecka för bokföringen. Det innebär att varje hushåll får en bestämd mätperiod.

10 2 Variationer av insamlingsmetoder över åren Både namn och insamlingssätt har varierat under åren. Undersökningen har kallats Hushållsbudgetundersökningen (HBU), Hushållens utgifter (HUT), Utgiftsbarometern och Hushållsbudgetstatistik (HBS). Fram till och med 1997 har intervjuarbetet utförts av fältintervjuare runt om i landet. Fältintervjuarna har främst utfört intervjuerna via besök. Kassabok I kassaboken är huvudprincipen att hushållet ska bokföra samtliga utgifter under bokföringsperioden. Detaljeringsgraden har varierat, bl.a. när det gäller livsmedel, mängd, inköpsställe och egenproducerade varor. Ibland har det varit detaljerad bokföring av livsmedel och ibland bokföring av livsmedel i klumpsummor. Bokföringsperioden har varierat mellan två och fyra veckor. Utgifter bakåt i tiden Förändringar har även skett i insamling av de nuvarande enkätfrågorna, d.v.s. utgifter som hushållen haft bakåt i tiden. Fram till 1985 ställdes de nuvarande enkätfrågor i en besöksintervju kallad årsintervjun. Intervjun gjordes det första kvartalet året efter undersökningsåret. Under 1985 ersattes den så kallade årsintervjun med en enkät. Övergången från besök till enkät för enkätfrågorna gjordes dels av ekonomiska skäl och dels för att man trodde att det skulle vara enklare för hushållen att i lugn och ro fylla i enkäten. Svarsfrekvensen sjönk med ca 7 procentenheter. Bakgrundsuppgifter Från 1988 användes besök (ibland telefon) för att samla in bakgrundsuppgifter och för att informera om undersökningen. Hushållen fick därefter fylla i de nuvarande enkätfrågorna i en enkät som fanns i slutet av kassaboken. Därmed fick hushållen både kassabok och enkät vid samma tillfälle. Ny insamlingsmetod 1999 Undersökningen avseende år 1997 avbröts på grund av att svarsfrekvensen sjönk och befarades bli knappt 50 procent. Under 1998 gjordes ett uppehåll för att försöka förbättra undersökningen byttes åter insamlingsmetod. Inledningsintervjun samt information om undersökningen som tidigare gjorts vid ett besök gjordes nu via telefon. I samband med att undersökningen gjordes om lades intervjuarbetet över på en mindre grupp centrala intervjuare i Örebro. Intervjuargruppen bestod av 6-8 intervjuare. Anledningen till intervjuarbytet var att man ansåg att det var bättre att låta en mindre grupp intervjuare arbeta mer intensivt med undersökningen för att bibehålla kompetens och engagemang.

11 Både kassaboken och enkäten ändrades. Hushållen fick bokföra i två veckor och livsmedel behövde inte bokföras detaljerat. I samband med minskningen av antalet bokföringsveckor lades utökades enkäten med frågor om bl.a. kläd- och skoinköp de senaste två månaderna. År 1999, 2000 respektive 2001 blev svarsfrekvensen 53, 52 respektive 50 procent. Mellan 1996 och 1999 ökade andelen ej anträffade med totalt 4 procentenheter. I Stockholm ökade andelen ej anträffade med 7 procentenheter och i Göteborg och Malmö med nästan 5 procentenheter. HBS är en av SCB:s mest krävande undersökningar för uppgiftslämnarna. Därför kan vi inte förvänta oss lika hög svarsfrekvens som i andra undersökningar. Eftersom svarsfrekvensen sjunkit under åren har man gjort många tester och förändringar i HBS. I bilaga 1 beskrivs undersökningarna från 1978 till 2001 i detalj samt de tester som genomförts. I bilaga 2 finns en översiktstablå som visar hur underökningen förändrats under åren.

12 3 Produktansvaret flyttas Produktansvaret för HBS har flyttats från BV/KOM i Stockholm till BV/EV i Örebro från och med år Vid BV/EV finns HEK-undersökningen (Hushållens EKonomi). Ett skäl till flytten är att man vill utnyttja den ämnesmässiga kopplingen mellan inkomststatistiken och utgiftsstatistiken. En annan fördel är att ämnespersonal och intervjuare finns på samma ort. Under år 2002 gjordes ingen undersökningen. Det ansågs nödvändigt för att personalen på BV/EV skulle ha möjlighet att lära sig mer om undersökningen. Man ville också göra förändringar för att förbättra kvaliteten och öka användningen av undersökningen. Finans- och socialdepartementet är oroade över den sjunkande svarsfrekvensen. Framtiden för HBS är osäker om svarsfrekvensen minskar ytterligare. När beslutet att BV/EV skulle överta ansvaret för HBS hade fattats bildades en arbetsgrupp. Arbetsgruppen bestod av: Katarina Hansson, BV/EV Leif Johansson, BV/EV Klas Lindström, BV/EV Agneta Sandqvist, BV/EV Stefan Svensson, BV/EV Sixten Lundström, BV/LEDN Birgit Henningsson, U/MET Susanne Swärd Jansson SCB/I Anita Olsson Malmberg BV/KOM Arbetsgruppen beslutade att göra en översyn som skulle innehålla följande delar: 1 kartläggning av tidigare, nuvarande och framtida användningsområden 2 kartläggning av tidigare undersökningar och tester 3 besök och studier av HBS i andra länder 4 tester i försök att förbättra undersökningens kvalitet 5 estimering och databeredning av inkommet material. I denna rapport redovisas moment 1-4 i översynen.

13 4 Huvudanvändare Användningen av HBS har minskat under 1990-talet. Det är mycket viktigt att användningen av HBS ökar. Därför började vi översynen med att kartlägga nuvarande användningsområden, tidigare användningsområden och se vilka nya användningsområden som skulle vara möjliga i framtiden. Kartläggningen innebar att vi vid ett eller flera tillfällen träffade respektive huvudanvändare. Utöver synpunkter på vad som behöver förändras i undersökningen för att förbättra användningen har vi fått mycket positiv respons och ökat engagemang från användarnas sida. Vi kommer i framtiden att ha kontinuerliga kontakter med samtliga användare. En bra relation med användarna ger en ökad förståelse för undersökningen. Nedan följer en sammanfattning av användarnas synpunkter. 4.1 Regeringskansliet Regeringskansliet har använt HBS i mycket begränsad omfattning. Men det finns önskemål om att använda HBS mer, främst på Finansdepartementet och Socialdepartementet Önskad framtida användning på regeringskansliet På Finansdepartementet vill man studera varugrupper med olika skattesatser. Man vill se om konsumtionen av en viss vara förändras när momssatsen ändras, t.ex. sänkning av bokmomsen. Det finns också ett stort intresse av att följa den gröna skatteväxlingen och simulera indirekt beskattning. Man vill skapa en simuleringsmodell för indirekt beskattning för att kunna mäta de fördelningspolitiska effekterna av förändringar i den indirekta beskattningen och budgeteffekten av sådana förändringar. I samband med beslutet att BV/EV skulle ta över ansvaret för HBS påbörjades ett arbete med att skapa en simuleringsmodell för indirekt beskattning. För att kunna få en så fullständig analys som möjligt kommer simuleringsmodellen att kopplas till den nuvarande mikrosimuleringsmodellen FASIT. Detta för att kunna visa de kombinerade effekterna av samtidiga förändringar i den direkta beskattningen, bidragssystemen och den indirekta beskattningen. 4.2 Socialstyrelsen Socialstyrelsen har inte kunnat använda HBS de senaste åren eftersom urvalen varit för små.

14 4.2.1 Tidigare användning Fram till 1997 har Socialstyrelsen använt HBS vid översynen av socialbidragsnormen. Vid översynen tittar man på sådana utgiftsposter som ingår i socialbidragsnormen. Utgiftsposterna jämförs sedan för låginkomsthushåll och hushåll med socialbidrag. Efter 1997 har denna översyn gjorts av Konsumentverket i beräkningen av Skäliga levnadskostnader (se vidare under Konsumentverket). Socialstyrelsen har även använt HBS för att titta på utgifter för hälso- och sjukvård samt färdtjänst. Nu hämtas de flesta av dessa uppgifter från HEK (undersökningen om Hushållens EKonomi). Vart tredje år ger Socialstyrelsen ut rapporten Social rapport. I rapporten har man använt HBS för att belysa utgiftssidan för utsatta grupper. För att kunna använda HBS till detta måste man ha minst 50 observationer i var och en av de utsatta grupperna (arbetslösa, invandrare, socialbidragstagare, personer som är långtidssjukskrina, ensamstående med barn). I de senaste årens undersökningar är antalet observationer i dessa grupper mindre än Användning i framtiden Det är inte så stor skillnad mellan arbetare och tjänstemän vad gäller inkomst. Det är däremot större skillnad mellan gruppen arbetare/tjänstemän och dem som är utanför arbetsmarknaden. Socialstyrelsen vill därför göra jämförelser mellan olika inkomstklasser och hushållstyp. Socialstyrelsen vill kunna titta på konsumtion för: skuldsatta (en växande grupp. De får normalt ingen hjälp av de sociala myndigheterna när det gäller skulderna. De måste i så fall få skuldsanering) underhållsskyldiga (hur stora extra kostnader de har utöver underhåll för sina barn, t.ex. större lägenhet, mat, kläder, hobby) långtidssjukskrivna män och kvinnor sjuka invandrare (oftast syns inte denna grupp eftersom de får socialbidrag i stället för sjukersättning) Önskad utformning för framtida användning För att öka Socialstyrelsens användning i framtiden önskas: ändring av hushållsindelningen. Nu redovisas endast barnfamiljer med barn upp till 17 år. Barnfamiljer med barn över 17 år redovisas i gruppen övriga hushåll tillsammans med hushåll med ytterligare vuxen. Det vore bra att ändra hushållsindelningen så att gruppen övriga hushåll minskar urvalsförstärkning vissa år för utsatta grupper (ensamstående med barn, arbetslösa, invandrare, långtidssjukskrivna etc.) detaljerad bokföring av livsmedel

15 möjlighet att skilja på läkemedel med och utan recept, samt möjlighet att få reda på inköpsställen för receptfria läkemedel, hälsokost och naturläkemedel större urval 4.3 Konsumentverket Nuvarande användning av HBS Konsumentverket använder (statistik) resultat från undersökningen när de gör beräkningar av Skäliga levnadskostnader. Sådana beräkningar görs varje år och redovisas i en rapport. Man studerar sådana utgiftsposter som ingår i socialbidragsnormen och jämför utgiftsposterna för låginkomsthushåll och för hushåll med socialbidrag. Konsumentverket använder HBS för att fånga tendenser/förändringar som kan behöva specialstuderas. Ju mer detaljerad statistiken är, desto större är chanserna att också mindre förändringar fångas upp. Detta ökar möjligheterna att vidta åtgärder i ett tidigt skede. Konsumentverket arbetar med livsmedel främst utifrån hushållsekonomiska och miljömässiga aspekter. Man studerar förändringar av livsmedelskonsumtion och förändringarnas konsekvenser för hushållen Önskad utformning för framtida användning För att öka Konsumentverkets användning av publicerat material i framtiden önskas: redovisning av trebarnshushåll för sig redovisning av ensamstående uppdelat på kön, ålder (alternativt genomsnittsålder), med och utan barn. Eftersom det kan vara svårt att redovisa ensamstående män med barn föreslås redovisning av ensamstående kvinnor med barn och samtliga ensamstående med barn. redovisning av fritidsartiklar uppdelat på kön och ålder redovisning av ytterplagg för sig specificering av vad som är gåvor till personer utanför hushållet uppdelning av varugruppen förbrukningsvaror så att t.ex. hygienprodukter redovisas för sig. Utöver ovanstående önskemål om redovisning/publicering av undersökningen vill Konsumentverket att vi i kommande undersökningar samlar in information om: gåvor inom familjen och veckopeng till barn hur mycket ungdomar som jobbar och bor hemma hos sina föräldrar betalar till hushållet

16 konsumtion för ensamstående föräldrar som inte bor tillsammans med sina barn barns resor till och från föräldrar arbetsresor månadskort för kommunal transport fackavgifter i olika förbund. Konsumentverket önskar att detaljeringsgraden i livsmedelsstatistiken i stort återgår till den som rådde Utöver uppgifter om utgifter är kvantitetsuppgifter värdefulla. Kombinationen värde och volym ger en mycket bättre grund för att förklara vari skillnader mellan åren och mellan grupper består. Utöver dessa uppgifter vill Konsumentverket att hushållen noterar om inköpta produkter är miljömärkta/ekologiskt odlade. På konsumentverket är man också intresserade av att studera hur mycket färdigmat (förädlad mat, bekväm mat) hushållen konsumerar och hur konsumtionen av denna produktgrupp varierar mellan olika typer av hushåll. 4.4 Livsmedelsverket Tidigare användning Livsmedelsverket har använt HBS till och från beroende på hur detaljerad redovisningen av livsmedel varit. Livsmedelsverket har varit delaktig i två undersökningar, 1989 och I dessa undersökningar har livsmedel och kvantiteter av livsmedel bokförts detaljerat. Dessutom fick en person i hushållet föra dagbok över allt han/hon åt under en vecka, en s.k. menydagbok. För mer information, se Livsmedelsverkets rapporter Hushållens livsmedelsinköp och kostvanor (1989) och Riksmaten , Kostvanor och näringsintag i Sverige Önskad utformning för framtida användning För att öka Livsmedelsverkets användning i framtiden önskas: årlig undersökning detaljerad bokföring av livsmedel, helst med mängder och tillräcklig detaljeringsnivå (fetthalt på mjölk, matfett m.m.) möjlighet att ange plats för utemåltider: restaurang, hamburgerbar, kafé m.m. utöka urvalet till att omfatta individer från 0-79 år möjlighet att ange beredningsgrad (konserv, fryst) möjlighet att ange om livsmedlet är nyckelhålsmärkt någon form av bokföring av egenproduktion och livsmedel som gåvor till/från hushållet

17 4.5 Nationalräkenskaperna (NR) Nuvarande användning av HBS NR använder HBS för att skatta hushållens totala konsumtion. Med hushållens totala konsumtion menas konsumtionen som svenska medborgare gör inom och utanför landet. Turisters konsumtion i Sverige räknas inte med. Det är viktigt att NR får säkra mikroskattningar för att kunna beräkna hushållens totala konsumtion Önskad utformning för framtida användning statistik över egenproducerade varor statistik över löneförmåner minskade definitionsskillnader mellan HBS och NR - försäkringar, i NR ska endast administrationsavgifter inkluderas - begagnade varor, i NR ska endast nettobeloppet registreras - gåvor och transfereringar, ska i NR tas upp när man handlar för penninggåvan/transfereringen detaljerad livsmedelsbokföring större intermittenta undersökningar, helst var femte år höjd ålder i urvalet 4.6 KPI (KonsumentPrisIndex) Nuvarande användning av HBS HBS-materialet är ett viktigt underlag i beräkningen av KPI. Materialet används dels vid vägningstalsberäkningar samt vid val av lämpliga representantprodukter i varukorgen. Vid beräkningen av vägningstal inhämtas det mesta underlaget från Nationalräkenskaperna. Detta material avser den privata konsumtionen på aggregerad nivå och detta skall sedan fördelas på representantprodukterna. Denna fördelning på låg nivå utförs till stor del med HBS som källa (andra källor används också i tillämpliga fall). Eftersom NR använder HBS som källa vid skattningen av den privata konsumtionen kan man säga att HBS påverkar KPI både direkt och indirekt via NR. Svenska KPI har en unik indexkonstruktion som inte används i något annat land. I KPI beräknas korttidslänkar där föregående års konsumtion ligger till grund för vägningstalen samt en långtidslänk där det aktuella årets konsumtion används. Denna långtidslänk är unik för svenska KPI. Syftet med långtidslänken är att fånga upp effekterna av att konsumtionens sammansättning förändras under året p.g.a. produkternas olika prisutveckling, dvs. konsumenternas substitutionseffekter.

18 4.6.2 Önskad utformning för framtida användning För att kunna fånga substitutionseffekterna på ett bra sätt krävs att HBS har en hög aktualitet (avse det aktuella året för KPI) samt har en hög detaljeringsgrad. De produktgrupper, enligt COICOP (Classification of Individual Consumption by Purpose-Household Budget Survey), där detta är särskilt viktigt är följande: 03 Kläder och skor 05 Inventarier och hushållsvaror 09 Rekreation och kultur 12 Diverse varor och tjänster (vissa delar) KPI tittar på den totala konsumtionen i Sverige. Med detta menas svenska medborgares konsumtion samt all annan konsumtion som sker i Sverige. Svenskarnas konsumtion utomlands räknas inte. Därför vill man kunna skilja ut utgifter som svenskar haft utomlands. KPI behöver årliga undersökningar för att kunna se förändringar för olika varor från ett år till ett annat. Detta är sådana variationer som man inte kan förutspå. KPI:s problem är idag att urvalet är för litet för att man ska kunna göra jämförelser från ett år till ett annat. Om KPI måste välja mellan små årliga undersökningar mot större intermittenta så vill de hellre ha intermittenta eftersom de ändå inte kan använda sig av de alltför små urvalen.

19 5 HBS i andra länder I syfte att förbättra våra kunskaper om hushållsbudgetundersökningar och få idéer till förbättringar i den svenska hushållsbudgetundersökningen har vi studerat hur undersökningen görs i andra länder. Vi har besökt Norge, Danmark, Finland och Australien. Dessutom har vi fått material från Nya Zeeland, Canada och Storbritannien. Samtliga länder använder sig av besöksintervju och kassabokföring med detaljerad livsmedelsbokföring. Materialet från Storbritannien har gett oss bra idéer till hur man kan utveckla kassaboken. Nedan följer en sammanfattning av hushållsbudgetundersökningen i några av de länder vi studerat. 5.1 Nya Zeeland På Nya Zeeland är motsvarigheterna till HEK (Hushållens Ekonomi, även kallad Inkomstfördelningsundersökningen) och HBS en gemensam undersökning. Undersökningen görs varje år. Urvalet som omfattar adresser dras med hjälp av multistegssampling. Kontakten med hushållen sker genom personliga besök. Om intervjuaren inte fått tag på någon i hushållet efter fyra besök samma dag, kodas detta hushåll som bortfall. Om det bor flera hushåll på en adress väljer intervjuarna slumpvis vilket hushåll som ska intervjuas. Undersökningen avser perioden första april till sista mars. Statistik från undersökningen publiceras ca fem månader efter undersökningsårets slut. Kassabokföringsperioden är 14 dagar. Hushållen får en kassabok för varje vecka. Före bokföringsstart sker tre intervjuer (i en besöksintervju). En intervju görs om hushållets sammansättning och socioekonomiska karaktäristika, en om hushållens inkomster och en om hushållets utgifter de senaste tolv månaderna. Det gäller varor/tjänster som kostat över 200 dollar. För räkningar och räntebetalningar räcker det med den senast betalade. Svarsfrekvensen var 80,4 procent Andelen vägrare var 14,5 procent. 5.2 Danmark Urvalet är adresser varje år. I publiceringen slår man samman årets undersökning med de två senaste undersökningarna. Mittenåret blir referensår. Urvalet dras enligt följande:

20 Först bestäms antal intervjuare och vilka intervjuare som skall genomföra undersökningen. Intervjuarna kommer från ett privat intervjuarföretag. Hänsyn tas till intervjuarens bostadsort och intervjuarens intresse för undersökningen. Därefter bestäms det geografiska område som intervjuaren skall täcka. Detta sker genom att bestämma i vilka församlingar som intervjuaren skall genomföra intervjuer. Avståndet från intervjuarens bostad till de utvalda lägenheterna skall inte vara större än tio km. Intervjuarens hemförsamling ingår inte i urvalsramen. Urvalsramen utgörs alltså av alla församlingar runt de utvalda intervjuarnas hemförsamling enligt tio kilometers kriteriet. I urvalsramen ingår samtliga bebodda lägenheter med sju eller färre boende. I samband med urvalsdragningen fördelas också de dragna adresserna på intervjuveckor. I undersökningen gäller sedan att den utvalda adressen skall undersökas. Om andra personer bor på adressen än de som bodde där vid urvalsdragningen är det de som bor där vid första intervjutillfället som skall ingå i undersökningen. Datainsamlingen består av att hushållen för kassabok under två veckor och deltar i två besöksintervjuer. Utöver en större kassabok till hela hushållet får varje hushållsmedlem en egen mindre kassabok som de kan ha med sig för att inte missa mindre inköp. Vid det första besöket bestämmer intervjuaren tillsammans med hushållet vilken mätperiod hushållet ska ha. Vanligtvis börjar mätperioden dagen efter. Därefter genomförs första delen av intervjun. Frågorna i intervjun handlar om personuppgifter såsom kön, ålder, sysselsättning och utgifter för varaktiga varor och tjänster, t.ex. utlandsresor, tjänsteresor och barnomsorg. Vid det andra besöket, som oftast sker omedelbart efter kassabokföringsperioden, skall intervjuaren hämta kassaböckerna och genomföra den andra delen av intervjun. I denna andra del frågar man om bostadsutgifter, fritidshusutgifter, uppvärmning, försäkringar, bil/transport etc. Vid detta tillfälle får den intervjuade också välja en gåva ur en katalog. Varje besök tar cirka 1 timme. Bortfallet i de sammanslagna undersökningarna för var ca 37,1 procent, därav 23,6 procent avböjt medverkan. Alla hushåll får en miniräknare, tillsammans med informationsbrevet. De som deltagit i undersökningen får välja en gåva ur en katalog. De får välja mellan elva gåvor, t.ex. kamera, radio eller kaffebryggare. Alla som använt den lilla kassaboken får en tvistpåse. Alla hushåll som deltagit i undersökningen deltar dessutom i ett lotteri där vinnaren får kronor efter vinstskatt. Chansen att vinna är 1 på 100.

Den nya HUT:en. Hushållens utgifter

Den nya HUT:en. Hushållens utgifter Den nya HUT:en Hushållens utgifter Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE...3 ÖVERSYNEN ÅR 2002...4 KVALITETSFÖRBÄTTRINGAR ÅR 2003...5 ÖKAD URVALSSTORLEK OCH MINSKAT URVALSFEL...5 UTÖKAD MÅLPOPULATION...5

Läs mer

2004:6. Den nya HUT:en Hushållens utgifter

2004:6. Den nya HUT:en Hushållens utgifter 2004:6 Den nya HUT:en Hushållens utgifter I serien Bakgrundsfakta presenteras bakgrundsmaterial till den statistik och de prognoser som avdelningen för befolknings- och välfärdsstatistik vid SCB producerar.

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(23) Lantbruksstatistik. Attityder till ekologiska livsmedel

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(23) Lantbruksstatistik. Attityder till ekologiska livsmedel STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(23) Attityder till ekologiska December 2004 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(23) Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte...3 Bakgrund...3 Resultat från attitydundersökningen...4 Ekologiska

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

Household Budget Survey (HBS) 2004, Expenditure and income report. Skillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda hushåll

Household Budget Survey (HBS) 2004, Expenditure and income report. Skillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda hushåll HE 35 SM 0502 Hushållens utgifter (HUT) 2004 Utgifts- och inkomstrapport Household Budget Survey (HBS) 2004, Expenditure and income report I korta drag Boendet kostar mest Svenska hushålls utgifter var

Läs mer

Datainsamling från individer möjligheter & begränsningar

Datainsamling från individer möjligheter & begränsningar Datainsamling från individer möjligheter & begränsningar SCB:s forskardag 8 oktober 2013 Håkan Schultz (hakan.schultz@scb.se) Jan Hörngren (jan.horngren@scb.se) Anton Johansson (anton.johansson@scb.se)

Läs mer

Konsumentprisindex för pensionärer 2011

Konsumentprisindex för pensionärer 2011 Konsumentprisindex för pensionärer 2011 Innehåll sid 3 sid 4 sid 7 sid 10 sid 12 sid 15 Inledning Konsumtionsmönster Utveckling under 2000-talet Konsumentpriser Prisindex för pensionärer Sammanfattning

Läs mer

Bilaga 3. Redovisning av familjer

Bilaga 3. Redovisning av familjer Bilaga 3. Redovisning av familjer I denna publikation har vi använt SCB:s befolkningsregister för att belysa barns familjeförhållanden. Uppgifter från olika urvalsundersökningar har använts för att belysa

Läs mer

IT bland individer 2006

IT bland individer 2006 IT bland individer 2006 IT0102 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Informationsteknik A.2 Statistikområde Användning och tillgång av IT i företag och bland individer A.3 Statistikprodukten ingår ej i

Läs mer

SKOP. Rapport till Hyresgästföreningen mars 2011

SKOP. Rapport till Hyresgästföreningen mars 2011 SKOP Rapport till Hyresgästföreningen SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen intervjuat drygt 4.400 ungdomar i åldern 20 till 27 år. Undersökningens frågor gällde ungdomars bostadssituation och genomfördes

Läs mer

Hushållsbarometern hösten 2006

Hushållsbarometern hösten 2006 Hushållsbarometern hösten Erika Pahne Institutet för Privatekonomi November Sammanfattning Hushållsindex har stigit från 49 till 50, och är på den högsta nivån sedan våren 2004, vilket betyder att de som

Läs mer

Household Budget Survey (HBS) 2005, Expenditure and income report. Transport dyrast i södra mellanbygden

Household Budget Survey (HBS) 2005, Expenditure and income report. Transport dyrast i södra mellanbygden HE 35 SM 0601 Hushållens utgifter (HUT) 2005 Utgifts- och inkomstrapport Household Budget Survey (HBS) 2005, Expenditure and income report I korta drag Boendet kostar mest Boendet är den enskilt största

Läs mer

Innehåll. 1. Om undersökningen 2. 2. Konsumentklimatet inför andra kvartalet 2011 2. 3. Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med?

Innehåll. 1. Om undersökningen 2. 2. Konsumentklimatet inför andra kvartalet 2011 2. 3. Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med? TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 ()8 7 42 fax +46 ()8 7 42 1 www.tns-sifo.se l Ökat intresse för bättre bostad Konsumentklimatet Mars 211 12231 Karna Larsson-Toll

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Beräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning. Metod RAPPORT 2012-11-22 1(18)

Beräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning. Metod RAPPORT 2012-11-22 1(18) Avdelningen för Nationalräkenskaper Klas Lindström RAPPORT 2012-11-22 1(18) Beräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning På uppdrag av Riksrevisionen

Läs mer

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.

Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån

Läs mer

Hur gör de egentligen?

Hur gör de egentligen? Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Översyn av index för utrikes flygresor

Översyn av index för utrikes flygresor STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till nämnden för KPI 1(5) Översyn av index för utrikes flygresor För information Efter en översyn har det internt beslutats att ändra vissa delar av KPIundersökning för utrikes

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Konsumenternas tro på ekonomin starkare än på fyra år

Konsumenternas tro på ekonomin starkare än på fyra år Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, maj Konsumenternas tro på ekonomin starkare än på fyra år Konsumenternas förtroende för ekonomin stärktes ytterligare i maj. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex 303 Kapitel 19 innehåller information om Detaljhandelspriser för vissa livsmedel Konsumentprisindex för livsmedel Jordbrukets prisindex Sammanfattning Detaljhandelspriser I tabell 19.1 visas genomsnittliga

Läs mer

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats.

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats. Pressmeddelande 2006-03-20 Ny undersökning: Fattiga småhusägare ökar i antal Antalet familjer med småhus som lever under socialbidragsnormen är i dag 145 000. När den nya fastighetsskatten slår igenom

Läs mer

Konsumenternas förtroende oförändrat i oktober

Konsumenternas förtroende oförändrat i oktober Inkomst och konsumtion 2014 Konsumentbarometern 2014, oktober Konsumenternas förtroende oförändrat i oktober Konsumenternas förtroendeindikator var i oktober 0,4, då den i september var -0,7 och i augusti

Läs mer

Minnesanteckningar från användarrådet för välfärdsstatistik, 2013-11-20

Minnesanteckningar från användarrådet för välfärdsstatistik, 2013-11-20 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(5) Minnesanteckningar från användarrådet för välfärdsstatistik, 2013-11-20 Närvarande: Anna Hedborg, ordförande Daniel Waldenström, Uppsala universitet Tom Nilstierna, Socialdepartementet

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

Riksnormen för ekonomiskt bistånd 2006 2016

Riksnormen för ekonomiskt bistånd 2006 2016 Riksnormen för ekonomiskt bistånd 2006 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd.

Läs mer

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1 Fickekonomen 2006 I årets upplaga av Fickekonomen framkommer att det är barnfamiljer, där båda föräldrarna har arbete och barnen barnbidrag, som är de största vinnarna 2006. Höjda löner och sänkt skatt

Läs mer

Den svaga uppgången i ekonomiförtroendet fortsatte i januari

Den svaga uppgången i ekonomiförtroendet fortsatte i januari Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, januari Den svaga uppgången i ekonomiförtroendet fortsatte i januari Konsumenternas förtroendeindikator var i januari 6,0, då den i december var 4,4

Läs mer

Elevpaneler för longitudinella studier 2014 Panel 8 UF0501 Innehåll

Elevpaneler för longitudinella studier 2014 Panel 8 UF0501 Innehåll Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (16) Elevpaneler för longitudinella studier 2014 Panel 8 UF0501 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering...

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

HUSHÅLLENS UTGIFTER (HUT) 2003

HUSHÅLLENS UTGIFTER (HUT) 2003 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(150) HUSHÅLLENS UTGIFTER (HUT) 2003 Utgifter (och disponibel inkomst) HE0201 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.0 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde

Läs mer

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, april Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger Konsumenternas förtroende för ekonomin var oförändrat i april. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

Minnesanteckningar från användarrådet för välfärdsstatistik, 2014-04-08

Minnesanteckningar från användarrådet för välfärdsstatistik, 2014-04-08 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) Minnesanteckningar från användarrådet för välfärdsstatistik, 2014-04-08 Närvarande: Anna Hedborg, ordförande Jan Henriksson, Boverket Tom Nilstierna, Socialdepartementet Magnus

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Konsumenternas förväntningar på ekonomin mestadels svaga i augusti

Konsumenternas förväntningar på ekonomin mestadels svaga i augusti Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, augusti Konsumenternas förväntningar på ekonomin mestadels svaga i augusti Konsumenternas förtroendeindikator var i augusti 8,3, medan den i juli var

Läs mer

Uppåtgående trend för den ekonomiska stämningen nedåt i juni

Uppåtgående trend för den ekonomiska stämningen nedåt i juni Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, juni Uppåtgående trend för den ekonomiska stämningen nedåt i juni Konsumenternas förtroende för ekonomin försvagades något i juni. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

Hushållens utgifter. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

Hushållens utgifter. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Hushållens utgifter 1999 2001 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Hushållens utgifter 1999-2001 Statistiska centralbyrån April 2003 2 Hushållens utgifter (HUT) 1999-2001 Slutlig rapport The Household

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, november 1 Sammanfattning Index ens index har stigit från 48 i våras till 50. Det betyder att hushållens ekonomi förbättrats det senaste

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Attityder till skolan Föräldrar 2012-09-10 Inledning Enheten för Utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under våren

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Statistik RAPPORT. AVDELNINGEN ENVIRONMENT FÖR AND MILJÖ- REGIONAL OCH STATISTICS REGIONALSTATISTIK Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Bodil Mortensson Lena

Läs mer

Information om 2012 års avgifter för insatser till personer med funktionsnedsättning under 65 år

Information om 2012 års avgifter för insatser till personer med funktionsnedsättning under 65 år Information om 2012 års avgifter för insatser till personer med funktionsnedsättning under 65 år För insatser till personer med funktionsnedsättning såsom hemtjänst, dagverksamhet, trygghetslarm och bostad

Läs mer

Hur stora är dina inkomster?

Hur stora är dina inkomster? Hur stora är dina inkomster? Börja med att ställa samman inkomsterna per månad. Använd nettoinkomst, dvs lön efter skatt och andra eventuella avdrag. Kr per månad Vidare till sparande Inkomst, din egen

Läs mer

Konsumenternas tro på Finlands ekonomi ökade något i juli

Konsumenternas tro på Finlands ekonomi ökade något i juli Inkomst och konsumtion 2014 Konsumentbarometern 2014, juli Konsumenternas tro på Finlands ekonomi ökade något i juli Konsumenternas allmänna förtroende för ekonomin var i juli nästan oförändrat. I juli

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna: elever per 15 oktober 2012 UF0110

Särskild utbildning för vuxna: elever per 15 oktober 2012 UF0110 BV/UA 2013-03-27 1(10) Särskild utbildning för vuxna: elever per 15 oktober 2012 UF0110 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Arbetskraftflöden 2011

Arbetskraftflöden 2011 FS 2013:2 2013-02-08 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2011 Under året började 4 140 personer förvärvsarbeta samtidigt som 3 410 slutade förvärvsarbeta Nästan 3 500 Norrköpingsbor bytte arbetsplats till

Läs mer

Budget- och skuldrådgivning

Budget- och skuldrådgivning Budget- och skuldrådgivning Jonas Persson 046 35 64 64 jonas.persson@lund.se Marie Magnusson 046 35 67 68 marie.magnusson@lund.se Dokumentation och sekretess Inte myndighetsutövning Kostnadsfritt Sekretess

Läs mer

Barn- och familjestatistik

Barn- och familjestatistik Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (17) Barn- och familjestatistik 2012 LE0102 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Unga vuxna. som bor hemma

Unga vuxna. som bor hemma Unga vuxna som bor hemma Sammanfattning 36 procent av de unga betalar ingenting hemma. Medan 37 procent betalar upp till 2 000 kronor i månaden. Drygt hälften av föräldrarna anser att de ska betala för

Läs mer

Konsumenternas förtroende förstärktes något i september

Konsumenternas förtroende förstärktes något i september Inkomst och konsumtion 2012 Konsumentbarometern 2012, september Konsumenternas förtroende förstärktes något i september Konsumenternas förtroendeindikator var i september, då den i augusti och juli låg

Läs mer

Hur går en statistisk undersökning till?

Hur går en statistisk undersökning till? Hur går en statistisk undersökning till? Gången i en statistisk undersökning framgår av bilden och är i stort sett densamma i en verklig undersökning, t ex folk- och bostadsräkningen, som i en miniundersökning.

Läs mer

Kommunfakta 2015. barn och familj

Kommunfakta 2015. barn och familj Kommunfakta 2015 barn och familj Kommunfakta 2015 Barn & familj Definitioner Kommentarer Källor KÄLLOR TILL STATISTIKEN Grund för redovisningen av familjeförhållanden är SCB:s befolkningsregister. Data

Läs mer

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 Boverket Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Boverket april 2006 Titel:

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten 2004 Rapport Hushållsbarometern hösten 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne November 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning

Läs mer

Information gällande 2012 års avgifter inom Stockholms stads äldreomsorg

Information gällande 2012 års avgifter inom Stockholms stads äldreomsorg Information gällande 2012 års avgifter inom Stockholms stads äldreomsorg För insatser inom äldreomsorg, såsom hemtjänst, dagverksamhet, trygghetslarm och vård- och omsorgsboende, tar staden ut en avgift.

Läs mer

Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011.

Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011. 1 (18) Statistikenheten 20110808 Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011. Inledning Under våren/försommaren 2011 har Arbetsförmedlingens Statistikenhet,

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1998 Beatrice Pernehagen Kooperativa institutet Box 200 63 104 60 Stockholm Telefon 08-772

Läs mer

Normer för ekonomiskt bistånd (socialbidrag)

Normer för ekonomiskt bistånd (socialbidrag) Normer för ekonomiskt bistånd (socialbidrag) 1985 2005 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Kapitalvinster och kapitalförluster, preliminär 2007

Kapitalvinster och kapitalförluster, preliminär 2007 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(12) Kapitalvinster och kapitalförluster, preliminär 2007 HE0109 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering

Läs mer

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-05-18 Dnr 2010:0991 BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD Hur många och hur stor andel av under 18 år lever i som har en låg ekonomisk standard

Läs mer

Hushållens utgifter (HUT)

Hushållens utgifter (HUT) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (102) Hushållens utgifter (HUT) 2012 HE0201 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Ansvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker.

Ansvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker. SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 11 och 19 intervjuades drygt 2.000 personer om Den nya influensan A-H1N1. Frågorna ställdes på uppdrag

Läs mer

Budgetpropositionen, KPI-konsekvenser

Budgetpropositionen, KPI-konsekvenser STATSTSKA CENTRALBYRÅN Pm 1(6) Budgetpropositionen, KP-konsekvenser Denna Pm redogör för hur de skatteförslag som presenterades i budgetpropositionen för 2007 (PROP. /07:1) kan komma att påverka KP. Fryst

Läs mer

Planeringen av en statistisk undersökning

Planeringen av en statistisk undersökning F2 Undersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik (kap 2.5, 4) Planeringen av en statistisk undersökning Tre huvudfrågor: Vem ska undersökas? Vad ska undersökas?

Läs mer

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26 Skandias plånboksindex Juni, 2013 2013-06-26 1 Sammanfattning Plånboksindex för juni: Hushållen mer optimistiska än någonsin Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under november- av SKOP -research ab December 12 SKOP har på uppdrag av och

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen

Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Registerutdrag från Läkemedelsförteckningen Utvärderingsrapport Anna-Lena Nilsson [27-4-2] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar Bredbandet 1, 392 3 Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 2 1. Sammanfattning Lagen

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Avgifter och svarsblankett

Avgifter och svarsblankett Avgifter och svarsblankett för äldreomsorgen i Stockholms stad 2013 Till dig som har stöd från Äldre omsorgen i Stockholms stad För service-, vård- och omsorgsinsatser inom äldre omsorgen, exempelvis hemtjänst,

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen

Läs mer

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Brigitta Hultblad Tfn: 08-786 54 08 Måns Hector Tfn: 08-786 56 35 PM 2010-10-22 Dnr 2010:1599 TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG Vi skulle vilja ha en uppdatering

Läs mer

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg

SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning

Läs mer

30-49-åringars syn på det kommande året. Konsumentklimatet juni 2011 1522031 Karna Larsson-Toll

30-49-åringars syn på det kommande året. Konsumentklimatet juni 2011 1522031 Karna Larsson-Toll TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se 30-49-åringars syn på det kommande året Konsumentklimatet juni 2011 1522031

Läs mer

Hushållens konsumtion 2012

Hushållens konsumtion 2012 Inkomst och konsumtion 2014 Hushållens konsumtion 2012 Välfärdstjänstärna har störst ekonomisk betydelse för barnfamilj Finländska hushåll drar nytta av de välfärdstjänster som samhället erbjuder för i

Läs mer

Avgifter för vård och omsorg 2014. Särskilt boende

Avgifter för vård och omsorg 2014. Särskilt boende Avgifter för vård och omsorg 2014 Särskilt boende Avgifter för särskilt boende 2014 Den lag som i huvudsak styr kommunens rätt att ta ut avgifter för vård och omsorg är socialtjänstlagen. Dessa avgifter

Läs mer

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011 Svar på regeringsuppdrag 1 (8) Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011 Om denna rapport Indikatorerna i denna rapport är ett urval av de som presenterades i svar på

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Äldre och personer med funktionsnedsättning - regiform 2014 SO0311

Äldre och personer med funktionsnedsättning - regiform 2014 SO0311 Statistik och jämförelser 2015-04-01 1(6) Äldre och personer med funktionsnedsättning - regiform 2014 SO0311 Innehållsförteckning A Allmänna uppgifter... 2 A.1 Ämnesområde... 2 A.2 Statistikområde... 2

Läs mer

RVU Sverige 2013 Den nationella resvaneundersökningen. Beskrivning av statistiken

RVU Sverige 2013 Den nationella resvaneundersökningen. Beskrivning av statistiken RVU Sverige 2013 Den nationella resvaneundersökningen Beskrivning av statistiken RVU Sverige 2013 Den nationella resvaneundersökningen Beskrivning av statistiken Trafikanalys Adress: Torsgatan 30 113

Läs mer

Demografisk analys: På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet

Demografisk analys: På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (11) Demografisk analys: På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet 2015:3 BE0701 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde...

Läs mer

Dagens Konsumtion. Som konsument ställs man inför en rad olika val. Det finns en rad olika aktörer som försöker påverka dessa val, t.ex. genom reklam.

Dagens Konsumtion. Som konsument ställs man inför en rad olika val. Det finns en rad olika aktörer som försöker påverka dessa val, t.ex. genom reklam. Dagens Konsumtion Som konsument ställs man inför en rad olika val. Det finns en rad olika aktörer som försöker påverka dessa val, t.ex. genom reklam. Tänk alltid igenom dina val en extra gång innan du

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Utvärdering av dina matematiska förmågor - Procent

Utvärdering av dina matematiska förmågor - Procent Utvärdering av dina matematiska förmågor - Procent Göra beräknar med promille och ppm 1. En person med 4,8 liter blod i kroppen har en alkoholhalt i blodet som är 0,25 promille. Hur många centiliter alkohol

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

Höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet

Höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Höjd beloppsgräns vid avdrag för resor till och från arbetet Juni 2016 1 1 Sammanfattning Inför budgetpropositionen för 2017 är det angeläget att skatteförslag

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Statistiska undersökningar - ett litet dokument

Statistiska undersökningar - ett litet dokument Statistiska undersökningar - ett litet dokument Olle the Greatest Donnergymnasiet, Sverige 28 december 2003 Innehåll 1 Olika moment 2 1.1 Förundersökning........................... 2 1.2 Datainsamling............................

Läs mer

Frågeformuläret. Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du avstånd från följande påståenden?

Frågeformuläret. Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du avstånd från följande påståenden? Frågeformuläret Fråga 1 Till att börja med har vi några frågor om kvinnor. Håller Du med om eller tar Du från följande påståenden? VAR VÄNLIG KRYSSA I EN RUTA FÖR VARJE DELFRÅGA (a - f) a) En mamma som

Läs mer

Skandias plånboksindex. December, 2014 2015-01-08

Skandias plånboksindex. December, 2014 2015-01-08 Skandias plånboksindex December, 2014 2015-01-08 Sammanfattning Skandias Plånboksindex visar att regeringskrisen och det stundande extravalet gjort att framförallt heltidsarbetande storstadsbor ser mer

Läs mer