BOKSLUT Karleby stadsfullmäktige

Transkript

1 BOKSLUT 2013 sfullmäktige

2

3 KARLEBY STADS BOKSLUT 2013

4 Pärmbild: Elina Paavola

5 INNEHÅLL KARLEBY STADS BOKSLUT VERKSAMHETSBERÄTTELSE Stadsdirektörens överblick över år s förvaltning sfullmäktige sstyrelse s personal DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH UTVECKLINGEN INOM DET EGNA EKONOMIOMRÅDET UTVECKLINGEN AV STADENS VERKSAMHET OCH EKONOMI SAMT VÄSENTLIGA ÄNDRINGAR BEDÖMNING AV DEN SANNOLIKA FRAMTIDA UTVECKLINGEN BEDÖMNING AV DE VIKTIGASTE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA MILJÖBOKSLUT REDOGÖRELSE FÖR HUR DEN INTERNA TILLSYNEN ÄR ORDNAD BILDANDET AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Resultaträknin och dess nyckeltal Resultaträkningens intäkter Kostnader Verksamhetsbidrag Årsbidrag Räkenskapsperiodens resultat och över-/underskott Finansiering av verksamheten Finansieringsanalysen och dess nyckeltal Analys av fi nansieringsanalysen Den fi nansiella ställningen och förändringar i den Balansräkning och dess nyckeltal Balansräkningens innehåll TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI STADSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT...43 BUDGETUTFALL UPPNÅENDET AV MÅL SOM ÄR BINDANDE I FÖRHÅLLANDE TILL FULLMÄKTIGE UPPNÅENDET AV EKONOMISKA MÅL Sektorernas verksamhetsberättelser Utfallet av de mål som uppställts för affärsverken UTFALLET AV ANSLAG OCH BERÄKNADE INKOMSTER Driftsekonomins och resultaträkningens utfall Investeringsdelens utfall Utfallet av finansieringsdelen Sammandrag av utfallet av anslag och beräknade inkomster enligt bundenhetsdrag Specifi kationerna till driftsekonomidelen och investeringsdelen Resultaträkning, fi nansieringskalkyl och balansräkning utan affärsverken BOKSLUTSKALKYLER RESULTATRÄKNING FINANSIERINGSKALKYL BALANSRÄKNING KONCERNKALKYLER NOTER TILL BOKSLUTET NOTER SOM BERÖR UPPGÖRANDE AV BOKSLUT NOTER TILL RESULTATRÄKNING NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN NOTER SOM BERÖR SÄKERHETER OCH BORGENSFÖRBINDELSER NOTER ANGÅENDE PERSONALEN AKTIER OCH ANDELAR NOTER TILL KONCERNBOKSLUTET SÄRREDOVISADE BOKSLUT AFFÄRSVERKEN Sammanfattning av affärsverken UNDERSKRIFTER OCH ANTECKNINGAR HANDLINGAR SOM BEKRÄFTAR BOKSLUTET...291

6

7 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

8

9 1.1. STADSDIREKTÖRENS ÖVERBLICK ÖVER ÅR 2013 Anders Chydenius -frihandelsseminariet har redan blivit en tradition i Karleby arrangerades seminariet i slutet av juni under temat Europas framtid - räcker vårt kunnande som konkurrensfördel? Seminariet behandlade Europas och Finlands ställning i den globala konkurrensen om investeringar och arbetsplatser mångsidigt ur såväl statsekonomins, utbildningens, industrins som den gemensamma eurovalutans synvinkel. På seminariet talade bland annat fi nansminister Jutta Urpilainen, bergsrådet Jorma Eloranta samt Sirkka Hämäläinen-Lindfors som fungerat som Europeiska centralbankens direktionsledamot. Stadsorganisationens verksamhet och utveckling präglades 2013 av den allt stramare kommunala ekonomin, evakueringen av anställda på grund av problem med inomhusluften i fastigheter samt av beredningen och verkställandet av anpassningsprogrammet. Staden förde även samarbetsförhandlingar som gällde permittering av hela personalen. Trots osäkerhet och förbryllelse har personalen visat hög arbetsmotivation genom att delta i spartalkot. Serviceproduktionen har sparåtgärderna till trots kunnat säkerställas genom effektivering av verksamheten. Denna bedömning stöds av Epsi Ratings riksomfattande undersökning i början av hösten där invånare i 75 städer och kommuner bedömde hur nöjda de är med tjänsterna i sin kommun. På landskapsnivå var man nöjdast i Mellersta Österbotten med kommunala tjänster. Karleby placerade sig i jämförelsen på nionde plats vilket innebär en förbättring med sex platser från året innan. Ekonomisk utveckling Enligt förhandsboksluten för 2013 har kommunekonomin utvecklats i en bättre riktning än väntat. Resultatet förbättrades jämfört med året innan tack vare effektivering av verksamheterna. Betydande besparingar nåddes i personalutgifter och tillväxten av de totala utgifterna halverades. Inom beskattningen höjde posterna av engångsnatur skatteinkomsterna som ökade med 6,8 procent jämfört med året innan. Å andra sidan försvagades resultatet av nedskärningen av statsandelar och av ökad efterfrågan på uppdrag och tjänster. Trots det bättre resultatet än väntat räckte inte kommunernas årsbidrag till för att helt täcka avskrivningarna. Antalet kommuner som uppvisade ett negativt årsbidrag uppgick till 36 vilket är hälften mindre än Kommunernas lånebestånd var 13,8 miljarder euro och ökade med 13,4 procent dvs. med 1,6 miljarder euro jämfört med året innan. I Karleby uppgick skatteinkomsterna till sammanlagt 171,7 miljoner euro, ett belopp som överskred budgeten med 1,8 miljoner euro. Andelen poster av engångsnatur inom kommunalskatten var 1,6 miljoner euro, en ökning på 10,0 procent jämfört med Verksamhetsintäkterna ökade med 5,4 procent, verksamhetskostnaderna med 3,1 procent och verksamhetsbidraget med 1,0 procent. Årsbidraget var 22,2 miljoner euro vilket var 10,0 miljoner euro mera än den ursprungliga budgeten, även om man under 2013 beviljade sammanlagt 7,8 miljoner euro i tilläggsanslag. Årsbidraget var 0,5 miljoner euro större än avskrivningarna. Räkenskapsperiodens överskott uppgick till 3,2 miljoner euro vilket var 11,2 miljoner euro bättre än den ursprungliga budgeten. Detta berodde utöver beskattningens poster av engångsnatur också på den mycket låga räntenivån tack vare vilken räntekostnaderna underskreds med 3,2 miljoner euro. Dessutom var Affärsverket Karleby Hamns överskott 6,1 miljoner euro större än beräknat. Av detta belopp var 2,4 miljoner euro intäktsföring av avskrivningsdifferens. Investeringarnas nettoutgifter var sammanlagt 34,2 miljoner euro. Av detta belopp var stadens andel 13,8 miljoner euro och affärsverkens andel 20,5 miljoner euro. Utan affärsverken var lånebeståndet 205,3 miljoner euro, dvs euro/invånare och med affärsverken 250,9 miljoner euro, alltså euro/invånare. Bokslut

10 Befolkningsutveckling 2013 överskred invånarantalet i Karleby ett nytt tusental då siffran i slutet av året var Till invånarantalet är Karleby vårt lands 23:e största stad. Invånarantalet i Karleby har fortsatt att öka stabilt. En behärskad tillväxt som har kunnat förutspås har anpassats till servicestrukturen och -produktionen. Befolkningsökningen koncentreras i vårt land till tillväxtcentrum. Karleby har hängt mycket bra med i den rådande utvecklingstrenden ökade stadens invånarantal med ca 250 personer. Befolkningsökningen baserade sig i hög grad på naturlig befolkningsökning, dvs. på födelseöverskott. Den naturliga befolkningsökningen var 171 personer och antalet födda 596. De senaste åren har fl yttningsbalansen med undantag av några år varit positiv. I fjol var infl yttningsöverskottet ca 80 invånare i hög grad tack vare betydande invandring. Flyttningsrörelsen mellan kommuner var nätt och jämt negativ. 170 personer fl yttade till Karleby från utlandet och 74 personer fl yttade utomlands från Karleby. Staden har nu över utländska invånare. Antalet utländska invånare har fördubblats på knappa tio år och tiodubblats på ett tjugotal år. Näringar Kommunernas framgång och företagens framgång i regionen går hand i hand. Karleby placerade sig på 11:e plats av 50 kommuner i en utredning av Näringslivets centralförbund i vilken förbundet mätte näringspolitiken och företagsvänligheten. Enligt företagsledningen erbjuder företagsverksamheten ett gott företagsklimat. Samma antyder även en regional konkurrenskraftanalys enligt vilken Karlebynejdens förbättring med 10 platser sedan 1995 bland de 25 största ekonomiska regionerna har varit den bästa förbättringen. Analysen utgick från tio faktorer som beskriver regionens ändring och dynamik vilka anknyter till region- och kommunekonomin, den regionala dragningskraften, sysselsättningsutvecklingen och kompetensen. De senaste åren har detta även framgått konkret som byggande och näringslivets investeringar. Även om man under året har kunnat förnimma små tecken på tillväxt fortsatte den ekonomiska nedgången redan för andra året i vårt land. Detta har naturligtvis också haft följder för Karleby. Även om omfattande uppsägningar eller permitteringar har kunnat undvikas har man i många företag samt utbildnings- och forskningsorganisationer fört samarbetsförhandlingar. De starka branscherna handeln och industrin har fortsatt med omfattande investeringar i staden. K-Citymarket öppnades i april. Affärscentret, som även på riksnivå är omfattande, har en areal på ca m2. I slutet av året öppnades ett modernt affärscentrum i tidigare K-Citymarkets renoverade fastighet. Likaså på hösten öppnade Prisma i Karleby sin ca m2 stora utbyggnad. Byggandet av arbetsplatsområdet i Heinola har framskridit raskt och i praktiken är området färdigbyggt. Kokkolan Industrial Park Karleby storindustriområdets fl aggskepp Boliden Kokkola och Freeport Cobalt (tidigare OMG) har systematiskt fortsatt med effektiveringen av sin produktion och med investeringar som främjar miljövänligare produktion. Boliden Kokkolas investeringar inriktas på en anläggning för återvinning av silver, byggandet pågår redan. Produktionen startar Woikoski Oy:s investeringar har de senaste åren i lång utsträckning koncentrerats till Karleby. Luftgasfabriken togs i bruk i slutet av året. Investeringarna fortsätter och vätegasfabriken tas i bruk sommaren Båtindustrin i vårt land har redan i några år levt i osäkerhet. Karlebys största båttillverkare har dock kunnat förse marknaden med nya båtmodeller och t.o.m. ökat sin omsättning helt avvikande från den allmänna trenden. Finnmarins Grandezza 33 OC belönades på båtmässan i Helsingfors i motorbåtsklassen. Minor Offshore 36 av Sarin Boats valdes till årets motorbåt år 2013 på båtmässan i London. Byggandet av Österbottenbanans dubbelspår och ombyggnaden av banan har pågått i fl era år och fortsätter ännu de närmaste åren. Byggandet har gett regionens företag arbete. Projektet är den största enskilda investeringen i Finlands järnvägars historia och förbättrar väsentligt regionens infra. För Karleby hamn var 2013 ett rekordår mätt i antalet fartyg (614) och omsättning (22 miljoner euro). Även hamnens totala trafi k nådde nästan rekordnivån (7,854 miljoner ton), en ökning med 5,9 procent jämfört med året innan. Karleby Hamn var 2013 Finlands största hamn vad gäller behandling av bulkgods, dvs. lösgod, och den tredje största allmänna hamnen efter Fredrikshamn-Kotka och Helsingfors var arbetslöshetsgraden i Karleby i genomsnitt 9,5 procent. Året innan var arbetslöshetsgraden 8,8 procent. Hela landets motsvarande siffror var 11,1 och 9,4 procent. Det är en stor utmaning för arbetsmarknaden att få arbetslösheten bland unga att svänga. Trots ungdomsgarantin som trädde i 2 Bokslut 2013

11 kraft 2013 har arbetslösheten bland ungdomar fortfarande ökat. Antalet arbetsplatser har ökat med mer än på 2000-talet. I slutet av 2011 (senaste statistikförda uppgiften) fanns det knappa arbetsplatser i Karleby. Strategiarbete Stadsfullmäktige godkände i oktober stadens strategi för fullmäktigeperioden samt visionen fram till Strategin bereddes som en inkluderande process. Arbetet inleddes med fullmäktiges utvärderingsenkät. Kommuninvånarna fi ck ta ställning och ge förslag till strategin. Detta genomfördes som en webbenkät i vilken deltog över 800 stadsinvånare. Även ungdomsfullmäktige gav under beredningen sin syn på strategin. Ibruktagandet av strategin inom sektorerna och i verksamheten sker Regionutveckling Karlebyregionens kemiska kompetenscentrum har deltagit i ett kluster inom nanoteknologi och i ett kluster för förnybar skogsindustri. Programperioden avslutades i slutet av Kompetenscentrets resurser har på ett väsentligt sätt medverkat till uppkomsten av nationella och internationella nätverk och utnyttjandet av dem. Tack vare det har man kommit in i olika ramprogram och kunnat utnyttja deras resurser. Som ett bevis på utfört arbete belönades Finlands kompetenskluster inom nanoteknologi och Karlebyregionens kompetenscentrum inom nanoteknologi för bästa praxis i OSKE - Nanolla Paremmaksi -funktionen. Karleby ansökte tillsammans med städerna Kajana och St. Michel till förfarandet för tillväxtavtal samt till det nationella programmet INKA (innovativa städer). Målet för INKA-programmet är att ge upphov till företag som baserar sig på hög kompetens och att på så sätt påskynda uppkomsten av innovationskluster. Även om ansökan inte godkändes som sådan kan det omfattande beredningsarbetet i regionen och i nätverken utnyttjas i fortsättningen. Med programmet för den gröna industrins lösningar (WITERA) är det möjligt att via nätverksbildning inom projekt delta i genomförandet av INKA-städernas program. Yrkesutbildning på mellanstadiet och högskoleutbildning samt forskning I preliminära planer hotades nybörjarplatserna inom yrkesutbildningen på ungdomsstadiet i Mellersta Österbotten av orimligt stora nedskärningar fram till Nedskärningarna skulle ha inverkat negativt på regionutvecklingen och på tillfredsställandet av näringslivets behov av arbetskraft. Arbetet som gjordes för att bevara nybörjarplatserna bar frukt och i undervisningsministeriets slutliga beslut jämkades nedskärningarna på ett sätt som utbildningsarrangörerna kan leva med och tryggar utbudet på kompetent arbetskraft för landskapets näringsliv. Verksamheten i Jyväskyläs, Uleåborgs och Vasa universitets gemensamma Karleby universitetscenter Chydenius (KYC) utvecklades i positiv riktning och stärktes bl.a. med en forskningsdirektör inom företagsamhet i samarbete med Vasa universitet. I slutet av året beslöt statsrådet om yrkeshögskolornas tillstånd som förutsätts enligt ny lag. Yrkeshögskolan Centria beviljades ett tillsvidare gällande tillstånd, dvs. ett permanent tillstånd. I beslutet ingår en utvecklingsskyldighet enligt vilken yrkeshögskolan före 2017 måste utreda möjligheterna att koncentrera utbildningen på ungdomsstadiet till ett campus. Evenemang 2013 Mellersta Österbottens kammarorkester inledde höstsäsongen med ledning av sin nya konstnärliga ledare Sakari Oramo. Kammarorkesterns konserter och stadsteaterns föreställningar utgör en stark bas för stadens kulturår. De kompletteras av många andra aktörer i vår stad som har ett rikt kulturoch musikutbud. Som traditionella evenemang och evenemang under utveckling fortsatte Karlebys vinterdans, Karleby XV vinteraccordeon, Mustakari in Memories, Lochteås 35:e kyrkomusikfestspel, Karleby sommarvecka, Karleby Veneziad och West Coast Kokkola Operas operavinter. Som ett nytt evenemang arrangerade staden och ungdomsaktörer i Karleby ett gemensamt drogfritt evenemang NollPunkt för ungdomarna i Karleby som avslutning på det gångna skolåret. Bokslut

12 Inom idrott var den mest betydande händelsen Kokkolan Tiikerits FM i volleyboll. Tiikerit fi ck också i uppdrag att arrangera landskampen i volleyboll mellan Finland och Tjeckien i Karleby. Finlands näst största fotbollsturnering Kokkola Cup lockade tusentals spelare med familjer till Karleby på sommaren. Kokkolan Hermes fyllde 60 år. Jubileumsår fi rades också av bland annat - Rooska gården 200 år - Gymnastikföreningen Nordan 90 år - Krigsinvalidernas Brödraförening, Karleby avdelning 70 år - Radio YLE Keski-Pohjanmaa 70 år - Seniorlärarna i Karleby 60 år - Suomen Kulttuurirahaston Keski-Pohjanmaan rahasto 50 år - Kokkolan Sotaveteraanit 50 år - Gamlakarleby ryttare 50 år - Ykspihlajan Eläkeläiset 50 år - Jordbyggnad B. Dahbacka Ab 50 år - Kokkolan Kansalliset seniorit 40 år - Karleby hjärtförening 40 år - Vi Norrifrån 40 år - Kokkolan Työväenlaulajat 40 år - Apex Automation 20 år - Keski-Pohjanmaan Hoitopalvelu 20 år Evenemang och besök - Nationella släktforskningsdagar - Riksomfattande evangeliefest - Nationella utvecklingsstördas kyrkhelg - Täckning av minnesmärke för avlidna veteraner vid Anna begravningsplats - Invigning av nya inkvarterings- och sammanträdesutrymmen i lotsstationen Pilot på Tankar - Invigning av Karlebynejdens Instituts Institutshus - Invigning av närmotionsplatsen Onninpolku vid Furuåsens verksamhetscenter - Invigning av den nya tandkliniken i Björkhagen - Karleby besöktes av bl.a. Sveriges, Israels, Kubas och Georgias ambassadörer samt av - Freeport Cobalt koboltfabrikens vd Steve Higgins Tack Tack till alla för ett gott arbete för stadens och hela regionens bästa. De nådda resultaten utgör en god grund för fortsatt arbete. Antti Isotalus stadsdirektör 4 Bokslut 2013

13 1.2. KARLEBY STADS FÖRVALTNING KARLEBY STADSFULLMÄKTIGE Stadsfullmäktige sammanträdde 12 gånger och behandlade 122 paragrafer år Fullmäktige består av 51 ledamöter. Fullmäktiges sammansättning Ordförande Stefan Anderson I vice ordförande Tapani Hankaniemi II vice ordförande Raimo Hentelä C Hankaniemi Tapani Herlevi Reino Innanen Sari Kemppainen Ari Laitila Veikko Maijala Aimo Ojala Kauko Ojanperä Kaija Orjala Tapani Pajunpää Tapio Paloranta Johanna Puumala Tuomo Tofferi Petri Virolainen Timo SDP Harju-Karhula Tarja Hentelä Raimo Kant Esa Kellosalo Anne Lahti Mauri Mustasaari Erkki Rasi Anne Sabel Roy Urpilainen Jutta Urpilainen Kari KOK Haimakainen Pentti Jukkola Janne Kauppi Sanna-Maija Nokso-Koivisto Pekka Nurmi Pekka Puurula Juha Winter Hannele SFP Anderson Stefan Brandt Mats Kouvo Kajsa Liimatta-Åström Katja Snellman Hans Timonen Marlén KD Lindqvist Erik Paananen Juha Rahnasto Raimo Rasmus Jarmo Salo Mauri Sannf Kemppainen Irma Leppälä Pekka Puolimatka Pekka Sillanpää Timo Ylitalo Alpo VF Aarnos Eila Tastula Seppo Gröna Cygnel Hanna Taarna Terho KARLEBY STADSSTYRELSE Stadsstyrelsen sammanträdde 33 gånger och behandlade 778 paragrafer år Stadsstyrelsens sammansättning Ordförande Veikko Laitila (C) I vice ordförande Kari Urpilainen (SDP) II vice ordförande Mauri Salo (KD) Haimakainen Pentti (Saml) Herlevi Reino (C) Jokela Anne (C) Kemppainen Irma (Sannf) Kouvo Kajsa (SFP) Orjala Sirpa (SDP) Tastula Seppo (VF) Winter Hannele (Saml) Övriga av stadsfullmäktige valda organ Stadsstrukturnämnden Centralvalnämnden Nämnden för kultur- och ungdomsväsendet Idrottsnämnden Landsbygdsnämnden Nämnden för utbildning och fostran Räddningsnämnden Byggnads- och miljönämnden Social- och hälsovårdsnämnden Revisionsnämnden Fullmäktiges valnämnd Miljö- och hälsovårdsnämnden Energidirektionen Hamndirektionen Direktionen för Työplus Vattenverksdirektionen Delegationen för polisinrättningen Nämndemän vid tingsrätten Gode män Bokslut

14 s organisation av förtroendevalda Stadsfullmäktige 51 Centralvalnämnden Revisionsnämnden Stadsstyrelsen 11 Koncern- och stadsutvecklingssektionen 7 Personalsektionen 5 Samkommuner Koncernbolag m.m. Byggnadsoch miljönämnden 10 Stadsstrukturnämnden 10 Nämnden för utbildning och fostran 10 Finska sektionen 8 Svenska sektionen 8 Direktionen för Karlebynejdens institut 8 Skoldirektioner Kultur- och ungdomsnämnden 10 Idrottsnämnden 10 Social- och hälsovårdsnämnden Svenska sektionen Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsnämnd 5*) + 6 Mellersta Österbottens miljöhälsovårdsnämnd Landsbygdsnämnden 7 Direktionen för Affärsverket Karleby Energi 7 Direktionen för Affärsverket Karleby Hamn 7 Direktionen för Affärsverket Karleby Vatten 7 Direktionen för Affärsverket Työplus Råd Delegationer Kommittéer *) Karleby verksamhetsområde, Karleby och Kronoby Bokslut 2013

15 1.2.3.KARLEBY STADS PERSONAL Den 31 december 2013 uppgick antalet anställningsförhållanden vid staden till Av dem uppgick antalet ordinarie anställda till (57 fl era än år 2012) och visstidsanställda till 981(63 mindre än år 2012). I siffrorna syns övergången från visstidsanställningar till ordinarie anställningar, något som skett speciellt inom social- och hälsovårdväsendet. Till den visstidsanställda personalen ingår också alla timlärare. I siffrorna ingår också personer som har anställts med sysselsättningsmedel. Deras antal uppgick i slutet av året till 23 (34 år 2012). Siffrorna omfattar inte de 343 s.k. halvordinarie brandmän som under året var anställda vid Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk. Antalet anställda sysselsatta visstidsanställda ordinarie Antalet heltidsanställda uppgick i slutet av 2013 till sammanlagt Av de ordinarie anställda var 78,5 procent kvinnor och 21,5 procent män. Personalens genomsnittliga ålder år 2013 uppgick till 47 år 11 månader (48 år 7 månader år 2012). Antalet anställda som gick i pension uppgick till 119 arbetstagare/tjänsteinnehavare Antalet årsverken uppgick till 3 008,3. Antalet sjukfrånvaron bland personalen fortsatte att sjunka Antalet sjukfrånvarodagar uppgick till kalenderdagar vilket är dagar mindre än Antalet sjukfrånvarodagar per person uppgick till 15,0 kalenderdagar, år 2012 var motsvarande siffra 15,4. För sjukledigheter betalades lön till ett belopp av euro vilket var euro mera än året innan. Folkpensionsanstalten betalade dagpenning för sjukledigheter till ett belopp av euro. Kostnaderna för staden uppgick därmed till euro. Totalbeloppet av löner och arvoden uppgick 2013 till 132,6 miljoner euro (2,2 miljoner euro mera än 2012). Till löner och arvoden räknas semesterlöneskulden, men inte lönebikostnader. Den stadigvarande personalens åldersfördelning män kvinnor Bokslut

16 2. DEN ALLMÄNNA EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH UTVECKLINGEN INOM DET EGNA EKONOMIOMRÅDET Allmänt Finlands totalproduktion sjönk för andra året i rad. Totalproduktionen började avta 2012 under det andra kvartalet och den ekonomiska regressionen fortsatte under det första kvartalet Enligt fi nansministeriets prognos krympte Finlands bruttonationalprodukt i fjol med -1,2 procent och 2014 beräknas tillväxten vara återhållsamma 0,8 procent. Den av staten, kommunerna, arbetspensionsfonder och andra socialskyddsfonder bestående offentliga ekonomins finansiella ställning har trots regeringens omfattande anpassningsåtgärder försvagats med ca tre miljarder euro på grund av att totalproduktionen sjunkit. De närmaste årens svaga ekonomiska tillväxt räcker inte ensam till att korrigera obalansen inom den offentliga ekonomin. Den offentliga skulden ökar ytterligare både nominellt och i förhållande till totalproduktionen. Skuldkvoten stiger till 60 procent I fjol minskade sysselsättningen snabbt och arbetslöshetsgraden steg. Det långvariga svaga konjunkturläget har lett till att företagen har börjat förbättra sin lönsamhet genom friställningar. Sysselsättningsläget och konsumenternas försvagade förtroende har lett till att den privata konsumtionen har sjunkit Den försvagade sysselsättningen och något sjunkande reella inkomster begränsar inkomstutvecklingen ännu Då den inhemska efterfrågan hålls svag är det sannolikt att servicedominansen i ekonomin avtar och därför inverkar den ekonomiska tillväxten inte speciellt mycket på sysselsättningen. De produktiva investeringarna krympte i fjol då det svaga konjunkturläget sköt fram inledandet av investeringsprojekt. De nominella inkomsterna ökade enligt uppskattning med två procent ,4 procentenheter förklaras med avtalshöjningar. Löntagarnas sammanlagda disponibla realinkomster krympte i fjol med 1,1 procent framför allt till följd av den försvagade sysselsättningen. Inflationen 2013 beräknas bli 1,4 procent. Mellersta Österbotten Det positiva med år 2013 är att den s.k. andra recessionen inte blev så omfattande som många förutspådde. Finland är ett exportberoende land och därmed rätt konjunkturkänsligt vad gäller globala ekonomiska problem. Budgetåret 2013 färgades också av Nokias ras och de svåra tiderna inom pappersindustrin. Därtill förlängde problemen med euron den ekonomiska krisen. Trots detta har Finland klarat sig. En utmaning är fortfarande även i Finland både hushållens och speciellt de offentliga samfundens skuldsättning. I fortsättningen begränsas utvecklingen utöver ovan nämnda faktorer även av det minskande utbudet på arbetskraft. Arbetsproduktivitetens betydelse betonas ytterligare. % ARBETSLÖSHETSGRADEN I ÅRSMEDELTAL 14 hela landet Karleby Bokslut 2013

17 Om läget jämförs med föregående år 2012 ökade omsättningen inom alla näringsgrenar i Mellersta Österbotten. Ifall denna trend fortsätter kommer den att synas även i sysselsättningen Tron på Mellersta Österbottens framtid stärks även av betydande investeringar inom industrin Investeringarna fortsätter även Även befolkningsutvecklingen fortsatte i positiv riktning i Mellersta Österbotten, dock enbart vad gäller. Invånarantalet i Karleby ökade med 200 personer och i det övriga landskapet minskade befolkningen med över 150 invånare. Beträffande arbetslösheten var arbetslöshetssiffrorna de lägsta i Österbotten (6,8 %) och i Mellersta Österbotten (8,5 %) i hela landet av landskapen i Fasta Finland. Följande var landskapen Nyland (8,9 %) och Sydösterbotten (9,3 %). Arbetslösheten i Mellersta Österbotten ökade under året bara med fem procent medan siffran för hela landet var ca 15 procent ökade arbetslösheten mera än En ökad arbetslöshet är inte enbart ett negativt fenomen eftersom den antyder att människor fortfarande aktivt söker arbete. På landsbygden låg arbetslösheten på sju procents nivå och i landskapscentret på nio procent. Nyckeltal/Karleby 2013 Invånarantal Inflyttnings-/utflyttningsöverskott +80 Förändring i invånarantal +251 Arbetslöshetsgrad (medeltal) 9,5 Nya bostäder 202 Skatteprocent 20,50 Verksamhetsintäkter* Verksamhetskostnader* " Verksamhetsbidrag* " Skatteinkomster* " Statsandelar* " Årsbidrag* " Resultat* " Årsbidrag, affärsverken inkluderade " Resultat, affärsverken inkluderade " 579 Överskott/underskott " Investeringar affärsverken inkluderade " Nettoförändring i lånestock " Lånestock, affärsverken inkluderade /inv *utan affärsverk Bokslut

18 3. UTVECKLINGEN AV STADENS VERKSAMHET OCH EKONOMI SAMT VÄSENTLIGA ÄNDRINGAR Utvecklingen av stadens verksamhet och ekonomi Utgångspunkten för beredningen av budgeten för 2013 och ekonomiplanen för var stabilisering av ekonomin. Verksamhetsutgifternas tillväxt kunde inte brytas 2012 enligt budgeten vilket försvårade uppgörandet av budgeten för Inkomstbasen försvagades väsentligt på grund av nedskärningarna av statsandelar. Detta inverkade på budgeten för 2013 med 6,5 miljoner euro och på planeringsåren med 17,0 miljoner euro. För stabilisering av ekonomin beslöt man stärka inkomstbasen 2013 genom att höja både kommunalskatten och fastighetsskatter bereddes och följdes ett anpassningsprogram i vilket ingår fl era anpassningsåtgärder på olika nivåer. Dessa inverkade för sin del på att bokslutet för 2013 är bättre än väntat. Inkomstposterna i budgeten 2013 har höjts under året sammanlagt med 1,35 miljoner euro, och 7,8 miljoner euro har beviljats i tilläggsanslag. Detta försvagade verksamhetsbidraget med 6,45 miljoner euro. Anslagen överskreds mindre än väntat och verksamhetsbidraget i den ursprungliga budgeten (utan affärsverken) underskreds med 1,1 miljoner euro. Utöver de av fullmäktige 2013 godkända ändringarna av inkomstposter och anslag underskreds inkomstposterna som är bindande i förhållande till fullmäktige med euro. De nettobindande resultatenheternas verksamhetsbidrag underskreds med euro. De väsentligaste underskridningarna av inkomstposter och verksamhetsbidrag som inte har ansökts under redovisningsåret var underskridningen av miljöhälsovårdsnämndens inkomstpost med euro underskridningen av social- och hälsoväsendets inkomstpost med euro; Karlebys andel av verksamheten var euro och Kronobys andel euro underskridningen av inkomstposten för nämnden för utbildning och fostran med euro underskridningen av verksamhetsbidraget för lönereserveringen som är underställd stadsstyrelsen med euro underskridningen av verksamhetsbidraget för sysselsättningsreserveringen som är underställd stadsstyrelsen med euro. Den behandlas i fullmäktige underskridningen av verksamhetsbidraget för utkomststöd inom social- och hälsoväsendet med euro och arbetsmarknadsstödets kommunandel med euro Även stadsstyrelsens och nämndernas utgifter underskreds, vilket innebär att verksamhetsbidraget som helhet inte överskred den ändrade budgeten. Resultatet för 2013 utan affärsverken visade ett underskott på 6,4 miljoner euro vilket är 7,3 miljoner euro bättre än väntat. Det officiella resultatet visar ett överskott på 3,2 miljoner euro. Överskottet i balansräkningen inklusive tidigare överskott uppgår till 10,9 miljoner euro. Karlebys nettoinvesteringar var sammanlagt 34,2 miljoner euro, en underskridning av budgeten med 11,7 miljoner euro. Lånebeståndet ökade med 18,0 miljoner euro och uppgick till 250,9 miljoner euro vilket var 14 miljoner euro mindre än i budgeten. Väsentliga händelser och ändringar i verksamheten 2013 Den nya hälsovårdslagen överförde ansvaret för ordnandet av prehospital akutsjukvård från kommunerna till sjukvårdsdistrikten fr.o.m Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk har producerat sjukvårdsdistrikten sjuktransporter i anknytning till prehospital akutsjukvård i Karleby- och Jakobstadsregionen. Hälsovårdslagen förutsatte omfattande ändringar vad 10 Bokslut 2013

19 gäller ordnandet av prehospital akutsjukvård, vilket ledde till att kostnaderna för den ökade under övergångsåret Det godkända servicenivåbeslutet trädde i kraft i sin helhet 2014 då kostnaderna ökar väsentligt. Ordnandet av prehospital akutsjukvård övergår till Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikts verksamhet fr.o.m Ingen enighet nåddes 2013 med samkommunen Korpelan Voima om Karlebys medlemskap i samkommunen, inte heller om eventuell ersättning för de anslutna kommunernas andelar. En rättsprocess pågår i ärendet. Stadsstyrelsen har godkänt grundandet av fastighetsaktiebolaget Kiinteistö Oy Kokkolan Snellman för administrering av fastigheten på Vingesgatan 18. Av kommuner ägda affärsverk ska enligt ändringen av kommunallagen bolagiseras ifall de konkurrerar på marknaden med andra företag. Bolagiseringen kommer att inverka väsentligt även på Karlebys ekonomi eftersom verksamheten i Affärsverket Karleby Energi och i Affärsverket Karleby Hamn måste bolagiseras. Åtgärderna för att grunda bolagen och för att överföra egendomen från staden till bolagen måste göras före utgången av Bolagiseringsåtgärderna bereds på så sätt att bolagen kan fortsätta sin verksamhet störningsfritt fr.o.m I anknytning till bolagiseringen intäktsförde Affärsverket Karleby Hamn 2,4 miljoner euro i gjorda avskrivningsdifferenser. s avskrivningsplan har ändrats och avskrivningstider förkortats i enlighet med rekommendationen av bokföringsnämndens kommunsektion på så sätt att planen har tagits i bruk vid beräkningen av avskrivningar av investeringar som blivit färdiga Förkortningen av avskrivningstiderna kommer att inverka försvagande på stadens ekonomi eftersom investeringarna framtida år kommer att vara märkbart stora speciellt på grund av ersättningsinvesteringar för fastigheter som har problem med inomhusluften. Å andra sidan ger förkortningen av avskrivningstiderna en rättare bild av stadens ekonomi. Lagen om skatteredovisning ändrades så att restskatt som tidigare redovisades i januari följande år nu redovisades i december och har bokförts i bokslutet för Detta inverkade på bokslutet för 2013 med 1,6 miljoner euro. Bokslut

20 4. BEDÖMNING AV DEN SANNOLIKA FRAMTIDA UTVECKLINGEN Resultatet för räkenskapsperioden 2013 visade ett överskott på 3,2 miljoner euro vilket var 11,2 miljoner euro bättre än resultatet enligt budgeten. Avvikande från bokslutsprognosen visade balansräkningen för 2013 inget underskott utan balansräkningens ackumulerande överskott uppgår till 10,9 miljoner euro. Skatteinkomstekonomins underskott var -6,4 miljoner euro vilket var 7,3 miljoner euro mindre än beräknat. Anpassningsprogrammet för ekonomin har beretts och den har följts år Programmet följs fortfarande. Målet är att balansera ekonomin och att bryta skuldsättningen. Med hjälp av anpassningsåtgärderna var räkenskapsperiodens resultat klart bättre än den ursprungliga budgeten. Å andra sidan ökade stadens lånebestånd ytterligare. Överskottet i det offi ciella resultatet grundar sig på affärsverkens överskott. Bolagiseringen av affärsverken från början av 2015 innebär allt mindre spelrum för stadens skatteinkomstekonomi. I budgeten för 2014 ingår ett icke hänfört sparmål på 4,3 miljoner euro vad gäller personalutgifterna. Beloppet kan minskas med andra nya besparingar. Trots sparmålet visar resultatet i budgeten ett underskott på 0,9 miljoner euro. Stadsstyrelsen har beslutat om permittering av personalen för att nå tillräckliga besparingar. För att kunna hålla budgeten för 2014 och ekonomiplanen för förutsätts både strukturella ändringar och kritisk granskning av servicenätverket och -nivån. Detta förutsätter att anpassningsprogrammet uppdateras och följs. I ekonomiplanen ingår stärkandet av inkomstbasen genom skattehöjningar på så sätt att inkomstskatten höjs 2015 och fastighetsskatterna höjs De av staten planerade nya nedskärningarna kommer att ytterligare försvaga kommunernas inkomstbas, eftersom redan beslutade nedskärningar av statsandelar för Karlebys del inverkar med 57,1 miljoner euro under Investeringsnivån kommer att vara hög hela planeringsperioden närmast på grund av betydande ersättningsinvesteringar i skolor. Nyckeltalen i anknytning till investeringsfi nansieringen kommer därför fortfarande att vara synnerligen låga. Intern fi nansiering av investeringar, dvs. årsbidragets andel av den egna anskaffningsutgiften för investeringar, sjunker enligt bokslutet för 2014 till 36 procent medan siffran 2013 var 60 procent väntas den interna fi nansieringen förbättras något. Avskrivningarna enligt plan täcker bara något över hälften av de egna anskaffningsutgifterna för investeringar under planeringsperioden Eftersom den interna fi nansieringen inte räcker till investeringar kommer lånebeståndet att ytterligare öka. Låneskötselbidragets nyckeltal understiger 1, vilket innebär att mera lån måste upptas eller egendom säljas för att klara av amorteringar på främmande kapital. Stadens lånebestånd är redan nu klart högre än i landet i genomsnitt, därför är ränteutvecklingen en betydande fi nansieringsrisk i fortsättningen. Förverkligandet av stadens anpassningsprogram kommer att inverka på ekonomins framtida utveckling på så sätt att skuldsättningen trots investeringsbehov kan brytas. Bolagiseringen av affärsverken inverkar väsentligt på stadens ekonomi, och deras intäktsföring och stärkande inverkan på balansräkningen borde kunna bevaras på nuvarande nivå. Den framtida utvecklingen påverkas av hur den offentliga ekonomin utvecklas som helhet och dess hållbarhetsgap samt statens beslut om åtgärder för att stabilisera ekonomin. 12 Bokslut 2013