GRUNDLÄGGANDE AERODYNAMIK INNEHÅLLSFÖRTECKNING
|
|
- Ulla-Britt Johansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 GRUNDLÄGGANDE AERODYNAMIK INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion Atmosfärens fysik 3. Atmosfärens skiktning 4. Temperaturen 5. Lufttrycket 6. Luftens densitet 6. ICAO:s Standardatmosfär 7. Högtryck och lågtryck 8. Vindar 8. Nederbörd Aerodynamik Strömlinjer och vektorer 11. Statiskt tryck 12. Dynamiskt tryck 12. Totaltryck 13. Bernoullis Lag 13. Vingens geometri 14. Aerodynamisk medelkorda 15. Spännvidd och sidoförhållande 15. Vingprofiler 17. Huvudkrafter som påverkar flygplanet 17. Flygplanets tre axlar 18. Lyftkraft 19. Hur skapar man lyftkraft? 21. Anfallsvinkel 22. Faktorer som påverkar lyftkraften 23. Profilutformning 24.
2 Lyftkraftskoefficient 25. Beräkning av lyftkraft 26. Motstånd 26. Inducerat motstånd 27. Friktionsmotstånd och formmotstånd 28. Totalmotstånd 28. Turbulensmotstånd 29. Interferent motstånd 29. Samband mellan en vinges motstånd och anfallsvinkel 30. Polarkurvan 31. Stall 32. Isbildning på ett flygplan 34. Avisning 35 Förhindra avlösning och stall 36. Vortex, vingspetsvirvlar Flygteori Flygplanets roder 39. Trimroder, lättroder och tungroder 41. Vingklaffar bakkantsklaffar 42. Framkantsklaffar 45. Ving spoilers Flygstabilitet och dynamik Vingformer och stabilitet 48. Lastfaktor 50. Stabilt och instabilt flygplan 51. Statisk stabilitet 51. Dynamisk stabilitet 52. Girstabilitet 53. Rollstabilitet 53. Längdstabilitet 54.
3 Grundläggande stabilitetskrav under flygning 56. Rodrens primära verkan 57. Rodrens sekundära verkan 58. Tyngdpunktslägets betydelse 60. Svängprestanda 60. Lastfaktorns påverkan 62. Hållfasthetsgränser 63. Överljudsaerodynamik 64. Vågfronter 65. Machtal 66. Ljudhastighet 67. Stötar 72. Trimförändring 73. Förlust av lyftkraft och roderverkan 74. Buffeting (skakningar i flygplanet) 75. Kopieringsförbud Detta verk är skyddat om lagen om upphovsrätt! Kopiering är förbjuden utöver vad som avtalats mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor. Förbudet gäller hela verket såväl som delar därav och inkluderar lagring i elektroniska medier, visning på bildskärm samt bandupptagningar Bo Carlsson Uddevalla Brita Jacobson Carlsson Uddevalla
4 Grundläggande aerodynamik Låt oss som inledning bekanta oss med begreppet aerodynamik. Aerodynamik är läran om luftens strömning kring olika kroppar. Här handlar det om flygplan, och de luftkrafter som uppstår i samband med flygning. Ordet aerodynamik är grekiska. Ordet aer betyder luft och dynamik betyder kraft. Kunskaper om aerodynamik har en väsentlig betydelse inom flygtekniken, inte minst för flygplanskonstruktörer som måste ha en ingående kännedom om de lagar som gäller för luftpartiklarnas inverkan på flygplanet och dess verkan på lyftkraft och motstånd. Aerodynamiken grundar sig i första hand på luftens fysikaliska egenskaper, vilket innebär att vi måste börja med att studera atmosfären och dess storheter såsom tryck, temperatur och densitet. Dessa storheter varierar nämligen med höjden över marken. Avgörande är att luften har en viss hastighet i förhållande till flygplanet. Detta åstadkommes under flygning genom att flygplanet på grund av motorns dragande verkan rör sig framåt. Lufthastighet kan också åstadkommas genom att luft blåses mot ett stillastående föremål, t.ex en flygplansmodell i en vindtunnel, eller då luft pressas genom kanaler av andra slag. Vid de flesta tekniska förlopp uppträder förluster. Så även i aerodynamiken. I området närmast den omströmmande kroppen uppträder friktion mellan luftpartiklarna och kroppens yta samt mellan de olika luftskikten. Detta område kallas gränsskikt och förloppet här har mycket stor betydelse för aerodynamiken. Gränsskiktet är mycket svårt att behandla teoretiskt, och man tvingas därför göra ganska stora matematiska förenklingar. Vid de höga hastigheter som numera uppstår, får man även räkna med förluster i form av uppvärmning och så kallade stötar. Då ett flygplan har en ganska komplicerad form och uppbyggnad blir det svårt att med teoretiska metoder få fram tillförlitliga och samtidigt något så när enkla strömnings- och kraftekvationer. Motstånd Dragkraft
5 Atmosfärens skiktning. Liksom luften delades upp i olika beståndsdelar, kan atmosfären delas upp i olika horisontella skikt, från jordytan räknat: Troposfären från 0 till 9 17 km höjd. Stratosfären från 9-17 till - 50 km. Mesosfären från km. Jonosfären från km. Termosfären från km Exosfären från Troposfären. Jordens väderleksförhållanden är begränsade till detta lager. Lagret är ganska tunt och sträcker sig från jordytan upp till omkring 9000 meter vid polerna och meter vid ekvatorn. Under tropopausen, troposfärens övre gräns återfinns ca 85% av atmosfärens totala massa och nästan all vattenånga. Det är i detta område som väder förekommer, dvs. moln, nederbörd och vindar. Mesta delen av det civila flyget förekommer i troposfären och i nedersta delen av stratosfären. Stratosfären. Här ligger ozonlagret som ett skikt och det absorberar ultraviolett ljus och avger värme under förloppet. Temperaturen varierar från omkring -55 C i tropopausen till omkring -60 C i den övre delen som kallas mesosfären. Temperaturen stiger till omkring +2 C omedelbart över ozonlagret. Denna del av atmosfären skiljs av tropopausen från lägre lager. Mesosfären. Detta lager domineras av processer av elektrisk natur. Luften joniseras av den kosmiska strålningen, vilket ger fenomen såsom reflexion av radiovågor, norrsken och liknande.
6 8.2 Aerodynamik. Strömlinjer och vektorer. För att kunna visa vad som sker i en luftström måste man använda några lättförståeliga symboler. De två viktigaste är strömlinjer och vektorer. Strömlinjer används för att ge en samlad bild av hur en given strömning förlöper och hur dess hastighetsfördelning ser ut. Området med täta strömlinjer visar att strömningshastigheten är stor, medan området med få, spridda strömlinjer illustrerar att strömningshastigheten är liten. Strömningen kallas laminär då strömningslinjerna är jämna och obrutna, medan krökta eller oregelbundna strömlinjer kallas turbulenta (dvs. virvlande). Vektorer används för att ange en krafts riktning, samtidigt som de anger dess styrka. Bilden visar hur vektorer används för att ange den resulterande kraften (resultant force) i samspelet mellan lyftkraft och motstånd.
7 Aerodynamisk medelkorda. En vinges djup varierar. Kordans längd vid vingroten är större än vid vingspetsen. I samband med vissa beräkningar använder man sig av denna medelkorda som kan beräknas enligt följande: Antag att en trapetsformad vinge har 3 meter korda vid roten och 2 meter vid spetsen. Medelkordan blir då (3 + 2 dividerat med 2) = 2,5 meter. Medelkordan kan också tas fram grafiskt på följande sätt: Vingen är ABCD. Avsätt rotkordan AD vid CE och spetskordan BC vid AF. Drag en linje mellan punkterna E och F. Där denna linje skär vingens medellinje i G inritas vingens medelkorda HI. Vid denna enkla vingform är beräkningen lätt att utföra. Ju mer komplicerad vingformen är, desto mer tilltar svårigheterna vid beräkningen. F A H H I Medelkordan B Rotkordan 3 M D G I Spetskordan 2 M C E Spännvidd och sidoförhållande. Vingens sidoförhållande är förhållandet mellan spännvidden och vingdjupet.om vi antar att en rektangulär vinge som har en spännvidd på 16 meter och den aerodynamiska medelkordan är 2 meter, blir flygplanets sidoförhållande: 16 dividerat med 2) = 8.
8 Hur får man lyftkraft? Om det blir en hastighetsskillnad mellan luften som strömmar på ovansidan och undersidan av en kropp uppstår en tryckskillnad. För en cylinder kan man lätt ordna detta genom att låta cylindern rotera snabbt i luftströmmen. På grund av friktionen drar cylindern med sig luft och därmed ökar hastigheten på ovansidan medan den minskar på undersidan. Därigenom blir trycket lägre på översidan och högre på undersidan. Det uppstår ett sug, lyftkraft. Kring en flygplansvinge kan man åstadkomma liknande hastighetsskillnader genom att ställa vingen i en vinkel mot luftströmmen. Resultatet blir en tryckfördelning med en sugtopp vid vingens framkant. Tryckskillnaden ger lyftkraft. Samtidigt slungas luften nedåt bakom vingen, så kallad nedsvepning. Lyftkraften är riktad vinkelrätt mot anblåsningsriktningen och dess storlek beror på vingens storlek (vingytan), vingens anfallsvinkel samt det i anblåsningen rådande dynamiska trycket. Anfallsvinkel 0 Stagnationspunkten är det ställe där luften delas mot över- och undersidan av vingen. Här sker en kraftig ökning av lufttätheten. Positiv lyftkraft Anfallsvinkel +
9 Inducerat motstånd. Det inducerade motståndet uppkommer genom luftvirvlar vid vingspetsarna, förorsakade av den tryckskillnad som råder mellan vingens över respektive undersida. Tryckskillnaden ger upphov till en luftström, som strävar att utjämna trycket. Genom denna tryckutjämning och luftströmning kommer lyftkraften att minska samtidigt som turbulens uppstår vid vingspetsen och därmed ökar motståndet. En vinge som ger stor lyftkraft, det vill säga, har stor tryckskillnad, ger ett stort inducerat motstånd. Detta motstånd kan minskas genom att ge vingen stort sidoförhållande. Under sin färd genom luften lämnar flygplanet en gata av virvlar efter sig. Virvelgatans utsträckning kan vid lugnt väder uppgå till några kilometer. Inducerade virvlar Cirkulation Överströmning
10 Lyftkraftsökande anordningar. Vingklaffar bakkantsklaffar. För att möjliggöra en brantare planébana och för att nedbringa flygplanets landningshastighet är de flesta moderna flygplan försedda med vingklaffar. Genom att fälla ned klaffen i vingens bakkant får vingen en ökad välvning och därmed en ökad lyftkraft. Samtidigt kommer också vingens motstånd att öka varför vingklaffen samtidigt verkar som en broms. Med utgångspunkt från en viss punkt visar bilden nedan hur planévinkeln och den tillgängliga banlängden varierar, med och utan vingklaff. Den ökande lyftkraften erhålls genom den ändrade tryckfördelningen över vingen, då vingklaffen fälls ned.
11 Bilden illustrerar hur avlösningen sker för olika flygplan, beroende på vingkonstruktion. Man ser hur avlösningen börjar vid vingens bakkant och sprider sig sedan framåt, allt efter hur anfallsvinkeln ökar. Svepta vingar utgör ett större problem. På dessa strömmar gränsskiktet utåt när anfallsvinkeln ökar, vilket resulterar i ett tjockare gränsskikt vid vingspetsarna, som därmed kommer att avlösas först. Gränsskiktströmningen mot vingspetsarna kan minskas med hjälp av stallfenor. Dessa leder strömningen rakt över vingkordan. Detta förhindrar inte vingspetsstall, men det fördröjer.
Aerodynamik. Swedish Paragliding Event november Ori Levin. Monarca Cup, Mexico, foto Ori Levin
Aerodynamik Swedish Paragliding Event 2008 1-2 november Ori Levin Monarca Cup, Mexico, foto Ori Levin Behöver man förstå hur man flyger för att kunna flyga? 2008-10-31 www.offground.se 2 Nej 2008-10-31
Läs merGrundläggande aerodynamik, del 3
Grundläggande aerodynamik, del 3 Vingar - planform Vingens virvelsystem Downwash/nedsvep Markeffekt Sidoförhållandets inverkan Vingplanform - stall 1 Vingar Vår betraktelse hittills av 2D-natur (vingprofiler)
Läs merAerodynamik - översikt
Aerodynamik - översikt Vingprofil Luftens egenskaper Krafter Lyftkraft Motståndskrafter Glidtal Polardiagram Sväng Prestanda 2009-11-22 www.offground.se 1 Aerodynamik vingprofil 2009-11-22 www.offground.se
Läs merFlygningens grundprinciper, flygplan (Principles of flight, aeroplane)
LAPL/PPL SYLLABUS OCH MÅLKRAV MED KUNSKAPSNIVÅER (1, 2, ) 081 Flygningens grundprinciper, flygplan (Principles of flight, aeroplane) Version 5, 2016-12-05 (A) 081 Flygningens grundprinciper (A) 080 00
Läs merGrundläggande aerodynamik, del 2
Grundläggande aerodynamik, del 2 Mer om vingprofiler Kort om flygplanets anatomi Lyftkraft/lyftkraftskoefficienten, C L Alternativa metoder för lyftkraftsalstring Vingar 1 Vingprofiler Välvd/tjock profil
Läs merGrundläggande aerodynamik, del 5
Grundläggande aerodynamik, del 5 Motstånd Totalmotstånd Formmotstånd Gränsskiktstypens inverkan på formmotstånd 1 Motstånd Ett flygplan som rör sig genom luften (gäller alla kroppar) skapar ett visst motstånd,
Läs merGrundläggande aerodynamik, del 4
Grundläggande aerodynamik, del 4 Gränsskiktet Definition/uppkomst Friktionsmotstånd Avlösning/stall Gränsskiktets inverkan på lyftkraften Gränsskiktskontroll Höglyftsanordningar 1 Bakgrund Den klassiska
Läs merGrundläggande aerodynamik
Grundläggande aerodynamik Introduktion Grundläggande aerodynamik Lyftkraft Aerodynamiska grunder Vingprofiler Historik Sedan urminnes tider har människan blickat upp mot himlen Förekomst inom mytologin:
Läs merVingprofiler. Ulf Ringertz. Grundläggande begrepp Definition och geometri Viktiga egenskaper Numeriska metoder Vindtunnelprov Framtid
Vingprofiler Ulf Ringertz Grundläggande begrepp Definition och geometri Viktiga egenskaper Numeriska metoder Vindtunnelprov Framtid Vingprofiler Korda Tjocklek Medellinje Läge max tjocklek Roder? Lyftkraft,
Läs merGrundläggande aerodynamik, del 6
Grundläggande aerodynamik, del 6 Motstånd Laminära profiler Minskning av inducerat motstånd Förhållande mellan C D,0 och C D,i Höghastighetsströmning 1 Laminära profiler Enl. tidigare: Typen av gränsskikt
Läs merAerodynamik eller Flygningens grundprinciper. Ivan Hedin
Aerodynamik eller Flygningens grundprinciper Ivan Hedin m F a Newton: F = m x a Bernoulli Bernoulli forts. Lyftkraft Newton: Kraft: F = m x a För varje kraft som verkar på en kropp, bildas en lika stor
Läs merHur kan en fallskärm flyga?
Umeå Universitet Institutionen för fysik Hur kan en fallskärm flyga? Vardagsmysterier förklarade 5p Sommarkurs 2006 Elin Bergström Inledning En fallskärm finns till för att rädda livet på den som kastar
Läs merFlygningens grundprinciper, helikopter (Principles of flight, helicopter)
PPL SYLLABUS OCH MÅLKRAV MED KUNSKAPSNIVÅER (1, 2, 3 AND EK) 082 Flygningens grundprinciper, helikopter (Principles of flight, helicopter) Version 1, 2010-02-02 080 00 00 00 FLYGNINGENS GRUNDPRINCIPER
Läs merKapitel 3. Standardatmosfären
Kapitel 3. Standardatmosfären Omfattning: Allmänt om atmosfären Standardatmosfären Syfte med standardatmosfären Definition av höjd Lite fysik ISA-tabeller Tryck-, temp.- och densitetshöjd jonas.palo@bredband.net
Läs merMeteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Läs merMeterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären
Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen
Läs merInstitutionen för Energivetenskaper, LTH
Institutionen för Energivetenskaper, LTH MMV05/11 Strömningslära LABORATION 1 Omströmmade kroppar MÅLSÄTTNING (1) Förstå hur kroppsform och ytråhet påverkar krafterna på en omströmmad kropp () Förstå hur
Läs merprinted: October 19, 2001 last modied: October 19, 2001 Laborationen avser en undersokning av stromningen kring en tva-dimensionell vingprol vid olika
Bestamning av lyftkraft pa en symmetrisk vingprol. printed: October 19, 2001 last modied: October 19, 2001 1 Laborationens innehall Laborationen avser en undersokning av stromningen kring en tva-dimensionell
Läs merEmissioner, meteorologi och atmosfärskemi
Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre
Läs mer3. Aerodynamik. 11:e uppl
3. Aerodynamik Hur kommer det sig att en flygskärm ser ut som den gör, och vad är det som får den att flyga? De här frågorna kan aerodynamiken förklara. Aerodynamik är vetenskapen runt de fenomen som uppträder
Läs mer1 Potentiallösningen för strömningen kring en cylinder
Föreläsning 9. 1 Potentiallösningen för strömningen kring en cylinder I denna föreläsningen ska vi behandla strömningen kring en kropp som inte är strömlinjeformad och som ett speciellt exempel ska vi
Läs merAlpin Aerodynamik. Åk fortare. Dr Fredrik Hellström. Christian Jansson. Aerodynamikrådgivare. Landslagsåkare S1
Alpin Aerodynamik Åk fortare Dr Fredrik Hellström Aerodynamikrådgivare Christian Jansson Landslagsåkare S1 En föreläsning om att åka fort och om förluster! Agenda Målsättning Introduktion till Speedskiing
Läs merTeori för vinschbehörighet
Teori för vinschbehörighet Ori Levin 2011-08-16 www.offground.se 1 Teorikursens innehåll Materialkunskap Vind och väder Aerodynamik Startteknik och kommunikation Flyglära 2011-08-16 www.offground.se 2
Läs merSvängprestanda & styrning
Svängprestanda & styrning Svängprestanda Hur påverkas flygplanet vid sväng? Begrepp: lastfaktor, vingbelastning Styrning av flygplan Flygplanets sex frihetsgrader Styrning av flygplan Olika metoder för
Läs merFlygningens grundprinciper, helikopter (Principles of flight, helicopter)
LAPL/PPL SYLLABUS OCH MÅLKRAV MED KUNSKAPSNIVÅER (1,, ) 08 Flygningens grundprinciper, helikopter (Principles of flight, helicopter) Version 5, 016 1-05 080 00 00 00 FLYGNINGENS GRUNDPRINCIPER 08 00 00
Läs merKapitel 5. Atmosfärens cirkulation
Kapitel 5 Atmosfärens cirkulation 74 Varför rör sig luften? Huvudfrågorna Är vindarna på jorden slumpmässiga, eller följer de regelbundna mönster? Vilka implikationer har atmosfärens cirkulation för klimatet?
Läs merBestämning av lyftkraft på en symmetrisk vingprofil.
Bestämning av lyftkraft på en symmetrisk vingprofil. November 5, 2002 1 Laborationens innehåll Laborationen avser en undersökning av strömningen kring en tvådimensionell vingprofil vid olika anfallsvinklar.
Läs merInnan en djupare beskrivning presenteras kan det vara på plats att repetera lite strömningslära.
KANOTENS SEGEL Med nedanstående rader avser jag att beskriva olika segelplan som kan förekomma på segelkanoter. Avsikten är att bredda kunskapen för en vidare dialog om den optimala riggen. Innan en djupare
Läs merSA105X Examensarbete inom Farkostteknik grundnivå 10,5 Hp Mekanikinstitutionen KTH. Handledare: Luca Brandt Zhu Lailai
ANALYS AV NACA0018 VINGPROFIL SA105X Examensarbete inom Farkostteknik grundnivå 10,5 Hp Mekanikinstitutionen KTH David Norrby Thomas Långfors dnorrby@kth.se langfors@kth.se Handledare: Luca Brandt Zhu
Läs merPlanering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan
Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03 och kompletterande teorimateriel Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt, VT 03 Antal lektioner: fem st. (9 jan, 16 jan, 3 jan, 6 feb,
Läs merAerodynamik är en vetenskap som undersöker de krafter som uppstår eller som förändras när:
SIL/FFF/Exp.&UL-kommittén. Aerodynamik föreläsningsunderlag 23.10.2009/TB - RH 1 AERODYNAMIK BEGREPP OCH DEFINITIONER Aerodynamik är en vetenskap som undersöker de krafter som uppstår eller som förändras
Läs merNågra myter.. Som ska avfärdas
Några myter.. Som ska avfärdas Centrifugalkraften Sväng i medvind G-kraft funktion av lutning Stall steget Muchan Sväng i medvind Myten Om man svänger från motvind till medvind tappar man fart och riskerar
Läs merCHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tillämpad mekanik 412 96 Göteborg. TME055 Strömningsmekanik 2015-01-16
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tillämpad mekanik 412 96 Göteborg TME055 Strömningsmekanik 2015-01-16 Tentamen fredagen den 16 januari 2015 kl 14:00-18:00 Ansvarig lärare: Henrik Ström Ansvarig lärare besöker
Läs merAllmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik
Allmän rymdfysik Plasma Magnetosfärer Solen och solväder Rymdfysik och rymdteknik Karin Ågren 090608 Plasma Vi lever i en neutral värld, där materia är i fast, flytande eller gasform...... universum i
Läs merMETEOROLOGI. Innehåll
1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning
Läs merAerodynamik - Prestanda
Aerodynamik - Prestanda Syfte/mål med föreläsningarna: Förståelse för digram och ekvationer Förståelse för vad som styr design 1 Innehåll Vad ska vi gå igenom? C L /C D -polarkurva Rörelseekvationer Flygning
Läs merp + ρv ρgz = konst. [z uppåt] Speciellt försumbara effekter av gravitation (alt. horisontellt):
BERNOULLIS EKVATION Vid inkompressibel, stationär strömning längs strömlinjer samt längs röravsnitt med homogena förhållanden över tvärsnitt, vid försumbara effekter av friktion, gäller Bernoullis ekvation:
Läs merFysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.
Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.
Läs merFlyglära. Vi börjar med den grundläggande delen
Flyglära Vi börjar med den grundläggande delen Det rent hantverksmässiga manövrerandet av flygplanet. Roderhantering osv. Den rent taktiska manövreringen. Hur vi flyger i varvet osv. Innan vi börjar!!
Läs merInstitutet för rymdfysik Kiruna
Atmosfärforskning Institutet för rymdfysik Kiruna 2 Atmosfärforskning vid IRF Atmosfärforskningsprogrammet (AFP) vid Institutet för rymdfysik grundades 1996 som en del av Miljö- och Rymdforskningsinstitutet,
Läs merVINGTEORI. C L = C L 1+2/AR, C D = C D + C2 L C L och C D gäller oändligt bred vinge (2-D, AR ) L = C L A p ρu 2 /2, D = C D A p ρu 2 /2
VINGTEORI Flygplansvinge sedd uppifrån Planarea (vingyta), A p Vingbredd, b Medelkorda, C = A p /b Aspect Ratio, AR = b/c Vingtvärsnitt Fart, U Anfallsvinkel rel. kordalinje, α Max. välvning, h Max. tjocklek,
Läs merAVANCERAD FLYGNING MED SEGELFLYGPLAN. Henrik Svensson
AVANCERAD FLYGNING MED SEGELFLYGPLAN Henrik Svensson Innehåll 1. Konstruktionsbestämmelser 2. Driftbegränsningar och konstruktionsbegrepp 3. Hållfasthet 4. Aerodynamik och flyglära 5. Bestämmelser 6. Manöverlära
Läs merBeräkningsuppgift I. Rörelseekvationer och kinematiska ekvationer
1 Beräkningsuppgift I Vi skall studera ett flygplan som rör sig i xz planet, dvs vi har med de frihetsgrader som brukar kallas de longitudinella. Vi har ett koordinatsystem Oxyz fast i flygplanet och ett
Läs merMålbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus
Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete
Läs merTrycket är beroende av kraft och area
Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte
Läs mer6.5 Effektbehov för oaccelererad planflykt
6.5 Effektbehov för oaccelererad planflykt Jetmotorn levererar dragkraft (anges i Newton el. pounds) En kolvmotor levererar effekt (anges i kw el. hästkrafter) Medan dragkraftskurvor (T R och T A ) fungerar
Läs mer6.12 Räckvidd och uthållighet
Prestanda Uthållighet och räckvidd För propeller- respektive jetdrivet flygplan Start- och landningsprestanda Innefattar acceleration 1 6.1 äckvidd och uthållighet Designaspekter räckvidd ( range ) Ta
Läs merKraft, tryck och rörelse
Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär
Läs merVädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser
Vädrets makter Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Skalor i atmosfären Anticyklon 500-5000 km Fullt utvecklad " mellanbreddscyklon 1500-3000
Läs merLektion 5: Innehåll. Bernoullis ekvation. c 5MT007: Lektion 5 p. 1
Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation c 5MT007: Lektion 5 p. 1 Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation Reynoldstal (Re) c 5MT007: Lektion 5 p. 1 Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation Reynoldstal (Re)
Läs merVädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder Vädrets makter: Lokalväder Per Axelsson per@misu.su.se Energibalansen vid ytan - lokal temperatur Gränsskiktet Urbana värmeöar Sjöbris Bergsvindar 2 Vad är det
Läs mer5C1201 Strömningslära och termodynamik för T2 Inkompressibel, friktionsfri och viskös strömning,
MEKANIK KTH 5C1201 Strömningslära och termodynamik för T2 Inkompressibel, friktionsfri och viskös strömning, läsperiod 1 läsåret 2003/04 Denna kursdel introducerar de grundläggande begreppen inom strömningsmekaniken
Läs merKLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Läs merVärme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
Läs merp + ρv ρgz = konst. Speciellt försumbara effekter av gravitation (alt. horisontellt): Om hastigheten ökar minskar trycket, och vice versa.
BERNOULLIS EKVATION Vid inkompressibel, stationär strömning längs strömlinjer samt längs röravsnitt med homogena förhållanden över tvärsnitt, vid försumbara effekter av friktion, gäller Bernoullis ekvation:
Läs merFYSIKALISKA APTITRETARE
FYSIKALISKA APTITRETARE Ett sätt att börja en fysiklektion och genast försöka fånga elevernas intresse, är att utföra ett litet experiment eller en demonstration. Kraven som ställs på ett sådant inledande
Läs merFysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh
Atmosfären Atmosfären är spelplatsen för alla väderfenomen, så första steget är att stifta bekantskap med denna tunna hinna som omger jordklotet, och utan vilken allt liv på jorden vore en omöjlighet.
Läs merMeteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser
Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd
Läs merTätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
Läs merLEONARDO DA VINCI ( )
LEONARDO DA VINCI (1452 1519) En kropp som rör sig med en viss hastighet i stillastående luft erfar samma strömningsmotstånd som om kroppen vore stillastående och utsatt för en luftström med samma hastighet.
Läs mer4. Allmänt Elektromagnetiska vågor
Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen
Läs merAerodynamiskt koncept för långloppsracing
Aerodynamiskt koncept för långloppsracing Fordonsaerodynamik Johan Jarl 1 1. Inledning Chalmers-racing är ett relativt nystartat racing-team. Vi har kört en säsong i Svenska LångdistansCupen, SLC, där
Läs merBFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.
Föreläsning 10 Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur
Läs merTrycket är beroende av kraft och area
Tryck Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte uppleva
Läs merFlygplanskonstruktion för framtidens luftfart
Flygplanskonstruktion för framtidens luftfart Ulf Ringertz 1 Bakgrund och historik I början var flygplanens fart låg och det var fokus på att bygga lätt även om luftmotståndet blev högt bara för att komma
Läs merDet totala motståndet kan beräknas med hjälp av ekvation (6.13), som lyder:
Uppgift 6. FYGPANSDATA W 40N V 89,m / s S 8,6m AR 8,5 e 0,9 ρ,5kg / m (ISA havsnivå) Vid ovannämnda hastighet flyger flygplanet i ( D). Uppgift: Beräkna flygplanets totala motstånd! Det totala motståndet
Läs merTryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14
Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer
Läs merInstuderingsfrågor Krafter och Rörelser
1. Hur stor tyngd har ett föremål med massan: a) 4 kg b) 200 g Instuderingsfrågor Krafter och Rörelser 2. Hur stor massa har ett föremål om tyngden är: a) 8 N b) 450 N 3. Hur stor är jorden dragningskraft
Läs merVingkonstruktion till stor RC-modell av C-17 Globemaster
Akademin för innovation, design och teknik EXAMENSARBETE I FLYGTEKNIK 15 HP, GRUNDNIVÅ 300 Vingkonstruktion till stor RC-modell av C-17 Globemaster Författare: Markus Magnusson och Christopher Westholm
Läs merHYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning
HYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 4 maj, 2016 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View VVR145 Vatten/ Hydraulik sammmanfattning 4 maj 2016
Läs merSvenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan
Svenska fysikersamfundet 1 oktober Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Meteorolog SMHI sedan 2000 Fjärranalys dvs satellit och radar Anna Eronn, SMHI Vid sidan om: Väder
Läs merTrycket är beroende av kraft (tyngd) och area
Vad är tryck? Trycket är beroende av kraft (tyngd) och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer
Läs merSlutrapport RL 2011:13
ISSN 1400-5719 Slutrapport RL 2011:13 Olycka med flygplanet SE-MBZ på Morups flygfält, N län, den 9 maj 2011 Diarienr L-38/11 2011-10-06 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering
Läs merTvå typer av stabilitet: statisk och dynamisk
Stabilitet Två typer av stabilitet: statisk och dynamisk Statisk stabilitet: hur flygplanet reagerar på störning vindbyar, hastiga spakrörelser, turbulens etc. Statisk längd- och tvärstabilitet Dynamisk
Läs merSolens energi alstras genom fusionsreaktioner
Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen
Läs merVäxthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Läs merLäran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.
Akustik Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng vibrerar, rör den sig fram och tillbaka.
Läs merFrågebanken frågor. 3 Det finns många så kallade parametrar som spelar in när lyftkraften uppkommer, ange minst tre olika.
Aerodynamik 1 Beskriv på ett enkelt sätt hur lyftkraften uppkommer. 2 Ett segelflygplan saknar motor men trots det så alstrar flygkroppen och vingarna motstånd, förklara hur ett segelflygplans dragkraft
Läs merMETEOROLOGI! Grunder för segelflygare
1 METEOROLOGI! Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2016 flyg.pk2.se 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet
Läs merVärme, kyla och väder. Åk
Värme, kyla och väder Åk 4 2017 Viktiga begrepp att kunna: Solen Energi Ljus Värme Växelvarm Jämnvarm Lagrad solenergi Värme genom ledning Värme genom strålning Värme genom strömning Ledare Isolator Spara
Läs merVäder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015
Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väderprognoser! Väderprognos är en bedömning av hur framtidens väder kommer att bli antagligen de närmaste dagarna eller under en längre period. Man samlar
Läs merBiomekanik, 5 poäng Jämviktslära
Jämvikt Vid jämvikt (ekvilibrium) är en kropp i vila eller i rätlinjig rörelse med konstant hastighet. Jämvikt kräver att: Alla verkande krafter tar ut varandra, Σ F = 0 (translationsjämvikt) Alla verkande
Läs merVindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1
Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,
Läs merVärme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp
Läs mer10. Relativitetsteori Tid och Längd
Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en
Läs merOmtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik
Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar
Läs merKollisioner, rörelsemängd, energi
Kollisioner, rörelsemängd, energi I denna laboration kommer ni att undersöka kollisioner, rörelsemängd och energi, samt bekanta er ytterligare med GLX Xplorer som används i mekaniklabbet för utläsning
Läs merKraft och rörelse åk 6
Kraft och rörelse åk 6 Kraft En kraft kan ändra farten eller formen hos ett föremål. Krafter kan mätas med en dynamometer. Den består av en fjäder och en skala. Enhet för kraft är Newton, N. Dynamometer
Läs merStrömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 7: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Reynolds tal är ett dimensionslöst tal som beskriver flödesegenskaperna hos en fluid. Ett lågt värde på Reynolds
Läs merBiomekanik, 5 poäng Introduktion -Kraftbegreppet. Mekaniken är en grundläggande del av fysiken ingenjörsvetenskapen
Biomekanik Mekanik Skillnad? Ambition: Att ge översiktliga kunskaper om mekaniska sammanhang och principer som hör samman med kroppsrörelser och rörelser hos olika idrottsredskap. Mekaniken är en grundläggande
Läs merRapport RL 2006:02. Olycka med flygskärm Airwave Magic 3 L vid Rörtången, O län, den 15 maj Rapporten finns även på vår webbplats:
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2006:02 Olycka med flygskärm Airwave Magic 3 L vid Rörtången, O län, den 15 maj 2005 Dnr L-13/05 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna
Läs merStrömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 9: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Värme kan överföras från en kropp till en annan genom strålning (värmestrålning). Det är därför vi kan känna solens
Läs merStyrketräning för hemmabruk inklusive stretch
Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,
Läs merRepetitionsuppgifter i Fysik 1
Repetitionsuppgifter i Fysik 1 Uppgifterna i detta häfte syftar till att kort repetera några begrepp från fysiklektionerna i höstas. Det är inte på något sätt ett komplett repetionsmaterial, utan tanken
Läs merUppdragets syfte var att med CFD-simulering undersöka spridningen av gas vid ett läckage i en tankstation.
Gasutsläpp Busstankning Syfte Uppdragets syfte var att med CFD-simulering undersöka spridningen av gas vid ett läckage i en tankstation. Förutsättningar Läckage Den läckande gasen var metan med en densitet
Läs mer9-2 Grafer och kurvor Namn:.
9-2 Grafer och kurvor Namn:. Inledning I föregående kapitel lärde du dig vad som menas med koordinatsystem och hur man kan visa hur matematiska funktioner kan visas i ett koordinatsystem. Det är i och
Läs merKan hagel bli hur stora som helst?
Lennart.wern@smhi.se 2010-03-12 Kan hagel bli hur stora som helst? Det dök upp ett ärende här på vår avdelning "Information och Statistik" på SMHI angående ett hagel som skulle ha vägt 600 gram och fallit
Läs merT / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på?
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 11 JANUARI 2011 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
Läs merProduktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto
Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............
Läs mer