Pedagogiskt bokslut 2004 Smålandsstenars skolområde 1. Rektorernas sammanfattning

Transkript

1 Pedagogiskt bokslut 2004 Smålandsstenars skolområde 1. Rektorernas sammanfattning Smålandsstenars skolområde är ett stort område med sina 905 elever i åldern 6-16 år i många olika verksamheter och en personalbemanning på ca 130 personer, med mycket olika kompetens och utbildning. Under hösten-04 har ledningsgruppen träffats torsdagar, tillsammans och i olika grupperingar. I samband med pedagogiskt bokslut och vår ändrade arbetsplan har vi arbetat mer intensivt med att förankra de mål vi satt upp. Våra mål om språkutveckling, matematikförståelse, elever i behov av särskilt stöd och elevers delaktighet har vi arbetat mycket med. Vi har också ett eget prioriterat mål Ett sammanhållet område som vi också arbetat med bl.a. genom gemensam vision, värdegrundsdiskussioner, arbete mot mobbning, elevhälsaplan och kompetensutvecklingsmöten. Fritidsgården Nöjet har haft svårt att hålla öppet i tillräcklig utsträckning p.g.a. sjukskrivning och dålig tillgång på vikarier. Vi har på hela området mycket behörig och erfaren personal som gör ett bra arbete och en del som inte är behörig men är under utbildning och några visstidsanställningar. Sjukfrånvaron har varierat under året. Vi känner att personalen blev mer sliten bland annat p.g.a. det hårda klimatet med ovårdat språk, hot och våld som vi hade. Därför tog vi fram en handlingsplan mot hot, våld och kränkningar, där vi beskrev hur vi ska hantera olika situationer. Detta arbete tycker vi har burit frukt på så vis att det inte förekommit alls så många rapporter som tidigare under året. Förra årets inledning på vårt Värdegrundsarbete utmynnade i en broschyr som all personal och alla hem fick ta del av i början av höstterminen. Vi har också arbetat vidare med eleverna i skolorna för att få dem att förstå innehållet i broschyren. På alla våra tre skolor jobbar vi mycket mot mobbning. Vi startade upp kamratstödjarfunktionen även på Nordinskolan, där detta legat nere under något år. Eleverna har fått en dags utbildning i ämnet. Representanter för alla tre skolorna har arbetat med en gemensam antimobbningsplan för Smålandsstenars skolområde. Den kommer att tryckas under den närmaste tiden. Vi konstaterar att det fortfarande finns ett stort antal elever som inte når målen och därför har det startats upp nätverk bl.a. i matematik, som visar på sämst resultat. En del av Wärnerssonpengar satsar vi på läs- och skrivutvecklingen för elever i skolår 1. En annan del satsar vi på matematiken. Vårt syfte är: att elevens matematiska lärande är en obruten process från förskola till gymnasium. Vår målsättning är: att skapa pedagogiska mötesplatser vid de traditionella stadieövergångarna. Frågan, Hur kan vi utifrån den undervisning som bedrivs skapa en bättre kontinuitet för våra elever? ska vi försöka finna svar på. Vi fortsätter också vårt samarbete med Smålandsstenars barnomsorg och Sydvästen när det gäller den pedagogiska kontinuiteten och elevhälsa. Vi kommer också att arbeta vidare med vårt antimobbningarbete då vi till hösten ska ha en heldags föreläsning. Föräldrarna kommer att erbjudas en kvällsföreläsning av samma föreläsare. Därefter kommer vi att arbeta tillsammans med föräldraföreningarna kring för att stärka arbetet mot mobbning. Utvecklingsarbetet inom Smålandsstenars skolområde går framåt. Högskoleutbildningar, t.ex. KUT, SÄL 2, fritidspedagogutbildning, NTA-projekt mm fortsätter.

2 2. Elevernas kunskaper - intresse och lust att lära med särskilt fokus på språk och matematik. Områdets övergripande mål: Allt arbete ska syfta till att på ett lustfyllt sätt skapa goda kunskaper och en vilja att lära mer. Resultat: För att stimulera elevernas läsutveckling har följande gjorts: Plockat fram och läst böcker som anknyter till olika intresseområden Besök på biblioteket och boktips av bibliotekarie Eleverna har haft möjlighet att påverka inköp av skönlitteratur Samtal om böcker och böckernas innehåll Kontakt med författare Bokrecensioner Åtgärder för utveckling 2004/2005: Fortsätta att utveckla lusten att lära genom att låta mer av lärandet anknyta till elevernas verklighet och använda oss av kreativa och praktiska inslag. Genomföra en svenskavecka. Utveckla praon genom att låta eleverna skriva dagbok, göra intervjuer mm. Språkutvecklingsprojekt för elever med annat modersmål i förskoleklass: Under läsåret har detta projekt genomförts med våra elever i förskoleklasserna. Syfte: Genom tidiga insatser kunna förebygga framtida inlärningssvårigheter och förbättra förutsättningarna för socialt samspel. Metod: Att med hjälp av träningsprogram, som utarbetats, öva grundläggande ord, begrepp och grammatiska moment. Varje morgon samlades hela eller delar av gruppen under 30 min. Ett 9-veckors träningsprogram användes som tog upp veckans grammatik och ord/begrepp. Programmet upprepades med ökad svårighetsgrad. Därefter gick de vidare med ett nytt 9-veckors program, som de också hann att upprepa stora delar av, innan läsåret var slut. Föräldramedverkan: Föräldrarna fick hem träningsschemat med de olika veckorna angivna. Vi uppmuntrade dem att följa schemat även på det egna modersmålet. Flera föräldrabesök gjordes också på våra samlingar under läsårets gång. Utvärdering: Några enkla utvärderingsfrågor till barnen och till föräldrarna har pekat på ett mycket positivt gensvar på detta projekt. Förskollärarna har upplevt att träningsprogrammet har skapat ökad språkförståelse inte enbart för våra elever utan samtliga elever i klassen. Vid läsårets slut genomfördes SIT- testet på samtliga elever med mycket gott resultat. Även SVANtestet A genomfördes. Där var resultatet mer varierat alltifrån C- till E-nivå. Åtgärder för utveckling 2004/2005: Fortsätta projektet med nästa läsårs förskoleklasser.

3 Läsprojektet i år 1. Mål: Att alla elever ska nå punkt 12 i LUS-schemat. I punkt 12 läser eleven minst 3-4 ord i följd i böcker, inom deras erfarenhetsvärld, innan de fastnar. Metod: Alla elever har kartlagts med hjälp av Fonolek och LUS-schemat. Utifrån, bland annat dessa resultat, har ett antal elever valts ut för enskild träning. Kontakt har tagits med föräldrarna till dessa elever och ett samarbete har planerats. Den enskilda undervisningen har utgått från ett Reading Recovery-inspirerat arbetssätt där Kiwi-böckerna och annat anpassat material har använts. Eleverna har haft individuella övningar 30 minuter, 4 dagar i veckan så länge den extra insatsen behövdes. Resultat: Vi har märkt att den enskilda regelbundna träningen har gett resultat, speciellt för de elever som har stora svårigheter och där det är extra viktigt att de får känna sig som läsare och att de lyckas. 47% av eleverna har nått upp till punkt 12 i LUS-schemat, vilket var vårt uppsatta mål. Att inte större andel elever nått det uppsatta målet kan bero på att vi satt målet för högt eller att bedömningen är subjektiv och kan tolkas på olika sätt. 96% har nått punkt 9 i LUS-schemat, vilket vi i efterhand tror är det mer rimliga målet. Åtgärder för utveckling 2004/2005: Revidera vår handlingsplan och fortsätta projektet med nästa läsårs skolår ett elever. När matematiken kommer in på ett naturligt sätt i det vardagliga arbetet ökar elevernas matematikförståelse t. ex: Praktisk anknytning i vardagliga situationer samt i ämnen som hemkunskap, idrott och slöjd. I diskussioner kring pengar och ekonomi mm Lösa matematiska klurigheter och problem genom samtal i mindre grupper Åtgärder för utveckling 2004/2005: Matematiken ska vara en del av vårt vardagliga arbete. Genomföra en matematikvecka. Intresse och lust att lära får eleverna när de får arbeta med: Temaarbeten där eleverna arbetar med problemlösning i samarbete med varandra Ämnesövergripande arbetsområden Projektarbeten Ungdomar som representerar ungdomars kultur och som lyckats med det de föresatt sig. Åtgärder för utveckling 2004/2005: Utöka antalet tillfällen där eleven kan arbeta ämnesövergripande. NTA-projekt kommer att bedrivas på Villstad- och Åtteråsskolan. Bibliotekssatsningen på Nordinskolan: Under läsåret har två lärare delat på ansvaret för biblioteket. Tillgängligheten till biblioteket har ökat. Eleverna har haft större möjlighet att få hjälp av personal. Bokbeståndet är dåligt och har gallrats ut under våren. Nya böcker har till viss del köpts in. Ett samarbete med länsbiblioteket har pågått där en kartläggning av hur biblioteket fungerar har gjorts tillsammans med några ur personalen. Åtgärder för utveckling 2004/2005: Installera Bookit, ett datasystem för att katalogisera bibliotekets böcker. Anställa en utbildad bibliotekarie på deltid.

4 3. En likvärdig utbildning - elever i behov av särskilt stöd med särskilt fokus på den pedagogiska kontinuiteten. Områdets övergripande mål: Varje elev skall mötas på den nivå han/hon befinner sig. Resultat: Vi har tagit fram en elevhälsaplan. Elevvård och skolhälsa i samverkan bildar tillsammans begreppet elevhälsa. Genom att arbeta med begreppet elevhälsa vill vi täcka in både fysiska, psykiska och sociala hälsoaspekter för barn och ungdomar. I elevhälsaplanen framgår skolans process angående upprättande av åtgärdsprogram. Området har ca 20 % av eleverna som är i behov av särskilt stöd. Alla elever testas i svenska och matematik enligt de kartläggningsdokument som är framtaget för FSK-år 6. Därefter arbetar speciallärare/specialpedagog med enskilda elever, grupper av elever eller i elevernas klasser. Vi har även en talpedagog som redan kanske finns med i förskolan, där de bl.a. arbetar med ett material som heter Jag kan. Hon finns med i kartläggningen i läs och skrivutvecklingen och arbetar med de elever som behöver den biten. Elever i behov av särskilt stöd som har extra personalresurs i form av stödpedagoger anställda av resurscentrum arbetar specifikt med dessa elever. Ganska ofta har vi personalförstärkning till hela arbetslaget och därefter sker fördelning i arbetslaget där de arbetar för att alla elever i behov av stöd har möjlighet att få det. Överlämnandekonferens kring elever i behov av särskilt stöd år 6 7. Denna konferens följs upp tidigt på höstterminen. Fördiagnos i sv, eng och ma görs i år 7. Första utvecklingssamtalet i år 7 genomförs inom en månad från skolstarten. I förekommande fall används från år 6 medföljande portfolio för att få kunskap om elevens nivå. Planering görs av speciallärare och stödpedagoger tillsammans för elever med särskilt behov av stöd. Därefter arbetar speciallärare/stödpedagog med enskilda elever, grupper av elever eller i elevernas klasser. Skolpsykologen har regelbunden handledning individuellt och i arbetslagen. Åtgärder för utveckling 2004/2005 Nätverksarbetet mellan ämnena, stadierna och skolorna fortsätter att utvecklas. Trots genomförd kompetensutveckling angående individuella utvecklingsplaner är osäkerheten stor och vi kommer att fortsätta att arbeta med individuella utvecklingsplaner under året. Använda skolverkets diagnos i engelska i år 7. Öka uppmärksamheten av de elever som inte gjort diagnoser för att se vilka elever som är i behov av särskilt stöd i ett tidigare skede. Vi ska göra ett mer styrt tidsschema för besöken samt se till att tid även avsätts för den mycket viktiga diskussionen mellan pedagogerna.

5 Personalstödsresursen Pedagogisk kontinuitet med fokus på matematiken Resursen har medfört en rad studiebesök mellan de gamla stadieövergångarna, både neråt och uppåt sett utifrån vilken grupp lärarna arbetar med i sitt dagliga arbete. Besöken har både varit interna på den egna skolan, mellan skolorna inom området och externa besök på andra skolor. Vi satsade på att lärarna på Villstad- och Åtteråsskolan skulle börja besöken. De allra flesta lärarna har haft möjlighet att besöka en till tre olika pedagoger. I handlingsplanen står även att det ska beredas tid för en diskussion mellan den besökande och den besökte. Detta har inte prioriterats i så många fall. Personalen skulle också dokumentera sina upplevelser i ett brev som skulle överlämnas till rektor. Detta har inte heller gjorts mer än i ett fåtal fall. I något arbetslag har det gjorts muntlig redovisning och diskussion har förts där. Besöken upplevdes mycket inspirerande och det var mycket som gav nya tankar till upplägget av sin egen undervisning. Resursen har på Villstadskolan medfört att det finns en mängd tankar om förändring av matematiken. De har också haft en mattekväll vilket bl.a. innebar att de lånat material över stadiegränserna Det gick att se den röda tråden i undervisningen, som t.ex när man övar subtraktion, där det gick att koppla till tidigare kunskaper och sådant vi känner igen från undervisningen i de yngre åren. Det är viktigt att eleverna möts med förståelse och bygger vidare med nya arbetsmetoder, på ett sätt där eleverna känner att deras gamla kunskaper är till nytta för dem. Här är det viktigt att de olika stadierna möts i diskussioner kring arbetet och målen. Åtgärder för utveckling 2004/2005 Vi ska göra ett mer styrt tidsschema för besöken samt se till att tid även avsätts för den mycket viktiga diskussionen mellan pedagogerna.

6 4. Skolans värdegrund - Elevernas ansvar och inflytande Områdets övergripande mål: Eleverna skall göras medvetna om undervisningens mål och ha möjlighet att sätta egna delmål. Alla ska ta ansvar för sin egen och den gemensamma arbetsmiljön. Resultat: Elevernas ansvarstagande för sitt skolarbete har i många klasser utvecklats med hjälp av veckoplanering och skoldagbok/kalender. Arbetsmodellen är bra för att eleverna ska känna sig trygga i vad de ska arbeta med och för att de ska få möjlighet att påverka sitt lärande. I vissa klasser använder man sig av portfolio för att eleven ska se och förstå sitt lärande. Alla klasser har klassråd och på våra skolor har elevråden utvecklats till att ge eleverna mer inflytande och ansvarstagande. Under året har de funnits kamratstödjare i alla klasser från år 3 till år 9. Grupperna har haft regelbundna träffar med personal på respektive skola. Kamratstödjarna uppmuntrades bl.a. genom en utbildningsdag i sitt uppdrag, år 4-6-eleverna i Växjö anordnad av Friends. År 7-9 eleverna hade sin utbildning i Torghuset och gjorde även en resa till Boda Borg. Eleverna i de yngre åldrarna har olika modeller för arbetet med kamratstödjare. Antimobbningsteamen träffas regelbundet på respektive skola för att få en bättre helhetsbild över miljön på skolan samt för att utbyta erfarenheter. Även skolområdets antimobbningsteam har träffats för att revidera antimobbningsplanen. Dokumentationen och arkiveringen av mobbningsärendena har blivit bättre under året. De yngre eleverna har fått ta del av målen i de olika ämnena. De äldre eleverna har fått kännedom om uppnåendemål, strävansmål och betygskriterier i varje ämne. Eleverna får vara med och sätta upp mål/delmål för sitt arbete. Åtgärder för utveckling 2004/2005 Alla klasser ska ha möjlighet att arbeta med någon form av planeringsbok. På Nordinskolan kommer vi att införa fler arbetspass där eleven själv ska planera sitt arbete. En PRAIS-plan (praktiskt arbete i skolan) ska göras för att eleverna ska känna mer delaktighet i alla skolans arbetsuppgifter. Slutföra revideringen av antimobbningsplanen. För Nordinskolans del måste vi hitta fler sätt att upptäcka dem som är utsatta. Enkäten; Elevernas skola. Det blev fel i samband med registreringen av elevernas svar så en ganska stor del av svaren blev inte registrerade. Villstadskolan: Antalet registrerade elevsvar helt Ok. Vi redovisar antal ja-svar/antalet svar. Vet du om det finns mobbning på din skola? År 3 6/24 År 5 10/22

7 Kommentar: Vi tror att resultatet beror på att de äldre eleverna är mer medvetna om vad som händer på skolan. Är du mobbad? År 3 0/24 År 5 2/21 Kommentar: Vi är snabba på att upptäcka och förebygga mobbning. Vi tror att kamratstödjarverksamheten och värdegrundsarbetet har givit resultat. Har du deltagit i mobbning? År 3 0/24 År 5 0/22 Kommentar: Vi tror att eleverna glömmer det de inte vill komma ihåg. Jag får vara med i planeringen av mitt arbete. Vi redovisar stämmer till stor del och stämmer helt/antalet svar. År 3 24/24 År 5 17/22 Kommentar: Det goda resultatet bekräftar att vi har kommit ganska långt vad gäller elevens delaktighet i planeringen av arbetet. Åtteråsskolan: Antalet ej registrerade elevsvar i år 3, 24 av 46 och år 5, 10 av 47. Vi redovisar antal ja-svar/antalet svar. Vet du om det finns mobbning på din skola? År 3 16/22 År 5 21/37 Kommentar: Vi tolkar resultatet som om eleverna är medvetna om vad mobbning är och är observanta på om och när det sker. Är du mobbad? År 3 5/22 År 5 1/37 Kommentar: De yngre barnen kopplar svaren mer till omedelbara händelser som hänt på rasten eller dagen, medan de äldre kan ha ett längre tidsperspektiv. Har du deltagit i mobbning? År 3 3/22 År 5 6/37 Kommentar: Det är svårt att få ärliga svar om så svåra saker. Det är säkert många fler som varit med om mobbning utan att vara medvetna om det. Det stämmer säkert att de har deltagit som har svarat så och förhoppningsvis har de blivit medvetna om det genom vårt arbete mot mobbning och nu kommit från problemet. Vi hoppas det är problem som vi hjälps åt att se och ta itu med men vi är också medvetna om att det nog aldrig tar slut. Jag får vara med i planeringen av mitt arbete. Kommentar: Vi redovisar stämmer till stor del och stämmer helt/antalet svar. År 3 22/22 År 5 25/37 Kommentar: De yngre eleverna visar att de får vara delaktiga i sin planering av arbetet. Vi har under en längre tid arbetat med planeringsböcker och det har under senaste åren fortsatt i år 4-6. Förhoppningsvis kommer resultatet att var ändå bättre om något år.

8 Nordinskolan: Antalet ej registrerade elevsvar i år 7, 68 av 150 och år 9, 37 av 122. Vi redovisar antal ja-svar/antalet svar. Vet du om det finns mobbning på din skola? År 7 56/82 År 9 73/85 Kommentar: Siffrorna är oroväckande höga. Under året har vi haft många incidenter med hot och våld. Detta tror vi har påverkat siffrorna. Är du mobbad? År 7 8/82 År 9 8/85 Kommentar: Det verkar som om flera mobbningssituationer inte kommer till vår kännedom. Vi har arbetat med cirka tio mobbingärenden under året. I stort sett alla har behandlats med framgång. Åtgärder för utveckling: Dialogen mellan elever/föräldrar och skola måste förbättras. Vi tror att arbetet med kamratstödjare kommer att hjälpa till i vårt fortsatta arbete mot mobbning. Antimobbninggruppen kommer att träffas oftare. Har du deltagit i mobbning? År 7 3/82 År 9 17/85 Kommentar: Troligen är man mer medveten i år 9 vad som är mobbning. Om skolgången inte fungerar ökar risken att dessa elever ger sig på andra. Jag får vara med i planeringen av mitt arbete. Vi redovisar stämmer till stor del och stämmer helt/antalet svar. År 7 44/82 År 9 35/85 Kommentar: Resultatet är inte tillfredsställande. Åtgärder för utveckling: Vi kommer att använda en loggbok där eleverna själva får ta större del i planeringen av sitt arbete.

9 5. Skolans värdegrund skolan, hemmet och omvärlden Områdets övergripande mål: Att befästa det värdegrundsarbete som utförts under läsåret 2002/2003. Resultat: Vi inledde året med att färdigställa vår folder, som var resultatet av det värdegrundsarbete vi arbetat med under läsåret 2002/2003 med elever, föräldrar och personal. I samband med att foldern skickades hem jobbade alla klasser med de nya reglerna och personalen försökte göra dem förståeliga för alla elever. Föräldraenkäten skickades ut till ca 10 % slumpvis utvalda föräldrar i varje klass, FSK-år 3 20 enkäter utskickade, 10 inkomna svar, år enkäter utskickade, 26 inkomna svar och år 7-9 utskickade 32 enkäter inkomna svar 10. Svarsfrekvensen var ganska låg men de svar som vi fått in visar på att majoriteten av föräldrarna till elever i FSK år 6 var nöjda med den delaktighet de haft under läsåret och de önskade inte vara mer delaktiga. För år 7-9 var resultatet lite annorlunda, 7 av 10 föräldrar känner inte delaktighet i sitt barns planering, innehåll och utformning av skolarbetet och lika många skulle vilja vara mer delaktiga t.ex. genom att få mer information om skolan och om elevernas skolarbete. Ungefär samma resultat får vi på frågan om intresset om delaktighet i skolan. Vi har på Villstad och Åtteråsskolan under året startat upp skolråd bestående av skolpersonal, ledningspersonal, vaktmästare, föräldrar och elever. Vi arbetar för engagemang bland föräldrar om vad som sker i skolan och att vi kan finna nya vägar till samarbete. Det ska vara ett gemensamt arbete kring sådant som vi kan hjälpas åt med. Vi är i startgroparna och har mycket arbete framför oss. Närsamhället har bland annat arbetats med på följande sätt: Vinteridrottsdag på Isaberg Skolmästerskapet i friidrott i år 4-6 valde vi i år att genomföra tillsammans med Villstad GIF ute på deras nya träningsanläggning i Villstad. OK Vivill har varit på skolan och presenterat sig och sin verksamhet Besöka sina historiska platser i sin närmiljö tillsammans med representanter från hembygdsföreningen. Några klasser har varit på studiebesök i samhällets kyrkor. En trafikdag har genomförts, där Korpen Gislaved var medarrangör. 2 veckors PRAO i år 8 och 1 vecka i år 9. Ett syfte med praon i år 8 är att lära känna sitt närsamhälle för att på så sätt vidga sitt perspektiv och sina kunskaper om omvärlden. Ett syfte med praon i år 9 är att ge en djupare förståelse av ett yrke. Kontakt med näringslivet genom Rotary, som informerar och presenterar sina olika yrken och företag på en temadag. Eleverna gör därefter studiebesök på företagen. Åtgärder för utveckling 2004/2005 Vi fortsätter och fördjupar våra värdegrundsdiskussioner bland elever, föräldrar och personal. Vi vill utveckla samarbetet med olika föreningar i samhället. Låta fler föräldrar ha möjlighet att besvara enkäten, då kanske vi får in fler svar. Starta upp skolråd på Nordinskolan och utveckla skolråden på övriga skolor. Införa loggbok på Nordinskolan för att förbättra kommunikationen mellan skolan och hemmet.

10 6. Eget prioriterat område sammanhållet skolområde Områdets övergripande mål: Att utgöra ett sammanhållet skolområde med gemensam värdegrund samt verka för pedagogisk kontinuitet och likvärdig utbildning för alla elever. Resultat: Gemensam elevhälsaplan har utarbetats. Plan för introduktion av ny personal har tagits fram. Stadieövergångarna har setts över. Gemensam kompetensutveckling med ämnen som kulturmöten/kulturkrockar, elever i behov av särskilt stöd och individuella utvecklingsplaner. Åtgärder för utveckling 2004/2005 Slutföra revideringen av krisplan och antimobbningsplan. Skapa effektiva rutiner och kanaler för information och kommunikation inom området. Utveckla våra hemsidor. Redovisning av arbetet med utan nationell timplan: Villstadskolan: Resultat Vi känner att vi inte arbetat med värdegrunden i den utsträckning som vi förutsatte oss. I början av läsåret var värdegrundsdokumentet aktuellt och togs upp i grupperna. Vid samtliga föräldrarmöten fanns värdegrundsarbetet med som en punkt. Det fortsatta arbetet har dock varierat mycket mellan de olika grupperna på skolan. Fler klasser har börjat synliggöra läroplansmålen direkt kopplat till ett givet tema. Detta sprider sig som ett gott exempel på skolan. I det dagliga arbetet med elevernas planeringsböcker har vi lagt större vikt vid elevernas personliga mål och utvärderingar. Fler i arbetslagen tänker i termer av målrelaterad undervisning. Vi börjar komma in i tänket. Mer tid har används åt att diskutera portfolio på gemensamma konferenser. Vi har inte utnytjat möjligheten att arbeta i tvärgrupper. (detta gäller 4-6) Vi har fortsatt använt oss av de metoder för bedömning av resultat och måluppfyllelse som vi planerade inför läsåret. Vi har under läsåret försökt komma fram till ett gemensamt dokument i form av en individuell studieplan. Vi är dock inte klara med detta arbete. Analys Värdegrundsarbetet har inte haft tillräckligt hög prioritet bland personalen. De goda exemplen sprider sig på skolan. Den fokus som har lagts på målrelaterad undervisning börjar få genomslag. Detta sätt att arbeta har inte haft tillräckligt hög prioritet bland personalen. Åtgärder för utveckling Hur ska vi få värdegrundsarbetet att inte hamna i skuggan av allt annat arbete.

11 Det är viktigt att arbetslagens verksamhetsledare lyfter frågan och håller lågan brinnande under läsårets gång. Kan skolrådet ha en mer drivande roll här? Kan man tex anordna någon form av värdegrundsvecka? Pedagogisk konferens kring ämnet Hur synligör du målen för eleverna Att se varandras verksamhet i form av besök hos varandra. Driva personalen att fortsätta delge varandra guldkorn. Fortsätta använda mycket tid åt att diskutera formerna för portfolioarbetet. Vi har inte riktigt enats om en gemensam modell. Detta är en stor svaghet. Det råder en ganska stor begreppsförvirring på skolan. Personalen i de äldre åldrarna upplever också en svårighet kopplat till resurser och tid i genomförandet av portfolion. Fortsätta driva tanken i arbetslagen. Diskutera vilka vinster detta skulle kunna innebära. Vi behöver fortsätta våra diskussioner kring individuell studieplan. Kan vi under nästa läsår enas om en gemensam modell? Våra Villstadkonferenser har uppfattats som positiva av personalen. Dessa ska vi fortsätta med under kommande läsår. Åtteråsskolan: Arbete med målen. Vi har arbetat i personalgrupperna med målen i de olika ämnena. År 4-6 planerade och genomförde en kväll för föräldrar och elever där utgångspunkten var arbetet med målen för ämnen. Eleverna arbetade under kvällen med undersökande arbetssätt i grupper där uppgifterna var planerade efter de nationella proven. I de yngre åren arbetas det med att träna eleverna att sätta egna mål för arbetet. Utveckling: Fortsatt arbete med utgångspunkt från de nationella proven. Organisering av ämnen och tid. I år la vi schema för idrott och slöjd tillsammans i arbetsenheterna. Det gav en bättre spridning och möjlighet att lösa problem inom skolan. I de yngre årens klasser har vi fortsatt att arbeta i gruppen med hjälp av fritidspedagogerna, vilket ger möjlighet för eleverna att jobba individuellt och planera sitt arbete. Utveckling: Vi vill fortsätta samarbetet mellan stadierna för en god övergång mellan stadierna. Organisering av elever och elevgrupper. Vi jobbar i åldershomogena klasser, med mellan elever per klass. På grund av små resurser är det svårt att organisera eleverna i mindre grupper. Det är endast i de yngre årens klasser som vi klarar det, där vi har personalstöd från fritidspedagogerna. Utveckling: Vi har en oviss framtid där vi ser tendensen till sjunkande elevunderlag. Fritidshemmen har redan fått en stor ned dragning av personalresurser. Framtiden kräver omorganisation för att klara av arbetet ur elevperspektivet. Uppfljning av elevernas utveckling. Under året har vi utvärderat och gjort om våra blanketter för utvecklingssamtal. Vi gör diagnoser och tester efter en plan för elevens hela skolgång. De nationella proven följs upp i år sex med åtgärdsprogram för alla som inte uppnått målen år 5.

12 Porfolioarbete som påbörjats redan i förskolan är en viktig dokumentation i alla ämnen. Eleverna planerar med hjälp av olika planeringsböcker och skoldagböcker. Utveckling: Fortsätta arbetet med åtgärdsprogram och utvecklingssamtal. Bedömning av resultat och måluppfyllelse. Det sker i arbetet med det pedagogiska bokslutet. Utvärderingar i arbetslagen. Organiseringen av personal. Vi är organiserade i tre arbetslag. Arbetslagen består i stort sett av personalen som arbetar med elevgruppen. Samverkan: Mest inom arbetslaget med olika kategorier av personal. Skolledningens roll: Vi är en ledningsgrupp på tre personer som ingår i en större ledningsgrupp för skolområdet. Verksamhetsledaren är en pedagogisk ledare för sin arbetsenhet och driver pedagogiska diskussioner i lagen. Vi har genomfört medarbetarsamtal för all pedagogisk personal. Utveckling: Utveckla arbetet med medarbetarsamtal. Fysiska miljön. Vi har under året renoverat två klassrum och förnyat klassrumsmöblerna. Behovet av arbetsplatser kvarstår men ekonomin tillåter inte några ombyggnader. Vår IT-utrustning förnyas efter en plan och vi tycket att vi har en god utrustning. Skolbiblioteket har rustats upp och mycket arbete har lagts ner på det. Utveckling:Föra en god dialog med vaktmästaren så arbetet med renovering går så smidigt som möjligt för alla parter. Föräldrar Vi genomförde föräldramöten i smågrupper för de yngsta eleverna. Detta gav mycket god uppslutning. Den här organisationen är särskilt viktig för att nå alla invandrarfamiljerna. Vi startade upp arbetet med skolråd. Skolrådet gav ut en informationsfolder till föräldrarna om årets arbete. Vi påbörjade arbetet med hemsidan och hoppas få igång det ordentligt under kommande läsår. Utveckling: Fortsatt arbete med bde skolrd och hemsidan.

13 7. Betyg och nationella prov Resultat: År 5 Antal 71 Ej uppnått målen Godkända EN MA SV 11 % 20 % 15 % 89 % 80 % 85 % Analys: Matematikresultatet är fortfarande lågt. Det arbete som görs kommer förhoppningsvis att visa sig om något år genom ett bättre resultat. Åtgärder för utveckling 2004/2005: Läsgrupper fortsätter med regelbunden träning. Ev behöver det finnas en liten grupp i engelska för de elever som behöver detta. Diskussioner om hur eleverna lär sig matematik måste ske både i nätverk, i arbetslag och mellan arbetslag. Det finns några elever i klassen som behöver arbeta i mindre grupp för att allmänt stöttas, vid några tillfällen per vecka. Några elever behöver specialhjälp eller Sv2 hjälp. För övrigt får vi försöka lägga upp arbetet med mer grupparbete för att träna alla eleverna på detta. Detta är något som vi av naturliga skäl inte har ägnat speciellt mycket tid åt tidigare. ÅR 9 Antal 119 EN Delprov A Delprov B Delprov C Ej deltagit Ej uppnått målen G VG MVG 7 % 4 % 5 % 3 % 8 % 7 % 52 % 51 % 39 % 35 % 33 % 42 % 3 % 4 % 7 % Antal 118 MA Antal 118 SV Delprov A Delprov B Delprov C 3 % 5 % 7 % 6 % 12 % 9 % 4 % 7 % 41 % 55 % 47 % 39 % 28 % 21 % 33 % 33 % 16 % 10 % 9 % 15 % BETYG ÅR 9 Ej uppnått målen G VG MVG EN 12 % 40 % 42 % 6 % MA 7 % 56 % 26 % 11 % SV SV2 8 % 2 % 33 % 1 % 38 % 18 %

14 Analys: Resultatet av de nationella ämnesproven i engelska jämfört med slutbetygen i år 9: Stor korrelation mellan ämnesprovsresultat och slutbetyg råder när det gäller elever som inte når upp till de satta målen. I snitt har elva procent av eleverna inte deltagit i proven eller inte uppnått G-nivån. Här finns elever som haft undervisning i liten grupp p.g.a. speciella behov, elever som ej haft engelska på mellanstadiet, särskoleinskrivna elever samt sent invandrade elever, som inte haft engelska i sitt hemland. Summan av elever som fått betyget G, VG och MVG är i stort sett densamma oavsett om det gäller ämnesprov eller slutbetyg, nämligen c:a 89 % av eleverna. Resultatet på årets nationella prov i matematik är något bättre jämfört med föregående år. Anledningen till detta kan bero på många faktorer. Elevunderlaget kan naturligtvis variera men för att kunna uttala sig om detta med säkerhet måste man t.ex. ha tillgång till resultaten av de nationella proven som gjordes år 5. Årets elever har under sina tre år på Nordinskolan använt ett undervisningsmaterial som är anpassat till vad som krävs i de nationella proven t.ex. återkommande temaarbeten. Extralektioner har erbjudits elever med låga resultat på fördiagnosen i år 7. Smålandsstenar Eva-May Bogren Margareta Holmberg