Pedagogiskt bokslut 2004 Smålandsstenars skolområde 1. Rektorernas sammanfattning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pedagogiskt bokslut 2004 Smålandsstenars skolområde 1. Rektorernas sammanfattning"

Transkript

1 Pedagogiskt bokslut 2004 Smålandsstenars skolområde 1. Rektorernas sammanfattning Smålandsstenars skolområde är ett stort område med sina 905 elever i åldern 6-16 år i många olika verksamheter och en personalbemanning på ca 130 personer, med mycket olika kompetens och utbildning. Under hösten-04 har ledningsgruppen träffats torsdagar, tillsammans och i olika grupperingar. I samband med pedagogiskt bokslut och vår ändrade arbetsplan har vi arbetat mer intensivt med att förankra de mål vi satt upp. Våra mål om språkutveckling, matematikförståelse, elever i behov av särskilt stöd och elevers delaktighet har vi arbetat mycket med. Vi har också ett eget prioriterat mål Ett sammanhållet område som vi också arbetat med bl.a. genom gemensam vision, värdegrundsdiskussioner, arbete mot mobbning, elevhälsaplan och kompetensutvecklingsmöten. Fritidsgården Nöjet har haft svårt att hålla öppet i tillräcklig utsträckning p.g.a. sjukskrivning och dålig tillgång på vikarier. Vi har på hela området mycket behörig och erfaren personal som gör ett bra arbete och en del som inte är behörig men är under utbildning och några visstidsanställningar. Sjukfrånvaron har varierat under året. Vi känner att personalen blev mer sliten bland annat p.g.a. det hårda klimatet med ovårdat språk, hot och våld som vi hade. Därför tog vi fram en handlingsplan mot hot, våld och kränkningar, där vi beskrev hur vi ska hantera olika situationer. Detta arbete tycker vi har burit frukt på så vis att det inte förekommit alls så många rapporter som tidigare under året. Förra årets inledning på vårt Värdegrundsarbete utmynnade i en broschyr som all personal och alla hem fick ta del av i början av höstterminen. Vi har också arbetat vidare med eleverna i skolorna för att få dem att förstå innehållet i broschyren. På alla våra tre skolor jobbar vi mycket mot mobbning. Vi startade upp kamratstödjarfunktionen även på Nordinskolan, där detta legat nere under något år. Eleverna har fått en dags utbildning i ämnet. Representanter för alla tre skolorna har arbetat med en gemensam antimobbningsplan för Smålandsstenars skolområde. Den kommer att tryckas under den närmaste tiden. Vi konstaterar att det fortfarande finns ett stort antal elever som inte når målen och därför har det startats upp nätverk bl.a. i matematik, som visar på sämst resultat. En del av Wärnerssonpengar satsar vi på läs- och skrivutvecklingen för elever i skolår 1. En annan del satsar vi på matematiken. Vårt syfte är: att elevens matematiska lärande är en obruten process från förskola till gymnasium. Vår målsättning är: att skapa pedagogiska mötesplatser vid de traditionella stadieövergångarna. Frågan, Hur kan vi utifrån den undervisning som bedrivs skapa en bättre kontinuitet för våra elever? ska vi försöka finna svar på. Vi fortsätter också vårt samarbete med Smålandsstenars barnomsorg och Sydvästen när det gäller den pedagogiska kontinuiteten och elevhälsa. Vi kommer också att arbeta vidare med vårt antimobbningarbete då vi till hösten ska ha en heldags föreläsning. Föräldrarna kommer att erbjudas en kvällsföreläsning av samma föreläsare. Därefter kommer vi att arbeta tillsammans med föräldraföreningarna kring för att stärka arbetet mot mobbning. Utvecklingsarbetet inom Smålandsstenars skolområde går framåt. Högskoleutbildningar, t.ex. KUT, SÄL 2, fritidspedagogutbildning, NTA-projekt mm fortsätter.

2 2. Elevernas kunskaper - intresse och lust att lära med särskilt fokus på språk och matematik. Områdets övergripande mål: Allt arbete ska syfta till att på ett lustfyllt sätt skapa goda kunskaper och en vilja att lära mer. Resultat: För att stimulera elevernas läsutveckling har följande gjorts: Plockat fram och läst böcker som anknyter till olika intresseområden Besök på biblioteket och boktips av bibliotekarie Eleverna har haft möjlighet att påverka inköp av skönlitteratur Samtal om böcker och böckernas innehåll Kontakt med författare Bokrecensioner Åtgärder för utveckling 2004/2005: Fortsätta att utveckla lusten att lära genom att låta mer av lärandet anknyta till elevernas verklighet och använda oss av kreativa och praktiska inslag. Genomföra en svenskavecka. Utveckla praon genom att låta eleverna skriva dagbok, göra intervjuer mm. Språkutvecklingsprojekt för elever med annat modersmål i förskoleklass: Under läsåret har detta projekt genomförts med våra elever i förskoleklasserna. Syfte: Genom tidiga insatser kunna förebygga framtida inlärningssvårigheter och förbättra förutsättningarna för socialt samspel. Metod: Att med hjälp av träningsprogram, som utarbetats, öva grundläggande ord, begrepp och grammatiska moment. Varje morgon samlades hela eller delar av gruppen under 30 min. Ett 9-veckors träningsprogram användes som tog upp veckans grammatik och ord/begrepp. Programmet upprepades med ökad svårighetsgrad. Därefter gick de vidare med ett nytt 9-veckors program, som de också hann att upprepa stora delar av, innan läsåret var slut. Föräldramedverkan: Föräldrarna fick hem träningsschemat med de olika veckorna angivna. Vi uppmuntrade dem att följa schemat även på det egna modersmålet. Flera föräldrabesök gjordes också på våra samlingar under läsårets gång. Utvärdering: Några enkla utvärderingsfrågor till barnen och till föräldrarna har pekat på ett mycket positivt gensvar på detta projekt. Förskollärarna har upplevt att träningsprogrammet har skapat ökad språkförståelse inte enbart för våra elever utan samtliga elever i klassen. Vid läsårets slut genomfördes SIT- testet på samtliga elever med mycket gott resultat. Även SVANtestet A genomfördes. Där var resultatet mer varierat alltifrån C- till E-nivå. Åtgärder för utveckling 2004/2005: Fortsätta projektet med nästa läsårs förskoleklasser.

3 Läsprojektet i år 1. Mål: Att alla elever ska nå punkt 12 i LUS-schemat. I punkt 12 läser eleven minst 3-4 ord i följd i böcker, inom deras erfarenhetsvärld, innan de fastnar. Metod: Alla elever har kartlagts med hjälp av Fonolek och LUS-schemat. Utifrån, bland annat dessa resultat, har ett antal elever valts ut för enskild träning. Kontakt har tagits med föräldrarna till dessa elever och ett samarbete har planerats. Den enskilda undervisningen har utgått från ett Reading Recovery-inspirerat arbetssätt där Kiwi-böckerna och annat anpassat material har använts. Eleverna har haft individuella övningar 30 minuter, 4 dagar i veckan så länge den extra insatsen behövdes. Resultat: Vi har märkt att den enskilda regelbundna träningen har gett resultat, speciellt för de elever som har stora svårigheter och där det är extra viktigt att de får känna sig som läsare och att de lyckas. 47% av eleverna har nått upp till punkt 12 i LUS-schemat, vilket var vårt uppsatta mål. Att inte större andel elever nått det uppsatta målet kan bero på att vi satt målet för högt eller att bedömningen är subjektiv och kan tolkas på olika sätt. 96% har nått punkt 9 i LUS-schemat, vilket vi i efterhand tror är det mer rimliga målet. Åtgärder för utveckling 2004/2005: Revidera vår handlingsplan och fortsätta projektet med nästa läsårs skolår ett elever. När matematiken kommer in på ett naturligt sätt i det vardagliga arbetet ökar elevernas matematikförståelse t. ex: Praktisk anknytning i vardagliga situationer samt i ämnen som hemkunskap, idrott och slöjd. I diskussioner kring pengar och ekonomi mm Lösa matematiska klurigheter och problem genom samtal i mindre grupper Åtgärder för utveckling 2004/2005: Matematiken ska vara en del av vårt vardagliga arbete. Genomföra en matematikvecka. Intresse och lust att lära får eleverna när de får arbeta med: Temaarbeten där eleverna arbetar med problemlösning i samarbete med varandra Ämnesövergripande arbetsområden Projektarbeten Ungdomar som representerar ungdomars kultur och som lyckats med det de föresatt sig. Åtgärder för utveckling 2004/2005: Utöka antalet tillfällen där eleven kan arbeta ämnesövergripande. NTA-projekt kommer att bedrivas på Villstad- och Åtteråsskolan. Bibliotekssatsningen på Nordinskolan: Under läsåret har två lärare delat på ansvaret för biblioteket. Tillgängligheten till biblioteket har ökat. Eleverna har haft större möjlighet att få hjälp av personal. Bokbeståndet är dåligt och har gallrats ut under våren. Nya böcker har till viss del köpts in. Ett samarbete med länsbiblioteket har pågått där en kartläggning av hur biblioteket fungerar har gjorts tillsammans med några ur personalen. Åtgärder för utveckling 2004/2005: Installera Bookit, ett datasystem för att katalogisera bibliotekets böcker. Anställa en utbildad bibliotekarie på deltid.

4 3. En likvärdig utbildning - elever i behov av särskilt stöd med särskilt fokus på den pedagogiska kontinuiteten. Områdets övergripande mål: Varje elev skall mötas på den nivå han/hon befinner sig. Resultat: Vi har tagit fram en elevhälsaplan. Elevvård och skolhälsa i samverkan bildar tillsammans begreppet elevhälsa. Genom att arbeta med begreppet elevhälsa vill vi täcka in både fysiska, psykiska och sociala hälsoaspekter för barn och ungdomar. I elevhälsaplanen framgår skolans process angående upprättande av åtgärdsprogram. Området har ca 20 % av eleverna som är i behov av särskilt stöd. Alla elever testas i svenska och matematik enligt de kartläggningsdokument som är framtaget för FSK-år 6. Därefter arbetar speciallärare/specialpedagog med enskilda elever, grupper av elever eller i elevernas klasser. Vi har även en talpedagog som redan kanske finns med i förskolan, där de bl.a. arbetar med ett material som heter Jag kan. Hon finns med i kartläggningen i läs och skrivutvecklingen och arbetar med de elever som behöver den biten. Elever i behov av särskilt stöd som har extra personalresurs i form av stödpedagoger anställda av resurscentrum arbetar specifikt med dessa elever. Ganska ofta har vi personalförstärkning till hela arbetslaget och därefter sker fördelning i arbetslaget där de arbetar för att alla elever i behov av stöd har möjlighet att få det. Överlämnandekonferens kring elever i behov av särskilt stöd år 6 7. Denna konferens följs upp tidigt på höstterminen. Fördiagnos i sv, eng och ma görs i år 7. Första utvecklingssamtalet i år 7 genomförs inom en månad från skolstarten. I förekommande fall används från år 6 medföljande portfolio för att få kunskap om elevens nivå. Planering görs av speciallärare och stödpedagoger tillsammans för elever med särskilt behov av stöd. Därefter arbetar speciallärare/stödpedagog med enskilda elever, grupper av elever eller i elevernas klasser. Skolpsykologen har regelbunden handledning individuellt och i arbetslagen. Åtgärder för utveckling 2004/2005 Nätverksarbetet mellan ämnena, stadierna och skolorna fortsätter att utvecklas. Trots genomförd kompetensutveckling angående individuella utvecklingsplaner är osäkerheten stor och vi kommer att fortsätta att arbeta med individuella utvecklingsplaner under året. Använda skolverkets diagnos i engelska i år 7. Öka uppmärksamheten av de elever som inte gjort diagnoser för att se vilka elever som är i behov av särskilt stöd i ett tidigare skede. Vi ska göra ett mer styrt tidsschema för besöken samt se till att tid även avsätts för den mycket viktiga diskussionen mellan pedagogerna.

5 Personalstödsresursen Pedagogisk kontinuitet med fokus på matematiken Resursen har medfört en rad studiebesök mellan de gamla stadieövergångarna, både neråt och uppåt sett utifrån vilken grupp lärarna arbetar med i sitt dagliga arbete. Besöken har både varit interna på den egna skolan, mellan skolorna inom området och externa besök på andra skolor. Vi satsade på att lärarna på Villstad- och Åtteråsskolan skulle börja besöken. De allra flesta lärarna har haft möjlighet att besöka en till tre olika pedagoger. I handlingsplanen står även att det ska beredas tid för en diskussion mellan den besökande och den besökte. Detta har inte prioriterats i så många fall. Personalen skulle också dokumentera sina upplevelser i ett brev som skulle överlämnas till rektor. Detta har inte heller gjorts mer än i ett fåtal fall. I något arbetslag har det gjorts muntlig redovisning och diskussion har förts där. Besöken upplevdes mycket inspirerande och det var mycket som gav nya tankar till upplägget av sin egen undervisning. Resursen har på Villstadskolan medfört att det finns en mängd tankar om förändring av matematiken. De har också haft en mattekväll vilket bl.a. innebar att de lånat material över stadiegränserna Det gick att se den röda tråden i undervisningen, som t.ex när man övar subtraktion, där det gick att koppla till tidigare kunskaper och sådant vi känner igen från undervisningen i de yngre åren. Det är viktigt att eleverna möts med förståelse och bygger vidare med nya arbetsmetoder, på ett sätt där eleverna känner att deras gamla kunskaper är till nytta för dem. Här är det viktigt att de olika stadierna möts i diskussioner kring arbetet och målen. Åtgärder för utveckling 2004/2005 Vi ska göra ett mer styrt tidsschema för besöken samt se till att tid även avsätts för den mycket viktiga diskussionen mellan pedagogerna.

6 4. Skolans värdegrund - Elevernas ansvar och inflytande Områdets övergripande mål: Eleverna skall göras medvetna om undervisningens mål och ha möjlighet att sätta egna delmål. Alla ska ta ansvar för sin egen och den gemensamma arbetsmiljön. Resultat: Elevernas ansvarstagande för sitt skolarbete har i många klasser utvecklats med hjälp av veckoplanering och skoldagbok/kalender. Arbetsmodellen är bra för att eleverna ska känna sig trygga i vad de ska arbeta med och för att de ska få möjlighet att påverka sitt lärande. I vissa klasser använder man sig av portfolio för att eleven ska se och förstå sitt lärande. Alla klasser har klassråd och på våra skolor har elevråden utvecklats till att ge eleverna mer inflytande och ansvarstagande. Under året har de funnits kamratstödjare i alla klasser från år 3 till år 9. Grupperna har haft regelbundna träffar med personal på respektive skola. Kamratstödjarna uppmuntrades bl.a. genom en utbildningsdag i sitt uppdrag, år 4-6-eleverna i Växjö anordnad av Friends. År 7-9 eleverna hade sin utbildning i Torghuset och gjorde även en resa till Boda Borg. Eleverna i de yngre åldrarna har olika modeller för arbetet med kamratstödjare. Antimobbningsteamen träffas regelbundet på respektive skola för att få en bättre helhetsbild över miljön på skolan samt för att utbyta erfarenheter. Även skolområdets antimobbningsteam har träffats för att revidera antimobbningsplanen. Dokumentationen och arkiveringen av mobbningsärendena har blivit bättre under året. De yngre eleverna har fått ta del av målen i de olika ämnena. De äldre eleverna har fått kännedom om uppnåendemål, strävansmål och betygskriterier i varje ämne. Eleverna får vara med och sätta upp mål/delmål för sitt arbete. Åtgärder för utveckling 2004/2005 Alla klasser ska ha möjlighet att arbeta med någon form av planeringsbok. På Nordinskolan kommer vi att införa fler arbetspass där eleven själv ska planera sitt arbete. En PRAIS-plan (praktiskt arbete i skolan) ska göras för att eleverna ska känna mer delaktighet i alla skolans arbetsuppgifter. Slutföra revideringen av antimobbningsplanen. För Nordinskolans del måste vi hitta fler sätt att upptäcka dem som är utsatta. Enkäten; Elevernas skola. Det blev fel i samband med registreringen av elevernas svar så en ganska stor del av svaren blev inte registrerade. Villstadskolan: Antalet registrerade elevsvar helt Ok. Vi redovisar antal ja-svar/antalet svar. Vet du om det finns mobbning på din skola? År 3 6/24 År 5 10/22

7 Kommentar: Vi tror att resultatet beror på att de äldre eleverna är mer medvetna om vad som händer på skolan. Är du mobbad? År 3 0/24 År 5 2/21 Kommentar: Vi är snabba på att upptäcka och förebygga mobbning. Vi tror att kamratstödjarverksamheten och värdegrundsarbetet har givit resultat. Har du deltagit i mobbning? År 3 0/24 År 5 0/22 Kommentar: Vi tror att eleverna glömmer det de inte vill komma ihåg. Jag får vara med i planeringen av mitt arbete. Vi redovisar stämmer till stor del och stämmer helt/antalet svar. År 3 24/24 År 5 17/22 Kommentar: Det goda resultatet bekräftar att vi har kommit ganska långt vad gäller elevens delaktighet i planeringen av arbetet. Åtteråsskolan: Antalet ej registrerade elevsvar i år 3, 24 av 46 och år 5, 10 av 47. Vi redovisar antal ja-svar/antalet svar. Vet du om det finns mobbning på din skola? År 3 16/22 År 5 21/37 Kommentar: Vi tolkar resultatet som om eleverna är medvetna om vad mobbning är och är observanta på om och när det sker. Är du mobbad? År 3 5/22 År 5 1/37 Kommentar: De yngre barnen kopplar svaren mer till omedelbara händelser som hänt på rasten eller dagen, medan de äldre kan ha ett längre tidsperspektiv. Har du deltagit i mobbning? År 3 3/22 År 5 6/37 Kommentar: Det är svårt att få ärliga svar om så svåra saker. Det är säkert många fler som varit med om mobbning utan att vara medvetna om det. Det stämmer säkert att de har deltagit som har svarat så och förhoppningsvis har de blivit medvetna om det genom vårt arbete mot mobbning och nu kommit från problemet. Vi hoppas det är problem som vi hjälps åt att se och ta itu med men vi är också medvetna om att det nog aldrig tar slut. Jag får vara med i planeringen av mitt arbete. Kommentar: Vi redovisar stämmer till stor del och stämmer helt/antalet svar. År 3 22/22 År 5 25/37 Kommentar: De yngre eleverna visar att de får vara delaktiga i sin planering av arbetet. Vi har under en längre tid arbetat med planeringsböcker och det har under senaste åren fortsatt i år 4-6. Förhoppningsvis kommer resultatet att var ändå bättre om något år.

8 Nordinskolan: Antalet ej registrerade elevsvar i år 7, 68 av 150 och år 9, 37 av 122. Vi redovisar antal ja-svar/antalet svar. Vet du om det finns mobbning på din skola? År 7 56/82 År 9 73/85 Kommentar: Siffrorna är oroväckande höga. Under året har vi haft många incidenter med hot och våld. Detta tror vi har påverkat siffrorna. Är du mobbad? År 7 8/82 År 9 8/85 Kommentar: Det verkar som om flera mobbningssituationer inte kommer till vår kännedom. Vi har arbetat med cirka tio mobbingärenden under året. I stort sett alla har behandlats med framgång. Åtgärder för utveckling: Dialogen mellan elever/föräldrar och skola måste förbättras. Vi tror att arbetet med kamratstödjare kommer att hjälpa till i vårt fortsatta arbete mot mobbning. Antimobbninggruppen kommer att träffas oftare. Har du deltagit i mobbning? År 7 3/82 År 9 17/85 Kommentar: Troligen är man mer medveten i år 9 vad som är mobbning. Om skolgången inte fungerar ökar risken att dessa elever ger sig på andra. Jag får vara med i planeringen av mitt arbete. Vi redovisar stämmer till stor del och stämmer helt/antalet svar. År 7 44/82 År 9 35/85 Kommentar: Resultatet är inte tillfredsställande. Åtgärder för utveckling: Vi kommer att använda en loggbok där eleverna själva får ta större del i planeringen av sitt arbete.

9 5. Skolans värdegrund skolan, hemmet och omvärlden Områdets övergripande mål: Att befästa det värdegrundsarbete som utförts under läsåret 2002/2003. Resultat: Vi inledde året med att färdigställa vår folder, som var resultatet av det värdegrundsarbete vi arbetat med under läsåret 2002/2003 med elever, föräldrar och personal. I samband med att foldern skickades hem jobbade alla klasser med de nya reglerna och personalen försökte göra dem förståeliga för alla elever. Föräldraenkäten skickades ut till ca 10 % slumpvis utvalda föräldrar i varje klass, FSK-år 3 20 enkäter utskickade, 10 inkomna svar, år enkäter utskickade, 26 inkomna svar och år 7-9 utskickade 32 enkäter inkomna svar 10. Svarsfrekvensen var ganska låg men de svar som vi fått in visar på att majoriteten av föräldrarna till elever i FSK år 6 var nöjda med den delaktighet de haft under läsåret och de önskade inte vara mer delaktiga. För år 7-9 var resultatet lite annorlunda, 7 av 10 föräldrar känner inte delaktighet i sitt barns planering, innehåll och utformning av skolarbetet och lika många skulle vilja vara mer delaktiga t.ex. genom att få mer information om skolan och om elevernas skolarbete. Ungefär samma resultat får vi på frågan om intresset om delaktighet i skolan. Vi har på Villstad och Åtteråsskolan under året startat upp skolråd bestående av skolpersonal, ledningspersonal, vaktmästare, föräldrar och elever. Vi arbetar för engagemang bland föräldrar om vad som sker i skolan och att vi kan finna nya vägar till samarbete. Det ska vara ett gemensamt arbete kring sådant som vi kan hjälpas åt med. Vi är i startgroparna och har mycket arbete framför oss. Närsamhället har bland annat arbetats med på följande sätt: Vinteridrottsdag på Isaberg Skolmästerskapet i friidrott i år 4-6 valde vi i år att genomföra tillsammans med Villstad GIF ute på deras nya träningsanläggning i Villstad. OK Vivill har varit på skolan och presenterat sig och sin verksamhet Besöka sina historiska platser i sin närmiljö tillsammans med representanter från hembygdsföreningen. Några klasser har varit på studiebesök i samhällets kyrkor. En trafikdag har genomförts, där Korpen Gislaved var medarrangör. 2 veckors PRAO i år 8 och 1 vecka i år 9. Ett syfte med praon i år 8 är att lära känna sitt närsamhälle för att på så sätt vidga sitt perspektiv och sina kunskaper om omvärlden. Ett syfte med praon i år 9 är att ge en djupare förståelse av ett yrke. Kontakt med näringslivet genom Rotary, som informerar och presenterar sina olika yrken och företag på en temadag. Eleverna gör därefter studiebesök på företagen. Åtgärder för utveckling 2004/2005 Vi fortsätter och fördjupar våra värdegrundsdiskussioner bland elever, föräldrar och personal. Vi vill utveckla samarbetet med olika föreningar i samhället. Låta fler föräldrar ha möjlighet att besvara enkäten, då kanske vi får in fler svar. Starta upp skolråd på Nordinskolan och utveckla skolråden på övriga skolor. Införa loggbok på Nordinskolan för att förbättra kommunikationen mellan skolan och hemmet.

10 6. Eget prioriterat område sammanhållet skolområde Områdets övergripande mål: Att utgöra ett sammanhållet skolområde med gemensam värdegrund samt verka för pedagogisk kontinuitet och likvärdig utbildning för alla elever. Resultat: Gemensam elevhälsaplan har utarbetats. Plan för introduktion av ny personal har tagits fram. Stadieövergångarna har setts över. Gemensam kompetensutveckling med ämnen som kulturmöten/kulturkrockar, elever i behov av särskilt stöd och individuella utvecklingsplaner. Åtgärder för utveckling 2004/2005 Slutföra revideringen av krisplan och antimobbningsplan. Skapa effektiva rutiner och kanaler för information och kommunikation inom området. Utveckla våra hemsidor. Redovisning av arbetet med utan nationell timplan: Villstadskolan: Resultat Vi känner att vi inte arbetat med värdegrunden i den utsträckning som vi förutsatte oss. I början av läsåret var värdegrundsdokumentet aktuellt och togs upp i grupperna. Vid samtliga föräldrarmöten fanns värdegrundsarbetet med som en punkt. Det fortsatta arbetet har dock varierat mycket mellan de olika grupperna på skolan. Fler klasser har börjat synliggöra läroplansmålen direkt kopplat till ett givet tema. Detta sprider sig som ett gott exempel på skolan. I det dagliga arbetet med elevernas planeringsböcker har vi lagt större vikt vid elevernas personliga mål och utvärderingar. Fler i arbetslagen tänker i termer av målrelaterad undervisning. Vi börjar komma in i tänket. Mer tid har används åt att diskutera portfolio på gemensamma konferenser. Vi har inte utnytjat möjligheten att arbeta i tvärgrupper. (detta gäller 4-6) Vi har fortsatt använt oss av de metoder för bedömning av resultat och måluppfyllelse som vi planerade inför läsåret. Vi har under läsåret försökt komma fram till ett gemensamt dokument i form av en individuell studieplan. Vi är dock inte klara med detta arbete. Analys Värdegrundsarbetet har inte haft tillräckligt hög prioritet bland personalen. De goda exemplen sprider sig på skolan. Den fokus som har lagts på målrelaterad undervisning börjar få genomslag. Detta sätt att arbeta har inte haft tillräckligt hög prioritet bland personalen. Åtgärder för utveckling Hur ska vi få värdegrundsarbetet att inte hamna i skuggan av allt annat arbete.

11 Det är viktigt att arbetslagens verksamhetsledare lyfter frågan och håller lågan brinnande under läsårets gång. Kan skolrådet ha en mer drivande roll här? Kan man tex anordna någon form av värdegrundsvecka? Pedagogisk konferens kring ämnet Hur synligör du målen för eleverna Att se varandras verksamhet i form av besök hos varandra. Driva personalen att fortsätta delge varandra guldkorn. Fortsätta använda mycket tid åt att diskutera formerna för portfolioarbetet. Vi har inte riktigt enats om en gemensam modell. Detta är en stor svaghet. Det råder en ganska stor begreppsförvirring på skolan. Personalen i de äldre åldrarna upplever också en svårighet kopplat till resurser och tid i genomförandet av portfolion. Fortsätta driva tanken i arbetslagen. Diskutera vilka vinster detta skulle kunna innebära. Vi behöver fortsätta våra diskussioner kring individuell studieplan. Kan vi under nästa läsår enas om en gemensam modell? Våra Villstadkonferenser har uppfattats som positiva av personalen. Dessa ska vi fortsätta med under kommande läsår. Åtteråsskolan: Arbete med målen. Vi har arbetat i personalgrupperna med målen i de olika ämnena. År 4-6 planerade och genomförde en kväll för föräldrar och elever där utgångspunkten var arbetet med målen för ämnen. Eleverna arbetade under kvällen med undersökande arbetssätt i grupper där uppgifterna var planerade efter de nationella proven. I de yngre åren arbetas det med att träna eleverna att sätta egna mål för arbetet. Utveckling: Fortsatt arbete med utgångspunkt från de nationella proven. Organisering av ämnen och tid. I år la vi schema för idrott och slöjd tillsammans i arbetsenheterna. Det gav en bättre spridning och möjlighet att lösa problem inom skolan. I de yngre årens klasser har vi fortsatt att arbeta i gruppen med hjälp av fritidspedagogerna, vilket ger möjlighet för eleverna att jobba individuellt och planera sitt arbete. Utveckling: Vi vill fortsätta samarbetet mellan stadierna för en god övergång mellan stadierna. Organisering av elever och elevgrupper. Vi jobbar i åldershomogena klasser, med mellan elever per klass. På grund av små resurser är det svårt att organisera eleverna i mindre grupper. Det är endast i de yngre årens klasser som vi klarar det, där vi har personalstöd från fritidspedagogerna. Utveckling: Vi har en oviss framtid där vi ser tendensen till sjunkande elevunderlag. Fritidshemmen har redan fått en stor ned dragning av personalresurser. Framtiden kräver omorganisation för att klara av arbetet ur elevperspektivet. Uppfljning av elevernas utveckling. Under året har vi utvärderat och gjort om våra blanketter för utvecklingssamtal. Vi gör diagnoser och tester efter en plan för elevens hela skolgång. De nationella proven följs upp i år sex med åtgärdsprogram för alla som inte uppnått målen år 5.

12 Porfolioarbete som påbörjats redan i förskolan är en viktig dokumentation i alla ämnen. Eleverna planerar med hjälp av olika planeringsböcker och skoldagböcker. Utveckling: Fortsätta arbetet med åtgärdsprogram och utvecklingssamtal. Bedömning av resultat och måluppfyllelse. Det sker i arbetet med det pedagogiska bokslutet. Utvärderingar i arbetslagen. Organiseringen av personal. Vi är organiserade i tre arbetslag. Arbetslagen består i stort sett av personalen som arbetar med elevgruppen. Samverkan: Mest inom arbetslaget med olika kategorier av personal. Skolledningens roll: Vi är en ledningsgrupp på tre personer som ingår i en större ledningsgrupp för skolområdet. Verksamhetsledaren är en pedagogisk ledare för sin arbetsenhet och driver pedagogiska diskussioner i lagen. Vi har genomfört medarbetarsamtal för all pedagogisk personal. Utveckling: Utveckla arbetet med medarbetarsamtal. Fysiska miljön. Vi har under året renoverat två klassrum och förnyat klassrumsmöblerna. Behovet av arbetsplatser kvarstår men ekonomin tillåter inte några ombyggnader. Vår IT-utrustning förnyas efter en plan och vi tycket att vi har en god utrustning. Skolbiblioteket har rustats upp och mycket arbete har lagts ner på det. Utveckling:Föra en god dialog med vaktmästaren så arbetet med renovering går så smidigt som möjligt för alla parter. Föräldrar Vi genomförde föräldramöten i smågrupper för de yngsta eleverna. Detta gav mycket god uppslutning. Den här organisationen är särskilt viktig för att nå alla invandrarfamiljerna. Vi startade upp arbetet med skolråd. Skolrådet gav ut en informationsfolder till föräldrarna om årets arbete. Vi påbörjade arbetet med hemsidan och hoppas få igång det ordentligt under kommande läsår. Utveckling: Fortsatt arbete med bde skolrd och hemsidan.

13 7. Betyg och nationella prov Resultat: År 5 Antal 71 Ej uppnått målen Godkända EN MA SV 11 % 20 % 15 % 89 % 80 % 85 % Analys: Matematikresultatet är fortfarande lågt. Det arbete som görs kommer förhoppningsvis att visa sig om något år genom ett bättre resultat. Åtgärder för utveckling 2004/2005: Läsgrupper fortsätter med regelbunden träning. Ev behöver det finnas en liten grupp i engelska för de elever som behöver detta. Diskussioner om hur eleverna lär sig matematik måste ske både i nätverk, i arbetslag och mellan arbetslag. Det finns några elever i klassen som behöver arbeta i mindre grupp för att allmänt stöttas, vid några tillfällen per vecka. Några elever behöver specialhjälp eller Sv2 hjälp. För övrigt får vi försöka lägga upp arbetet med mer grupparbete för att träna alla eleverna på detta. Detta är något som vi av naturliga skäl inte har ägnat speciellt mycket tid åt tidigare. ÅR 9 Antal 119 EN Delprov A Delprov B Delprov C Ej deltagit Ej uppnått målen G VG MVG 7 % 4 % 5 % 3 % 8 % 7 % 52 % 51 % 39 % 35 % 33 % 42 % 3 % 4 % 7 % Antal 118 MA Antal 118 SV Delprov A Delprov B Delprov C 3 % 5 % 7 % 6 % 12 % 9 % 4 % 7 % 41 % 55 % 47 % 39 % 28 % 21 % 33 % 33 % 16 % 10 % 9 % 15 % BETYG ÅR 9 Ej uppnått målen G VG MVG EN 12 % 40 % 42 % 6 % MA 7 % 56 % 26 % 11 % SV SV2 8 % 2 % 33 % 1 % 38 % 18 %

14 Analys: Resultatet av de nationella ämnesproven i engelska jämfört med slutbetygen i år 9: Stor korrelation mellan ämnesprovsresultat och slutbetyg råder när det gäller elever som inte når upp till de satta målen. I snitt har elva procent av eleverna inte deltagit i proven eller inte uppnått G-nivån. Här finns elever som haft undervisning i liten grupp p.g.a. speciella behov, elever som ej haft engelska på mellanstadiet, särskoleinskrivna elever samt sent invandrade elever, som inte haft engelska i sitt hemland. Summan av elever som fått betyget G, VG och MVG är i stort sett densamma oavsett om det gäller ämnesprov eller slutbetyg, nämligen c:a 89 % av eleverna. Resultatet på årets nationella prov i matematik är något bättre jämfört med föregående år. Anledningen till detta kan bero på många faktorer. Elevunderlaget kan naturligtvis variera men för att kunna uttala sig om detta med säkerhet måste man t.ex. ha tillgång till resultaten av de nationella proven som gjordes år 5. Årets elever har under sina tre år på Nordinskolan använt ett undervisningsmaterial som är anpassat till vad som krävs i de nationella proven t.ex. återkommande temaarbeten. Extralektioner har erbjudits elever med låga resultat på fördiagnosen i år 7. Smålandsstenar Eva-May Bogren Margareta Holmberg

Smålandsstenars skolområde Arbetsplan

Smålandsstenars skolområde Arbetsplan Smålandsstenars skolområde Arbetsplan 2004-2005 1. Elevernas kunskaper - intresse och lust att lära med särskilt fokus på språk och matematik. Allt arbete ska syfta till att på ett lustfyllt sätt skapa

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Stocksätterskolan ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Innehållsförteckning 1. Normer och värden...3 2. Kunskaper...4 3. Elevernas ansvar och inflytande...5 4. Skola och hem...6 2 Stocksätterskolans

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2003-2004 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tjärnö skola Inlämnad av: Brittmari Marberger Innehållsförteckning Inledning... 3 Organisation... 3 Demokrati Delaktighet

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13 Barn och utbildning Sten-Åke Eriksson Rektor Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13 Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3 1.1.1 Måluppfyllelse...

Läs mer

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning Läsåret 2012/2013 Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Innehåll 1. Kvalitetsutvecklingsplan Planering Uppföljning Utvärdering och utveckling Analys och rapport Kvalitetsredovisning

Läs mer

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Kvalitetsrapport Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Klämmaskolan ALINGSÅS LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Klämmaskolan ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Klämmaskolans huvudsakliga uppgift är att ta emot och pedagogiskt arbeta med elever i stort behov av fler vuxna omkring

Läs mer

Strandvägsskolan Björn Svantesson Rektor. Strandvägsskolan

Strandvägsskolan Björn Svantesson Rektor. Strandvägsskolan Strandvägsskolan Björn Svantesson Rektor Strandvägsskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2012 2013 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING för år 2008

KVALITETSREDOVISNING för år 2008 KVALITETSREDOVISNING för år 2008 Rönninge skola MÅLUPPFYLLELSE Mål Mål 3 Barnen i förskoleklassen utvecklas utifrån sina förutsättningar Målet är ej uppfyllt Mål 4 Barnen i fritidshemmet utvecklas utifrån

Läs mer

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2013 2014 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen

Läs mer

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret 0 Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I förskoleklass grundskola åk 1-9 fritidshem Ansvarig rektor Kristin Hägglund 1 2 Innehåll Styrkort 2015-2016... 1

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre 1(8) Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre Förskoleklass-grundskola-fritidshem (sid 1-5) Förskola (sid 6-8) Beskrivning av verksamheten Dalhem, Barlingbo

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2008 Rosentorps platschefsområde Vellinge Rosentorpskolan Trädgårdsgatan 23521Vellinge 1 Kvalitetsredovisning för 2008, Rosentorpskolans platschefsområde, Grundfakta om Rosentorpskolans

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN LOKAL ARBETSPLAN 2015-2016 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva

Läs mer

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Datum 2010-06-02 Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torsskolan Allfargatan 38 www.torsas.se 0486-33100

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret 0 Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Junibackens skola förskoleklass grundskola åk 1-6 fritidshem Ansvarig rektor Åsa Strömberg 1 Innehåll

Läs mer

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Bryngelstorpskolans förskoleklass Förskoleklassen har sina två hemvist på Norrgården och Sörgården i Bullerbyn. Bullerbyn ligger längst

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SOLHAGENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef: Göran Krok, förskolechef

Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef: Göran Krok, förskolechef År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Ormbacka förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef:

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 LÄRANDESEKTIONEN AMBJÖRNARPSKOLAN Kvalitetsredovisning för grundskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning hur

Läs mer

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd 2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan 2 10. Särskilt stöd Särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. 3 kap. 8 tredje stycket och 10 (ej gymnasieskolan)

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Datum 130909 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Åsenskolan Rektor Johan Kronberg 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

Lyckåskolan. Lokal arbetsplan Läsåret 09/10

Lyckåskolan. Lokal arbetsplan Läsåret 09/10 Lyckåskolan Lokal arbetsplan Läsåret 09/10 Lyckåskolans arbetsplan Lyckåskolan ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg miljö. Trygghet

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005 Avdelningen förskola-skola Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning Handläggare: Katarina Höök Tfn: 508 14 021 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-05-30 Enskede-Årsta stadsdelsnämnd Kvalitetsredovisning för förskola,

Läs mer

Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13 Datum 2013-09-05 1 (11) Kvalitetsanalys för Sickla skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner

Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner 1 (8) 2011-02-04 Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner Utvecklingsprogrammet i matematik

Läs mer

Kungsängsskolan. Arbetsplan

Kungsängsskolan. Arbetsplan 2012-09-18 Kungsängsskolan Rambodal 3-6, Smedby F-3, Bitbocken F-2, Bjärby F-2 Arbetsplan Läsåret 2012/2013/(2014) KUNGSÄNGSSKOLAN, RAMBOGATAN 246, 60371 NORRKÖPING, 011-15 34 34, 15 3241 Kommunala utvecklingsområden

Läs mer

Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer.

Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer. Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer. Genom att lyfta fram goda exempel och fira framgångar. Genom att skapa en gemensam plattform

Läs mer

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, förskoleklass och fritidshem Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer.

Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer. Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer. Genom att lyfta fram goda exempel och fira framgångar. Genom att skapa en gemensam plattform

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Överlida skola 3-6 och fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Överlida skola 3-6 och fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Överlida skola 3-6 och fritidshem Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Överlida skola 3-6 och fritidshem Verksamhetsformer

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Åsaka skola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Åsaka skola Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Åsaka skola 1-6 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

VERKSAMHETSIDÉ...3 ORGANISATION...4 BARN I BEHOV AV STÖD...6 SAMVERKAN...7 BARN OCH UNGDOMARS INFLYTANDE...8 DEMOKRATISK SKOLA...9 HÄLSA/ MILJÖ...

VERKSAMHETSIDÉ...3 ORGANISATION...4 BARN I BEHOV AV STÖD...6 SAMVERKAN...7 BARN OCH UNGDOMARS INFLYTANDE...8 DEMOKRATISK SKOLA...9 HÄLSA/ MILJÖ... 2012-2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSIDÉ...3 ORGANISATION...4 BARN I BEHOV AV STÖD...6 SAMVERKAN...7 BARN OCH UNGDOMARS INFLYTANDE...8 DEMOKRATISK SKOLA...9 HÄLSA/ MILJÖ...9 PERSONAL...10 RESURSER

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Blåhammarens förskola

Blåhammarens förskola Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Blåhammarens förskola Tommy Lundberg 2014-06-17 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Ekonomiskt resultat 2013 och prognos 2014 Budget 2013 Bokslut, resultat

Läs mer

Färentuna skola Ekerö kommun Kort version, endast sammanfattande bedömning

Färentuna skola Ekerö kommun Kort version, endast sammanfattande bedömning Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka v. 6-7, 2016 Färentuna skola Ekerö kommun Kort version, endast sammanfattande bedömning VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete

Läs mer

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan Läsåret 2013/2014 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Förskollärare: Sofia Gladewitz 90% och Helena Fridsson 80%. Övrig personal: Magdalena Burström

Läs mer

Kvalitetsrapport för

Kvalitetsrapport för Kvalitetsrapport för 2011-2012 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 3. Underlag och rutiner

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Bo förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för uppföljning

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan för Malmens förskolor Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2016-2017 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 3-5 år Kullerbyttan 3-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLKURATORSENHETEN Utbildningsförvaltningen UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV SKOLA Typ av skola grundskola gymnasium Huvudman kommunal skola friskola Stadium/ år F-5 6 9 F-9 gymn Antal elever INLEDNING Detta

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Prioriterade mål. för läsåret Stanstorpsskolan

Prioriterade mål. för läsåret Stanstorpsskolan Prioriterade mål för läsåret 2014-2015 : Stanstorpsskolan Mål; Alla skall känna trygghet och trivsel på skolan. Alla skall ha höga positiva förväntningar på barn/elever. Rastvärdar Raster Pedagoger Omklädningsvärdar

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Inlämnad av Eva Hoffström 1 Inledning Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

Kvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret

Kvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret Kvalitetsredovisning Obligatoriska Särskolan Grevhagsskolan läsåret 2010 2011 1 Inledning Obligatoriska särskolan med grundsärskolan och träningsskolan har under året funnits för eleverna i år 1-6 på Grevhagsskolan

Läs mer

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Arbetsplan tillsammans når vi målen - 1 Arbetsplan 0910 Gribbylunds kommunala F-9 skola - tillsammans når vi målen - Vår gemensamma värdegrund handlar om Jämlikhet, Trygghet, Ansvar och Hänsyn. Dessa ord har mångskiftande betydelse beroende

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2015/2016 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret

Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Arbetsplan 2014/2015 Olaus Petriskolan inkl fritidshem

Arbetsplan 2014/2015 Olaus Petriskolan inkl fritidshem Arbetsplan 2014/2015 Olaus Petriskolan inkl fritidshem Innehållsförteckning Inledning Förutsättningar Normer och värden Kunskaper samt Bedömning och betyg Delaktighet och inflytande Övergång och samverkan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola LIKABEHANDLINGSPLAN Bjurtjärns Skola 2011-2012 1. Inledning Likabehandlingsplanen handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rätten till likabehandling

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Solbringens Förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer

Läs mer

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2013 Inledning Från och med augusti 2013 har Sandbäcksskolan åk 4-9 flyttat till Färsingaskolan som nu är en 4-9 skola med ca 400 elever. Verksamheten

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Regelbunden tillsyn i Ludvika kommun Vasaskeppets skola Dnr 43-2008:438 Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Förskoleklass Grundskola 1 3 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ludvika

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010 Datum 2010-10-18 Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010 2010-10-07 Anders Thomas rektor Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torskolan

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2007/08

KVALITETSREDOVISNING 2007/08 KVALITETSREDOVISNING 2007/08 Bergsätter Rektor Carina Berger Svensson Adress Duvedalsg 17 Postadress 591 61 Motala Telefon 0141-225761 Fax 0141-50982 E-post carina.berger.svensson@motala.se Barn/elever

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

Kvalitetsanalys 15/16. Trollebo fritidshem

Kvalitetsanalys 15/16. Trollebo fritidshem Kvalitetsanalys 15/16 Trollebo fritidshem Innehållsförteckning Förutsättningar förskola, fritidshem och skola... 3 Resultatet av årets verksamhet... 5 Verksamhetens resultat... 5 Inflytande/delaktighet...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 -

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 - 1 Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 - Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt kapitel, kap 4, i skollagen (2010:800). Bestämmelserna gäller för samtliga skolformer

Läs mer