Minnesanteckningar från användarrådet för välfärdsstatistik,

Transkript

1 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) Minnesanteckningar från användarrådet för välfärdsstatistik, Närvarande: Anna Hedborg, ordförande Jan Henriksson, Boverket Tom Nilstierna, Socialdepartementet Magnus Nermo, SOFI Olle Sundberg, Finansdepartementet Peter Vikström, Konsumentverket Monir Dastserri, Arbetsmarknadsdepartementet Marie Berlin, Socialstyrelsen Inger Eklund, SCB Anders Ljungberg, SCB Jenny Karlsson, SCB Henrik von Hofsten, SCB Magnus Sjöström, SCB, SCB Frånvarande: Daniel Waldenström, Uppsala universitet Zara Bergsten, Institutet för bostads- och urbanforskning Peter Gärdqvist, SCB Powerpoint-bilder till presentationerna (punkt 3 6) bifogas anteckningarna. 1. Öppnande av mötet och fastställande av dagordningen Ordförande Anna Hedborg öppnade mötet. Dagordningens fastställdes. 2. Information från SCB inklusive planering för 2014 Inger Eklund informerade om aktuella frågor för SCB. Årsredovisningen 2013 är utan synpunkter eller anmärkningar. Verksamhetsplanen för 2014 fokuserar främst på att säkerställa indata, att realisera effekterna av utvecklingsarbetet samt att utveckla myndighetens stödprocesser. Arbetsplanen 2014 presenterades för regeringskansliet i februari. SCB har nu, efter flera års arbete inom kvalitetsområdet, blivit godkända och fått ISO20252-certifikat. Eurostats riktlinjer för kvalitet, Code of Practice, reviderades För att följa upp att medlemsländerna (MS) tillämpar regelverket kommer en sk. peer review att genomföras i samtliga MS under perioden augusti 2014 juli I Sverige kommer förutom SCB tre av de statistikansvariga myndigheterna Energimyndigheten,

2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(6) Jordbruksverket och Trafikanalys att granskas. Förberedelsearbetet inför besöket pågår. OECD:s Economic and Development Review Committee (EDRC) kommer att genomföra Economic Survey of Sweden. Medlemsländer inom OECD granskas ungefär vartannat år. Kommittén har uttryckt önskemål om att få också träffa SCB för att diskutera produktivitet och globala värdekedjor. Magnus Sjöström berättade att Undersökningen om Hushållens ekonomi, HEK, kommer ersättas av en registerbaserad inkomstfördelningsstatistik. Arbetet med detta pågår nu och publicering sker preliminärt under Den del som berör boendeutgifter kommer att samlas in och publiceras vart annat eller vart tredje år. Skälet till att statistiken blir intermittent är främst kostnadsskäl och att det inte brukar ske några större variationer i boendeutgifterna från år till år. En ledamot kommenterade att det var synd att inte ha kvar årlig statistik genom boendeutgiftsundersökningen. Det framfördes även önskemål om att lägga till uppgifter om belåning och dylika kostnader. Anders Ljungberg nämnde att ett nytt formulär för ULF/SILC används för insamlingen av 2014 års uppgifter. En av förändringarna är att intervjutiderna har förkortats rejält. Även intervjuarna bedömer att det är en klar förbättring vid insamlingen, då det löper på bättre och smidigare. En kortare intervjutid bidrar också till bättre svarskvalitet på statistiken. För Barn-ULF är medelvärdet på intervjutiden idag 23 minuter. För att gå vidare med detta har man bett intervjuarna att skicka in och berätta om sina erfarenheter vid just de långa intervjuerna. Svar har inkommit och det är främst de yngsta barnen som har svårt med vissa frågor och svarsalternativ. Nästa år höjs den nedre åldersgränsen, vilket innebär att det blir barn år som intervjuas. Jenny Karlsson redogjorde för registerenhetens projekt kring övertäckningen i Registret över totalbefolkningen (RTB). Det återstår att utreda vidare hur variabler för mätning kan användas. En ledamot påtalar intresset av uppgifter om övertäckning bland utrikes födda och vilken möjlighet som kan finnas att ta fram detta via nya register. Projektet kommer att redovisas i en rapport. 3. Hushållsprognoser i statistiken? Lena Lundkvist, Prognosinstitutet på SCB, redovisade behovet av hushållsprognoser i statistiken. Att göra detta kan nu bli möjligt i och med att det finns hushållsuppgifter i RTB (publicerades för första gången i december 2013). Detta register kan tillsammans med andra register bilda intressant statistik, vilket Lena visade exempel på. Utifrån hushållsregisteruppgifter skulle även prognoser kunna tas fram om hur olika typer av hushåll förändras över tid,

3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(6) t.ex. skulle prognoser kunna göras för att se hur ensamboende i olika åldrar fördelar sig, om det blir fler eller färre under kommande år. Behov av prognoser skulle kunna vara en grund för att kunna beräkna såväl kommande utgifter i samhället om t.ex. kostnader för äldreomsorg och barnbidrag, som kommande bostadsbyggnadsbehov. Mer information finns i de Powerpointbilder som bifogas minnesanteckningarna. Ledamöterna anser att hushållsprognoser skulle kunna vara bra statistiskt underlag och sett ur FASIT-perspektiv skulle detta vara både värdefullt och intressant och att det även kan finnas behov av denna statistik i samhällsplaneringen. 4. Utvecklingen av SILC Anders Ljungberg, enheten för social välfärd, informerade om bakgrund och om utvecklingen av SILC. Från Eurostat ställs krav och förslag om olika typer av förändringar. Bland annat gäller det en ny och tidigare deadline för leverans av mikrodata till Eurostat och att den nuvarande 4-årspanelen ska utökas till en 6-årspanel. Anders nämnde att SCB i princip ställer sig positivt till förslagen, men har framfört synpunkter när det gäller att gå från fyra till sex år i panelen. Detta skulle t.ex. kunna medföra risker om ökat bortfall, vilket syns redan nu mellan det första och fjärde året. Enligt Eurostat förekommer största bortfallet år 1 och att det för åren därefter inte är så många som hoppar av. Detta skiljer sig dock från SCB:s erfarenheter, liksom från Danmarks och Norges (där Norge även har ändrat sina tidigare 7-årspaneler till att bli fyra år). Mer information finns i de Powerpointbilder som bifogas minnesanteckningarna. Det ställdes en fråga om det förekommer bortfallsuppföljningar där Anders svarar att vi får regelbunden sammanställning från intervjuarenheten om förekommande bortfall under intervjuperiodens gång. Ordföranden ställer frågan till mötesdeltagarna om det blir mer eller mindre intressant statistik när dessa förändringar sker. En av ledamöterna nämnde att statistik från SILC brukar användas inom Nordiska socialstatistikkommittén (NOSOSKO). Om inga ändringar görs i SILC är detta till fördel för den statistik som redovisas inom NOSOSKO då den avser jämförelser över tid. Han instämmer även i riskbedömningen att bortfall kan komma att öka vid ökning av paneltiden. Nämns även att SCB bör visa upp data för Eurostat över hur många som hoppar av under de fyra åren i panelen.

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(6) Ett resonemang fördes om att de ändringar som görs inom SILC medför både kvalitetsförändringar och vissa nationella informationsförluster, men samtidigt vinster för Sverige genom möjligheten till internationella jämförelser. Inger nämnde att även om skulle finnas resurser för att samla in all önskad information är det ändå inte säkert vi får det läge vi önskar i och med att det finns problem med datafångst. De krav på statistiken som följer av regleringar från EU är vi tvungna att följa. Rådet anser att kvalitetsfrågorna är viktiga för Sverige att föra fram i diskussionerna med Eurostat för att kunna påverka. Anders informerade om att Sverige alltid försöker föra upp detta på de möten som hålls av Eurostat tillsammans med deltagarländerna, men att det inte alltid är lätt att få till en diskussion och gehör för detta. 5. Information om Socialstyrelsens verksamhet Marie Berlin, Socialstyrelen, presenterade sin verksamhet. Den nya Folkhälsomyndigheten, som bildades den 1 januari 2014, är en sammanslagning av Folkhälsoinstitutet och Smittskyddsinstitutet samt delar av Socialstyrelsen. Förändringen har medfört att Socialstyrelsen har genomfört en omorganisation. Marie berättade om de statistikkällor Socialstyrelsen använder sig av. Socialstyrelsen har tidigare haft flera olika rapporter för olika områden, vilka nu har slagits ihop till en större rapport Barn och ungas hälsa, vård och omsorg. Denna rapport innehåller inte lika mycket SCB-statistik som de tidigare rapporterna. Under åren har det även tagits fram rapporter utifrån genomförda fördjupningsstudier. Statistiken Öppna jämförelser är numera en av Socialstyrelsens mest efterfrågade produkter. Denna statistik har ökat under åren och innehåller idag över tusen indikatorer, där bl.a. statistik från SCB finns med. Mer information finns i de Powerpointbilder som bifogas minnesanteckningarna. En ledamot berättade att i STATIV finns uppgift om ensamkommande flyktingbarn med från och med 2002 (de barn som har uppehållstillstånd) och att det finns behov av uppgift om dessa barns boende, vilket saknas idag. Marie informerade om att viss statistik om barns boendeformer finns på Socialstyrelsen, det avser barn som bor i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), m.m. 6. Information om Konsumentverkets verksamhet Peter Vikström, Konsumentverket, berättade om Konsumentverket, som har funnits i 40 år och består av ca 135 medarbetare. Myndigheten ger ut oberoende information samt har en effektiv tillsyn för konsumenternas bästa

5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(6) där målet är: Medvetna och säkra konsumenter. Konsumentpolitiken är ett allt starkare politiskt område i EU och motsvarighet till Konsumentverket finns även i andra länder. De framställer årligen Konsumentrapporten, vilken bl.a. visar vilka de tio marknaderna är som har flest problem. För att göra denna bedömning används en process med fyra steg: Konsumenternas förutsättningar på olika marknader (där det finns ett framtaget index, KMI) Misslyckade val Marknadernas hushållsekonomiska betydelse Sammanvägning av resultat Telekommunikationstjänster är den marknad som är sämst. Hälften av de som utsatts för försäljning via telefon är missnöjda. Drygt 90 procent har angett att de ej vill bli uppringda av telefonförsäljare. En konsekvens av denna negativa inställning kan medföra problem vid telefonintervjuer i statistikundersökningar framöver. En rapport kommer att publiceras. Även andra fördjupningsstudier görs. Konsumetverket ger också ut publikationen Koll på pengarna. I arbetet används statistik från SCB, bl.a. demografistatistik, konsumentprisindex och statistik om hushållens ekonomi (HUT, HEK, ULF m.m.). Utöver det som finns önskas även en utvecklad statistik om skuldsättning. En diskussion fördes om gränser för bortfall utifrån exemplet HUT som vid den senaste undersökningsomgången hade ett stort bortfall (ca 60 procent) och ändå redovisade vissa resultat. Hur är rekommendationen till användare när det är stora bortfall? Att ange en gräns för vilken svarsfrekvens som är okej eller inte är svårt i och med att undersökningar ser olika ut samt att de som utgör bortfall har olika egenskaper. Det behövs därmed andra mått för att kunna bedöma vad som har tillräcklig kvalitet för redovisning/analys eller inte. 7. Övrigt Avslutningsvis gjordes en genomgång av synpunkter och önskemål när det gäller statistik från SCB. Önskemål som togs upp var bättre statistik över arbetade timmar, statistik om skulder samt statistik om hälsa och tillstånd för nyanlända flyktingar. När det gällde boendestatistiken bedöms statistiken om boendeutgifter ha försämrats. Att göra intermittenta undersökningar vartannat eller vart tredje år är inte önskvärt. Boverket får allt fler krav från sina uppdragsgivare där det är viktigt med tillgång till boendestatistik.

6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(6) En övrig fråga som togs upp var möjligheten att överklaga ett myndighetsbeslut baserat på gällande lagstiftning, i detta fall avidentifiering av Barn-ULF. Det finns en överenskommelse mellan SCB och Socialstyrelsen som innebär att Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd kommer att kunna köras mot SCB:s utbildningsregister (UREG). En idé väcktes om att skapa en simuleringsgrupp med FASIT för ett ökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Under övrigt framfördes också tack från ledamöter för att samarbetet med SCB fungerar bra. Magnus Nermo meddelade att han kommer att byta arbetsuppgifter och därmed sluta som ledamot i Användarrådet för välfärdsstatistik. Vid protokollet Justeras Anna Hedborg