STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(23) Lantbruksstatistik. Attityder till ekologiska livsmedel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(23) Lantbruksstatistik. Attityder till ekologiska livsmedel"

Transkript

1 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(23) Attityder till ekologiska December 2004

2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(23) Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte...3 Bakgrund...3 Resultat från attitydundersökningen...4 Ekologiska kontra icke-ekologiska...4 Hur ofta väljer man att köpa ekologiska framför ickeekologiska?...6 Är det lätt att hitta ekologiska där man brukar handla?...7 Vad gör du om det/de ekologiska du söker inte finns i butiken?...9 Påverkar utbudet av ekologiska ditt val av butik när du/ni ska handla?...10 Resultat från kassaboksundersökningen...11 Jämförelse mellan attitydundersökningen och kassaboksundersökningen...12 Bilaga 1 Frågor vid attitydundersökningen...14 Bilaga 2 Hushållens utgifter (HUT)...16 Bilaga 3 Indelningar som används i rapporten Bilaga 4 Sammanställning av kvartalsfrågorna, totalt...18 Bilaga 5 Sammanställning av kvartalsfrågorna, hushållsgrupp...20 Bilaga 6 Sammanställning av kvartalsfrågorna, H-region...22

3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(23) Attityder till ekologiska Inledning Inom ramen för projektet Stöd för att främja utvecklingen av ekologiskt lantbruk som Statistiska centralbyrån (SCB) genomför på uppdrag av Jordbruksverket presenteras nedan delprojektet Attityder till ekologiska. Underlaget till denna rapport baseras på Hushållens utgifter, HUT, 2003, en undersökning avseende hushållens utgifter under ett år. I tillägg till kassaboksundersökningen har de hushåll som var utvalda till undersökningen under andra kvartalet 2003 intervjuats per telefon om sina attityder till ekologiska. I rapporten presenteras dels resultaten av telefonintervjuerna, dels några resultat från kassaboksundersökningen. Med ekologiska avses här sådana som är certifierade och märkta med KRAV, Demeter eller EU:s symbol för ekologiska produkter. I kassaboksundersökningen har de undersökta hushållen gjort en markering i kassaboken när de köpt en ekologisk vara. Det finns alltid en möjlighet att man vid inköp inte sett att varan var KRAV-märkt eller man kan även glömt att fylla i kassaboken. Det bör också påpekas att kan vara ekologiskt producerade, men säljas som en icke-ekologisk produkt. Detta gäller bland annat ekologisk mjölk som ibland säljs som konventionell mjölk. Syfte Syftet med projektet är dels att uppskatta attityder till ekologiska bland konsumenter, dels att jämföra dessa med hur konsumenterna handlade. Undersökningen bygger på material från SCB:s undersökning Hushållens utgifter från Intresset för statistik om ekologiska har ökat under de senaste åren både nationellt och internationellt. Rapporten har skrivits av Bodil Mortensson. I arbetet har även Åsa Andersson, Gunnar Larsson och Gunnel Wahlstedt deltagit. Bakgrund HUT är en undersökning som vänder sig till hushåll. De utvalda hushållen får under en tvåveckors period föra kassabok över alla sina utgifter. Alla inköp ska specificeras och utgiften ska anges. För produkter som är ekologiska eller miljömärkta skall dessutom en markering göras. I tillägg till kassaboksföringen görs ett antal telefonintervjuer med hushållen då man bland annat frågar om större utgifter; bostad, bil, försäkringar etc. I urvalet för 2003 ingick hushåll som slumpades på 52 startveckor. Varje vecka påbörjade ett antal hushåll sin två veckorsperiod med kassabokföring.

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(23) I samband med ett av telefonintervjutillfällena ställdes under andra kvartalet 2003 frågor om hushållets attityd till ekologiska ; i vilken utsträckning man föredrar ekologiska framför icke-ekologiska, om det är lätt att hitta ekologiska i sin butik, om utbudet av ekologiska påverkar valet av butik etc. I andra kvartalet ingick cirka hushåll, av dessa svarade 548 hushåll på frågorna i telefonintervjun. Viktat till riksnivå motsvarar det hushåll. Frågorna som ställdes i telefonintervjuerna återfinns i bilaga 1. Mer om undersökningen Hushållens utgifter återfinns i bilaga 2. Indelningar och begrepp som används i rapporten redovisas i bilaga 3. Tabeller med resultat från attitydundersökningen redovisas i bilagorna 4-6. Resultat från attitydundersökningen Resultaten från attitydundersökningen kan redovisas förutom totalnivå även på bakgrundsvariablerna hushållsgrupp, inkomst, region och utbildning. Det visade sig att resultaten fördelade på inkomst och utbildning inte gav signifikanta skillnader och berörs därför inte i denna rapport. Se bilaga 3 för beskrivning av indelningar och förklaringsvariabler. Det bör observeras att frågorna i telefonintervjun mer ger uttryck för attityder till ekologiska än absoluta svar. I vissa fall har några frågor slagits samman vid tolkningen av resultaten. Ekologiska kontra icke-ekologiska I den första frågan i intervjun ställdes ett antal påståenden där den svarande skulle välja vilket som stämde bäst in för hushållet. Påståendena var graderade från att hushållet för alla föredrar ekologiska framför icke-ekologiska till att hushållet föredrar icke-ekologiska framför ekologiska. Efter några veckor lades alternativet Jag väljer bort ekologiska av ekonomiska skäl till då det framförts vid intervjuerna. Drygt hälften av hushållen (52 ) svarar att de för vissa eller de flesta föredrar ekologiska framför icke-ekologiska. Dessutom anger tre procent av hushållen att de föredrar ekologiska framför ickeekologiska. Se även diagram 1 nedan.

5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(23) Diagram 1 Vilket påstående stämmer in på ditt hushåll - totalt Föredrar ekol. framför ickeekol. För vissa/ de flesta föredrar vi ekol. Bryr oss inte om om det är ekol./föredrar icke-ekol. Väljer bort ekol. av ekonomiska skäl Vet ej/vill ej svara Det finns inga tydliga skillnader i hushållsgrupp bland dem som svarat att de föredrar ekologiska för de flesta eller för vissa. En liten övervikt kan dock ses bland sammanboende utan barn. När hushållen ska svara på vilket alternativ som stämmer bäst in när det gäller inköp av ekologiska är det 18 procent av de ensamstående med barn som väljer bort ekologiska av ekonomiska skäl. Motsvarande andelar för de övriga hushållsgrupperna ligger runt tio procent (diagram 2). Diagram 2 Vilket påstående stämmer in på ditt hushåll, fördelat på hushållsgrupp med barn utan barn med barn utan barn Föredrar ekol. framför ickeekol. För vissa/ de flesta föredrar vi ekol. Bryr oss inte om om det är ekol./föredrar icke-ekol. Väljer bort ekol. av ekonomiska skäl Vet ej/vill ej svara Ser man istället på var i landet hushållen finns som säger att de föredrar ekologiska framför andra konventionella helt eller för vissa/flesta så är det vanligare i Göteborg och Malmö (65 procent)

6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(23) än i övriga landet. Motsvarande andelar för övriga H-regioner varierar mellan 50 och 54 procent (diagram 3). Diagram 3 Vilket påstående stämmer in på ditt hushåll, fördelat på H-region Stockholm Göteborg och Malmö Större städer Södra mellanbygden Norra tät- och glesbygden Föredrar ekol. framför ickeekol. För vissa/flesta föredrar vi ekol. Bryr oss inte om om det är ekol./föredrar icke-ekol. Väljer bort ekol. av ekonomiska skäl Vet ej/vill ej svara Hur ofta väljer man att köpa ekologiska framför ickeekologiska? På frågan om hur ofta hushållet väljer att köpa ekologiska är det 35 procent av hushållen som alltid eller för det mesta väljer ekologiska (diagram 4). Denna jämförelse avser de där det finns ett ekologiskt alternativ till den konventionella produkten. Det är 20 procent lägre än i fråga 1 när frågan ställdes om hushållen föredrog ekologiska varor. Diagram 4 Hur ofta väljer du/ni att köpa ekologiska framför konventionella? Alltid mesta mesta inte Vet ej/vill ej svara 44

7 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7(23) Fördelat efter hushållsgrupp är det åtta procent av de som är ensamstående med barn som aldrig köper ekologiska. För övriga hushållsgrupper ligger andelen som aldrig köper ekologiska mellan 15 och 20 procent (diagram 5). Den hushållsgrupp som i fråga 1 var den som oftast valde bort ekologiska av ekonomiska skäl är i denna fråga den grupp som verkar vara minst negativ till att helt avstå från inköp av ekologiska. Diagram 5 Hur ofta väljer du/ni att köpa ekologiska framför konventionella? Alltid mesta mesta inte Vet ej/vill ej svara 10 0 med barn utan barn med barn utan barn Är det lätt att hitta ekologiska där man brukar handla? Hur lätt det är att hitta ekologiska där man brukar handla beror på till exempel hur många butiker man brukar handla i, storlek på butiken/butikerna, utbudet i butiken/butikerna och hur de ekologiska livsmedlen placeras i butiken. Även det egna intresset för ekologiska inverkar på hur lätt man uppfattar att det är att hitta dem i butiken. De flesta hushåll, 70 procent, tycker att det är lätt att hitta ekologiska i de butiker man brukar handla (diagram 6).

8 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 8(23) Diagram 6 Är det lätt att hitta ekologiska där du/ni brukar handla? 3 Vet ej 12 Alltid 27 mesta inte 14 mesta 44 med barn tycker i något högre utsträckning än andra hushållsgrupper att det alltid är lätt att hitta ekologiska där man brukar handla (diagram 7). Detta är samtidigt den grupp som i högre utsträckning än de andra hushållsgrupperna svara att de för de mesta inte hittar ekologiska i sin butik. Diagram 7 Är det lätt att hitta ekologiska i din butik? Hushållsgrupp med barn utan barn med barn utan barn 10 0 Alltid mesta mesta inte Vet ej/vill ej svara Åtkomsten till ekologiska återspeglas i vilken region man bor. Generellt kan sägas att det är lättare att hitta ekologiska produkter i storstäderna än i norra tät- och glesbygden och södra mellanbygden. I norra tätoch glesbygden är det tio procent av hushållen som säger att de aldrig hittar ekologiska i sin butik (diagram 8).

9 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 9(23) Diagram 8 Är det lätt att hitta ekologiska i din butik? H-region, Stockholm Göteborg och Malmö Större städer Södra mellanbygden Norra tät- och glesbygden 0 Alltid mesta mesta inte Vet ej/vill ej svara Vad gör du om det/de ekologiska du söker inte finns i butiken? Om den ekologiska varan man tänkt köpa inte finns i butiken så är det endast en mindre andel av hushållen (fyra procent) som går till en annan butik och köper den ekologiska varan där istället. Mer än hälften av 60 procent, köper istället motsvarande vara utan ekologisk märkning. För en tredjedel av hushållen är frågan inte relevant då man inte bryr sig om ekologisk märkning. Diagram 9 Vad gör du om den/de ekologiska livsmedlen du söker inte finns i butiken? 3 Köper motsvarande konventionell vara Väntar och köper i annan butik 33 Bryr mig ej om ekologiska varor Vet ej 60 4 Fördelning på H-region ger samma mönster som på totalnivå (i diagram 9). Fördelat på hushållsgrupp finns en liten skillnad så tillvida att ensamstående med barn i betydligt högre utsträckning väntar med att handla produkten och köper den i annan butik istället (diagram 10).

10 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 10(23) Diagram 10 Vad gör du om den/de ekologiska livsmedlen du söker inte finns i butiken? Fördelat efter hushållsgrupp med barn utan barn med barn utan barn Köper motsvarande utan ekologisk märkning Väntar med att handla livsmedlet och köper den i en annan butik Ej relevant, Jag/vi bryr mig/oss inte om ekologisk märkning Vej ej/vill ej svara Påverkar utbudet av ekologiska ditt val av butik när du/ni ska handla? Utbudet av ekologiska varor verkar inte påverka val av butik. Endast tre procent av hushållen säger sig välja butik efter det ekologiska utbudet. Närmare 70 procent säger att det aldrig påverkar valet av butik. Diagram 11 Påverkar utbudet av ekologiska varor valet av butik? Alltid mesta mesta inte 18 Vet ej 68 Om man bryter ner materialet på regioner visar det åter på skillnader mellan Stockholm jämfört med Göteborg och Malmö där intresset att välja butik efter det ekologiska varuutbudet är större, se diagram 12.

11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 11(23) Diagram 12 Påverkar utbudet av ekologiska varor valet av butik? Fördelat efter H-region Alltid mesta mesta inte Vet ej Stockholm Gbg och Malmö Större städer S. mellanbygden N. tät- o glesbygden Resultat från kassaboksundersökningen Under två veckor förde de utvalda hushållen kassabok över sina utgifter. För varje inköpt ekologiskt skulle en markering göras i kassaboken eller på kassakvittot. De olika varorna har aggregerats till varugrupper. Totalt över alla hushållsgrupper står andelen ekologiska för cirka 2,2 procent av sinköpen. Tabell 1 Andel köpta ekologiska per utgiftsgrupp 2003, procent Livsmedel, totalt 2,2 Bröd, spannmålsprodukter 1,6 Kött 0,8 Mjölk, ost och ägg 5,1 Frukt och bär 2,6 Grönsaker 2,6 Som framgår av tabell 1 är den varugrupp som hushållen lägger mest pengar på ekologiska mejerivaror, främst mjölk (5,1 procent). För frukt och bär är cirka 2,6 procent av de inköpta varorna ekologiska. För bröd och spannmålsprodukter är det cirka 1,6 procent av utgifterna som lagts på ekologiska produkter och för kött 0,8 procent. Uppgifterna avser hur stor del av utgifterna som lagts på ekologiskt märkta produkter. Eftersom priset oftast är något högre för ekologiska produkter bör andelen av produktmängden vara lägre.

12 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 12(23) Jämförelse mellan attitydundersökningen och kassaboksundersökningen I fråga 1 i attitydundersökningen efterfrågas om man föredrar ekologiska. I fråga 2 var avsikten att vara mer konkret och vi frågade hur man väljer ekologiska varor. Resultaten blir ganska olika och nyanserar de svarandes åsikter. I denna undersökning fanns även möjlighet att sedan jämföra med faktiska inköp. Vid jämförelse med kassaboksmaterialet kan det konstateras att totalt lades 2,2 procent av utgifterna för på ekologiska varor. Den hushållsgrupp som lade mest på ekologiska varor var ensamstående utan barn. Även sammanboende utan barn lade en större andel av sutgifterna på ekologiska varor än barnfamiljerna. Notera dock att värdena inte är signifikanta (diagram 13). Diagram 13 utgifter för ekologiska i förhållande till totala sutgifterna per hushållsgrupp. 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 med barn utan barn med barn utan barn Den hushållsgrupp som hade minst utgifter för ekologiska varor var ensamstående med barn. I fråga 2 tyder resultaten på att de skulle ha en större andel ekologiska varor i inköpen

13 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 13(23) I tabell 2 nedan visas de ekologiska produkter som har den största andelen av sutgifterna för respektive produkt. Störst ekologisk andel av utgifterna per produkt har mellanmjölk där 10,7 procent av utgifterna läggs på ekologisk mellanmjölk. Tabell 2 sutgifterna för några ekologiska produkter, 2003 Mellanmjölk 10,7 Rotfrukter 9,9 Ägg 9,7 Standardmjölk 7,6 Bananer 6,8 Filmjölk/yoghurt 6,3 Mjöl/gryn 4,7 Ris 4,6 Soppor, sallader, grönsaksrätter 3,5 Potatis 3,3 Kaffe 3,0 Smör 2,8

14 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 14(23) Bilaga 1 Frågor vid attitydundersökningen Telefonintervjun börjar med en fråga om intervjuaren får ställa några frågor om hushållets inställning till ekologiska. För de hushåll som svarar ja kommer en definition av ekologiska Med ekologiska menas märkta med KRAV eller Demeters symboler. Alternativ 6 i fråga 1 infördes efter cirka fyra veckor eftersom det svaret uppgavs relativt ofta. Fråga 1 Vilket av följande påståenden stämmer in för ditt hushåll? 1 För alla föredrar jag/vi ekologiskt framför icke-ekologiskt 2 För de flesta föredrar jag/vi ekologiskt framför icke-ekologiskt 3 För vissa föredrar jag/vi ekologiskt framför icke-ekologiskt 4 Jag/vi bryr mig/oss inte om ekologisk märkning 5 Jag/vi föredrar icke-ekologiskt framför ekologiskt 6 Jag väljer bort ekologiska av ekonomiska skäl 9 VET EJ/VILL EJ SVARA Fråga 2 Hur ofta väljer du/ni att köpa ekologiska framför icke-ekologiska (när det är möjligt)? 1 Alltid 2 mesta 3 mesta inte 4 9 VET EJ (ANNAN HANDLAR OFTAST)/VILL EJ SVARA

15 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 15(23) Fråga 3 Är det lätt att hitta ekologiska där du/ni brukar handla? 1 Alltid 2 mesta 3 mesta inte 4 9 VET EJ (ANNAN HANDLAR OFTAST)/VILL EJ SVARA Fråga 4 Vad gör du om det/de ekologiska du söker inte finns i butiken? 1 Köper motsvarande utan ekologisk märkning 2 Väntar med att handla livsmedlet och köper den i en annan butik 3 Ej relevant, jag/vi bryr mig/oss inte om ekologisk märkning 9 VET EJ (ANNAN HANDLAR OFTAST)/VILL EJ SVARA Fråga 5 Påverkar utbudet av ekologiska ditt val av butik när du/ni ska handla? 1 Alltid 2 mesta 3 mesta inte 4 9 VET EJ (ANNAN HANDLAR OFTAST)/VILL EJ SVARA Fråga 6 Nu när du varit med i den här undersökningen, har du då upptäckt att du/ni köper mer eller mindre ekologiska än du trodde? Eller är det ungefär så mycket som du räknade med? 1 MER 2 MINDRE 3 LIKA MYCKET 9 KAN INTE UPPSKATTA/VILL EJ SVARA

16 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 16(23) Bilaga 2 Hushållens utgifter (HUT) Huvudsyftet med undersökningen om hushållens utgifter är att belysa utgifter för varor och tjänster bland olika hushållsgrupper. HUT är en urvalsundersökning. Urvalet utgörs av slumpvis dragna individer i åldrarna 0-79 år från registret över totalbefolkningen (RTB). Urvalspersonen och de personer, som tillhör hans/hennes hushåll (kosthushåll) utgör undersökningsenheten. Insamling gjordes via telefonintervju och kassabokföring under kalenderåret Samtliga hushållsutgifter bokfördes under en tidsperiod av två veckor. I intervjun ställdes frågor om utgifter som man har mer sällan eller oregelbundet (t ex utgifter för bostad, drivmedel och försäkringar). Dessutom samlades kontrolluppgifter in för tomträttsavgäld, A-kassa och fackföreningsavgift. Undersökningen skall i princip gälla alla privata hushåll i Sverige. På grund av att äldre personer kan ha svårigheter att genomföra det bokföringsarbete som undersökningen kräver sattes dock en åldersgräns så att urvalspersonerna skulle vara högst 79 år. Hushållet definieras som den grupp personer, som bor tillsammans och har en så gemensam ekonomi att de olika personernas utgifter inte på ett meningsfullt sätt kan särskiljas, det s.k. kosthushållet. Personer, som mer stadigvarande ingick i institutionshushåll som ålderdomshem, långvårdsanstalt osv. ingick ej, då deras konsumtionsförhållanden har bedömts vara alltför speciella. Hushållen dras med sannolikheter proportionella mot storleken på hushållet. Detta ger en förstärkning av gruppen stora hushåll, vilket antas vara en lämplig kompromiss mellan de olika krav som användarna ställer. Varje hushåll lämnar uppgifter för två på varandra följande veckor. Urvalet av hushåll delas slumpmässigt på 52 lika stora grupper där varje grupp tilldelas en av de 52 startveckorna för bokföring. Syftet med denna fördelning över året är att fånga in den säsongmässiga variationen av den totala konsumtionen och dess sammansättning. HUT publiceras i Statistiska meddelanden, serie PR 35 och finns på SCB:s hemsida 35SM0402.pdf.

17 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 17(23) Bilaga 3 Indelningar som används i rapporten. H-region: (H = homogena med avseende på befolkningsunderlaget) är en gruppering av kommuner efter lokalt och regionalt befolkningsunderlag längs skalan storstad glesbygd. Det finns totalt sju H-regioner. Hushållsgrupp: Hushållen har grupperats efter sammanboende med respektive utan barn samt ensamstående med respektive utan barn. I HUT bildas kosthushåll som är det hushåll som utgörs av alla personer som vid intervjutillfället bodde i samma bostad och hade gemensam hushållning. Ett kosthushåll kan bestå av flera generationer, syskon eller kompisar som bor tillsammans och har gemensam hushållning. Personer som normalt tillhör kosthushållet, men som tillfälligt befann sig på annan ort på grund av arbete, studier eller militärtjänstgöring ingår i kosthushållet. Barn, som bor lika mycket hos båda föräldrarna, räknas med om de var folkbokförda i det aktuella hushållet. Om urvalspersonen är ett barn som bodde lika mycket hos båda föräldrarna ingår det hushåll där barnet var folkbokfört vid intervjutillfället. I redovisningen avses barn som hemmavarande barn 0-19 år.

18 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 18(23) Bilaga 4 Sammanställning av kvartalsfrågorna, totalt Fråga 1: Vilket av följande påstående stämmer in på ditt hushåll Föredrar ekologiska framför ickeekologiska För vissa/ de flesta föredrar vi ekologiska varor För vissa/ de flesta föredrar vi ekologiska varor Väljer bort ekologiskt av ekonomiska skäl Vet ej/vill ej svara Totalt Fråga 2: Hur ofta väljer du/ni att köpa ekologiska? Alltid mesta mesta inte Totalt Vet ej/vill ej svara Fråga 3: Är det lätt att hitta ekologiska där du/ni brukar handla? Alltid mesta mesta inte Totalt Vet ej/vill ej svara

19 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 19(23) Fråga 4: Vad gör du/ni om de ekologiska livsmedlen du söker inte finns i butiken? Köper motsvarande icke-ekologiska Väntar med att handla, köper den i annan butik Ej relevant, Jag/vi bryr Väljer bort mig/oss inte om ekologiskt av ekologisk ekonomiska märkning skäl Totalt Fråga 5: Påverkar utbudet av ekologiska ditt val av butik när du/ni skall handla? Alltid mesta mesta inte Totalt Vet ej/vill ej svara Fråga 6: Köper du mer, mindre eller lika mycket av ekologiska än du trodde? Mer Mindre Lika mycket Kan inte uppskatta/vill ej svara Totalt

20 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 20(23) Bilaga 5 Sammanställning av kvartalsfrågorna, hushållsgrupp Fråga 1: Vilket av följande påstående stämmer in på ditt hushåll Föredrar ekologiska framför ickeekologiska För vissa/ de flesta föredrar vi ekologiska varor För vissa/ de flesta föredrar vi ekologiska varor Väljer bort ekologiskt av ekonomiska skäl ej Vet ej/vill svara med barn utan barn med barn utan barn Fråga 2: Hur ofta väljer du/ni att köpa ekologiska? Alltid mesta mesta inte Vet ej/vill ej svara med barn utan barn med barn utan barn Fråga 3: Är det lätt att hitta ekologiska där du/ni brukar handla? Alltid mesta mesta inte Vet ej/vill ej svara med barn utan barn med barn utan barn

21 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 21(23) Fråga 4: Vad gör du/ni om de ekologiska livsmedlen du söker inte finns i butiken? Köper motsvaran de ickeekologiska Väntar med att handla, köper den i annan butik Ej relevant, Jag/vi bryr mig/oss inte om ekologisk märkning Väljer bort ekologiskt av ekonomis ka skäl med barn utan barn med barn utan barn Fråga 5: Påverkar utbudet av ekologiska ditt val av butik när du/ni skall handla? Alltid mesta mesta inte Vet ej/vill ej svara med barn utan barn med barn utan barn Fråga 6: Köper du mer, mindre eller lika mycket av ekologiska än du trodde? Kan inte Mer Mindre uppskatta/ vill ej Lika mycket svara med barn utan barn med barn utan barn

22 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 22(23) Bilaga 6 Sammanställning av kvartalsfrågorna, H-region Fråga 1: Vilket av följande påstående stämmer in på ditt hushåll Föredrar ekologiska framför ickeekologiska För vissa/ de flesta föredrar vi ekologiska varor För vissa/ de flesta föredrar vi ekologiska varor Väljer bort ekologiskt av ekonomiska skäl Vet ej/vill ej svara Stockholm Göteborg och Malmö Större städer Södra mellanbygden Norra tätoch glesbygden Fråga 2: Hur ofta väljer du/ni att köpa ekologiska? Alltid mesta mesta inte Stockholm Göteborg och Malmö Större städer Södra mellanbygden Norra tätoch glesbygden Vet ej/vill ej svara Fråga 3: Är det lätt att hitta ekologiska där du/ni brukar handla? Alltid mesta mesta inte Vet ej/vill ej svara Stockholm Göteborg och Malmö Större städer Södra mellanbygden Norra tätoch glesbygden

23 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 23(23) Fråga 4: Vad gör du/ni om de ekologiska livsmedlen du söker inte finns i butiken? Köper motsvaran de ickeekologiska Väntar med att handla, köper den i annan butik Ej relevant, Jag/vi bryr mig/oss inte om ekologisk märkning Väljer bort ekologiskt av ekonomis ka skäl Stockholm Göteborg och Malmö Större städer Södra mellanbygden Norra tätoch glesbygden Fråga 5: Påverkar utbudet av ekologiska ditt val av butik när du/ni skall handla? Alltid mesta mesta inte Vet ej/vill ej svara Stockholm Göteborg och Malmö Större städer Södra mellanbygden Norra tätoch Fråga 6: Köper du mer, mindre eller lika mycket av ekologiska än du trodde? Kan inte Mer Mindre uppskatta/ vill ej Lika mycket svara Stockholm Göteborg och Malmö Större städer Södra mellanbygden Norra tätoch glesbygden

Household Budget Survey (HBS) 2004, Expenditure and income report. Skillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda hushåll

Household Budget Survey (HBS) 2004, Expenditure and income report. Skillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda hushåll HE 35 SM 0502 Hushållens utgifter (HUT) 2004 Utgifts- och inkomstrapport Household Budget Survey (HBS) 2004, Expenditure and income report I korta drag Boendet kostar mest Svenska hushålls utgifter var

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

FÖRÄLDRARS ATTITYDER TILL SKOLAN 2011

FÖRÄLDRARS ATTITYDER TILL SKOLAN 2011 FÖRÄLDRARS ATTITYDER TILL SKOLAN 2011 Kund: Lärarförbundet Kontakt: Kristina Stutterheim, Matilda Westerman Datum: 21 juni, 2011 Anna Ragnarsson Senior Research Consultant Tel: +46 8 535 25 892 anna.ragnarsson@novusgroup.se

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Attitydmätning ursprung. Malmö februari 2017

Attitydmätning ursprung. Malmö februari 2017 Attitydmätning ursprung Malmö februari 2017 2 Om undersökningen Metod Bakgrund och syfte I april 2016 lanserades den nya frivilliga ursprungsmärkningen Från Sverige som är avsedd för livsmedel, råvaror

Läs mer

Matpriser och matkonsumtion i Sverige - några exempel ur kommande rapport

Matpriser och matkonsumtion i Sverige - några exempel ur kommande rapport 1(5) PM 2008-11-04 Utredningsenheten Helena Lööv Matpriser och matkonsumtion i Sverige - några exempel ur kommande rapport Sammanfattning/slutsatser Prisutvecklingen för de undersökta livsmedelsgrupperna

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

EKOLOGISK SKINKA TILL JUL? en undersökning av konsumenternas attityder till julskinkan

EKOLOGISK SKINKA TILL JUL? en undersökning av konsumenternas attityder till julskinkan EKOLOGISK SKINKA TILL JUL? en undersökning av konsumenternas attityder till julskinkan Kön Ålder Region S1. Vilket av följande alternativ passar in på dig angående hushållets inköp av dagligvaror, dvs.

Läs mer

Matlandet. Fokus på ungdomars upplevelse av matlandet Sverige

Matlandet. Fokus på ungdomars upplevelse av matlandet Sverige Matlandet Fokus på ungdomars upplevelse av matlandet Sverige Disposition Teknisk beskrivning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Läshänvisning Bilagor Resultat (totalnivå) Kännedom Matens ursprung Matländer

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Boende, regional fördelning och tillgång till bil

Boende, regional fördelning och tillgång till bil Boende, regional fördelning och tillgång till bil LO/Löne- och välfärdsenheten - juni 2000 Sven Nelander/Elisabeth Lönnroos 2 Rapportens innehåll Rapporten ger grundläggande fakta om boende, bilinnehav

Läs mer

Den nya HUT:en. Hushållens utgifter

Den nya HUT:en. Hushållens utgifter Den nya HUT:en Hushållens utgifter Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE...3 ÖVERSYNEN ÅR 2002...4 KVALITETSFÖRBÄTTRINGAR ÅR 2003...5 ÖKAD URVALSSTORLEK OCH MINSKAT URVALSFEL...5 UTÖKAD MÅLPOPULATION...5

Läs mer

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? 1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007 SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar

Läs mer

KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna. - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999

KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna. - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999 KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999 Beatrice Pernehagen Kooperativa institutet Box 200 63 104 60

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Konsumenterna och GMO

Konsumenterna och GMO Konsumenterna och GMO Alnarp 6 februari 8 Louise Ungerth chef för konsumentfrågor Konsumentföreningen Stockholm Lyssnar Informerar Påverkar Dokumentation: www.konsumentforeningenstockholm.se KfS Attitydundersökning

Läs mer

Skillnader i utgifter mellan barnhushåll. Ensamstående utan barn är mest miljömedvetna. Stora skillnader mellan kvinnor och män

Skillnader i utgifter mellan barnhushåll. Ensamstående utan barn är mest miljömedvetna. Stora skillnader mellan kvinnor och män PR 35 SM 0401 Hushållens utgifter 2003 Utgiftsrapport Household Budget Survey (HBS) 2003 I korta drag Skillnader i utgifter mellan barnhushåll Hushållen har delats in i olika grupper, därefter har genomsnittliga

Läs mer

Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 2005

Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 2005 25-9-23 Bilaga 1 Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 25 SKOP, Skandinavisk Opinion AB, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern 18-84 år bosatta i hela riket. Mellan

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

TOTALA UTGIFTERNA

TOTALA UTGIFTERNA Tabell 1. Glesbygd och tätort - utgifter i kronor per hushåll år 2012 Glesbygd Tätort Antal medverkande hushåll Genomsnittligt antal 2435 436 2871 personer 2,1 2,3 2,1 konsumtionsenheter 1,56 1,64 1,57

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 2010 - Medborgarnas syn på lokalt politiskt inflytande i den största kommunen i alla län och regioner Augusti 2010 Inledning I september i år är det val. Välfärden och

Läs mer

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Statistik RAPPORT. AVDELNINGEN ENVIRONMENT FÖR AND MILJÖ- REGIONAL OCH STATISTICS REGIONALSTATISTIK Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling Bodil Mortensson Lena

Läs mer

Household Budget Survey (HBS) , Expenditure and income report. Skillnader mellan olika hushållsgrupper. Skillnader mellan rika och fattiga

Household Budget Survey (HBS) , Expenditure and income report. Skillnader mellan olika hushållsgrupper. Skillnader mellan rika och fattiga HE 35 SM 0602 Hushållens utgifter (HUT) 2003-2005 Utgifts- och inkomstrapport Household Budget Survey (HBS) 2003-2005, Expenditure and income report I korta drag Boendet Utgifter för boendet är den största

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Household Budget Survey (HBS) 2005, Expenditure and income report. Transport dyrast i södra mellanbygden

Household Budget Survey (HBS) 2005, Expenditure and income report. Transport dyrast i södra mellanbygden HE 35 SM 0601 Hushållens utgifter (HUT) 2005 Utgifts- och inkomstrapport Household Budget Survey (HBS) 2005, Expenditure and income report I korta drag Boendet kostar mest Boendet är den enskilt största

Läs mer

Bilaga 2. Rapport från en slaskhink. Attitydundersökning - Maten vi slänger

Bilaga 2. Rapport från en slaskhink. Attitydundersökning - Maten vi slänger Bilaga 2 Rapport från en slaskhink Attitydundersökning - Maten vi slänger Mars 2009 Konsumentföreningen Stockholm Kontaktpersoner: Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor, KfS, 08-714 39 71, 070-341 55

Läs mer

Registerbaserad Hushållsstatistik. Tomas Johansson Befolkningsstatistik, SCB tomas.johansson@scb.se

Registerbaserad Hushållsstatistik. Tomas Johansson Befolkningsstatistik, SCB tomas.johansson@scb.se Registerbaserad Hushållsstatistik Tomas Johansson Befolkningsstatistik, SCB tomas.johansson@scb.se Lite historik 1990 2006 2008 2009 2010 2011 2013 Sista Folk- och Bostadsräkningen (FoB) Riksdagen beslutar

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

Föräldraundersökningen 2012

Föräldraundersökningen 2012 Oktober 2012 Till målsman för Föräldraundersökningen 2012 Skolverket genomför på uppdrag av regeringen en undersökning bland föräldrar till barn i åldern 6 12 år. Undersökningen ligger till grund för viktiga

Läs mer

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området =

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området = Närområdesprofil Område: Kista Antal boende inom området = 13 941 Antal arbetande inom området = 27 951 Ingående postnummerområden Källa: Posten 2013-04-01 SCB:S Registret över totalbefolkningen 2012-12-31

Läs mer

Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning. Malmö, mars 2016

Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning. Malmö, mars 2016 Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning Malmö, mars 2016 Sammanfattning Resultaten på övergripande nivå visar att det finns ett stort intresse för svenska produkter samt att råvarors ursprung och

Läs mer

Föräldraundersökningen 2012

Föräldraundersökningen 2012 Oktober 2012 Till målsman för Föräldraundersökningen 2012 Skolverket genomför på uppdrag av regeringen en undersökning bland föräldrar till barn i åldern 1 5 år. Undersökningen ligger till grund för viktiga

Läs mer

2004:6. Den nya HUT:en Hushållens utgifter

2004:6. Den nya HUT:en Hushållens utgifter 2004:6 Den nya HUT:en Hushållens utgifter I serien Bakgrundsfakta presenteras bakgrundsmaterial till den statistik och de prognoser som avdelningen för befolknings- och välfärdsstatistik vid SCB producerar.

Läs mer

Svenskarna och lokalproducerat

Svenskarna och lokalproducerat Svenskarna och lokalproducerat Norrmejerier och YouGov 2013 Kristina Stiernspetz Norrmejerier Syfte För tredje året i rad har Norrmejerier låtit undersöka svenskarnas inställning till och intresse för

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm maj 2003

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm maj 2003 Rapport till Konsumentföreningen Stockholm maj 23 SKOP,, har på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan 9 och 24 maj 23. Svaren

Läs mer

OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN

OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN KAN Energi Juni 2007 Gårdavägen 1 412 50 Göteborg Tel: 031 703 73 70 Fax: 031 703 73 71 www.statistikkonsulterna.se Sammanfattning Statistikkonsulternas Västra Götalands-omnibus

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning

Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning Mars 2009 Konsumentföreningen Stockholm 1 Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm har genomfört en undersökning i den egna Medlemspanelen om

Läs mer

Barn vars föräldrar avlidit

Barn vars föräldrar avlidit Barn vars föräldrar avlidit 69 Se tabellerna 6 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Varje år är det några tusen barn som förlorar biologiska föräldrar genom dödsfall. Knappt 1 000 barn förlorade

Läs mer

6. Barn vars föräldrar avlidit

6. Barn vars föräldrar avlidit Barn och deras familjer 2004 Under år 2004 förlorade knappt 1 000 barn i åldrarna 0 17 år sin biologiska mamma och 2 200 sin biologiska pappa. 16 barn miste båda sina föräldrar. I procent räknat blir andelen

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Household Budget Survey (HBS) , Expenditure and income report

Household Budget Survey (HBS) , Expenditure and income report HE 35 SM 1001 Hushållens utgifter (HUT) 2007-2009 Utgifts- och inkomstrapport Household Budget Survey (HBS) 2007-2009, Expenditure and income report I korta drag De totala utgifterna I genomsnitt var de

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Hushållsstatistik 2012

Hushållsstatistik 2012 FS 2013:9 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Hushållsstatistik 2012 I Norrköping finns det 59 200 hushåll. Den vanligaste hushållstypen är ensamboende utan barn, 23 200 hushåll. flest Norrköpingsbor bor dock

Läs mer

CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin

CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin Miljöpåverkan Denna kategori omfattar frågor gällande skolmåltidernas miljöbelastning. När du ska besvara frågorna för första gången kan du förbereda

Läs mer

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt

Läs mer

Konsumtionen av kött och annan proteinrik mat fortsätter att öka

Konsumtionen av kött och annan proteinrik mat fortsätter att öka Svenska matvanor och matpriser 212-2-7 Konsumtionen av kött och annan proteinrik mat fortsätter att öka År 21 uppnåddes en rekordnivå för köttkonsumtionen. Vi konsumerade 85 kilo kött per person. Det visar

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

HUSHÅLLENS UTGIFTER (HUT) 2003

HUSHÅLLENS UTGIFTER (HUT) 2003 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(150) HUSHÅLLENS UTGIFTER (HUT) 2003 Utgifter (och disponibel inkomst) HE0201 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.0 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde

Läs mer

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex 303 Kapitel 19 innehåller information om Detaljhandelspriser för vissa livsmedel Konsumentprisindex för livsmedel Jordbrukets prisindex Sammanfattning Detaljhandelspriser I tabell 19.1 visas genomsnittliga

Läs mer

Bilaga 3. Redovisning av familjer

Bilaga 3. Redovisning av familjer Bilaga 3. Redovisning av familjer I denna publikation har vi använt SCB:s befolkningsregister för att belysa barns familjeförhållanden. Uppgifter från olika urvalsundersökningar har använts för att belysa

Läs mer

14.1 Övergripande åtaganden

14.1 Övergripande åtaganden Butik Butik 209 Du som är certifierad för butik ska också följa de allmänna reglerna i kapitel 2 och 3, samt reglerna i kapitel 20. Detta kapitel innehåller: 14.1 Övergripande åtaganden 14.2 Hantering

Läs mer

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen Vem får vad? Bondens andel av matkassen När vi handlar livsmedel i butik så hamnar endast 9 procent av vår köpesumma hos den svenska bonden. Staten tar väl så mycket, 11 procent, i moms. En betydligt större

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Hushållens ekonomiska standard Den ekonomiska standarden, (medianvärdet för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet, räknat i fasta priser) har ökat varje år sedan

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

Livsmedelsverket. Kvantitativ undersökning om konsumenters kännedom, attityd och beteende kring matsvinn. Presentation

Livsmedelsverket. Kvantitativ undersökning om konsumenters kännedom, attityd och beteende kring matsvinn. Presentation Livsmedelsverket Kvantitativ undersökning om konsumenters kännedom, attityd och beteende kring matsvinn Presentation 205--03 Johan Orbe Mikaela Ekblad TNS Sifo Projekt 530878 Innehållsförteckning Om undersökningen

Läs mer

Datainsamling från individer möjligheter & begränsningar

Datainsamling från individer möjligheter & begränsningar Datainsamling från individer möjligheter & begränsningar SCB:s forskardag 8 oktober 2013 Håkan Schultz (hakan.schultz@scb.se) Jan Hörngren (jan.horngren@scb.se) Anton Johansson (anton.johansson@scb.se)

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om lokal politisk information i den största kommunen i alla län och regioner Juni 21 Inledning I september i år är det val.

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1998 Beatrice Pernehagen Kooperativa institutet Box 200 63 104 60 Stockholm Telefon 08-772

Läs mer

Kundnöjdhet på den avreglerade apoteksmarknaden 2012-06-29

Kundnöjdhet på den avreglerade apoteksmarknaden 2012-06-29 Kundnöjdhet på den avreglerade apoteksmarknaden 0-06-9 Sammanfattning och reflektioner Index, som representerar kundnöjdhet och lojalitet, ligger på 76 både för Q och Q 0, vilket är i linje med tidigare

Läs mer

Antal intervjuer(1000) (344) (656) (159)(299)(284) (258) (528) (472) (198) (98) (443) (452) (202) (317)(287)

Antal intervjuer(1000) (344) (656) (159)(299)(284) (258) (528) (472) (198) (98) (443) (452) (202) (317)(287) Lantmännen - Hill & Knowlton, Hikn0003 1 ---Kön---- --------Ålder-------- -----Har barn------ ---Utbildning----- ----Inkomst---- Högsk Alla 36-46- 56- Under Under Folk/ Univ 350- % Man Kvinna -35 45 55

Läs mer

Kommunfakta 2015. barn och familj

Kommunfakta 2015. barn och familj Kommunfakta 2015 barn och familj Kommunfakta 2015 Barn & familj Definitioner Kommentarer Källor KÄLLOR TILL STATISTIKEN Grund för redovisningen av familjeförhållanden är SCB:s befolkningsregister. Data

Läs mer

Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn

Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn Grossisterna En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn Av: Linnéa Iseland Mars - april 2001 På uppdrag/under ledning av: Kristina Sjöholm, projektledare

Läs mer

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1. Juni/juli 2006 SKOP,, gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela riket, tele-skop riks. Mellan den 15 juni och 14 juli 2006 intervjuades 1.000 personer på uppdrag av bland andra. Resultaten

Läs mer

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter.

STORSTADSSKATT. - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. STORSTADSSKATT - Storstäderna har högst inkomster, men också högst kostnader och skatter. HÖG MARGINALSKATT - EN STORSTADSFRÅGA DET ÄR DYRARE ATT LEVA I STORSTAD Att det är dyrare att bo i stora städer

Läs mer

Utdrag ur Mat i Sverige,

Utdrag ur Mat i Sverige, Utdrag ur Mat i Sverige, Sammanställning resultat åren 2000-2009 Attityder och kunskaper om hälsa och olika livsmedel Gooh, Lantmännen 2010 1 Undersökningen Mat i Sverige År 2000 lät Stiftelsen Cerealia

Läs mer

Our Mobile Planet: Sverige

Our Mobile Planet: Sverige Our Mobile Planet: Sverige Insikter om den mobila kunden Maj 2012 Detaljerad översikt Smartphones har blivit en oumbärlig del av vår vardag. Smartphones genomslag har ökat till 51% av befolkningen och

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 1 av 5 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter 2002 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1935 9 LO 02.11 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på

Läs mer

HUSHÅLLENS UTGIFTER (HUT) 2005

HUSHÅLLENS UTGIFTER (HUT) 2005 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(150) HUSHÅLLENS UTGIFTER (HUT) 2005 Utgifter (och disponibel inkomst) HE0201 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.0 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten 2004 Rapport Hushållsbarometern hösten 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne November 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning

Läs mer

kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för

kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för Promemoria 2013-04-17 Pensionsåldersutredningen S 2011:05 Historiska inkomster för personer med garantipension och personer som riskerar att få garantipension -bearbetningar av uppgifter från Inkomst-

Läs mer

Var med och beskriv läget i länet

Var med och beskriv läget i länet SCB Månad 2015 Var med och beskriv läget i länet Länsstyrelsen i Stockholm har som uppgift att främja länets utveckling. För att göra detta på bästa sätt behöver vi din hjälp. Du kan genom att svara på

Läs mer

Dagligvaruhandeln. HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 2017

Dagligvaruhandeln. HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 2017 Dagligvaruhandeln HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 217 Dagligvaruhandeln i siffror Livsmedelskedjan Från jord till bord Branschglidning: Livsmedel säljs i allt större utsträckning

Läs mer

En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket

En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket Maj 2013 Carin Blom Anna Warberg 2013 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. 2013 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE.

Läs mer

Hushållens utgifter (HUT)

Hushållens utgifter (HUT) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (102) Hushållens utgifter (HUT) 2012 HE0201 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Hem- och konsument- Elevhäfte. kunskap

Hem- och konsument- Elevhäfte. kunskap Hem- och konsument- Elevhäfte kunskap Uppgift 1a Motivera dina matval med hänsyn till hälsa Varför är det matvaror du valt bra med tanke på hälsa? Läs på din beställningslista. Använder dina kunskaper

Läs mer

Hushållet ska ha en digitalbox utan kort eller inbyggd i sin TV, de ska inte ha utgifter för några kommersiella kanaler.

Hushållet ska ha en digitalbox utan kort eller inbyggd i sin TV, de ska inte ha utgifter för några kommersiella kanaler. Bakgrund och syfte Post- och telestyrelsen (PTS) har gett Sweco Strategy i uppdrag att genomföra en undersökning för att kartlägga hur stor andel av de svenska hushållen som enbart har så kallad fri-tv,

Läs mer

Partipolitiska aktiviteter

Partipolitiska aktiviteter Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början

Läs mer

Så blir de gyllene åren om sparande, boende och ekonomisk planering

Så blir de gyllene åren om sparande, boende och ekonomisk planering Så blir de gyllene åren om sparande, boende och ekonomisk planering Ingela Gabrielsson, privatekonom Nordea 2014-11-20 Sammanfattning Närmare fyra av tio känner oro för att pensionen i framtiden inte ska

Läs mer

Registerbaserad hushållsstatistik

Registerbaserad hushållsstatistik Version 2.0 Sida Dokumentation 1 (8) 2017-03-15 Registerbaserad hushållsstatistik Inledning Den registerbaserade hushållsstatistiken är en statistik med kort historia och SCB:s första publicering skedde

Läs mer

Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel

Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-10-06 FHN 2015.0034 Handläggare Öka andelen lokal- och närproducerade samt ekologiska livsmedel Sammanfattning Kommunfullmäktige fastställde 2014-06-17 97 planeringsförutsättningarna

Läs mer

Reumatikerförbundet: Upplevelse av förpackningar för dagligvaror T Leif Hansson. Datum:

Reumatikerförbundet: Upplevelse av förpackningar för dagligvaror T Leif Hansson. Datum: Reumatikerförbundet Upplevelse av förpackningar för dagligvaror T-112011 Reumatikerförbundet: TEMO AB: Katarina Cenner Leif Hansson Gun Pettersson Datum: 2005-10-18 Sida 2 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om att flytta ihop

BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om att flytta ihop BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om att flytta ihop augusti 2005 Bobarometern - augusti 2005 1 Välkommen till Bobarometern Innehållsförteckning Sida Bobarometern är en undersökning från Svensk Fastighetsförmedling

Läs mer

Var tionde hushåll saknar buffert

Var tionde hushåll saknar buffert Var tionde hushåll saknar buffert Kreditbarometer September 2014 Välkomen till Lindorffs kreditbarometer På senare år har svenskarnas skuldsättning debatterats flitigt. Hösten 2010 infördes ett bolånetak

Läs mer

Malmöbon och delad konsumtion

Malmöbon och delad konsumtion Malmöbon och delad konsumtion Bakgrund till undersökningen Som en del av projektet Malmö Innovationsarena genomförde Miljöförvaltningen en undersökning om Malmöbornas inställning till delad konsumtion.

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

6. Barn vars föräldrar avlidit

6. Barn vars föräldrar avlidit 6. Barn vars föräldrar Under år 2003 förlorade knappt 1 000 barn i åldrarna 0 17 år sin biologiska mamma och 2 300 sin biologiska pappa. 7 barn miste båda sina föräldrar. I procent räknat blir det ett

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

RAPPORT: PRIVATA TJÄNSTEMÄN OM ATT VOBBA & VABBA 2014

RAPPORT: PRIVATA TJÄNSTEMÄN OM ATT VOBBA & VABBA 2014 RAPPORT: PRIVATA TJÄNSTEMÄN OM ATT VOBBA & VABBA 2014 Kund: Unionen Kontakt: Hanna Wallinder Datum: 11 FEBRUARI 2014 Kontakter på Novus: Jenny Andersson jenny.andersson@novus.se Mats Elzén mats.elzen@novus.se

Läs mer

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En god levnadsstandard 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En god levnadsstandard... 3 Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer...

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-06-03 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer