Flyglära. Vi börjar med den grundläggande delen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Flyglära. Vi börjar med den grundläggande delen"

Transkript

1 Flyglära Vi börjar med den grundläggande delen Det rent hantverksmässiga manövrerandet av flygplanet. Roderhantering osv. Den rent taktiska manövreringen. Hur vi flyger i varvet osv.

2 Innan vi börjar!! Ställ frågor - Ifrågasätt. Det finns inga dumma frågor. Det viktiga är att du har förstått. Vi försöker hålla tiden och ta en kort paus efter halva tiden.

3 Titta ut - VFR Segelflygare flyger enligt VFR-reglerna (Visuella FlygReglerna), principen se och bli sedd. Det är viktigt att alltid titta ut. Detta gäller i alla flyglägen och hela tiden. Du måste lära dig att målspana, att använda en koncentrerad blick och läsa av en bit i taget.

4 Delarna på ett segelflygplan

5 Aerodynamik på 5 minuter För att kunna flyga måste vingen alstra lyftkraft. Vingens anfallsvinkel.

6 Aerodynamik på 5 minuter För att kunna flyga måste vingen alstra lyftkraft. Vingens anfallsvinkel. Vingens form.

7 Aerodynamik på 5 minuter För att kunna flyga måste vingen alstra lyftkraft. Vingens anfallsvinkel. Vingens form. Vingens hastighet.

8 Rodrens primära och sekundära verkan Med rodrens Primära verkan menar det första som händer vid ett roderutslag. Med rodrens Sekundära verkan menar man vad som händer om utslaget bibehålles. Rodren har 2 uppgifter. a. Korrektioner b. Övergång mellan flyglägen

9 Rodrens primära och sekundära verkan - Höjdrodret Höjdrodrets Primära verkan är att styra flygplanet runt tväraxeln. Höjdrodret har ingen sekundär verkan.

10 Rodrens primära och sekundära verkan - Sidrodret Sidrodrets Primära verkan är att styra flygplanet runt lodaxeln, i girplanet. Sidrodret verkar sekundärt i rollplanet.

11 Rodrens primära och sekundära verkan - Skevrodret Skevrodrets Primära verkan är att styra flygplanet runt längdaxeln, i rollplanet. Skevrodret verkar sekundärt i girplanet.

12 Glidflygning Segelflygplanets grundläggande flygläge är glidflygning ((glidflykt, Rakt fram flygning). När man flyger rakt fram med konstant fart i lugn luft är de krafter som verkar på flygplanet i jämnvikt. Vid låg fart, vid stall är vingens anfallsvinkel som störst. Bästa glidtal ligger på farter mellan 75 och 120 km/h, beroende på flygplanstyp och flygvikt.

13 Glidflygning - Farthållning Fart och glidvinkel styrs med höjdrodret. Nosens läge i förhållande till horisonten bestämmer om fart och glidvinkel är konstant. Går nosen upp så minskar farten. Går nosen ned så ökar farten. Fartmätaren används normalt inte för att korrigera glidflygningen.

14 Glidflygning - Kurshållning Förutom att flyga rakt fram med jämn fart ska man lära sig att hålla rak kurs (över marken). Om man under rakflygning på grund av turbulens måste korrigera med skevrodren, kommer man på de flesta segelflygplan att märka av skevroderbromsen, dvs att segelflygplanet vill gira i motsatt riktning som man fört spaken. Detta är grundläggande Vid varje skevroderutslag måste man samtidigt ge ett sidroderutslag åt samma håll Fäst blicken långt fram (gärna i horisonten) och välj ut ett markant ögonmärke i terängen. Håll ögonen på nosens läge i förhållande till detta ögonmärke. Flygplanet kan bara flyga rakt fram om vingarna är vågräta och sidrodret är neutralt. En kursändring beror oftast på att man inte ligger rätt på vingarna. Håll löst i spaken och flyg avslappnat. Flygplanet flyger oftast bäst helt själv.

15 Glidflygning - Kurshållning Ett annat sätt att förvissa sig om att man inte hänger på en vinge är att titta på ulltåten.

16 Glidflygning - Kurshållning Är flygplanet påverkat av vinden så blir det lite svårare. Flygplanets väg genom luften är inte den samma som dess väg över marken. Ju kraftigare avdriften är desto mer måste man flytta ögonmärket.

17 Sväng För att nyttja termiken, vår motor, måste man lära sig att svänga hela varv med konstant lutning och fart. Man måste lära sig att kurva. Själva kurvningen kan delas in i 3 faser. 1. Ingång i sväng 2. Hållande i sväng 3. Urgång ur sväng

18 Sväng - Hållande i sväng Under sväng ska flygplanets lutning i förhållande till horisonten inte ändras och man ska dessutom flyga rent. Dvs. luftströmmen runt flygplanskroppen ska följa längdaxeln. I praktiken innebär detta att ulltåten eller kulan ska befinna sig i mitten och att nosens svänghastighet längs horisonten är den samma hela tiden under hela svängen.

19 Sväng - Hållande i sväng När segelflygplanet svänger påverkar höjdrodret såväl nosens höjdläge som svänghastigheten. Även sidrodret påverkar både svänghastigheten och nosens höjdläge i förhållande till horisonten. Efter som både sidrodret och höjdrodret används för att reglera nosens svänghastighet längs horisonten kallas dessa för de svängande rodren.

20 Sväng - Ingång i sväng Innan man svänger ska man se sig om noga, speciellt åt det håll man avser svänga. I en sväng behövs det mer energi än under rakflygning. Man måste därför sänka nosen för att öka farten innan man går in i svängen. Ingång i sväng inleds med att man samtidigt ger både sidroder utslag och skevroder åt det håll man avser svänga. 1. Se dig omkring 2. Sänk nosen 3. Samtidigt sid- och skevroder 4. Vid önskad lutning förs spaken något bakåt, motskevning och lätta på bottenrodret

21 Sväng - Ingång i sväng Vanliga fel vid ingång i sväng 1. Man ger för lite sidroder och flygplanet börjar svängen med att glida. 2. Man glömmer att minska sidroderutslaget, och kanar efter ingången samtidigt som farten ökar. 3. Man glömmer ta spaken bakåt så nosen sjunker och farten ökar 4. Man gömmer motskevning så lutningen ökar och nosen sjunker och farten ökar. 5. Man tar spaken bakåt försent och måste korrigera nosläget i efterhand.

22 Sväng - Urgång ur sväng När man ska gå ur en sväng tar man först ett ögonmärke i horisonten i urgångsriktningen. Urgången görs genom kraftigt motsatt sidroder för att stoppa svängen och samtidig uppskevning. Samtidigt måste spaken föras fram för att bibehålla farten. Undr hela urgången ska nosen peka på ögonmärket. Sväng används förstås inte bara för att svänga i termiken utan också för kursändringar. Normalt görs sådana svängar sällan över 30 graders lutning. Ska man ändra riktning 90 grader väljer man ut ett ögonmärke i vingens förlängning åt det håll man ska svänga och genomför därefter svängen så att nosen hela tiden pekar mot ögonmärket.

23 Sväng - Brant sväng Vid sväng med större lutningar (lutning mer än 45 grader) ökar tendensen att sidrodret påverkar nosens höjdläge och höjdrodret nosens svänghastighet längs horisonten.

24 Sväng - Brant sväng Vanliga fel i branta svängar Ingången sker med för låg fart och flygplanet stallar eller går in i en grävande sväng när farten ska korrigeras. Spaken tas inte tillräckligt bakåt vid ingången. Man använder för lite sidroder för att korrigera nosens höjdläge. Man för inte fram spaken tillräckligt vid urgången

25 Sväng - Svängväxling För att växla från den ena svängriktningen till den andra börjar man med urgångsroder och håller kvar sidroder och skevning tills man har rätt lutning för den nya svängen. När vingarna är horisontella för man fram spaken som i en normal urgång. Svängväxlingen avslutas med normal ingång i sväng.

26 Att svänga rent är svårt. Vi segelflygare tränar på det hela livet!

27 Stall och vikning Begreppet stall är när vingen slutar att flyga. Stall innebär att motståndet är stort, vilket är anledning nog till att undvika detta. Dessutom så kan stall leda till vikning eller ännu värre till spinn. Den vanligaste orsaken till stall är att hastigheten är låg i kombination med turbulens. Vid en vikning eller i ännu högre grad spinn förlorar man snabbt mycket höjd.

28 Stall och vikning För att medvetet stalla flygplanet tar man långsamt spaken bakåt och ökar vingens anfallsvikel. Vi märker hur fartljudet börjar avta. Hur nosens läge i förhållande till horisonten är väldigt högt. Vi känner vibrationer i stjärtpartiet. Skjunkhastigheten ökar. Om vi fortsätter att öka anfallsvinkeln så viker sig flygplanet. Eftersom vingen är helt avlöst så tippar flygplanet över nosen, det vil ju inte flyga lägre. Det gäller att upptäcka stall tidigt, en vikning innebär en höjdförlust på ca 50 meter. Genom att minska anfallsvinkel, dvs. genom att sänka nosen kommer man ur stall. Det gäller att snabbt föra fram spaken till neutralt läge eller straxt framför. DETTA gäller även om nosen pekar kraftigt ner mot marken.

29 Stall och vikning Genom att minska anfallsvinkel, dvs. genom att sänka nosen kommer man ur stall. Det gäller att snabbt föra fram spaken till neutralt läge eller straxt framför. DETTA gäller även om nosen pekar kraftigt ner mot marken.

30 Vid stall eller vikning i sväng förfar man på i princip samma sätt. Urgång sker genom att man för fram spaken och ger sidroder mot rotatonen. Ligger rätt på vingarna med skevrodren och gör en mjuk upptagning.

31 Stall kan inträffa i alla farter! Stall beror alltså på för hög anfallsvinkel. Man ska vara medveten om att stall kan inträffa i alla farter, beroende på belastningen!!!

32 Spinn, en autorotation En vikning kan leda till spinn. Moderna flygplan är i regel svåra att få i spinn. Detta gäller speciellt våra skolflygplan AKS 21. Spinn på låg höjd är en farlig manöver. Under spinn befinner sig flygplanet i stallat läge och roterar kring en lodrät axel. Även om våra skolflygplan är svåra att få i spinn så kan det inträffa och vi måste därför träna på rätt manöver för att gå ur en spinn. Om man stallar flygplanet i sväng så har man i regel en begynnande spinn. Flyger man dessutom med för mycket motskevning så ökar risken för en vikning som kan leda till att gå in i spinn. Att gå in i spinn på sista svängen in på final kan vara direkt förödande. Det är däremot inte farligt när vi övar spinn på hög höjd med goda marginaler. Att flyga med korsade roder är alltid en risk. Dvs. ett stort sidroderutslag med mycket motskevning. Generellt gäller att ju mer baktungt ett flygplan är ju lättare går det in i spinn. Det är därför väldigt viktigt att ha god koll på tillsatsvikten i flygplanet.

33 Spinn Hamnar man i fullt utvecklad spinn så använder man sig av följande standardmanöver 1. Fullt motsatt sidoroder - för att stoppa rotationen. 2. Kort paus - för att låta rodret verka. 3. Spaken fram - intill rotationen upphör. 4. Neutralt sidroder. 5. Gå mjukt ur dykningen - använd eventuellt skevrodren för att ligga rätt på vingarna

34 Manövrering och belastning Det är viktigt att förstå innebörden av de driftsbegränsningar som finns och vad flygplanet tål i de olika fartområdena. Vid normala farter är det inga problem att hålla sig innanför de begränsningar som finns. Men farten kan öka väldigt snabbt, speciellt i våra moderna plastflygplan. 1 g är normalbelastningen vid stationär rakflygning. G-kraften ökar snabbt vid häftiga upptagningar och branta svängar. Man ska då vara medveten om att stallfarten också ökar. Dvs. flygplanet stallar i högre fart. För normalklassade segelflygplan så är högsta tillåtna belastning +5,3 g och -2,65 g. Vid farter över max manöverfart så finns det risk för överbelastning, speciellt i turbulent luft. Risken för överbelastning ökar också med farten. Största roderutslag vid max manöverfart i lugn luft är 1/3 roderutslag. Maxfart innebär att den farten inte ska överskridas då risk för skada på flygplanet finns.

35 Startmetoder - Före start Innan man sätter sig i flygplanet är man skyldig och kontrollera att det är luftvärdigt. Före flygning ska man se till att man sitter bra, att man är ordentligt fastspännd, att man känner till funktionerna på alla reglage och att man kan nå dem ordentligt. Checklistan är en sista kontroll före varje start. Läs noga varje punkt samt kontrollera innan du går vidare. Förarvikt kontrollerad Sittposition riktig Fastbindningsremmar åtdragna Samtliga roder fria, fulla roderrörelser. Bromskontroll, broms inne och låst. Höjdrodertrim i rätt läge. Rätt höjdmätarinställning Radiokontroll Huven låst Taildolly av Linbrott

36 Startmetoder Det finns 4 startmetoder. I Sverige använder vi 2 av dem. Flygbogsering och Vinsch. Vi har också TMG och SLG.

37 Startmetoder - Vinsch Används inte på Vängsö men du kanske kommer prova det på andra ställen.

38 Startmetoder - Flygbogsering På Vängsö bogserar vi bakom en Pawnee.

39 Startmetoder - Flygbogsering På Vängsö bogserar vi bakom en Pawnee.

40 Skriv här Startmetoder - Flygbogsering Segelflygplanet ligger i förhållande till bogserflygplanet För lågt Rätt läge För högt

41 Startmetoder - Flygbogsering Om segelflygplanet kommer mycket för högt i starten finns risk för att bogserflygplanet dras ned.

42 Linbrott Linbrott är en av punkterna på checklistan. Skulle du råka ut för detta så måste du veta exakt vart du ska och hur du ska reagera. Före start, kontrollera vart vinden kommer från. Skulle det inträffa ett linbrått Sänk nosen, håll rätt fart. Koppla ur ( linrester kan finnas kvar ). Läs av höjdmätaren Under 50 meter höjd så landa rakt fram välj inom en sektor på 45 grader. Under 100 meter, sväng ev. tillbaka 180 grader och landa med vinden. Över 100 meter, gör ett förkortat landningsvarv.

43 Startmetoder - Linbrott Skriv här

44 Landningsvarvet

45 Nedflygninssektorn

46 Medvindslinjen Håll som lägst 150 meter i höjd med märket. Trimma till rätt Landningsfart, 1,5 ggr stallfarten + halva vindstyrkan.

47 Baslinjen Placera baslinjen på lämpligt avstånd

48 Sista svängen in på final SKA vara avslutad som lägs på 50 meter

49 Landning - Finalen Sjunkhastigheten regleras med bromsen. Landningsfarten ska ligga på 1,5 ggr stallfarten + halva vindstyrkan.

50 Landning - Finalen Sjunkhastigheten regleras med bromsen. Landningsfarten ska ligga på 1,5 ggr stallfarten + halva vindstyrkan.

51 Landning - Sidvind

52 Landning - Hård vind Finalen får en brantare bana och hastigheten måste vara högre. 1,5 ggr stallfarten + halva vindstyrkan. Tänk på att vindhasigheten kan vara högre i ev. byar.

53 Termikflygning

54 Termikflygning Termik, vår motor.

55 Ingång i termiken

56 Vid kurvning påverkar lutningen Sjunkhastigheten Svängradien Tiden för att svänga ett varv

57 Att svänga in i en termikblåsa

58 Att centrera i termiken

59 Metod för mallning

60 Metod för mallning 1. Variometern visar sämst stig välj ett ögonmärke längs innervingen

61 Metod för mallning 1. Variometern visar sämst stig välj ett ögonmärke längs innervingen. 2. När nosen pekar mot detta, gå rakt fram

62 Metod för mallning 1. Variometern visar sämst stig välj ett ögonmärke längs innervingen. 2. När nosen pekar mot detta, gå rakt fram 3. Variometern visar ökande stig Innan toppvärdet nås, gå åter in i svängen

63 Flygregler för termikflygning 1. Placera dig så andra piloter kan se dig. 2. Är ni bara 2 i blåsan så ligg mitt för den andra. 3. Den som var först i blåsan bestämmer riktningen på svängen.

64 Flygregler för termikflygning 4. Gå in i blåsan så du inte stör den som befinner sig där.

65 Flygregler i termiken sammanfattad lista 1. Först in i blåsan bestämmer åt vilket håll alla andra piloter skall kurva. 2. Nykomlingar i blåsan måste flyga så att kurvande flygplan ej störs. Arbeta dig in i cirkeln från utsidan. 3. Den som lämnar blåsan får inte störa någon som väljer att stanna kvar. 4. Om du kurvar ifatt någon, får du inte hindra den andra. 5. Flyg aldrig nära under flygplan. Tänk på att ett segelflygplans enda reträttväg är neråt. 6. Observera hela tiden de andra flygplanen så att du vet var de håller hus. 7. Försök flyga så att de andra piloterna ser dig hela tiden.

66 Rätt fart i stig och sjunk - flyg sakta i stig och fort i sjunk Flyghandbokaen anger fart för minsta sjunkhastighet och fart för bästa glidtal. I termiken så håll fart för minsta sjunk. Mellan blåsorna håller du fart för bästa glidtal. Se respektive flyghanbok för rätt fart.

67 fart för minsta sjunkhastighet och fart för bästa glidtal.

68 Flygning i tratten Det betyder att man alltid håller sig inom räckhåll till fältet. Tratten ser olika ut för olika flygplan. Botten på tratten ligger på 400m och över nedflygningssektorn Tratten lutar mot vinden.

69 Tratten lutar med vinden Tratten ser olika ut för olika flygplan. Botten på tratten ligger på 400m och över nedflygningssektorn Tratten lutar mot vinden.

70 Närliggande fält kan skapa fler trattar i rad

71 Målngator och delfinflyning Den snabbaste vägen för ett segelflygplan är oftast inte längs färdlinjen utan där termiken är som bäst.

72 Njutbart!

73 Get high and stay high Det är lättare att finna termik ju högre man är!

74 Get high and stay high Det är lättare att finna termik ju högre man är! Lycka till i luften

Segelflyghandboken Datum 040530

Segelflyghandboken Datum 040530 Utbildning Sid nr 1 av 7 Kunskapskrav i Flyglära 1 Vikning, orsak - korrigering Kropp Vingar 2 Stabilisator Vikning med luftbroms Rodren Luftbromsen 3 Låg inflygning till landning, åtgärder Rodrens manövrering

Läs mer

Teori för vinschbehörighet

Teori för vinschbehörighet Teori för vinschbehörighet Ori Levin 2011-08-16 www.offground.se 1 Teorikursens innehåll Materialkunskap Vind och väder Aerodynamik Startteknik och kommunikation Flyglära 2011-08-16 www.offground.se 2

Läs mer

Above All Sukhoi 31 1.4 m DC 07-11-25 Version 1.0. Instruktionsmanual Sukhoi 31

Above All Sukhoi 31 1.4 m DC 07-11-25 Version 1.0. Instruktionsmanual Sukhoi 31 Instruktionsmanual Sukhoi 31 1 Tack för att du valt en Above All Sukhoi 31! Above All är ett varumärke som kännetecknar hög kvalitet och bra priser, som innefattar flygplan, tillbehör och motorer. Dessa

Läs mer

TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING

TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING 1 TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING Hur utnyttjar man termiken bättre? Förstå väderprognoserna Walter Hansson och Poul Kongstad 2 Hur utnyttjar man termiken bättre? Blåsor Ingång - Centrering - Lämna

Läs mer

Teorikurs för. Bogserbehörighet

Teorikurs för. Bogserbehörighet Teorikurs för Bogserbehörighet Villkor för att få behörigheten Gällande certifikat för flygplan Timkrav (en av nedanstående skall vara uppfylld) 100 timmar 150 timmar varav högst 75 segel 75 timmar och

Läs mer

MODELLFLYGMÄRKEN- Brons, Silver och Guld

MODELLFLYGMÄRKEN- Brons, Silver och Guld S M FF TIPSET S M FF MODELLFLYGMÄRKEN- Brons, Silver och Guld Enkel handledning och regler vid tagandet av SMFF:s Modellflygmärken- Brons, Silver och Guld med radiostyrda motormodeller 980311/WAS Utgiven

Läs mer

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 5. Utbildningsplan till segelflygcertifikat. Motorsegelflygplan, SLG, flygstart eller vinschstart

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 5. Utbildningsplan till segelflygcertifikat. Motorsegelflygplan, SLG, flygstart eller vinschstart Utbildning Sid nr 1 av 5 Utbildningsplan till segelflygcertifikat Startmetod: Motorsegelflygplan, SLG, flygstart eller vinschstart Kursens längd: Den praktiska utbildningen skall fördelas på minst 21 flygdagar.

Läs mer

NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 2

NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 2 1 NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 2 Trattar Utelandning Handdator i flygplanet (PDA) Walter Hansson och Poul Kongstad 2 NÅ LÄNGRE - och KOM HEM Del 1 McCready-teorin Delfinflygning Del 2 Trattar Utelandning

Läs mer

Instrumentflygning -Att kunna flyga utan yttre ögonmärke. Beskrivning av IMC-kurs. Sammanställt av Henrik Svensson Segelflyget

Instrumentflygning -Att kunna flyga utan yttre ögonmärke. Beskrivning av IMC-kurs. Sammanställt av Henrik Svensson Segelflyget Instrumentflygning -Att kunna flyga utan yttre ögonmärke Beskrivning av IMC-kurs Sammanställt av Henrik Svensson Segelflyget Visuell flygning (öppen flygning) Under visuell flygning bestäms flygläget genom

Läs mer

SMFF:s certifikatprov för motormodeller Flygprovet augusti 2004

SMFF:s certifikatprov för motormodeller Flygprovet augusti 2004 SMFF:s certifikatprov för motormodeller Flygprovet augusti 2004 Allmän del lämnas till piloten i god tid före provet: Flygprovet måste göras i en följd man kan t ex inte försöka landning i vänstervarv

Läs mer

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 7. Teoretisk utbildning för segelflygcertifikat Kunskapskrav i Flyglära

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 7. Teoretisk utbildning för segelflygcertifikat Kunskapskrav i Flyglära Utbildning Sid nr 1 av 7 Kunskapskrav i Flyglära 1 Vikning, orsak - korrigering Kropp Vingar 2 Stabilisator Vikning med luftbroms Rodren Luftbromsen 3 Låg inflygning till landning, åtgärder Rodrens manövrering

Läs mer

Elseglare med T-stabilisator

Elseglare med T-stabilisator FÄRDIGBYGGT RC-FLYGPLAN MED 4-KANALS RADIOANLÄGGNING Elseglare med T-stabilisator Spännvidd... 1300mm Längd... 790mm Motor... Kraftfull 480-storlek Batteri... 8.4V laddningsbart Sändare/mottagare... 35MHz

Läs mer

BYGGHANDBOK GENOMFÖRANDE AV NÖDTRÄNINGSPROGRAMMET. KAP 14 Utgåva 2 Sida 1 av 1 2011-06-01 BYGGANVISNINGAR 1. GENOMFÖRANDE AV NÖDTRÄNINGS- PROGRAMMET

BYGGHANDBOK GENOMFÖRANDE AV NÖDTRÄNINGSPROGRAMMET. KAP 14 Utgåva 2 Sida 1 av 1 2011-06-01 BYGGANVISNINGAR 1. GENOMFÖRANDE AV NÖDTRÄNINGS- PROGRAMMET BYGGHANDBOK BYGGANVISNINGAR GENOMFÖRANDE AV NÖDTRÄNINGSPROGRAMMET Sida 1 av 1 2011-06-01 1. GENOMFÖRANDE AV NÖDTRÄNINGS- PROGRAMMET 1.1 För att få delta i flygutprovning måste ALLA piloter genomföra det

Läs mer

Flyg bättre med flygdatorn i DG500 / DG1000

Flyg bättre med flygdatorn i DG500 / DG1000 1 Flyg bättre med flygdatorn i DG500 / DG1000 Repetera GPS-Navigatorn Låt flygdatorn underlätta effektiv termikflygning och sträckflygning Poul Kongstad och Walter Hansson 2 Flyg bättre med GPS och flygdator

Läs mer

Några myter.. Som ska avfärdas

Några myter.. Som ska avfärdas Några myter.. Som ska avfärdas Centrifugalkraften Sväng i medvind G-kraft funktion av lutning Stall steget Muchan Sväng i medvind Myten Om man svänger från motvind till medvind tappar man fart och riskerar

Läs mer

Rapport RL 2009:22. Olycka med flygplanet OY-FEY i Särslöv Staffanstorp, Skåne län, den 17 maj 2008

Rapport RL 2009:22. Olycka med flygplanet OY-FEY i Särslöv Staffanstorp, Skåne län, den 17 maj 2008 ISSN 1400-5719 Rapport RL 2009:22 Olycka med flygplanet OY-FEY i Särslöv Staffanstorp, Skåne län, den 17 maj 2008 Dnr L-08/08 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna

Läs mer

till ditt presentkort en provutbildning som segelflygpilot

till ditt presentkort en provutbildning som segelflygpilot Grattis! till ditt presentkort en provutbildning som segelflygpilot i Uppsala Flygklubb ASK 21 över Uppsala Foto: F Ödén Du kommer att få en oförglömlig upplevelse något utöver det vanliga ASK 21 under

Läs mer

Aerodynamik eller Flygningens grundprinciper. Ivan Hedin

Aerodynamik eller Flygningens grundprinciper. Ivan Hedin Aerodynamik eller Flygningens grundprinciper Ivan Hedin m F a Newton: F = m x a Bernoulli Bernoulli forts. Lyftkraft Newton: Kraft: F = m x a För varje kraft som verkar på en kropp, bildas en lika stor

Läs mer

Slutrapport RL 2011:13

Slutrapport RL 2011:13 ISSN 1400-5719 Slutrapport RL 2011:13 Olycka med flygplanet SE-MBZ på Morups flygfält, N län, den 9 maj 2011 Diarienr L-38/11 2011-10-06 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering

Läs mer

Utelandning. Anders Blom

Utelandning. Anders Blom Sikta Högre! Utelandning Anders Blom Förord En förutsättning för att på ett njutningsfullt sätt sträckflyga är att kunna vissa saker om segelflygning, en del enkla andra mer komplicerade. Att sträckflyga

Läs mer

NINE EAGLES Solo Pro328 NINE EAGLES 04.NE328A vol. 2

NINE EAGLES Solo Pro328 NINE EAGLES 04.NE328A vol. 2 NINE EAGLES Solo Pro328 NINE EAGLES04.NE328A vol. 2 Tack för att du valt en Nine Eagles-produkt. Vi hoppas att du har roligt med produkten. Läs instruktionerna noggrant, de ger flera goda råd. Kom alltid

Läs mer

Aerodynamik - översikt

Aerodynamik - översikt Aerodynamik - översikt Vingprofil Luftens egenskaper Krafter Lyftkraft Motståndskrafter Glidtal Polardiagram Sväng Prestanda 2009-11-22 www.offground.se 1 Aerodynamik vingprofil 2009-11-22 www.offground.se

Läs mer

DHB - Drifthandbok Flik 7

DHB - Drifthandbok Flik 7 Flik 7 Flik 7 Certifikatutbildning Sträckflygutbildning Bogserförarutbildning Utbildningsplaner Innehållsförteckning Flik 7 Avsiktligt blank UHB: Certifikatutbildning Sidan: 1 (8) Segelflygcertifikat 0

Läs mer

Flyglära - översikt. Startteknik Flygning. Landning Väjningsregler Avancerade flygmoment. Stabilitet Pendling Avdrift Inflygning

Flyglära - översikt. Startteknik Flygning. Landning Väjningsregler Avancerade flygmoment. Stabilitet Pendling Avdrift Inflygning Flyglära - översikt Startteknik Flygning Stabilitet Pendling Avdrift Inflygning Landning Väjningsregler Avancerade flygmoment 2008-06-30 www.offground.se 1 Flyglära - startteknik Börja med att reda ut

Läs mer

Svängprestanda & styrning

Svängprestanda & styrning Svängprestanda & styrning Svängprestanda Hur påverkas flygplanet vid sväng? Begrepp: lastfaktor, vingbelastning Styrning av flygplan Flygplanets sex frihetsgrader Styrning av flygplan Olika metoder för

Läs mer

Janus Ce. Teknisk kurs

Janus Ce. Teknisk kurs Janus Ce Teknisk kurs Janus Ce Typinflygning Janus Ce Kategori 5 (15-m flygplan) Krav enligt SHB 623: Teoretisk utbildning Praktisk utbildning Markutbildning under ledning av lärare/instr. Daglig kontroll

Läs mer

BRUKSANVISNING. VIKTIGT! En radiostyrd modell! INTE EN LEKSAK! Data: Spännvidd: 2000mm Längd: 1100mm

BRUKSANVISNING. VIKTIGT! En radiostyrd modell! INTE EN LEKSAK! Data: Spännvidd: 2000mm Längd: 1100mm RC BRUKSANVISNING Data: Spännvidd: 2000mm Längd: 1100mm Ingår: Fyrkanals fabriksmonterad radio Fyra fabriksmonterade microservon Fabriksmonterad motor (borstlös) Fabriksmonterat fartreglage Litium Polymer

Läs mer

Samburo AVo 68-R100 på Sundbro i Uppsala Flyglärare Odd Wikner och Anton Wikner klar för start Foto: J Åkerman

Samburo AVo 68-R100 på Sundbro i Uppsala Flyglärare Odd Wikner och Anton Wikner klar för start Foto: J Åkerman Utbildning till Pilot på motorsegelflygplan i Uppsala Flygklubb Samburo AVo 68-R100 på Sundbro i Uppsala Flyglärare Odd Wikner och Anton Wikner klar för start Foto: J Åkerman Drömmen om att flyga bland

Läs mer

6.5 Effektbehov för oaccelererad planflykt

6.5 Effektbehov för oaccelererad planflykt 6.5 Effektbehov för oaccelererad planflykt Jetmotorn levererar dragkraft (anges i Newton el. pounds) En kolvmotor levererar effekt (anges i kw el. hästkrafter) Medan dragkraftskurvor (T R och T A ) fungerar

Läs mer

24 SIDOR ÄLSKADE FLYGPLAN!

24 SIDOR ÄLSKADE FLYGPLAN! HÄLSINGETIDNINGAR LÖRDAG 27 AUGUSTI 2011 24 SIDOR HEJ HÄLSING 2 Hanna gillar filmer med Julia Roberts MODE 8 9 Länge leve den klassiska handväskan KRÖNIKA 3 Med grusade drömmar om vinnarcirkeln ÄLSKADE

Läs mer

Segelflyg en sport som passar alla!

Segelflyg en sport som passar alla! Segelflyg är en sport där du i ett segelflygplan blir uppbogserad av ett motorflygplan till 500-1000 meters höjd och där utnyttjar du uppåtvindar s.k. termik vilket bildas när solen lyser på en markyta.

Läs mer

Slutrapport RL 2013:18

Slutrapport RL 2013:18 ISSN 1400-5719 Slutrapport RL 2013:18 Olycka den 24 juni 2013 med motorsegelflygplanet SE-UDA vid Huggenäs, Värmlands län. Diarienr L-78/13 2013-11-13 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt.

Läs mer

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 5. Utbildningsplan till segelflygcertifikat

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 5. Utbildningsplan till segelflygcertifikat Utbildning Sid nr 1 av 5 Utbildningsplan till segelflygcertifikat Startmetod: Flygstart, vinschstart eller självstartande segelflygplan (SLG). Kursens längd: Den praktiska utbildningen skall fördelas på

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 7. Utbildningsplan för segelflygcertifikat begränsat till motorsegelflygplan (TMG)

Segelflyghandboken. Utbildning Sid nr 1 av 7. Utbildningsplan för segelflygcertifikat begränsat till motorsegelflygplan (TMG) Utbildning Sid nr 1 av 7 Utbildningsplan för segelflygcertifikat begränsat till motorsegelflygplan (TMG) Allmänt Förare som genomgått utbildning enligt denna utbildningsplan erhåller segelflygcertifikat

Läs mer

Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1

Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 "Box Position Mät ut med hjälp av pinnen: lite mer än axelbrett mellan fötterna, pinnen ska gå i linje med fotens inre sida och axelns yttre sida. Aktiv Sidoböjning

Läs mer

Formula Dice Regelverk

Formula Dice Regelverk Formula Dice Regelverk Innehållsförteckning Sida Grunder Principer för ett bra spel 1 Förkortningar 1 Inför loppet Före loppet Under loppet Efter loppet Startordning 2 Väder 2 Spelarkortet 3 Däck 3 Vinginställning

Läs mer

Tips för alla, från nybörjare till elitspelare. Övningar som träningen bygger på.

Tips för alla, från nybörjare till elitspelare. Övningar som träningen bygger på. Tips för alla, från nybörjare till elitspelare. För alla som tränar, oavsett nivå, är kanske det viktigaste att innan träningen förbereda sig på det man skall göra. Detta gäller mat, vila, mental uppladdning(tänka

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA NÅGRA ORD OM STENVARPA KASTBANAN OCH DESS MARKERINGAR

VÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA NÅGRA ORD OM STENVARPA KASTBANAN OCH DESS MARKERINGAR VÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA Varpa är en precisionsidrott som kan utövas av vem som helst, oavsett ålder eller kön. I varje fall när det gäller varpa som motions- och familjeidrott. Som tävlingsidrott

Läs mer

Umeå Fallskärmsklubb www.skydiveumea.se

Umeå Fallskärmsklubb www.skydiveumea.se Umeå Fallskärmsklubb www.skydiveumea.se Sida: 1 BLOCK TEST: INTRODUKTION Inför tandemhoppet ska blockgenomgång ske med en instruktör. Utklättring, nedräkning, uthopp. Gå igenom med eleven hur detta kommer

Läs mer

Helikoptercertifikat 2000

Helikoptercertifikat 2000 2000-05-01 Helikoptercertifikat 2000 1 Certifikatregler för radiostyrda helikoptrar Allmän del Läs igenom SMFF:s säkerhetsbestämmelser för radiostyrda modellflygplan. All flygning skall alltid ske med

Läs mer

Waco Bruksanvisning. Data: Spännvidd: 990mm Längd: 800mm

Waco Bruksanvisning. Data: Spännvidd: 990mm Längd: 800mm Waco Bruksanvisning Data: Spännvidd: 990mm Längd: 800mm RC Innehåll: Fykanals fabriksmonterad radio Tre fabriksmonterade microservon Fabriksmonterad motor (brushless outer runner) Fabriksmonterat fartreglage

Läs mer

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA

LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA Jag har varit sjuk och vill få hjälp att komma tillbaka till löpningen och en frisk, vältränad kropp. Jag ska springa Lidingö Tjejlopp 10

Läs mer

Utelandningar. Henrik Svensson Segelflyginspektör Segelflyget. Elev efter genomförd utelandning

Utelandningar. Henrik Svensson Segelflyginspektör Segelflyget. Elev efter genomförd utelandning Utelandningar Henrik Svensson Segelflyginspektör Segelflyget Elev efter genomförd utelandning 1. Utbildningsplan -utelandningsövningar 2. Tips och råd vid utelandningar 3. Lära sig av misstag 4. Sammanfattning

Läs mer

Haverier och störningar 2007

Haverier och störningar 2007 Haverier och störningar 2007 9 haverier 19 störningar Antal haverier 1998-2007 20 0,35 Antal haverier 15 10 5 13 13 16 18 18 15 17 8 7 9 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 Antal haverier per 1000 flygningar 0

Läs mer

Rapport RL 2003:12. Olycka med segelflygplanet SE-UMS på Falköping/Ålleberg flygplats, O län den 18 maj 2002

Rapport RL 2003:12. Olycka med segelflygplanet SE-UMS på Falköping/Ålleberg flygplats, O län den 18 maj 2002 ISSN 1400-5719 Rapport RL 2003:12 Olycka med segelflygplanet SE-UMS på Falköping/Ålleberg flygplats, O län den 18 maj 2002 Dnr L-027/02 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet

Läs mer

MODELLFLYGMÄRKEN- Brons, Silver och Guld MODELLFLYGMÄRKEN- Brons, Silver och Guld. SMFF:s Modellflygmärken- Brons, Silver och Guld TIPSET

MODELLFLYGMÄRKEN- Brons, Silver och Guld MODELLFLYGMÄRKEN- Brons, Silver och Guld. SMFF:s Modellflygmärken- Brons, Silver och Guld TIPSET Modellflygmärken - Brons, Silver och Guld (1997-04-27) Följande märken finns friflyg, segel friflyg, gummimotor friflyg, förbränningsmotor linflyg, speed linflyg, stunt linflyg, team-racing linflyg, combat

Läs mer

Navigering med GPS. Förstå och öva på våra GPS-enheter SeeYou-programmet och GPS-loggar. Poul Kongstad och Walter Hansson. Kronobergs Segelflygklubb

Navigering med GPS. Förstå och öva på våra GPS-enheter SeeYou-programmet och GPS-loggar. Poul Kongstad och Walter Hansson. Kronobergs Segelflygklubb 1 Navigering med GPS Förstå och öva på våra GPS-enheter SeeYou-programmet och GPS-loggar Poul Kongstad och Walter Hansson 2 Flyg bättre med GPS och flygdator 1 Lär känna våra fina flyginstrument Roligare

Läs mer

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL

ROCKJET GRUPP A (GY) FRITT FALL GRUPP A (GY) FRITT FALL a) Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man sitter högst upp. b) Titta

Läs mer

Bygginstruktion Extra 300 EPP 830mm

Bygginstruktion Extra 300 EPP 830mm Bygginstruktion Extra 300 EPP 830mm 1. Kapa till och limma 5x0,5mm kolfiberlist på vingens framkant. Tejpa även vingspetsarna för att få bättre hållfasthet. Behandla med UHUPor först. Tejpen fäster ej

Läs mer

Böj ena knäet, Böj sedan överkroppen TÄNK PÅ:

Böj ena knäet, Böj sedan överkroppen TÄNK PÅ: Aktiv Sidoböjning Utgångsposition, stående i atletisk position, med fötterna brett isär, ett riktvärde är att stå lite bredare än vad som känns bekvämt. Greppa pinnen med tummarna precis utanför höfterna.

Läs mer

MINIUM INSTRUKTIONSBOK. Cessna centurion 01.10651

MINIUM INSTRUKTIONSBOK. Cessna centurion 01.10651 01.10651 Ver 1.0 INSTRUKTIONSBOK MINIUM Cessna centurion! Viktigt att du läser igenom hela instruktionsboken innan du börjar använda modellen! Tänk på säkerheten! Minium Cessna 210 Centurion 1 Art. no

Läs mer

Utbildning till pilot på motorsegelflygplan i Uppsala flygklubb

Utbildning till pilot på motorsegelflygplan i Uppsala flygklubb Utbildning till pilot på motorsegelflygplan i Uppsala flygklubb Utbildning på motorseglare Har du funderat på att utbilda dig till motorsegelflygpilot med möjligheten att bli segelflygare eller senare

Läs mer

NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 1

NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 1 1 NÅ LÄNGRE - och KOM HEM del 1 Vad är Mc Cready s teori? Delfinflygning Walter Hansson och Poul Kongstad 2 NÅ LÄNGRE - och KOM HEM Del 1 McCready-teorin Delfinflygning Del 2 Trattar Utelandning Handdator

Läs mer

Slutrapport RL 2013:08

Slutrapport RL 2013:08 ISSN 1400-5719 Slutrapport RL 2013:08 Olycka den 20 september 2012 med motorsegelflygplanet SE-UDP på Sollefteå/Långsele flygplats, Västernorrlands län. Diarienr L-109/12 2013-03-27 SHK undersöker olyckor

Läs mer

Frågor - Högstadiet. Grupp 1. Jetline. Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet)

Frågor - Högstadiet. Grupp 1. Jetline. Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) Grupp 1 Jetline Mät och räkna: Före eller efter: Hur låter det när tåget dras uppför första backen? Vad beror det på? (Tips finns vid teknikbordet) Var under turen känner du dig tyngst? Lättast? Spelar

Läs mer

ISSN 1400-5719. Rapport RL 2009:01. Olycka med flygplanet SE-IIX på Norasjön, T län, den 10 juni 2008

ISSN 1400-5719. Rapport RL 2009:01. Olycka med flygplanet SE-IIX på Norasjön, T län, den 10 juni 2008 ISSN 1400-5719 Rapport RL 2009:01 Olycka med flygplanet SE-IIX på Norasjön, T län, den 10 juni 2008 Dnr L-12/08 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna är

Läs mer

Snabbhetsträning. Upplands Distriktslag -94. Vid frågor, kontakta Jonas på: 1 info@footballspeedacademy.com

Snabbhetsträning. Upplands Distriktslag -94. Vid frågor, kontakta Jonas på: 1 info@footballspeedacademy.com Snabbhetsträning Upplands Distriktslag -94 1 info@footballspeedacademy.com Innehållsförteckning Information!!!!!!!! 3 Uppvärmning!!!!!!!! 3 Mobility/Flexibility!!!!!!!!! 3 Activation!!!!!!!!!! 6 Precompetition!!!!!!!!!!

Läs mer

MINIUM INSTRUKTIONSBOK. Cessna centurion 01.10651

MINIUM INSTRUKTIONSBOK. Cessna centurion 01.10651 01.10651 Ver 1.0 INSTRUKTIONSBOK MINIUM Cessna centurion! Viktigt att du läser igenom hela instruktionsboken innan du börjar använda modellen! Tänk på säkerheten! Minium Cessna 210 Centurion 1 Art. no

Läs mer

PDA för segelflygning

PDA för segelflygning 1 PDA för segelflygning Använd PDA för segelflygning SeeYou Mobile Poul Kongstad 2 Använda SeeYou (Mobile) Inledning SeeYou och SeeYou Mobile SeeYou Mobile under flygning Testa Före och efter flygning

Läs mer

Kapitel 10: Sidvärtsrörelser

Kapitel 10: Sidvärtsrörelser Kapitel 10: Den här övningen (öppna) har så många förtjänster att jag räknar den som alpha och omega bland alla övningar för hästen som syftar till att utveckla fullständig lösgjordhet och perfekt rörlighet

Läs mer

INSTRUKTIONSBOK 01.10652. Viktigt att du läser igenom hela instruktionsboken innan du börjar använda modellen! Tänk på säkerheten!

INSTRUKTIONSBOK 01.10652. Viktigt att du läser igenom hela instruktionsboken innan du börjar använda modellen! Tänk på säkerheten! 01.10652 Ver 1.0 INSTRUKTIONSBOK CITABRIA! Viktigt att du läser igenom hela instruktionsboken innan du börjar använda modellen! Tänk på säkerheten! Minium Citabria 1 Art. no 01.30861 1 Inledning Gratulerar

Läs mer

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UNG i Fivlered, O län, den 7/ SHK Dnr L-18/07

Rapport. Olycka med segelflygplanet SE-UNG i Fivlered, O län, den 7/ SHK Dnr L-18/07 Rapport Olycka med segelflygplanet SE-UNG i Fivlered, O län, den 7/8 2007 SHK Dnr L-18/07 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering eller annat ändamål använda allt material

Läs mer

Sollfahrtteori. Historik, teori och praktiska råd. DFS Reiher. Robert Danewid

Sollfahrtteori. Historik, teori och praktiska råd. DFS Reiher. Robert Danewid Sollfahrtteori Historik, teori och praktiska råd Robert Danewid DFS Reiher Kursen behandlar grundläggande teori och historik om Termikflygning Sollfahrt Finalglidning Blandat med praktiska tips Polarkurvan

Läs mer

Hur trimmar jag mitt aerobaticplan för bästa prestanda?

Hur trimmar jag mitt aerobaticplan för bästa prestanda? Hur trimmar jag mitt aerobaticplan för bästa prestanda? Allmänt En viktig men ofta förbisedd faktor för att kunna flyga aerobatic med precision är intrimningen av flygplanet. Detta avser inte de grundläggande

Läs mer

Nivå 2 Lära för att träna 9-10 år

Nivå 2 Lära för att träna 9-10 år Nivå 2 Lära för att träna 9-10 år Fokusområden: - Driva - Passa - Mottagning - Vändning - Riktningsförändring - Avslut - Väggspel - Spelbarhet, Spelavstånd Spelarens mognad Fysisk utveckling Lugn tillväxtperiod

Läs mer

Mjukare gång Halverat effektbehov

Mjukare gång Halverat effektbehov Mjukare gång Halverat effektbehov Utveckling av den planande motorbåten Jürgen Sass Februari 2006 Mjukare gång Halverat effektbehov Utveckling av den planande motorbåten Idealbåten Den ideala båten skall

Läs mer

FLYBABY INSTRUKTIONSBOK 01.10653

FLYBABY INSTRUKTIONSBOK 01.10653 01.10653 Ver 1.0 INSTRUKTIONSBOK FLYBABY! Viktigt att du läser igenom hela instruktionsboken innan du börjar använda modellen! Tänk på säkerheten! Minium FlyBaby Art. no 01.30861 1 Inledning Gratulerar

Läs mer

Kursmaterial D-60 träning 2008. Tema: Timing

Kursmaterial D-60 träning 2008. Tema: Timing Kursmaterial D-60 träning 2008 Tema: Timing Temat för årets kurs var timing. Vi startade med en genomgång i studion där Niklas demonstrerade vad en screening var för något. Därefter förevisades hur man

Läs mer

Att tänka på inför friidrottstävling

Att tänka på inför friidrottstävling Att tänka på inför friidrottstävling Före tävling Tävlingar får ni reda på via friidrottsgruppen eller så läser ni själva på Smålands Friidrottsförbunds hemsida www.smfif.se och där under Tävlingar. Då

Läs mer

LEKTION PÅ GRÖNA LUND GRUPP A (GY)

LEKTION PÅ GRÖNA LUND GRUPP A (GY) LEKTION PÅ GRÖNA LUND GRUPP A (GY) t(s) FRITT FALL Hur långt är det till horisonten om man är 80 m.ö.h.? Titta på en karta i förväg och försök räkna ut hur långt man borde kunna se åt olika håll när man

Läs mer

ASK 21 över Uppsala Foto: F Ödén

ASK 21 över Uppsala Foto: F Ödén Företagsflygning med provlektioner i segelflyg i Uppsala Flygklubb ASK 21 över Uppsala Foto: F Ödén Har ni tröttnat på vanliga representationsmiddagar? Skulle ni vilja bjuda era kunder eller anställda

Läs mer

Grundläggande aerodynamik, del 2

Grundläggande aerodynamik, del 2 Grundläggande aerodynamik, del 2 Mer om vingprofiler Kort om flygplanets anatomi Lyftkraft/lyftkraftskoefficienten, C L Alternativa metoder för lyftkraftsalstring Vingar 1 Vingprofiler Välvd/tjock profil

Läs mer

LYCKA TILL! För ytterligare information: Annamari Jääskeläinen Ungdomsansvarig. Finlands Handbollförbund

LYCKA TILL! För ytterligare information: Annamari Jääskeläinen Ungdomsansvarig. Finlands Handbollförbund Det är meningen att utföra teknikmärket som en del av handbollsspelarens vardagliga träning. Det är meningen att utföra övningarna på träningar under tränarens ledning. Man behöver inte gå igenom alla

Läs mer

SPECIFIKATIONER. Spännvidd: 1010 mm Vingyta: 15,8 dm² Längd: 750 mm Flygvikt: 610 g Vingbelastning: 39 g/dm²

SPECIFIKATIONER. Spännvidd: 1010 mm Vingyta: 15,8 dm² Längd: 750 mm Flygvikt: 610 g Vingbelastning: 39 g/dm² SPECIFIKATIONER Spännvidd: 1010 mm Vingyta: 15,8 dm² Längd: 750 mm Flygvikt: 610 g Vingbelastning: 39 g/dm² Höjdroder, sidroder, skevroder (extra servo krävs) och motorkontroll Inkluderar en förinstallerad,

Läs mer

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN

FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN FÖRKORTA DIN VÄG PÅ BANAN Av Marie Hansson - Känns hunden för snabb? - Har du svårt att hinna dit du vill på banan? Själva kärnan i lösningen på problemet borde väl vara att förkorta din väg? Ju svårare

Läs mer

Fotbollskolan barn födda 2002 Våren 2009

Fotbollskolan barn födda 2002 Våren 2009 2009-04-05 Sida 1 av 5 Välkommen till fotbollskolan Fotboll är en meningsfull sysselsättning året runt. För att få ett friskare och roligare liv och inte minst - för att lära sig samarbeta. Drivkraften

Läs mer

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket Våtflugefiske Det traditionella våtflugefisket har under senare år alltmer kommit i skymundan. Torrflugefiske och nymffiske har brett ut sig i stället. Ibland kan dock våtflugan med sitt ofta mjuka hackel

Läs mer

Grupp 1: Kanonen: Launch + Top Hat + Lilla Lots

Grupp 1: Kanonen: Launch + Top Hat + Lilla Lots Grupp 1: Kanonen: Launch + Top Hat + Lilla Lots Kanonen liknar inte en vanlig berg- och dalbana. Uppdraget- den långa backen där berg- och dalbanetåg sakta dras upp - har ersatts med en hydraulisk utskjutning.

Läs mer

Olycka med segelflygplanet SE-UEG på Landskrona flygplats, M län, den 15/ SHK Dnr L-08/07

Olycka med segelflygplanet SE-UEG på Landskrona flygplats, M län, den 15/ SHK Dnr L-08/07 Rapport Olycka med segelflygplanet SE-UEG på Landskrona flygplats, M län, den 15/4 2007 SHK Dnr L-08/07 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering eller annat ändamål använda

Läs mer

Några små tips om att träna på utsatt fågel

Några små tips om att träna på utsatt fågel Några små tips om att träna på utsatt fågel Att träna sin fågelhund på utsatt fågel, vanligen rapphöns eller fasan, har blivit rätt populärt. Gör man rätt kan det vara en effektiv och förhållandevis enkel

Läs mer

REGLER FÖR KLASS F3B-T. RADIOKONTROLLERADE SEGELFLYGMODELLER FÖR HÖJDSTART. ANTAGNA 2004 03 21.

REGLER FÖR KLASS F3B-T. RADIOKONTROLLERADE SEGELFLYGMODELLER FÖR HÖJDSTART. ANTAGNA 2004 03 21. REGLER FÖR KLASS F3B-T. RADIOKONTROLLERADE SEGELFLYGMODELLER FÖR HÖJDSTART. ANTAGNA 2004 03 21. Modelldata: Total bäryta max 150 dm2 Bärytebelastning max 75 g min 12 g/dm Flygvikt max 5 kg Specifikationer:

Läs mer

Marknaden. Nu när tusentals gamla sportflygplan skall bytas ut finns det möjligheter att ta stora marknadsandelar.

Marknaden. Nu när tusentals gamla sportflygplan skall bytas ut finns det möjligheter att ta stora marknadsandelar. Stora cumulusmoln ligger som ett pärlband bredvid dig. Du sänker nosen och en märkbar acceleration infinner sig omedelbart. När fartmätaren visar 300 km/h tar du spaken åt dig och g-lasterna pressar behagligt

Läs mer

Bouleträning. (Ovanstående text är inspirerad av Anders Gerestrands hemsida: www.) geocities.com/boulesidan.)

Bouleträning. (Ovanstående text är inspirerad av Anders Gerestrands hemsida: www.) geocities.com/boulesidan.) Bouleträning Bouleteknik Målet i boule är kasta sina klot på ett sådant sätt att de gör störst nytta. Detta är svårt att göra om man inte har full kontroll över kloten. Visst kan dåliga klot studsa rätt

Läs mer

SmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort!

SmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! S TRÄNA HEMMA PROGRAM 28 SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! Kom i form hemma Vi träffar många personer som tränar mycket och som är motiverade och som har

Läs mer

Några enkla övningar för de allra minsta

Några enkla övningar för de allra minsta Några enkla övningar för de allra minsta Var sin boll Var sin boll bra kom igång-övning 1.Driva runt på begränsad yta med olika instruktioner:driva med höger-vänster fot,trixa,byta boll med kompisen stanna

Läs mer

Att träna och köra eldriven rullstol

Att träna och köra eldriven rullstol Bilaga 12:5 1(13) Att träna och köra eldriven rullstol Mål och delmål för barn och ungdomar. Tidsfaktorn är viktig vilket ställer krav på den som skall handleda. att kunna invänta att inte skynda på att

Läs mer

NINE EAGELS. Art. nr. 04.NE312. www.nineeagle.se / www.nineeagle.no

NINE EAGELS. Art. nr. 04.NE312. www.nineeagle.se / www.nineeagle.no NINE EAGELS Bravo III Art. nr. 04.NE312 www.nineeagle.se / www.nineeagle.no 1 Tack för att du har valt NineEagles. Vi hoppas att du får mycket nöje med din modell. Vi ber dig läsa igenom manualen och noga

Läs mer

Solfångaren LESOL 5 AR Monteringsanvisning

Solfångaren LESOL 5 AR Monteringsanvisning 1 (20) Solfångaren LESOL 5 R Monteringsanvisning Lyft upp solfångarna för hand eller med kran båda sätten går bra! Tänk på arbetarskyddet! 2 (20) Något om väderstreck och lutning ästa solvärmeutbytet ger

Läs mer

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004 OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004 Ibland dyker det upp ord som är så fantastiskt användbara och bra att man inte kan begripa hur man någonsin klarat sig utan

Läs mer

LUFTFARTSBESTÄMMELSE PEL M2-41 CERTIFIKAT FÖR SEGELFLVGARE

LUFTFARTSBESTÄMMELSE PEL M2-41 CERTIFIKAT FÖR SEGELFLVGARE LUFTFARTSBESTÄMMELSE PEL M2-41 ILMAILUHALLINTO LUFHAATSFÖRVALTNI NGEN FINNISH CIVIL AW'IT!ON AUlHOfiiTY 20.12.2007 PB 186, 01531 VANDA, FINLAND, tel. 358 (0)9 4250 11, fax 358 (0)9 4250 2898 www.l uftfa

Läs mer

Fotbollsskolan. skott.indd 1 07-06-05 16.17.58

Fotbollsskolan. skott.indd 1 07-06-05 16.17.58 Fotbollsskolan skott.indd 1 07-06-05 16.17.58 Välkommen till fotbollsskolan! Fotboll är en meningsfull sysselsättning året runt. För att få ett friskare och roligare liv och inte minst - för att lära sig

Läs mer

Sommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005)

Sommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005) Sommarträning för juniorer (30.5.-19.6.2005) Syfte och ändamål Syftet med denna träningsperiod är att Du efter tre veckor skall ha påbörjat träning av grunduthållighet och grundstyrka. Vi kommer att träna

Läs mer

9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn:

9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn: 9- Koordinatsystem och funktioner. Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig vad ett koordinatsystem är och vilka egenskaper det har. I ett koordinatsystem kan man representera matematiska funktioner

Läs mer

Sträckflygning intro 2

Sträckflygning intro 2 1 Sträckflygning intro 2 Har du flugit tagit ut loggfiler SeeYou RST? Hur ser det ut i rst-online.se? GPS-genomgång idag Loggfiler från FLARM och GPS-NAV (förra gången) Skapa en bana och deklarera den

Läs mer

BMX tränings- kompendium

BMX tränings- kompendium 2014 BMX tränings- kompendium Skapat av: Mikael Johnsson, Filip Svanberg och Robin Mattsson Innehåll 1. Uppvärmningar... 4 1.1 Uppvärmning på bana variant 1... 4 1.2 Uppvärmning på bana variant 2.... 4

Läs mer

Två typer av stabilitet: statisk och dynamisk

Två typer av stabilitet: statisk och dynamisk Stabilitet Två typer av stabilitet: statisk och dynamisk Statisk stabilitet: hur flygplanet reagerar på störning vindbyar, hastiga spakrörelser, turbulens etc. Statisk längd- och tvärstabilitet Dynamisk

Läs mer

Grattis. till ditt presentkort. på en provutbildning som segelflygpilot i Uppsala Flygklubb. Ventus C över Uppsala, vy mot Arlanda.

Grattis. till ditt presentkort. på en provutbildning som segelflygpilot i Uppsala Flygklubb. Ventus C över Uppsala, vy mot Arlanda. Grattis till ditt presentkort på en provutbildning som segelflygpilot i Uppsala Flygklubb Ventus C över Uppsala, vy mot Arlanda. Foto: L-E Hansson Du kommer att få en oförglömlig upplevelse något utöver

Läs mer

Flyg säkert 2. Nödurstigning/ fallskärm Provlektioner. Utelandning Flygsäkerhetsprogram Flyg säkert 2

Flyg säkert 2. Nödurstigning/ fallskärm Provlektioner. Utelandning Flygsäkerhetsprogram Flyg säkert 2 Flyg säkert 2 Attityder/ beteenden SLG/ SSG/TMG Nödurstigning/ fallskärm Provlektioner Utelandning Flygsäkerhetsprogram Flyg säkert 2 Fokus på Attityder/beteenden Fokus på Nödurstigning/anv. av fallskärm

Läs mer

Aerodynamik - Prestanda

Aerodynamik - Prestanda Aerodynamik - Prestanda Syfte/mål med föreläsningarna: Förståelse för digram och ekvationer Förståelse för vad som styr design 1 Innehåll Vad ska vi gå igenom? C L /C D -polarkurva Rörelseekvationer Flygning

Läs mer