Hushållens utgifter. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

Transkript

1 Hushållens utgifter Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

2 Hushållens utgifter Statistiska centralbyrån April 2003

3 2 Hushållens utgifter (HUT) Slutlig rapport The Household udget Survey (HS) Final report Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Tidigare publicering Hushållens konsumtion 1958, Sveriges officiella statistik, 1961 Hushållsbudgetundersökningen 1969, Statistiska meddelanden, P 1971:9 Hushållsbudgetundersökningen 1978, Sveriges officiella statistik, 1980 Hushållens utgifter 1985, Sveriges officiella statistik, 1987 Hushållens utgifter 1988, Sveriges officiella statistik, 1990 Hushållens livsmedelsutgifter 1989, Sveriges officiella statistik, 1991 Hushållens livsmedelsutgifter med kvantiteter för köpta och egenproducerade livsmedel, Sveriges officiella statistik, 1992 Hushållens utgifter 1992-preliminär rapport, Sveriges officiella statistik, 1993 Hushållens utgifter 1992-slutlig rapport, Sveriges officiella statistik, 1994 Utgiftsbarometern 1995-preliminär rapport, Sveriges officiella statistik, 1996 Utgiftsbarometern 1995-slutlig rapport, Sveriges officiella statistik, 1997 Utgiftsbarometern 1996-preliminär rapport, Sveriges officiella statistik, 1998 Utgiftsbarometern 1999, Sveriges officiella statistik, 2001 Utgiftsbarometern 2000, Sveriges officiella statistik, 2002 Utgiftsbarometern 2001, Sveriges officiella statistik, 2002 Previous publications The Consumption of Households in 1958, published 1961 The Family xpenditure Survey 1969, published 1971 The Family xpenditure Survey 1978, published 1980 The Family xpenditure Survey 1985, published 1987 The Family xpenditure Survey 1988, published 1990 The Family Food xpenditure Survey 1989, published 1991 The Family Food xpenditure Survey with quantities for purchased and ownproduced food, published 1992 The Family xpenditure Survey preliminary report, published 1993 The Family xpenditure Survey final report, published 1994 The Family xpenditure Survey preliminary report, published 1996 The Family xpenditure Survey final report, published 1997 The Family xpenditure Survey preliminary report, published 1998 The Family xpenditure Survey 1999, published 2001 The Family xpenditure Survey 2000, published 2002 The Family xpenditure Survey 2001, published 2002

4 3 Förord Statistiska centralbyrån (SC) redovisar här resultat från undersökningen om Hushållens utgifter. Undersökningens syfte är att redovisa data över hushållens utgifter för privat konsumtion fördelade dels på olika grupper av hushåll, dels på olika varu- och tjänsteslag. Mätperiod för denna undersökning är från och med kvartal två år 1999 till och med kvartal ett år I undersökningen har ca hushåll fört kassabok över sina utgifter under en viss tid. Alla typer av hushåll, alla sorters utgifter, alla delar av landet och alla tider på året finns representerade. Rapporten har utarbetats av Katarina Hansson, Leif Johansson, Klas Lindström, Stefan Svensson och Henrik Thorsson. Jan-Aage Haaland har svarat för layout och redigering. I de fall tabellerna i den här publikationen inte räcker till kan SC på uppdragsbasis göra skräddarsydda bearbetningar. För ytterligare information ring SC och fråga efter någon som arbetar med Hushållens utgifter. Statistiska centralbyrån i april 2003 Programmet för konomisk Välfärdsstatistik Svante Öberg Leif Johansson

5 4 Innehåll Contents Sida/Page Förteckning över utgiftstabeller 5 List of expenditure tables Symboler i tabellerna 6 Key to symbols Avrundning I tabellerna 6 Rounding in the tables Varulista för tabellerna 7 List of goods and services used in the tables Svensk-engelsk ordlista 8 List of terms Kvalitetsdeklaration 9 Nytt sätt att publicera 10 Statistiska storheter 12 Jämförbarhet med annan statistik 13 Tillförlitlighet 15 Osäkerhetskällor 16 Tabellkommentarer 22 Utgiftstabeller 26 xpenditure tables Appendix 90

6 5 Förteckning över utgiftstabeller List of expenditure tables Sida/Page 1a Hushållstyp 26 utgifter i kronor per hushåll under i 2001-års priser Type of household expenditures per household during in SK, 2001 prices 1b Hushållstyp 30 andel av totala utgifter per hushåll under Type of household share of total consumption per household during a nsamstående och kön 34 utgifter i kronor per hushåll under i 2001-års priser Single persons and sex expenditures per household during in SK, 2001 prices 2b nsamstående och kön 38 andel av totala utgifter per hushåll under Single persons and sex share of total consumption per household during nsamstående och sammanboende utan barn och ålder 42 utgifter i kronor per hushåll under i 2001-års priser Single persons and cohabiting without children and age expenditures per household during in SK, 2001 prices 4 nsamstående och sammanboende utan barn och H-region 46 utgifter i kronor per hushåll under i 2001-års priser Single persons and cohabiting without children and H-region expenditures per household during in SK, 2001 prices 5 nsamstående utan barn, kön och bostadstyp 50 utgifter i kronor per hushåll under i 2001-års priser Single persons without children, sex and type of housing expenditures per household during in SK, 2001 prices 6 Sammanboende och bostadstyp 54 utgifter i kronor per hushåll under i 2001-års priser Cohabiting and type of housing expenditures per household during in SK, 2001 prices 7a Disponibel inkomst 58 utgifter i kronor per hushåll under i 2001-års priser Disposable income expenditures per household during in SK, 2001 prices 7b Disponibel inkomst 62 andel av totala utgifter per hushåll under Disposable income share of total consumption per household during

7 6 8 nsamstående, kön och disponibel inkomst 66 utgifter i kronor per hushåll under i 2001-års priser Single persons, sex and disposable income expenditures per household during in SK, 2001 prices 9 Sammanboende och disponibel inkomst 70 utgifter i kronor per hushåll under i 2001-års priser Cohabiting and disposable income expenditures per household during in SK, 2001 prices 10 Antal individer och vuxna 74 utgifter i kronor per hushåll under i 2001-års priser Number of individuals and adults expenditures per household during in SK, 2001 prices 11 Utbildning och disponibel inkomst 78 utgifter i kronor per hushåll under i 2001-års priser ducation and disposable income expenditures per household during in SK, 2001 prices 12 nsamstående 1999, 2000 och utgifter i kronor per hushåll i 2001-års priser Single persons 1999, 2000 and 2001 expenditures per household in SK, 2001 prices 13 Sammanboende 1999, 2000 och utgifter i kronor per hushåll i 2001-års priser Cohabiting 1999, 2000 and 2001 expenditures per household in SK, 2001 prices Symboler i tabellerna Key to symbols.. Uppgiften ej tillgänglig eller allt för osäker för att anges Data not available Avrundning i tabellerna Rounding in the tables nskilda utgiftsskattningar har avrundats var för sig till 100-tal kr. Summeringar av utgifter inom en grupp stämmer därför inte alltid med den redovisade gruppsumman. Individual figures have been rounded independently to the nearest one hundred SK. Therefore, the sum of components does not necessarily add to the totals shown.

8 7 Varulista för tabellerna List of goods and services used in the tables Totala utgifterna Köpta livsmedel Utemåltider Sprit, vin, starköl Tobak Förbrukningsvaror Personlig hygien Övriga förbrukningsvaror Hushållstjänster arntillsyn Fackavgift, övr försäkringar Övriga tjänster (städning, tvätt, hårvård) Kläder och skor Kläder Ytterkläder Övriga kläder, ej underkläder Underkläder Skor ostad Hyra, försäkring mm Reparationer nergi Räntor Möbler och husgeråd Möbler och textilier Hushållsutrustning Hälso- och sjukvård Transport Inköp av bil Drift av bil Övriga fordon* Lokalresor Total expenditure Food purchases Meals out Spirits, wine, strong beer Tobacco Non-durable goods Personal hygiene Other non-durable goods Household services Child care Union dues, other insurance Other services (cleaning, laundry, hairdressing) Clothing and footwear Clothes Outdoor clothes Other clothes, not underwear Underwear Footwear Housing Rent, insurances Repairs Household energy Interests (gross) Furniture and household articles Furniture and textiles Household equipment Health- and medical care Transport Purchases of cars Operation of cars Other vehicles* Local journeys

9 8 Fritid och kultur Fritidsbostad Radio och TV Lek, sport, hobby Ur, optik, fototjänster Resor, hotell Övrig fritid Underhållning öcker, tele Skattepliktiga förmåner Recreation and cultural services Second home Radio and TV Play, sport, hobby Watches, optics, photographic services Travels, hotel services Other recreations ntertainment ooks, communication Taxable benefits * Utgiften särredovisas inte, men ingår i huvudgruppen Transport The expenditure is not shown separately, but is included in the category Transport List of terms Alla Andel Antal arn eräknad ostadsrätt nbart nsamstående med barn nsamstående utan barn Genomsnittlig Hyresrätt Individer Kvartil Kvinnor Konsumtionsenhet Median Medverkande Män Norra tät- och glesbygden Pensionär Per hushåll Populationsstorlek Sammanboende med barn Sammanboende utan barn Samtliga Större städer Södra mellanbygden Vuxna Ägt småhus Övriga All Share Number Children stimated Cooperative housing Only Single persons with children Single persons without children Average Rented dwelling Individuals Quartile Women Consumption unit factor Median Participating Men Northern areas Pensioner Per household Size of population Cohabiting adults with children Cohabiting adults without children All Major towns Southern areas Adults Owner-occupied one or two-dwelling houses Other

10 9 Kvalitetsdeklaration Undersökningens syfte är främst att belysa konsumtionsstandarden hos olika grupper av hushåll genom att ge information om skillnader mellan olika grupper av hushåll när det gäller utgifternas nivå och fördelning på olika slags varor och tjänster. tt annat viktigt syfte är att ge information om storleken på den totala privata konsumtionen av olika slags varor och tjänster för användning inom nationalräkenskaperna och beräkning av konsumentprisindex. Undersökningen av Hushållens utgifter utgör ett led i de studier av hushållens konsumtionsförhållanden som bedrivits i Sverige sedan början av 1990-talet. Undersökningar har tidigare genomförts 1958, 1969, 1978, 1985 (HUT85), 1988 (HUT88), 1992 (HUT92), 1995 (UT95), 1996 (UT96), 1999 (UT99), 2000 (UT00) och 2001 (UT01).

11 10 Nytt sätt att publicera Undersökningen om Hushållens utgifter har gjorts intermittent fram till 1992 och årligen från 1995 (undersökningen avbröts under 1997 och gjorde uppehåll under 1998 och 2002). Huruvida man ska göra årliga eller intermittenta undersökningar är något som diskuterats i både Sverige och i andra länder. Fördelen med intermittenta undersökningar är att man har råd att göra större urval. tt större urval medför oftast bättre skattning av populationen. Fördelen med årliga undersökningar är att man får skattningar för varje år och således ökar möjligheten att se förändringar i konsumtionsmönstret. Det är dessutom lättare för ämnespersonal och intervjuare att bibehålla kompetensen samt att möjligheterna att göra justeringar av undersökningsinnehållet är större. I Norge och Danmark görs undersökningen om Hushållens utgifter årligen. Urvalsstorleken i Norge och Danmark är respektive hushåll. För att kompensera för ett mindre urval, har man i dessa länder valt att varje år slå samman resultat från de tre senaste undersökningarna, uppräknat till referensårets priser. På så vis får man ett större material att arbeta med och mindre osäkerhet i skattningarna. ftersom den svenska undersökningen om Hushållens utgifter gjorts tre år i rad görs nu på prov en s.k. treårssammanslagning, d.v.s. en sammanslagning av tre efter varandra följande undersökningar. Den statistik som redovisas i denna rapport bygger på resultat från undersökningarna som genomförts 1999 (UT99), 2000 (UT00) och 2001 (UT01). Referensperioden är från och med kvartal två år 1999 till och med kvartal ett år Utgifter och inkomster från år 1999 och 2000 är uppräknade i 2001 års priser. Vid uppräkning av samtliga utgifter förutom fordonsskatt, ränteutgifter och fastighetsskatt har den mest lämpade nivån av KPI använts och vid uppräkning av inkomster har generella KPI använts. ilskatt och övrig fordonsskatt har varit oförändrad under 1999, 2000 och 2001, således har ingen framskrivning gjorts för dessa poster. Räntor har räknats upp med hjälp av totala utgiften för räntor i förhållande till den sammanlagda skulden, enligt uppgifter från det totalräknade inkomstregistret. Fastighetsskatten har räknats upp med hjälp av uppgifter från det totalräknade inkomstregistret.

12 11 I tabell 1 visas jämförelse mellan skattningarna av genomsnittliga utgifter per hushåll från UT01 och UT Tabell 1 Genomsnittliga utgifter i UT01 och UT99-01 i 2001 års priser UT01 UT99-01 Antal medverkande hushåll eräknad populationsstorlek ± ± Genomsnittligt antal personer 2,2 2,2 konsumtionsenheter 2,02 2,04 TOTALA UTGIFTRNA ±7 000 ±3 600 Köpta livsmedel ±1 100 ±700 Utemåltider ±700 ±400 Sprit, vin, starköl ±500 ±300 Tobak ±300 ±200 Förbrukningsvaror ±400 ±200 Hushållstjänster ±700 ±500 Kläder och skor ±800 ±400 ostad ±1 300 ±700 Möbler och husgeråd ±900 ±500 Hälso- och sjukvård ±1 200 ±800 Transport ±3 600 ±1 700 Fritid och kultur ±2 100 ±1 100 Skattepliktiga förmåner ±200 ±100

13 12 Statistiska storheter De statistiska storheterna är utgifter för olika varor och tjänster för olika typer av hushåll. Utgifterna redovisas som genomsnitt per hushåll. Objekt och population Undersökningen ska i princip gälla alla privata hushåll i Sverige. På grund av att äldre personer kan ha svårigheter att genomföra det bokföringsarbete som undersökningen kräver sattes dock en åldersgräns så att urvalspersonerna skulle vara högst 74 år. Hushållet definieras som den grupp personer som bor tillsammans och har en så gemensam ekonomi att de olika personernas utgifter inte på ett meningsfullt sätt kan särskiljas, det s.k. kosthushållet. Personer som mer stadigvarande ingick i institutionshushåll såsom ålderdomshem, sjukhem, gruppboende (s.k. särskilt boende med heldygnsomsorg), psykiatrisk vårdinrättning eller fängelse, ingick ej, då deras konsumtionsförhållanden har bedömts vara alltför speciella. Variabler De variabler som mäts är hushållens utgifter för olika slag av varor och tjänster. Frågor har även ställts om hushållssammansättning, sysselsättning och boendeform. Vissa inkomstuppgifter och uppgift om fastighetsskatt och skattepliktiga förmåner har inhämtats via register. Under Tabellkommentarer nedan ges mer information om variabler och begrepp som förekommer i tabellerna. Statistiska mått För varje utgiftsslag beräknas hushållens totala utgifter och denna summa divideras sedan med antalet hushåll. Detta ger de genomsnittliga utgifterna för varje utgiftsslag i kronor per hushåll. Genomsnittet beräknas således på samtliga hushåll oberoende av om de haft den aktuella utgiften eller inte under sin bokföringsperiod. De genomsnittliga utgifterna har avrundats till 100-tal. I tabell 1b, 2b och 7b redovisas andelar av den totala konsumtionen för varje utgiftsslag. Andelarna har först räknats ut för varje hushåll för sig. Därefter har andelarna summerats och sedan dividerats med antalet hushåll. Redovisningsgrupper Utgifterna redovisas för olika typer av hushåll med avseende på ålder, kön, antal barn, antal personer, antal vuxna, boendeform, utbildning, H-region och disponibel inkomst. Utgifterna redovisas dels i kronor och dels i andel av den totala konsumtionen.

14 13 Jämförbarhet med annan statistik eträffande utgifternas fördelning på olika grupper av hushåll finns knappast några andra uppgifter att jämföra med än resultaten från tidigare undersökningar av samma slag. Möjligheterna att jämföra utgifternas totala nivå är däremot större. I SC:s nationalräkenskaper (NR) finns beräkningar över nivån på hushållens konsumtionsutgifter uppdelad på grupper av varor och tjänster. UT99-01 omfattar hushåll -74 år. NR mäter konsumtionen för samtliga hushåll. För att redovisa samma population, har NR gjort en uppräkning av UT01:s population. Uppräkningen baseras på relationen mellan antalet hushåll i åldersgrupperna år och 75- år och respektive grupps disponibla inkomst. Samma uppräkningsfaktor används för alla konsumtionsuppgifter. Detta är en relativt grov metod, då utgifterna (köpbeteendet) kan variera mellan åldersgrupperna beroende på utgiftsslag. Skillnaderna är stora mellan mätmetoderna i undersökningen om Hushållens utgifter och NR, och man kan därför förvänta sig att skillnaderna mellan skattningarna kan bli stora. n jämförelse visar också stora skillnader när det gäller skattningar av utgifter för vissa varuslag. Det kan bero på en överskattning eller underrapportering av dessa utgifter hos hushållen. När det gäller varugruppen köpta livsmedel är skattningen i UT99-01 betydligt högre än i NR. Skillnaden kan till viss del förklaras av olika definitioner. I UT99-01 ingår till skillnad från NR: - köp av färdiglagad restaurangmat för avhämtning (redovisas i NR under rubriken Hotell, caféer och restauranger ) - köp av färdiglagad cateringmat (redovisas i NR under rubriken Hotell, caféer och restauranger ) - öl och cider köpt utanför systembolaget (redovisas i NR under rubriken Alkoholhaltiga drycker och tobak ) Den insamlingsmetod som använts i UT99-01 bidrar till en överskattning av livsmedel. Köpta livsmedel har bokförts som totalsumma vid varje köptillfälle. ventuella andra varor som t.ex. tobak, hushållspapper, tvättmedel och andra förbrukningsvaror ska inte ingå i denna totalsumma. Det är dock troligt att dessa varor många gånger ingår i de bokförda livsmedlen. Utgifterna för alkohol, tobak, utemåltider och posttjänster är liksom tidigare undersökningar underskattade (underrapporterade) i UT jämfört med NR. Skattningen för köp av bilar är däremot högre beroende på skillnader i mätmetoderna. I UT99-01 ingår såväl bilar köpta i Sverige som direktimporterade bilar. NR:s statistik omfattar inte direktimporterade bilar. När det gäller utgifter för Hälso- och sjukvård förklaras den stora skillnaden mellan UT99-01:s och NR:s skattningar av att delposten tandvård är mycket osäker. Skillnader i utgift för Fritid underhållning och kultur förklaras både av olika definitioner mellan UT99-01 och NR och osäkra skattningar i UT99-01.

15 14 Vid jämförelse mellan UT99-01 och NR bör man även beakta att UT99-01 är en urvalsundersökning med stort bortfall och relativt litet urval, vilket gör skattningarna mycket osäkra.

16 15 Tillförlitlighet All statistisk information som bygger på urvalsundersökningar har en slumpmässig osäkerhet som beror på urvalets storlek, reglerna för urvalsdragningen samt uppräkningsförfarandet. Resultaten kan också påverkas av ett antal felkällor. n kvantifiering av det totala felet är alltid mycket svårt. Man måste normalt begränsa sig till att redovisa vilken kontroll man har över de olika felkällorna. Felet i en statistisk skattning kan delas upp i en slumpmässig och en systematisk del. Den slumpmässiga osäkerheten uttrycks med någon funktion av skattningens standardavvikelse. Denna är huvudsakligen ett uttryck för vilken tillförlitlighet om urvals- och skattningsförfarande tillåter, men det kan också påverkas av felkällorna. Om de summerade felen tenderar att ta ut varandra påverkar de enbart det slumpmässiga felets storlek som uttrycks i standardavvikelsen. Om de däremot inte tar ut varandra får man dessutom ett systematiskt fel. Det systematiska felet kan inte uppskattas annat än utifrån mer allmänna resonemang om storlek och riktning på de olika komponenterna av detta fel eller utifrån specialstudier där det felet kunnat elimineras. Denna typ av resonemang måste föras separat för i princip varje vara/tjänst eller grupp av varor/tjänster eftersom felens storlek och riktning beror av sådana varierande egenskaper som exempelvis köptillfälle och prisläge. Oftast leder dock det systematiska felet i en bokföringsundersökning till en underskattning av det sanna värdet, t.ex. beroende på att det kan vara lätt att glömma att bokföra vissa typer av utgifter. I nästa avsnitt görs en genomgång av dessa osäkerhetskällor. Av dessa bedöms för denna undersökning endast bortfall och mätfel ha någon större betydelse.

17 16 Osäkerhetskällor Urval De i undersökningen ingående hushållen erhölls genom ett urval av personer. tt hushåll ingick i undersökningen när någon av dess medlemmar ingick i urvalet. Vid urvalsdragningen hade alla i urvalsregistret ingående personer i åldern 0-74 år samma urvalssannolikhet. Personerna drogs med systematiskt urval från ett register över totalbefolkningen, RT-S. Detta register omfattar samtliga i riket kyrkobokförda personer sorterade geografisk ordning vilket garanterar en jämn geografisk spridning av urvalet. Metoden med personurval, s.k. nätverksurval, i en hushållsundersökning medför att större hushåll har större urvalssannolikhet än mindre hushåll. Detta ger en från vissa synpunkter effektiv fördelning av urvalet på olika hushållsgrupper. Vid uppräkningsförfarandet har hänsyn tagits till denna överrepresentation. ruttourvalet omfattade 3058 hushåll år 1999, 3073 hushåll år 2000 och 3068 hushåll år Av dessa kunde 27, 27 respektive 41 personer ej hänföras till något privathushåll år 1999, 2000 respektive Dessa var avlidna, hade emigrerat eller ingick i institutionshushåll. Nettourvalet kom således att omfatta 3031 personer år 1999, 3046 personer år 2000 och 3027 personer år Varje år fördelades urvalet slumpmässigt på 52 startveckor för bokföring vilket innebar en uppdelning på 52 lika stora delurval. Täckning Övertäckning i urvalsramen innebär att hushåll som ej tillhör undersökningspopulationen skulle komma med i urvalet och felaktigt inkluderas i undersökningen. Genom intervjuarnas kontakter med hushållen har risken för övertäckningsfel praktiskt taget eliminerats. Övertäckningens omfattning är dock okänd bland de hushåll som ej anträffats. Undertäckningen i urvalsramen innebär att vissa hushåll i undersökningspopulationen saknas i urvalsramen och därför inte kunnat komma med i urvalet. Den utgörs av sådana hushåll som inte hade någon medlem kyrkobokförd i Sverige vid tiden för urvalet. Skattningsförfarande Uppräkningsförfarandet är konstruerat för att få väntevärdesriktiga resultat. Medelvärdesskattningar är dock enbart approximativt väntevärdesriktiga. Approximationen beror på att kvotskattningar används. Skevheten i dessa borde dock vara försumbar för resultat som baseras på 50 eller fler observationer. I den mån skevhet uppträder beror den främst på bortfalls- och mätfel. Varje hushållsvikt vägs med en faktor som beror på antalet medlemmar med urvalssannolikhet (hushållsmedlemmar i åldern 0-74 år). För att kompensera för bortfall och skevhet har sedan vikterna förändrats, kalibrerats. Den kalibreringsmetod som använts är asymptotisk lika med den generella regressionsestimatorn. Metoden kräver tillgång till hjälpinformation, d.v.s.

18 17 någon form av extern information som samvarierar med undersökningsvariablerna. Den hjälpinformation som använts är Födelseland, H-region, ålder, antal individer i hushållet och disponibel inkomst. Datainsamling Datainsamlingen kan delas upp i fyra delmoment. Inledningsintervju I en inledande telefonintervju kartlades hushållens sammansättning. tt begränsat antal frågor ställdes om hushållssammansättning, sysselsättning och boende. okföring Uppgifterna om hushållens utgifter insamlades främst genom att hushållen under två veckor förde kassabok över samtliga hushållsmedlemmars utgifter. Varje vecka under undersökningsåren startade hushållen i ett delurval sin bokföring. Antalet bokförande hushåll ska således vara approximativt lika under alla veckor. nkät I en bokföringsperiod på två veckor hinner man inte fånga upp alla hushållens utgifter, därför fick hushållen besvara en enkät i samband med bokföringen. Frågorna i enkäten avsåg utgifter under de 12 och i vissa fall de 2 månaderna som föregick bokföringsperioden. Dessa frågor avsåg således inte undersökningsperioden utan en glidande 12 respektive 2 månadersperiod vars start berodde på när bokföringsperioden började. I enkäten samlades uppgifter in om hushållens utgifter avseende 12 månader för ordinarie bostad, fritidsbostad, drivmedel för bil, försäkringar, utlandsresor, vissa avgifter och inköp av vissa möbler, vitvaror och kapitalvaror. Utgifter för kläder, skor och resor inom Sverige insamlades på samma sätt för en 2-måndadersperiod. Därmed blir precisionen större än om uppgifterna enbart skulle ha tagits från kassaboken. Registerinsamling Via register insamlades inkomstuppgifter, uppgifter för fastighetsskatt, skattepliktiga förmåner och tomträttsavgäld för samtliga personer som medverkat i undersökningen. Mätfel Felaktiga värden uppstår om de bokförande hushållen glömmer bort utgifter eller felaktigt bokför utgifter som inte hänför sig till den fastställda bokföringsperioden. Sådana fel som består i att ett annat värde än det korrekta noteras och ej rättas brukar sammanfattas under benämningen mätfel. För att motverka mätfelen har omfattande resurser lagts ned på utbildning av intervjuarna, utarbetandet av informationsmaterial och anvisningar till hushållen, kontakten mellan intervjuare och hushåll under bokföringsperioden m.m.

19 18 ortfall ortfall uppstår när ett hushåll vägrar att delta, ej kan anträffas eller lämnar uppgifter av en sådan kvalitet att de inte kan användas. Fel i undersökningsresultaten till följd av bortfall uppstår om hushållen i bortfallet systematiskt skiljer sig från de medverkande. Av hushållen i nettourvalet medverkade 53, 52 respektive 50 procent under år 1999, 2000 respektive ortfallet är således mycket stort. I tabell 3a-3c och 4a-4c redovisas nettourvalets fördelning efter storleken på RT 1 -hushållet respektive H-region. 1 RT-hushållet består av sammanboende med minst ett gemensamt hemmavarande barn och samtliga gifta och ensamstående. Samtliga medlemmar i RT-hushållet ska vara folkbokförda på samma fastighet.

20 19 Tabell 2a Nettourvalets fördelning år 1999 efter storleken på RT-hushållet i procent Antal personer Summa Svarande ortfall Vägran j anträffad Förhindrad Summa Antal hushåll Tabell 2b Nettourvalets fördelning år 2000 efter storleken på RT-hushållet i procent Antal personer Summa Svarande ortfall Vägran j anträffad Förhindrad Summa Antal hushåll Tabell 2c Nettourvalets fördelning år 2001 efter storleken på RT-hushållet i procent Antal personer Summa Svarande ortfall Vägran j anträffad Förhindrad Summa Antal hushåll

21 20 Tabell 3a Nettourvalets fördelning år 1999 efter H-region i procent Antal personer Stockholm Göteborg och Malmö Större städer S:a mellanbyggden N:a tätbyggden N:a glesbyggden Summa Svarande ortfall Vägran j anträffad Förhindrad Summa Antal hushåll Tabell 3b Nettourvalets fördelning år 2000 efter H-region i procent Antal personer Stockholm Göteborg och Malmö Större städer S:a mellanbyggden N:a tätbyggden N:a glesbyggden Summa Svarande ortfall Vägran j anträffad Förhindrad Summa Antal hushåll Tabell 3c Nettourvalets fördelning år 2001 efter H-region i procent Antal personer Stockholm Göteborg och Malmö Större städer S:a mellanbyggden N:a tätbyggden N:a glesbyggden Summa Svarande ortfall Vägran j anträffad Förhindrad Summa Antal hushåll För att motverka bortfallsfel har åtgärder vidtagits vid estimationen för att minska sådana fel som beror på olikheter mellan medverkande och bortfall i geografisk hemvist och hushållsstorlek.

22 21 earbetning De insamlade uppgifterna granskas, kodas, registreras och rättas vid behov. rister i dessa moment kan medföra att felaktiga värden införs i undersökningen. Olika åtgärder har vidtagits för att kontrollera bearbetningsprocessen. Större delen av uppgifterna har kodats maskinellt vilket garanterar en enhetlig bedömning. Dessutom har varje enskilt köp kodats enligt uropean Union (U:s) Classification Of Individual Consumption by Purpose (COICOP). Detta för att få jämförbarhet med andra länder inom U men även med nationalräkenskaperna och konsumentprisindex. Redovisning av osäkerhetsmått Osäkerhetsmått redovisas här i form av konfidensintervall. De osäkerhetstal (1, 96*standardavvikelsen) som redovisas i tabellerna ger intervall som med 95 procents sannolikhet innehåller de sanna värdena. Om det dessutom finns systematiska fel blir dock sannolikheten lägre än den avsedda. Om man t. ex. vill beräkna ett konfidensintervall för den genomsnittliga utgiften för kläder och skor som är kronor per hushåll blir detta ± 400, d.v.s. intervallet sträcker sig från ca till kronor.

23 22 Tabellkommentarer För samtliga utgifter redovisas de osäkerhetstal som beskrivits i avsnittet om redovisning av osäkerhetsmått. Definitioner och insamlingsmetoder är helt identiska för 1999, 2000 och 2001 års undersökningar. Nedan ges kommentarer och definitioner till vissa av de begrepp som ingår eller används i tabellerna. arn Med barn avses hemmavarande barn 0-19 år. Om det ingår äldre barn i hushållet förs hushållet till någon av övriggrupperna. Se vidare under rubriken Hushållstyp. Disponibel inkomst Den disponibla inkomsten har bildats genom en summering av lön, företagarinkomst, kapitalinkomst, tillfällig förvärvsverksamhet och positiva transfereringar. Från den summan har skatt och andra negativa transfereringar dragits bort. Den disponibla inkomsten tar hänsyn till ränteavdragens skatteeffekt, d.v.s. att hushållets skatt minskar p.g.a. ränteavdrag. Själva ränteutgiften har dock inte dragits från inkomsten. Uppgifterna har hämtats från det totalräknade inkomstregistret. I tabell 7a, 7b, 8, 9, och 11 består redovisningsgrupperna av disponibel inkomst i decilrespektive kvartilgrupper. Med det menas att hushållen sorterats efter disponibel inkomst i stigande ordning och sedan indelats i deciler (tiondelar) respektive kvartiler (fjärdedelar). I den första får man då den tiondel av hushållen som har de lägsta inkomsterna o.s.v. I varje tabell visas den genomsnittliga disponibla inkomsten för respektive redovisningsgrupp. För flertalet redovisningsgrupper överstiger den totala konsumtionen den disponibla inkomsten. Detta kan bero på att de medel man har möjlighet att konsumera för inte alltid begränsas till den disponibla inkomsten. Utöver den disponibla inkomsten kan konsumtion finansieras via: - sparade pengar - lån för konsumtion - transfereringar från annat hushåll - svarta inkomster Ytterligare källor som påverkar skillnaden mellan disponibel inkomst och den totala konsumtionen är underskattning av reavinster, svårigheter att mäta företagarinkomster samt svårigheter att mäta inkomster från annat land (främst för gränspendlare).

24 23 Hushållstyp Vid redovisning av hushållstyp har följande definitioner använts: nsamstående utan barn nsamstående med 1 barn 0-19 år nsamstående med 2+ barn 0-19 år Övriga ensamstående Sammanboende utan barn Sammanboende med 1 barn 0-19 år Sammanboende med 2 barn 0-19 år Sammanboende med 3 barn 0-19 år Sammanboende med 4+ barn 0-19 år Övriga sammanboende med barn Övriga sammanboende Denna definition av hushåll innebär att vi renodlar barnfamiljerna. För att exempelvis tillhöra gruppen sammanboende med ett barn 0-19 år får det inte finnas något barn 20 år eller äldre i hushållet. nsamstående med barn både under och över 19 år och ensamstående med barn över 19 år hamnar i gruppen övriga ensamstående. Sammanboende med barn över och under 19 år hamnar i gruppen övriga sammanboende med barn. Sammanboende med barn över 19 år hamnar i gruppen övriga sammanboende. Hushållsföreståndare Hushållsföreståndare är den individ i hushållet som har högst arbetsinkomst.

25 24 H-region Indelningen i H-regioner är ett sätt att dela in landet i områden med homogent befolkningsunderlag. Denna indelning bygger i sin tur delvis på indelningen i A-regioner som är uppbyggda för att utgöra näringsgeografiska enheter som är lämpliga för att belysa den regionala utvecklingen av befolkning och näringsliv. H-region Stockholm Göteborg Malmö Större städer Södra Mellanbyggden Norra tätbyggden Norra glesbygden Omfattning Stockholms/Södertäljes A-region Göteborgs A-region Malmö/Lund/Trelleborgs A-region Kommuner med mer än invånare inom 30 km radie från kommuncentrum Kommuner med mer än invånare och mindre än invånare inom 30 km radie från kommuncentrum samt med mer än invånare inom 100 km radie från samma punkt Kommuner med mer än invånare och mindre än invånare inom 30 km radie från kommuncentrum samt med mindre än invånare inom 100 km radie från samma punkt Kommuner med mindre än invånare inom 30 km radie från kommuncentrum Konsumtionsenhet I tabellhuvudena redovisas genomsnittligt antal konsumtionsenheter i de olika redovisningsgrupperna. Konsumtionsenhet är ett viktsystem som tar hänsyn till hushållets sammansättning. Alla utgifter ökar inte proportionellt med antalet personer i hushållet och det försöker man ta hänsyn till vid beräkning av konsumtionsenheter. Om utgiften divideras med den konsumtionsvikt som gäller för hushållet, kan man göra mer rättvisa jämförelser av den totala utgiften mellan olika typer av hushåll. De konsumtionsenheter som används är de som Socialstyrelsen rekommenderar vid beräkning av socialbidrag: - ensamstående 1,16 - sammanboende 1,92 - ytterligare vuxen 0,96 - barn upp till 3 år 0,56 - barn 4-10 år 0,66 - barn år 0,76 Hemmaboende barn år räknas som ytterligare vuxen.

26 25 Som exempel kan vi studera sammanboende med barn, i tabell 9, och jämför dem som har de högsta disponibla inkomsterna (fjärde kvartilen) med dem som har de lägsta disponibla inkomsterna (första kvartilen). Vi finner då att höginkomsthushållens totala utgifter är 59 procent högre än låginkomsthushållens ( respektive kr). Om man tar hänsyn till antal barn och barnens åldrar, genom att dividera med genomsnittligt antal konsumtionsenheter, är motsvarande skillnad endast 46 procent. Kreditköp Vid köp helt eller delvis på kredit har varans eller tjänstens kontantpris (efter avdrag för eventuell inbytesvara) angetts. Köpta livsmedel I 1999, 2000 och 2001 års undersökningar har köpta livsmedel inte bokförts i detalj utan i totalsummor. Detta innebär att förbrukningsvaror såsom toalettpapper och hygienartiklar av misstag kan ha inkluderats. Dessutom ingår hämtmat samt öl och cider, som ej köpts på systembolaget. Skattepliktiga förmåner Uppgifter om skattepliktiga förmåner, som förmån av fri bostad och fri bil, har hämtats från register. Det skattepliktiga förmånsbeloppet har justerats med hänsyn till förmånstagarens marginalskatt, d.v.s. beloppet har minskats med marginalskatten på förmånsbeloppet. Ålder Sammanboendes ålder har indelats efter hushållsföreståndaren. Antal vuxna Med antal vuxna i hushållet menas antalet individer 20 år och äldre. Utgiftsområden I appendix finns en förteckning över de olika utgiftsområden som redovisas i rapporten. I förteckningen kan man se vilka varor och tjänster som ingår i de olika utgiftsområdena samt hur dessa samlats in (via enkät, bokföring eller via register).

27 26 Tabell 1a Hushållstyp - utgifter i kronor per hushåll under i 2001-års priser Type of household - expenditures per household during in SK, 2001 prices nsamstående utan barn nsamstående med barn Övriga ensamstående Sammanboende utan barn Sammanboende med barn Övriga sammanboende med barn 1 barn 2+ barn 1 barn 2 barn 3 barn 4+ barn Övriga sammanboende Samtliga hushåll Antal medverkande hushåll Genomsnittligt antal personer 1,0 2,0 3,3 2,5 2,0 3,0 4,0 5,0 6,3 4,6 3,2 2,2 konsumtionsenheter 1,16 1,90 2,87 2,52 1,92 2,61 3,31 4,02 4,99 4,14 3,02 2,04 eräknad populations storlek ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± Hushållets genomsnittliga disponibla inkomst ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± TOTALA UTGIFTRNA ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± Köpta livsmedel ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± 700 Utemåltider ± 800 ± ± ± ± 800 ± ± 700 ± 900 ± ± ± ± 400 Sprit, vin, starköl ± 500 ± ± 800 ± ± 600 ± 900 ± 500 ± 800 ± ± ± ± 300 Tobak ± 300 ± 800 ± 700 ± ± 300 ± 500 ± 300 ± 500 ± ± 700 ± 800 ± 200 Förbrukningsvaror ± 300 ± ± ± ± 300 ± 800 ± 500 ± 800 ± ± ± ± 200 Personlig hygien ± 200 ± 700 ± 800 ± 900 ± 200 ± 400 ± 300 ± 500 ± ± 900 ± 700 ± 100 Övriga förbrukningsvaror ± 200 ± 800 ± 400 ± 800 ± 200 ± 500 ± 400 ± 500 ± ± ± ± 100

28 27 Tabell 1a Hushållstyp - utgifter i kronor per hushåll under i 2001-års priser Type of household - expenditures per household during in SK, 2001 prices nsamstående utan barn nsamstående med barn Övriga ensamstående Sammanboende utan barn Sammanboende med barn Övriga sammanboende med barn 1 barn 2+ barn 1 barn 2 barn 3 barn 4+ barn Övriga sammanboende Samtliga hushåll Hushållstjänster ± 800 ± ± ± ± 700 ± ± ± ± ± ± ± 500 arntillsyn ± 900 ± ± 0 ± 900 ± 900 ± ± ± ± 100 Fackavgift, övr försäkringar ± 100 ± 300 ± 400 ± 600 ± 200 ± 300 ± 200 ± 500 ± 900 ± 700 ± 600 ± 100 Övriga tjänster ± 800 ± ± ± ± 700 ± ± 700 ± ± ± ± ± 400 Kläder och skor ± 800 ± ± ± ± 800 ± ± 900 ± ± ± ± ± 400 Kläder ± 600 ± ± ± ± 700 ± ± 800 ± ± ± ± ± 300 därav Utekläder ± 300 ± 400 ± 400 ± 800 ± 200 ± 400 ± 200 ± 400 ± 500 ± 700 ± 800 ± 100 Övriga kläder, ej underkläder ± 500 ± ± ± ± 500 ± 900 ± 600 ± 900 ± ± ± ± 300 Underkläder ± 100 ± 300 ± 400 ± 500 ± 200 ± 300 ± 200 ± 300 ± 900 ± 500 ± 500 ± 100 Skor ± 200 ± 500 ± 600 ± 800 ± 200 ± 400 ± 300 ± 500 ± 800 ± ± 600 ± 100 ostad ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± 700 Hyra, försäkring mm ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± 600 Reparationer ± ± ± 600 ± ± ± ± ± ± ± 300

29 28 Tabell 1a Hushållstyp - utgifter i kronor per hushåll under i 2001-års priser Type of household - expenditures per household during in SK, 2001 prices nsamstående utan barn nsamstående med barn Övriga ensamstående Sammanboende utan barn Sammanboende med barn Övriga sammanboende med barn 1 barn 2+ barn 1 barn 2 barn 3 barn 4+ barn Övriga sammanboende Samtliga hushåll nergi ± 400 ± ± ± ± 500 ± 900 ± 600 ± ± ± ± ± 300 Räntor (brutto) ± 600 ± ± ± ± 900 ± ± ± ± ± ± ± 500 Möbler och husgeråd ± 800 ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± 500 Möbler och textil ± 600 ± ± ± 500 ± 800 ± ± ± ± ± ± ± 400 Hushållsutrustning ± 400 ± ± 900 ± ± 700 ± ± 700 ± ± ± ± ± 300 Hälso- och sjukvård ± ± ± ± ± ± ± 900 ± ± ± ± ± 800 Transport ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± därav Inköp av bil ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± Drift av bil ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± 700 Lokalresor ± 300 ± ± 900 ± ± 400 ± 800 ± 400 ± 600 ± ± ± ± 200 Fritid och kultur ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± Fritidsbostad ± ± 600 ± 500 ± 400 ± 700 ± 400 ± ± ± 200 Radio och TV ± 300 ± 600 ± 800 ± 800 ± 200 ± 800 ± 300 ± 700 ± ± ± 900 ± 200

30 29 Tabell 1a Hushållstyp - utgifter i kronor per hushåll under i 2001-års priser Type of household - expenditures per household during in SK, 2001 prices nsamstående utan barn nsamstående med barn Övriga ensamstående Sammanboende utan barn Sammanboende med barn Övriga sammanboende med barn 1 barn 2+ barn 1 barn 2 barn 3 barn 4+ barn Övriga sammanboende Samtliga hushåll Lek, sport, hobby ± 300 ± ± ± ± 400 ± 900 ± 700 ± ± ± ± ± 200 Ur, optik, fototjänster ± 400 ± 700 ± 400 ± ± 200 ± 700 ± 500 ± 900 ± ± 600 ± 800 ± 200 Resor, hotell ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± 600 Övrig fritid ± 600 ± ± ± ± 800 ± ± ± ± ± ± ± 400 Underhållning ± 800 ± ± ± ± 600 ± ± 900 ± ± ± ± ± 400 öcker, tele ± 700 ± ± ± ± 900 ± ± ± ± ± ± ± 400 Skattepliktiga förmåner ± 100 ± ± 300 ± 500 ± 500 ± 800 ± ± ± ± 100

31 30 Tabell 1b Hushållstyp - andel av totala utgifter per hushåll under Type of household - share of total consumption per houshold during nsamstående utan barn Övriga ensamstående Sammanboende utan barn Sammanboende med barn Övriga sammanboende med barn 1 barn 2+ barn 1 barn 2 barn 3 barn 4+ barn Övriga sammanboende nsamstående med barn Samtliga hushåll Antal medverkande hushåll Genomsnittligt antal personer 1,0 2,0 3,3 2,5 2,0 3,0 4,0 5,0 6,3 4,6 3,2 2,2 konsumtionsenheter 1,16 1,90 2,87 2,52 1,92 2,61 3,31 4,02 4,99 4,14 3,02 2,04 eräknad populations storlek ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± Hushållets genomsnittliga disponibla inkomst ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± TOTALA UTGIFTRNA 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 ± 0,0 ± 0,0 ± 0,0 ± 0,0 ± 0,0 ± 0,0 ± 0,0 ± 0,0 ± 0,0 ± 0,0 ± 0,0 ± 0,0 Köpta livsmedel 14,7 16,2 18,0 17,8 15,9 15,8 17,4 19,1 23,0 18,6 18,2 16,0 ± 0,6 ± 1,3 ± 1,1 ± 1,9 ± 0,4 ± 0,6 ± 0,4 ± 0,7 ± 1,9 ± 1,1 ± 1,2 ± 0,3 Utemåltider 4,8 3,0 2,8 3,1 3,1 3,2 2,6 2,2 1,7 2,9 3,0 3,6 ± 0,4 ± 0,6 ± 0,5 ± 0,9 ± 0,2 ± 0,3 ± 0,2 ± 0,3 ± 0,4 ± 0,5 ± 0,6 ± 0,2 Sprit, vin, starköl 2,0 1,2 1,0 1,6 2,1 1,6 1,5 1,1 0,8 1,4 1,7 1,8 ± 0,2 ± 0,3 ± 0,3 ± 0,5 ± 0,2 ± 0,2 ± 0,1 ± 0,2 ± 0,3 ± 0,3 ± 0,4 ± 0,1 Tobak 1,5 1,6 1,1 1,1 1,2 1,2 1,0 0,9 1,3 0,9 1,0 1,3 ± 0,2 ± 0,4 ± 0,3 ± 0,6 ± 0,1 ± 0,2 ± 0,1 ± 0,2 ± 0,5 ± 0,3 ± 0,3 ± 0,1 Förbrukningsvaror 2,2 2,9 2,6 2,8 2,3 2,6 2,7 2,7 2,5 2,6 2,7 2,4 ± 0,2 ± 0,5 ± 0,4 ± 0,6 ± 0,1 ± 0,2 ± 0,1 ± 0,2 ± 0,4 ± 0,4 ± 0,4 ± 0,1 Personlig hygien 1,1 1,6 1,5 1,3 0,9 1,3 1,3 1,3 1,2 1,2 1,1 1,1 ± 0,1 ± 0,3 ± 0,3 ± 0,5 ± 0,1 ± 0,1 ± 0,1 ± 0,1 ± 0,3 ± 0,3 ± 0,2 ± 0,1 Övriga förbrukningsvaror 1,1 1,3 1,1 1,5 1,4 1,3 1,4 1,4 1,2 1,4 1,6 1,3 ± 0,1 ± 0,4 ± 0,2 ± 0,4 ± 0,1 ± 0,1 ± 0,1 ± 0,2 ± 0,2 ± 0,2 ± 0,3 ± 0,1

32 31 Tabell 1b Hushållstyp - andel av totala utgifter per hushåll under Type of household - share of total consumption per houshold during nsamstående utan barn Övriga ensamstående Sammanboende utan barn Sammanboende med barn Övriga sammanboende med barn 1 barn 2+ barn 1 barn 2 barn 3 barn 4+ barn Övriga sammanboende nsamstående med barn Samtliga hushåll Hushållstjänster 3,8 5,9 5,8 3,9 4,2 6,2 7,6 7,5 6,1 4,6 4,7 4,8 ± 0,4 ± 0,9 ± 0,7 ± 1,1 ± 0,2 ± 0,5 ± 0,3 ± 0,5 ± 1,0 ± 0,9 ± 0,6 ± 0,2 arntillsyn 0,0 1,7 2,4.. 0,0 1,8 3,4 3,2 2,6.. 0,0 0,8 ± 0,0 ± 0,5 ± 0,5.. ± 0,0 ± 0,3 ± 0,3 ± 0,4 ± 0,8.. ± 0,1 ± 0,0 Fackavgift, övr försäkringar 1,4 1,8 1,9 1,4 1,6 2,2 2,3 2,3 1,8 2,2 2,0 1,7 ± 0,1 ± 0,2 ± 0,2 ± 0,3 ± 0,1 ± 0,1 ± 0,1 ± 0,1 ± 0,3 ± 0,2 ± 0,2 ± 0,0 Övriga tjänster 2,4 2,4 1,4 2,4 2,5 2,3 1,9 2,0 1,7 2,1 2,6 2,3 ± 0,4 ± 0,8 ± 0,4 ± 1,1 ± 0,2 ± 0,4 ± 0,2 ± 0,3 ± 0,5 ± 0,8 ± 0,6 ± 0,2 Kläder och skor 5,5 5,6 6,3 5,1 5,2 5,2 5,6 5,7 4,8 6,2 5,2 5,4 ± 0,4 ± 0,7 ± 0,6 ± 0,8 ± 0,3 ± 0,3 ± 0,2 ± 0,4 ± 0,7 ± 0,7 ± 0,7 ± 0,2 Kläder 4,2 4,1 4,6 3,9 4,1 4,1 4,3 4,2 3,5 4,6 4,1 4,2 ± 0,3 ± 0,6 ± 0,5 ± 0,7 ± 0,2 ± 0,3 ± 0,2 ± 0,3 ± 0,6 ± 0,5 ± 0,6 ± 0,1 därav Utekläder 0,7 0,5 0,5 0,6 0,7 0,5 0,6 0,6 0,4 0,6 0,6 0,6 ± 0,1 ± 0,2 ± 0,1 ± 0,4 ± 0,1 ± 0,1 ± 0,1 ± 0,1 ± 0,2 ± 0,2 ± 0,2 ± 0,1 Övriga kläder, ej underkläder 2,8 3,1 3,0 2,6 2,7 2,7 2,9 2,8 2,5 3,1 2,9 2,8 ± 0,2 ± 0,4 ± 0,4 ± 0,6 ± 0,2 ± 0,2 ± 0,2 ± 0,2 ± 0,5 ± 0,4 ± 0,5 ± 0,1 Underkläder 0,5 0,4 0,6 0,6 0,5 0,5 0,5 0,5 0,4 0,5 0,5 0,5 ± 0,1 ± 0,2 ± 0,2 ± 0,2 ± 0,1 ± 0,1 ± 0,1 ± 0,1 ± 0,2 ± 0,1 ± 0,2 ± 0,0 Skor 1,3 1,4 1,7 1,2 1,1 1,1 1,3 1,5 1,3 1,6 1,1 1,2 ± 0,1 ± 0,3 ± 0,3 ± 0,3 ± 0,1 ± 0,1 ± 0,1 ± 0,2 ± 0,2 ± 0,3 ± 0,2 ± 0,1 ostad 29,4 32,4 31,9 30,9 22,7 22,8 22,6 23,1 23,6 21,6 20,5 25,8 ± 0,8 ± 2,0 ± 1,5 ± 2,7 ± 0,6 ± 0,9 ± 0,6 ± 0,9 ± 1,9 ± 1,4 ± 1,3 ± 0,4 Hyra, försäkring mm 23,8 27,0 24,5 21,7 12,5 11,2 8,8 8,8 11,5 8,9 8,5 16,8 ± 0,9 ± 2,4 ± 2,0 ± 3,7 ± 0,6 ± 1,0 ± 0,6 ± 1,0 ± 2,7 ± 1,6 ± 1,3 ± 0,4 Reparationer 0,7 0,2 0,5 1,1 1,5 1,6 1,7 1,6 1,0 1,4 1,3 1,1 ± 0,2 ± 0,1 ± 0,2 ± 0,9 ± 0,2 ± 0,4 ± 0,3 ± 0,3 ± 0,5 ± 0,4 ± 0,5 ± 0,1