STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(23) Lantbruksstatistik. Attityder till ekologiska livsmedel
|
|
- Gerd Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(23) Attityder till ekologiska December 2004
2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(23) Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte...3 Bakgrund...3 Resultat från attitydundersökningen...4 Ekologiska kontra icke-ekologiska...4 Hur ofta väljer man att köpa ekologiska framför ickeekologiska?...6 Är det lätt att hitta ekologiska där man brukar handla?...7 Vad gör du om det/de ekologiska du söker inte finns i butiken?...9 Påverkar utbudet av ekologiska ditt val av butik när du/ni ska handla?...10 Resultat från kassaboksundersökningen...11 Jämförelse mellan attitydundersökningen och kassaboksundersökningen...12 Bilaga 1 Frågor vid attitydundersökningen...14 Bilaga 2 Hushållens utgifter (HUT)...16 Bilaga 3 Indelningar som används i rapporten Bilaga 4 Sammanställning av kvartalsfrågorna, totalt...18 Bilaga 5 Sammanställning av kvartalsfrågorna, hushållsgrupp...20 Bilaga 6 Sammanställning av kvartalsfrågorna, H-region...22
3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(23) Attityder till ekologiska Inledning Inom ramen för projektet Stöd för att främja utvecklingen av ekologiskt lantbruk som Statistiska centralbyrån (SCB) genomför på uppdrag av Jordbruksverket presenteras nedan delprojektet Attityder till ekologiska. Underlaget till denna rapport baseras på Hushållens utgifter, HUT, 2003, en undersökning avseende hushållens utgifter under ett år. I tillägg till kassaboksundersökningen har de hushåll som var utvalda till undersökningen under andra kvartalet 2003 intervjuats per telefon om sina attityder till ekologiska. I rapporten presenteras dels resultaten av telefonintervjuerna, dels några resultat från kassaboksundersökningen. Med ekologiska avses här sådana som är certifierade och märkta med KRAV, Demeter eller EU:s symbol för ekologiska produkter. I kassaboksundersökningen har de undersökta hushållen gjort en markering i kassaboken när de köpt en ekologisk vara. Det finns alltid en möjlighet att man vid inköp inte sett att varan var KRAV-märkt eller man kan även glömt att fylla i kassaboken. Det bör också påpekas att kan vara ekologiskt producerade, men säljas som en icke-ekologisk produkt. Detta gäller bland annat ekologisk mjölk som ibland säljs som konventionell mjölk. Syfte Syftet med projektet är dels att uppskatta attityder till ekologiska bland konsumenter, dels att jämföra dessa med hur konsumenterna handlade. Undersökningen bygger på material från SCB:s undersökning Hushållens utgifter från Intresset för statistik om ekologiska har ökat under de senaste åren både nationellt och internationellt. Rapporten har skrivits av Bodil Mortensson. I arbetet har även Åsa Andersson, Gunnar Larsson och Gunnel Wahlstedt deltagit. Bakgrund HUT är en undersökning som vänder sig till hushåll. De utvalda hushållen får under en tvåveckors period föra kassabok över alla sina utgifter. Alla inköp ska specificeras och utgiften ska anges. För produkter som är ekologiska eller miljömärkta skall dessutom en markering göras. I tillägg till kassaboksföringen görs ett antal telefonintervjuer med hushållen då man bland annat frågar om större utgifter; bostad, bil, försäkringar etc. I urvalet för 2003 ingick hushåll som slumpades på 52 startveckor. Varje vecka påbörjade ett antal hushåll sin två veckorsperiod med kassabokföring.
4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(23) I samband med ett av telefonintervjutillfällena ställdes under andra kvartalet 2003 frågor om hushållets attityd till ekologiska ; i vilken utsträckning man föredrar ekologiska framför icke-ekologiska, om det är lätt att hitta ekologiska i sin butik, om utbudet av ekologiska påverkar valet av butik etc. I andra kvartalet ingick cirka hushåll, av dessa svarade 548 hushåll på frågorna i telefonintervjun. Viktat till riksnivå motsvarar det hushåll. Frågorna som ställdes i telefonintervjuerna återfinns i bilaga 1. Mer om undersökningen Hushållens utgifter återfinns i bilaga 2. Indelningar och begrepp som används i rapporten redovisas i bilaga 3. Tabeller med resultat från attitydundersökningen redovisas i bilagorna 4-6. Resultat från attitydundersökningen Resultaten från attitydundersökningen kan redovisas förutom totalnivå även på bakgrundsvariablerna hushållsgrupp, inkomst, region och utbildning. Det visade sig att resultaten fördelade på inkomst och utbildning inte gav signifikanta skillnader och berörs därför inte i denna rapport. Se bilaga 3 för beskrivning av indelningar och förklaringsvariabler. Det bör observeras att frågorna i telefonintervjun mer ger uttryck för attityder till ekologiska än absoluta svar. I vissa fall har några frågor slagits samman vid tolkningen av resultaten. Ekologiska kontra icke-ekologiska I den första frågan i intervjun ställdes ett antal påståenden där den svarande skulle välja vilket som stämde bäst in för hushållet. Påståendena var graderade från att hushållet för alla föredrar ekologiska framför icke-ekologiska till att hushållet föredrar icke-ekologiska framför ekologiska. Efter några veckor lades alternativet Jag väljer bort ekologiska av ekonomiska skäl till då det framförts vid intervjuerna. Drygt hälften av hushållen (52 ) svarar att de för vissa eller de flesta föredrar ekologiska framför icke-ekologiska. Dessutom anger tre procent av hushållen att de föredrar ekologiska framför ickeekologiska. Se även diagram 1 nedan.
5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(23) Diagram 1 Vilket påstående stämmer in på ditt hushåll - totalt Föredrar ekol. framför ickeekol. För vissa/ de flesta föredrar vi ekol. Bryr oss inte om om det är ekol./föredrar icke-ekol. Väljer bort ekol. av ekonomiska skäl Vet ej/vill ej svara Det finns inga tydliga skillnader i hushållsgrupp bland dem som svarat att de föredrar ekologiska för de flesta eller för vissa. En liten övervikt kan dock ses bland sammanboende utan barn. När hushållen ska svara på vilket alternativ som stämmer bäst in när det gäller inköp av ekologiska är det 18 procent av de ensamstående med barn som väljer bort ekologiska av ekonomiska skäl. Motsvarande andelar för de övriga hushållsgrupperna ligger runt tio procent (diagram 2). Diagram 2 Vilket påstående stämmer in på ditt hushåll, fördelat på hushållsgrupp med barn utan barn med barn utan barn Föredrar ekol. framför ickeekol. För vissa/ de flesta föredrar vi ekol. Bryr oss inte om om det är ekol./föredrar icke-ekol. Väljer bort ekol. av ekonomiska skäl Vet ej/vill ej svara Ser man istället på var i landet hushållen finns som säger att de föredrar ekologiska framför andra konventionella helt eller för vissa/flesta så är det vanligare i Göteborg och Malmö (65 procent)
6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(23) än i övriga landet. Motsvarande andelar för övriga H-regioner varierar mellan 50 och 54 procent (diagram 3). Diagram 3 Vilket påstående stämmer in på ditt hushåll, fördelat på H-region Stockholm Göteborg och Malmö Större städer Södra mellanbygden Norra tät- och glesbygden Föredrar ekol. framför ickeekol. För vissa/flesta föredrar vi ekol. Bryr oss inte om om det är ekol./föredrar icke-ekol. Väljer bort ekol. av ekonomiska skäl Vet ej/vill ej svara Hur ofta väljer man att köpa ekologiska framför ickeekologiska? På frågan om hur ofta hushållet väljer att köpa ekologiska är det 35 procent av hushållen som alltid eller för det mesta väljer ekologiska (diagram 4). Denna jämförelse avser de där det finns ett ekologiskt alternativ till den konventionella produkten. Det är 20 procent lägre än i fråga 1 när frågan ställdes om hushållen föredrog ekologiska varor. Diagram 4 Hur ofta väljer du/ni att köpa ekologiska framför konventionella? Alltid mesta mesta inte Vet ej/vill ej svara 44
7 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7(23) Fördelat efter hushållsgrupp är det åtta procent av de som är ensamstående med barn som aldrig köper ekologiska. För övriga hushållsgrupper ligger andelen som aldrig köper ekologiska mellan 15 och 20 procent (diagram 5). Den hushållsgrupp som i fråga 1 var den som oftast valde bort ekologiska av ekonomiska skäl är i denna fråga den grupp som verkar vara minst negativ till att helt avstå från inköp av ekologiska. Diagram 5 Hur ofta väljer du/ni att köpa ekologiska framför konventionella? Alltid mesta mesta inte Vet ej/vill ej svara 10 0 med barn utan barn med barn utan barn Är det lätt att hitta ekologiska där man brukar handla? Hur lätt det är att hitta ekologiska där man brukar handla beror på till exempel hur många butiker man brukar handla i, storlek på butiken/butikerna, utbudet i butiken/butikerna och hur de ekologiska livsmedlen placeras i butiken. Även det egna intresset för ekologiska inverkar på hur lätt man uppfattar att det är att hitta dem i butiken. De flesta hushåll, 70 procent, tycker att det är lätt att hitta ekologiska i de butiker man brukar handla (diagram 6).
8 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 8(23) Diagram 6 Är det lätt att hitta ekologiska där du/ni brukar handla? 3 Vet ej 12 Alltid 27 mesta inte 14 mesta 44 med barn tycker i något högre utsträckning än andra hushållsgrupper att det alltid är lätt att hitta ekologiska där man brukar handla (diagram 7). Detta är samtidigt den grupp som i högre utsträckning än de andra hushållsgrupperna svara att de för de mesta inte hittar ekologiska i sin butik. Diagram 7 Är det lätt att hitta ekologiska i din butik? Hushållsgrupp med barn utan barn med barn utan barn 10 0 Alltid mesta mesta inte Vet ej/vill ej svara Åtkomsten till ekologiska återspeglas i vilken region man bor. Generellt kan sägas att det är lättare att hitta ekologiska produkter i storstäderna än i norra tät- och glesbygden och södra mellanbygden. I norra tätoch glesbygden är det tio procent av hushållen som säger att de aldrig hittar ekologiska i sin butik (diagram 8).
9 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 9(23) Diagram 8 Är det lätt att hitta ekologiska i din butik? H-region, Stockholm Göteborg och Malmö Större städer Södra mellanbygden Norra tät- och glesbygden 0 Alltid mesta mesta inte Vet ej/vill ej svara Vad gör du om det/de ekologiska du söker inte finns i butiken? Om den ekologiska varan man tänkt köpa inte finns i butiken så är det endast en mindre andel av hushållen (fyra procent) som går till en annan butik och köper den ekologiska varan där istället. Mer än hälften av 60 procent, köper istället motsvarande vara utan ekologisk märkning. För en tredjedel av hushållen är frågan inte relevant då man inte bryr sig om ekologisk märkning. Diagram 9 Vad gör du om den/de ekologiska livsmedlen du söker inte finns i butiken? 3 Köper motsvarande konventionell vara Väntar och köper i annan butik 33 Bryr mig ej om ekologiska varor Vet ej 60 4 Fördelning på H-region ger samma mönster som på totalnivå (i diagram 9). Fördelat på hushållsgrupp finns en liten skillnad så tillvida att ensamstående med barn i betydligt högre utsträckning väntar med att handla produkten och köper den i annan butik istället (diagram 10).
10 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 10(23) Diagram 10 Vad gör du om den/de ekologiska livsmedlen du söker inte finns i butiken? Fördelat efter hushållsgrupp med barn utan barn med barn utan barn Köper motsvarande utan ekologisk märkning Väntar med att handla livsmedlet och köper den i en annan butik Ej relevant, Jag/vi bryr mig/oss inte om ekologisk märkning Vej ej/vill ej svara Påverkar utbudet av ekologiska ditt val av butik när du/ni ska handla? Utbudet av ekologiska varor verkar inte påverka val av butik. Endast tre procent av hushållen säger sig välja butik efter det ekologiska utbudet. Närmare 70 procent säger att det aldrig påverkar valet av butik. Diagram 11 Påverkar utbudet av ekologiska varor valet av butik? Alltid mesta mesta inte 18 Vet ej 68 Om man bryter ner materialet på regioner visar det åter på skillnader mellan Stockholm jämfört med Göteborg och Malmö där intresset att välja butik efter det ekologiska varuutbudet är större, se diagram 12.
11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 11(23) Diagram 12 Påverkar utbudet av ekologiska varor valet av butik? Fördelat efter H-region Alltid mesta mesta inte Vet ej Stockholm Gbg och Malmö Större städer S. mellanbygden N. tät- o glesbygden Resultat från kassaboksundersökningen Under två veckor förde de utvalda hushållen kassabok över sina utgifter. För varje inköpt ekologiskt skulle en markering göras i kassaboken eller på kassakvittot. De olika varorna har aggregerats till varugrupper. Totalt över alla hushållsgrupper står andelen ekologiska för cirka 2,2 procent av sinköpen. Tabell 1 Andel köpta ekologiska per utgiftsgrupp 2003, procent Livsmedel, totalt 2,2 Bröd, spannmålsprodukter 1,6 Kött 0,8 Mjölk, ost och ägg 5,1 Frukt och bär 2,6 Grönsaker 2,6 Som framgår av tabell 1 är den varugrupp som hushållen lägger mest pengar på ekologiska mejerivaror, främst mjölk (5,1 procent). För frukt och bär är cirka 2,6 procent av de inköpta varorna ekologiska. För bröd och spannmålsprodukter är det cirka 1,6 procent av utgifterna som lagts på ekologiska produkter och för kött 0,8 procent. Uppgifterna avser hur stor del av utgifterna som lagts på ekologiskt märkta produkter. Eftersom priset oftast är något högre för ekologiska produkter bör andelen av produktmängden vara lägre.
12 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 12(23) Jämförelse mellan attitydundersökningen och kassaboksundersökningen I fråga 1 i attitydundersökningen efterfrågas om man föredrar ekologiska. I fråga 2 var avsikten att vara mer konkret och vi frågade hur man väljer ekologiska varor. Resultaten blir ganska olika och nyanserar de svarandes åsikter. I denna undersökning fanns även möjlighet att sedan jämföra med faktiska inköp. Vid jämförelse med kassaboksmaterialet kan det konstateras att totalt lades 2,2 procent av utgifterna för på ekologiska varor. Den hushållsgrupp som lade mest på ekologiska varor var ensamstående utan barn. Även sammanboende utan barn lade en större andel av sutgifterna på ekologiska varor än barnfamiljerna. Notera dock att värdena inte är signifikanta (diagram 13). Diagram 13 utgifter för ekologiska i förhållande till totala sutgifterna per hushållsgrupp. 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 med barn utan barn med barn utan barn Den hushållsgrupp som hade minst utgifter för ekologiska varor var ensamstående med barn. I fråga 2 tyder resultaten på att de skulle ha en större andel ekologiska varor i inköpen
13 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 13(23) I tabell 2 nedan visas de ekologiska produkter som har den största andelen av sutgifterna för respektive produkt. Störst ekologisk andel av utgifterna per produkt har mellanmjölk där 10,7 procent av utgifterna läggs på ekologisk mellanmjölk. Tabell 2 sutgifterna för några ekologiska produkter, 2003 Mellanmjölk 10,7 Rotfrukter 9,9 Ägg 9,7 Standardmjölk 7,6 Bananer 6,8 Filmjölk/yoghurt 6,3 Mjöl/gryn 4,7 Ris 4,6 Soppor, sallader, grönsaksrätter 3,5 Potatis 3,3 Kaffe 3,0 Smör 2,8
14 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 14(23) Bilaga 1 Frågor vid attitydundersökningen Telefonintervjun börjar med en fråga om intervjuaren får ställa några frågor om hushållets inställning till ekologiska. För de hushåll som svarar ja kommer en definition av ekologiska Med ekologiska menas märkta med KRAV eller Demeters symboler. Alternativ 6 i fråga 1 infördes efter cirka fyra veckor eftersom det svaret uppgavs relativt ofta. Fråga 1 Vilket av följande påståenden stämmer in för ditt hushåll? 1 För alla föredrar jag/vi ekologiskt framför icke-ekologiskt 2 För de flesta föredrar jag/vi ekologiskt framför icke-ekologiskt 3 För vissa föredrar jag/vi ekologiskt framför icke-ekologiskt 4 Jag/vi bryr mig/oss inte om ekologisk märkning 5 Jag/vi föredrar icke-ekologiskt framför ekologiskt 6 Jag väljer bort ekologiska av ekonomiska skäl 9 VET EJ/VILL EJ SVARA Fråga 2 Hur ofta väljer du/ni att köpa ekologiska framför icke-ekologiska (när det är möjligt)? 1 Alltid 2 mesta 3 mesta inte 4 9 VET EJ (ANNAN HANDLAR OFTAST)/VILL EJ SVARA
15 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 15(23) Fråga 3 Är det lätt att hitta ekologiska där du/ni brukar handla? 1 Alltid 2 mesta 3 mesta inte 4 9 VET EJ (ANNAN HANDLAR OFTAST)/VILL EJ SVARA Fråga 4 Vad gör du om det/de ekologiska du söker inte finns i butiken? 1 Köper motsvarande utan ekologisk märkning 2 Väntar med att handla livsmedlet och köper den i en annan butik 3 Ej relevant, jag/vi bryr mig/oss inte om ekologisk märkning 9 VET EJ (ANNAN HANDLAR OFTAST)/VILL EJ SVARA Fråga 5 Påverkar utbudet av ekologiska ditt val av butik när du/ni ska handla? 1 Alltid 2 mesta 3 mesta inte 4 9 VET EJ (ANNAN HANDLAR OFTAST)/VILL EJ SVARA Fråga 6 Nu när du varit med i den här undersökningen, har du då upptäckt att du/ni köper mer eller mindre ekologiska än du trodde? Eller är det ungefär så mycket som du räknade med? 1 MER 2 MINDRE 3 LIKA MYCKET 9 KAN INTE UPPSKATTA/VILL EJ SVARA
16 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 16(23) Bilaga 2 Hushållens utgifter (HUT) Huvudsyftet med undersökningen om hushållens utgifter är att belysa utgifter för varor och tjänster bland olika hushållsgrupper. HUT är en urvalsundersökning. Urvalet utgörs av slumpvis dragna individer i åldrarna 0-79 år från registret över totalbefolkningen (RTB). Urvalspersonen och de personer, som tillhör hans/hennes hushåll (kosthushåll) utgör undersökningsenheten. Insamling gjordes via telefonintervju och kassabokföring under kalenderåret Samtliga hushållsutgifter bokfördes under en tidsperiod av två veckor. I intervjun ställdes frågor om utgifter som man har mer sällan eller oregelbundet (t ex utgifter för bostad, drivmedel och försäkringar). Dessutom samlades kontrolluppgifter in för tomträttsavgäld, A-kassa och fackföreningsavgift. Undersökningen skall i princip gälla alla privata hushåll i Sverige. På grund av att äldre personer kan ha svårigheter att genomföra det bokföringsarbete som undersökningen kräver sattes dock en åldersgräns så att urvalspersonerna skulle vara högst 79 år. Hushållet definieras som den grupp personer, som bor tillsammans och har en så gemensam ekonomi att de olika personernas utgifter inte på ett meningsfullt sätt kan särskiljas, det s.k. kosthushållet. Personer, som mer stadigvarande ingick i institutionshushåll som ålderdomshem, långvårdsanstalt osv. ingick ej, då deras konsumtionsförhållanden har bedömts vara alltför speciella. Hushållen dras med sannolikheter proportionella mot storleken på hushållet. Detta ger en förstärkning av gruppen stora hushåll, vilket antas vara en lämplig kompromiss mellan de olika krav som användarna ställer. Varje hushåll lämnar uppgifter för två på varandra följande veckor. Urvalet av hushåll delas slumpmässigt på 52 lika stora grupper där varje grupp tilldelas en av de 52 startveckorna för bokföring. Syftet med denna fördelning över året är att fånga in den säsongmässiga variationen av den totala konsumtionen och dess sammansättning. HUT publiceras i Statistiska meddelanden, serie PR 35 och finns på SCB:s hemsida 35SM0402.pdf.
17 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 17(23) Bilaga 3 Indelningar som används i rapporten. H-region: (H = homogena med avseende på befolkningsunderlaget) är en gruppering av kommuner efter lokalt och regionalt befolkningsunderlag längs skalan storstad glesbygd. Det finns totalt sju H-regioner. Hushållsgrupp: Hushållen har grupperats efter sammanboende med respektive utan barn samt ensamstående med respektive utan barn. I HUT bildas kosthushåll som är det hushåll som utgörs av alla personer som vid intervjutillfället bodde i samma bostad och hade gemensam hushållning. Ett kosthushåll kan bestå av flera generationer, syskon eller kompisar som bor tillsammans och har gemensam hushållning. Personer som normalt tillhör kosthushållet, men som tillfälligt befann sig på annan ort på grund av arbete, studier eller militärtjänstgöring ingår i kosthushållet. Barn, som bor lika mycket hos båda föräldrarna, räknas med om de var folkbokförda i det aktuella hushållet. Om urvalspersonen är ett barn som bodde lika mycket hos båda föräldrarna ingår det hushåll där barnet var folkbokfört vid intervjutillfället. I redovisningen avses barn som hemmavarande barn 0-19 år.
18 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 18(23) Bilaga 4 Sammanställning av kvartalsfrågorna, totalt Fråga 1: Vilket av följande påstående stämmer in på ditt hushåll Föredrar ekologiska framför ickeekologiska För vissa/ de flesta föredrar vi ekologiska varor För vissa/ de flesta föredrar vi ekologiska varor Väljer bort ekologiskt av ekonomiska skäl Vet ej/vill ej svara Totalt Fråga 2: Hur ofta väljer du/ni att köpa ekologiska? Alltid mesta mesta inte Totalt Vet ej/vill ej svara Fråga 3: Är det lätt att hitta ekologiska där du/ni brukar handla? Alltid mesta mesta inte Totalt Vet ej/vill ej svara
19 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 19(23) Fråga 4: Vad gör du/ni om de ekologiska livsmedlen du söker inte finns i butiken? Köper motsvarande icke-ekologiska Väntar med att handla, köper den i annan butik Ej relevant, Jag/vi bryr Väljer bort mig/oss inte om ekologiskt av ekologisk ekonomiska märkning skäl Totalt Fråga 5: Påverkar utbudet av ekologiska ditt val av butik när du/ni skall handla? Alltid mesta mesta inte Totalt Vet ej/vill ej svara Fråga 6: Köper du mer, mindre eller lika mycket av ekologiska än du trodde? Mer Mindre Lika mycket Kan inte uppskatta/vill ej svara Totalt
20 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 20(23) Bilaga 5 Sammanställning av kvartalsfrågorna, hushållsgrupp Fråga 1: Vilket av följande påstående stämmer in på ditt hushåll Föredrar ekologiska framför ickeekologiska För vissa/ de flesta föredrar vi ekologiska varor För vissa/ de flesta föredrar vi ekologiska varor Väljer bort ekologiskt av ekonomiska skäl ej Vet ej/vill svara med barn utan barn med barn utan barn Fråga 2: Hur ofta väljer du/ni att köpa ekologiska? Alltid mesta mesta inte Vet ej/vill ej svara med barn utan barn med barn utan barn Fråga 3: Är det lätt att hitta ekologiska där du/ni brukar handla? Alltid mesta mesta inte Vet ej/vill ej svara med barn utan barn med barn utan barn
21 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 21(23) Fråga 4: Vad gör du/ni om de ekologiska livsmedlen du söker inte finns i butiken? Köper motsvaran de ickeekologiska Väntar med att handla, köper den i annan butik Ej relevant, Jag/vi bryr mig/oss inte om ekologisk märkning Väljer bort ekologiskt av ekonomis ka skäl med barn utan barn med barn utan barn Fråga 5: Påverkar utbudet av ekologiska ditt val av butik när du/ni skall handla? Alltid mesta mesta inte Vet ej/vill ej svara med barn utan barn med barn utan barn Fråga 6: Köper du mer, mindre eller lika mycket av ekologiska än du trodde? Kan inte Mer Mindre uppskatta/ vill ej Lika mycket svara med barn utan barn med barn utan barn
22 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 22(23) Bilaga 6 Sammanställning av kvartalsfrågorna, H-region Fråga 1: Vilket av följande påstående stämmer in på ditt hushåll Föredrar ekologiska framför ickeekologiska För vissa/ de flesta föredrar vi ekologiska varor För vissa/ de flesta föredrar vi ekologiska varor Väljer bort ekologiskt av ekonomiska skäl Vet ej/vill ej svara Stockholm Göteborg och Malmö Större städer Södra mellanbygden Norra tätoch glesbygden Fråga 2: Hur ofta väljer du/ni att köpa ekologiska? Alltid mesta mesta inte Stockholm Göteborg och Malmö Större städer Södra mellanbygden Norra tätoch glesbygden Vet ej/vill ej svara Fråga 3: Är det lätt att hitta ekologiska där du/ni brukar handla? Alltid mesta mesta inte Vet ej/vill ej svara Stockholm Göteborg och Malmö Större städer Södra mellanbygden Norra tätoch glesbygden
23 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 23(23) Fråga 4: Vad gör du/ni om de ekologiska livsmedlen du söker inte finns i butiken? Köper motsvaran de ickeekologiska Väntar med att handla, köper den i annan butik Ej relevant, Jag/vi bryr mig/oss inte om ekologisk märkning Väljer bort ekologiskt av ekonomis ka skäl Stockholm Göteborg och Malmö Större städer Södra mellanbygden Norra tätoch glesbygden Fråga 5: Påverkar utbudet av ekologiska ditt val av butik när du/ni skall handla? Alltid mesta mesta inte Vet ej/vill ej svara Stockholm Göteborg och Malmö Större städer Södra mellanbygden Norra tätoch Fråga 6: Köper du mer, mindre eller lika mycket av ekologiska än du trodde? Kan inte Mer Mindre uppskatta/ vill ej Lika mycket svara Stockholm Göteborg och Malmö Större städer Södra mellanbygden Norra tätoch glesbygden
Household Budget Survey (HBS) 2004, Expenditure and income report. Skillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda hushåll
HE 35 SM 0502 Hushållens utgifter (HUT) 2004 Utgifts- och inkomstrapport Household Budget Survey (HBS) 2004, Expenditure and income report I korta drag Boendet kostar mest Svenska hushålls utgifter var
Läs merLokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012
Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när
Läs merFÖRÄLDRARS ATTITYDER TILL SKOLAN 2011
FÖRÄLDRARS ATTITYDER TILL SKOLAN 2011 Kund: Lärarförbundet Kontakt: Kristina Stutterheim, Matilda Westerman Datum: 21 juni, 2011 Anna Ragnarsson Senior Research Consultant Tel: +46 8 535 25 892 anna.ragnarsson@novusgroup.se
Läs merHUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004
HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4
Läs merAttitydmätning ursprung. Malmö februari 2017
Attitydmätning ursprung Malmö februari 2017 2 Om undersökningen Metod Bakgrund och syfte I april 2016 lanserades den nya frivilliga ursprungsmärkningen Från Sverige som är avsedd för livsmedel, råvaror
Läs merMatpriser och matkonsumtion i Sverige - några exempel ur kommande rapport
1(5) PM 2008-11-04 Utredningsenheten Helena Lööv Matpriser och matkonsumtion i Sverige - några exempel ur kommande rapport Sammanfattning/slutsatser Prisutvecklingen för de undersökta livsmedelsgrupperna
Läs mer10 Tillgång till fritidshus
Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog
Läs merNyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel
Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4
Läs merEKOLOGISK SKINKA TILL JUL? en undersökning av konsumenternas attityder till julskinkan
EKOLOGISK SKINKA TILL JUL? en undersökning av konsumenternas attityder till julskinkan Kön Ålder Region S1. Vilket av följande alternativ passar in på dig angående hushållets inköp av dagligvaror, dvs.
Läs merMatlandet. Fokus på ungdomars upplevelse av matlandet Sverige
Matlandet Fokus på ungdomars upplevelse av matlandet Sverige Disposition Teknisk beskrivning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Läshänvisning Bilagor Resultat (totalnivå) Kännedom Matens ursprung Matländer
Läs merVARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?
VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.
Läs merBoende, regional fördelning och tillgång till bil
Boende, regional fördelning och tillgång till bil LO/Löne- och välfärdsenheten - juni 2000 Sven Nelander/Elisabeth Lönnroos 2 Rapportens innehåll Rapporten ger grundläggande fakta om boende, bilinnehav
Läs merDen nya HUT:en. Hushållens utgifter
Den nya HUT:en Hushållens utgifter Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE...3 ÖVERSYNEN ÅR 2002...4 KVALITETSFÖRBÄTTRINGAR ÅR 2003...5 ÖKAD URVALSSTORLEK OCH MINSKAT URVALSFEL...5 UTÖKAD MÅLPOPULATION...5
Läs merVilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?
1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden
Läs merVarför handla ekologiskt?
100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid
Läs merRapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007
SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar
Läs merKfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna. - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999
KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999 Beatrice Pernehagen Kooperativa institutet Box 200 63 104 60
Läs merHUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005
HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar
Läs merKonsumenterna och GMO
Konsumenterna och GMO Alnarp 6 februari 8 Louise Ungerth chef för konsumentfrågor Konsumentföreningen Stockholm Lyssnar Informerar Påverkar Dokumentation: www.konsumentforeningenstockholm.se KfS Attitydundersökning
Läs merSkillnader i utgifter mellan barnhushåll. Ensamstående utan barn är mest miljömedvetna. Stora skillnader mellan kvinnor och män
PR 35 SM 0401 Hushållens utgifter 2003 Utgiftsrapport Household Budget Survey (HBS) 2003 I korta drag Skillnader i utgifter mellan barnhushåll Hushållen har delats in i olika grupper, därefter har genomsnittliga
Läs merSammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 2005
25-9-23 Bilaga 1 Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 25 SKOP, Skandinavisk Opinion AB, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern 18-84 år bosatta i hela riket. Mellan
Läs merSvenskarna och sparande 2012. Resultatrapport
Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna
Läs merTOTALA UTGIFTERNA
Tabell 1. Glesbygd och tätort - utgifter i kronor per hushåll år 2012 Glesbygd Tätort Antal medverkande hushåll Genomsnittligt antal 2435 436 2871 personer 2,1 2,3 2,1 konsumtionsenheter 1,56 1,64 1,57
Läs merDe viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 2010 - Medborgarnas syn på lokalt politiskt inflytande i den största kommunen i alla län och regioner Augusti 2010 Inledning I september i år är det val. Välfärden och
Läs merStatistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling
Statistik RAPPORT. AVDELNINGEN ENVIRONMENT FÖR AND MILJÖ- REGIONAL OCH STATISTICS REGIONALSTATISTIK Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Bodil Mortensson Lena
Läs merHousehold Budget Survey (HBS) , Expenditure and income report. Skillnader mellan olika hushållsgrupper. Skillnader mellan rika och fattiga
HE 35 SM 0602 Hushållens utgifter (HUT) 2003-2005 Utgifts- och inkomstrapport Household Budget Survey (HBS) 2003-2005, Expenditure and income report I korta drag Boendet Utgifter för boendet är den största
Läs merFörutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.
14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra
Läs merHousehold Budget Survey (HBS) 2005, Expenditure and income report. Transport dyrast i södra mellanbygden
HE 35 SM 0601 Hushållens utgifter (HUT) 2005 Utgifts- och inkomstrapport Household Budget Survey (HBS) 2005, Expenditure and income report I korta drag Boendet kostar mest Boendet är den enskilt största
Läs merBilaga 2. Rapport från en slaskhink. Attitydundersökning - Maten vi slänger
Bilaga 2 Rapport från en slaskhink Attitydundersökning - Maten vi slänger Mars 2009 Konsumentföreningen Stockholm Kontaktpersoner: Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor, KfS, 08-714 39 71, 070-341 55
Läs merRegisterbaserad Hushållsstatistik. Tomas Johansson Befolkningsstatistik, SCB tomas.johansson@scb.se
Registerbaserad Hushållsstatistik Tomas Johansson Befolkningsstatistik, SCB tomas.johansson@scb.se Lite historik 1990 2006 2008 2009 2010 2011 2013 Sista Folk- och Bostadsräkningen (FoB) Riksdagen beslutar
Läs merEkomat i Malmö stad så funkar det
Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär
Läs merFöräldraundersökningen 2012
Oktober 2012 Till målsman för Föräldraundersökningen 2012 Skolverket genomför på uppdrag av regeringen en undersökning bland föräldrar till barn i åldern 6 12 år. Undersökningen ligger till grund för viktiga
Läs merNärområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området =
Närområdesprofil Område: Kista Antal boende inom området = 13 941 Antal arbetande inom området = 27 951 Ingående postnummerområden Källa: Posten 2013-04-01 SCB:S Registret över totalbefolkningen 2012-12-31
Läs merSvenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning. Malmö, mars 2016
Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning Malmö, mars 2016 Sammanfattning Resultaten på övergripande nivå visar att det finns ett stort intresse för svenska produkter samt att råvarors ursprung och
Läs merFöräldraundersökningen 2012
Oktober 2012 Till målsman för Föräldraundersökningen 2012 Skolverket genomför på uppdrag av regeringen en undersökning bland föräldrar till barn i åldern 1 5 år. Undersökningen ligger till grund för viktiga
Läs mer2004:6. Den nya HUT:en Hushållens utgifter
2004:6 Den nya HUT:en Hushållens utgifter I serien Bakgrundsfakta presenteras bakgrundsmaterial till den statistik och de prognoser som avdelningen för befolknings- och välfärdsstatistik vid SCB producerar.
Läs merSvenskarna och lokalproducerat
Svenskarna och lokalproducerat Norrmejerier och YouGov 2013 Kristina Stiernspetz Norrmejerier Syfte För tredje året i rad har Norrmejerier låtit undersöka svenskarnas inställning till och intresse för
Läs merRapport till Konsumentföreningen Stockholm maj 2003
Rapport till Konsumentföreningen Stockholm maj 23 SKOP,, har på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan 9 och 24 maj 23. Svaren
Läs merOMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN
OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN KAN Energi Juni 2007 Gårdavägen 1 412 50 Göteborg Tel: 031 703 73 70 Fax: 031 703 73 71 www.statistikkonsulterna.se Sammanfattning Statistikkonsulternas Västra Götalands-omnibus
Läs merATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013
ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...
Läs merFinns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom
Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid
Läs merMedlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning
Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning Mars 2009 Konsumentföreningen Stockholm 1 Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm har genomfört en undersökning i den egna Medlemspanelen om
Läs merBarn vars föräldrar avlidit
Barn vars föräldrar avlidit 69 Se tabellerna 6 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Varje år är det några tusen barn som förlorar biologiska föräldrar genom dödsfall. Knappt 1 000 barn förlorade
Läs mer6. Barn vars föräldrar avlidit
Barn och deras familjer 2004 Under år 2004 förlorade knappt 1 000 barn i åldrarna 0 17 år sin biologiska mamma och 2 200 sin biologiska pappa. 16 barn miste båda sina föräldrar. I procent räknat blir andelen
Läs merHushållens boende 2012
FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med
Läs merHousehold Budget Survey (HBS) , Expenditure and income report
HE 35 SM 1001 Hushållens utgifter (HUT) 2007-2009 Utgifts- och inkomstrapport Household Budget Survey (HBS) 2007-2009, Expenditure and income report I korta drag De totala utgifterna I genomsnitt var de
Läs merVaddå ekologisk mat?
Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.
Läs merHushållsstatistik 2012
FS 2013:9 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Hushållsstatistik 2012 I Norrköping finns det 59 200 hushåll. Den vanligaste hushållstypen är ensamboende utan barn, 23 200 hushåll. flest Norrköpingsbor bor dock
Läs merCHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin
CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin Miljöpåverkan Denna kategori omfattar frågor gällande skolmåltidernas miljöbelastning. När du ska besvara frågorna för första gången kan du förbereda
Läs merBarnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015
Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt
Läs merKonsumtionen av kött och annan proteinrik mat fortsätter att öka
Svenska matvanor och matpriser 212-2-7 Konsumtionen av kött och annan proteinrik mat fortsätter att öka År 21 uppnåddes en rekordnivå för köttkonsumtionen. Vi konsumerade 85 kilo kött per person. Det visar
Läs merPM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund
PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.
Läs merHUSHÅLLENS UTGIFTER (HUT) 2003
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(150) HUSHÅLLENS UTGIFTER (HUT) 2003 Utgifter (och disponibel inkomst) HE0201 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.0 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde
Läs mer19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex
303 Kapitel 19 innehåller information om Detaljhandelspriser för vissa livsmedel Konsumentprisindex för livsmedel Jordbrukets prisindex Sammanfattning Detaljhandelspriser I tabell 19.1 visas genomsnittliga
Läs merBilaga 3. Redovisning av familjer
Bilaga 3. Redovisning av familjer I denna publikation har vi använt SCB:s befolkningsregister för att belysa barns familjeförhållanden. Uppgifter från olika urvalsundersökningar har använts för att belysa
Läs mer14.1 Övergripande åtaganden
Butik Butik 209 Du som är certifierad för butik ska också följa de allmänna reglerna i kapitel 2 och 3, samt reglerna i kapitel 20. Detta kapitel innehåller: 14.1 Övergripande åtaganden 14.2 Hantering
Läs merVem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen
Vem får vad? Bondens andel av matkassen När vi handlar livsmedel i butik så hamnar endast 9 procent av vår köpesumma hos den svenska bonden. Staten tar väl så mycket, 11 procent, i moms. En betydligt större
Läs merHushållens ekonomiska standard
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Hushållens ekonomiska standard Den ekonomiska standarden, (medianvärdet för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet, räknat i fasta priser) har ökat varje år sedan
Läs merVad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad
Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field
Läs merLivsmedelsverket. Kvantitativ undersökning om konsumenters kännedom, attityd och beteende kring matsvinn. Presentation
Livsmedelsverket Kvantitativ undersökning om konsumenters kännedom, attityd och beteende kring matsvinn Presentation 205--03 Johan Orbe Mikaela Ekblad TNS Sifo Projekt 530878 Innehållsförteckning Om undersökningen
Läs merDatainsamling från individer möjligheter & begränsningar
Datainsamling från individer möjligheter & begränsningar SCB:s forskardag 8 oktober 2013 Håkan Schultz (hakan.schultz@scb.se) Jan Hörngren (jan.horngren@scb.se) Anton Johansson (anton.johansson@scb.se)
Läs merDe viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om lokal politisk information i den största kommunen i alla län och regioner Juni 21 Inledning I september i år är det val.
Läs merVarför föds det så få barn?
Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt
Läs merKfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen
KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1998 Beatrice Pernehagen Kooperativa institutet Box 200 63 104 60 Stockholm Telefon 08-772
Läs merKundnöjdhet på den avreglerade apoteksmarknaden 2012-06-29
Kundnöjdhet på den avreglerade apoteksmarknaden 0-06-9 Sammanfattning och reflektioner Index, som representerar kundnöjdhet och lojalitet, ligger på 76 både för Q och Q 0, vilket är i linje med tidigare
Läs merAntal intervjuer(1000) (344) (656) (159)(299)(284) (258) (528) (472) (198) (98) (443) (452) (202) (317)(287)
Lantmännen - Hill & Knowlton, Hikn0003 1 ---Kön---- --------Ålder-------- -----Har barn------ ---Utbildning----- ----Inkomst---- Högsk Alla 36-46- 56- Under Under Folk/ Univ 350- % Man Kvinna -35 45 55
Läs merKommunfakta 2015. barn och familj
Kommunfakta 2015 barn och familj Kommunfakta 2015 Barn & familj Definitioner Kommentarer Källor KÄLLOR TILL STATISTIKEN Grund för redovisningen av familjeförhållanden är SCB:s befolkningsregister. Data
Läs merGrossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn
Grossisterna En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn Av: Linnéa Iseland Mars - april 2001 På uppdrag/under ledning av: Kristina Sjöholm, projektledare
Läs merResultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.
Juni/juli 2006 SKOP,, gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela riket, tele-skop riks. Mellan den 15 juni och 14 juli 2006 intervjuades 1.000 personer på uppdrag av bland andra. Resultaten
Läs merSTORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter.
STORSTADSSKATT - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. HÖG MARGINALSKATT - EN STORSTADSFRÅGA DET ÄR DYRARE ATT LEVA I STORSTAD Att det är dyrare att bo i stora städer
Läs merUtdrag ur Mat i Sverige,
Utdrag ur Mat i Sverige, Sammanställning resultat åren 2000-2009 Attityder och kunskaper om hälsa och olika livsmedel Gooh, Lantmännen 2010 1 Undersökningen Mat i Sverige År 2000 lät Stiftelsen Cerealia
Läs merOur Mobile Planet: Sverige
Our Mobile Planet: Sverige Insikter om den mobila kunden Maj 2012 Detaljerad översikt Smartphones har blivit en oumbärlig del av vår vardag. Smartphones genomslag har ökat till 51% av befolkningen och
Läs merTjänsteföretagen och den inre marknaden
November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium
Läs merRÖSTER OM FACKET OCH JOBBET
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 1 av 5 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter 2002 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1935 9 LO 02.11 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på
Läs merHUSHÅLLENS UTGIFTER (HUT) 2005
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(150) HUSHÅLLENS UTGIFTER (HUT) 2005 Utgifter (och disponibel inkomst) HE0201 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.0 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde
Läs merHUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004
HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten 2004 Rapport Hushållsbarometern hösten 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne November 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning
Läs merkalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för
Promemoria 2013-04-17 Pensionsåldersutredningen S 2011:05 Historiska inkomster för personer med garantipension och personer som riskerar att få garantipension -bearbetningar av uppgifter från Inkomst-
Läs merVar med och beskriv läget i länet
SCB Månad 2015 Var med och beskriv läget i länet Länsstyrelsen i Stockholm har som uppgift att främja länets utveckling. För att göra detta på bästa sätt behöver vi din hjälp. Du kan genom att svara på
Läs merDagligvaruhandeln. HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 2017
Dagligvaruhandeln HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 217 Dagligvaruhandeln i siffror Livsmedelskedjan Från jord till bord Branschglidning: Livsmedel säljs i allt större utsträckning
Läs merEn studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket
En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket Maj 2013 Carin Blom Anna Warberg 2013 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. 2013 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE.
Läs merHushållens utgifter (HUT)
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (102) Hushållens utgifter (HUT) 2012 HE0201 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...
Läs merHem- och konsument- Elevhäfte. kunskap
Hem- och konsument- Elevhäfte kunskap Uppgift 1a Motivera dina matval med hänsyn till hälsa Varför är det matvaror du valt bra med tanke på hälsa? Läs på din beställningslista. Använder dina kunskaper
Läs merHushållet ska ha en digitalbox utan kort eller inbyggd i sin TV, de ska inte ha utgifter för några kommersiella kanaler.
Bakgrund och syfte Post- och telestyrelsen (PTS) har gett Sweco Strategy i uppdrag att genomföra en undersökning för att kartlägga hur stor andel av de svenska hushållen som enbart har så kallad fri-tv,
Läs merPartipolitiska aktiviteter
Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början
Läs merSå blir de gyllene åren om sparande, boende och ekonomisk planering
Så blir de gyllene åren om sparande, boende och ekonomisk planering Ingela Gabrielsson, privatekonom Nordea 2014-11-20 Sammanfattning Närmare fyra av tio känner oro för att pensionen i framtiden inte ska
Läs merRegisterbaserad hushållsstatistik
Version 2.0 Sida Dokumentation 1 (8) 2017-03-15 Registerbaserad hushållsstatistik Inledning Den registerbaserade hushållsstatistiken är en statistik med kort historia och SCB:s första publicering skedde
Läs merÖka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel
Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-10-06 FHN 2015.0034 Handläggare Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel Sammanfattning Kommunfullmäktige fastställde 2014-06-17 97 planeringsförutsättningarna
Läs merReumatikerförbundet: Upplevelse av förpackningar för dagligvaror T Leif Hansson. Datum:
Reumatikerförbundet Upplevelse av förpackningar för dagligvaror T-112011 Reumatikerförbundet: TEMO AB: Katarina Cenner Leif Hansson Gun Pettersson Datum: 2005-10-18 Sida 2 Innehållsförteckning Inledning
Läs merHushållens ekonomiska standard
Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard
Läs merBOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om att flytta ihop
BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om att flytta ihop augusti 2005 Bobarometern - augusti 2005 1 Välkommen till Bobarometern Innehållsförteckning Sida Bobarometern är en undersökning från Svensk Fastighetsförmedling
Läs merVar tionde hushåll saknar buffert
Var tionde hushåll saknar buffert Kreditbarometer September 2014 Välkomen till Lindorffs kreditbarometer På senare år har svenskarnas skuldsättning debatterats flitigt. Hösten 2010 infördes ett bolånetak
Läs merMalmöbon och delad konsumtion
Malmöbon och delad konsumtion Bakgrund till undersökningen Som en del av projektet Malmö Innovationsarena genomförde Miljöförvaltningen en undersökning om Malmöbornas inställning till delad konsumtion.
Läs merHushållens ekonomiska standard 2013
Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning
Läs mer6. Barn vars föräldrar avlidit
6. Barn vars föräldrar Under år 2003 förlorade knappt 1 000 barn i åldrarna 0 17 år sin biologiska mamma och 2 300 sin biologiska pappa. 7 barn miste båda sina föräldrar. I procent räknat blir det ett
Läs merATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN
ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ
Läs merRAPPORT: PRIVATA TJÄNSTEMÄN OM ATT VOBBA & VABBA 2014
RAPPORT: PRIVATA TJÄNSTEMÄN OM ATT VOBBA & VABBA 2014 Kund: Unionen Kontakt: Hanna Wallinder Datum: 11 FEBRUARI 2014 Kontakter på Novus: Jenny Andersson jenny.andersson@novus.se Mats Elzén mats.elzen@novus.se
Läs merStatistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad
Statistik om barn och unga En god levnadsstandard 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En god levnadsstandard... 3 Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer...
Läs merHUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006
HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som
Läs merHur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-06-03 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala
Läs merKan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.
Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en
Läs mer