Lektion 5: Innehåll. Bernoullis ekvation. c 5MT007: Lektion 5 p. 1
|
|
|
- Erika Andreasson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation c 5MT007: Lektion 5 p. 1
2 Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation Reynoldstal (Re) c 5MT007: Lektion 5 p. 1
3 Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation Reynoldstal (Re) Kavitation c 5MT007: Lektion 5 p. 1
4 Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation Reynoldstal (Re) Kavitation Laminär strömning c 5MT007: Lektion 5 p. 1
5 Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation Reynoldstal (Re) Kavitation Laminär strömning Tryckströmning c 5MT007: Lektion 5 p. 1
6 Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation Reynoldstal (Re) Kavitation Laminär strömning Tryckströmning Spaltströmning c 5MT007: Lektion 5 p. 1
7 Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation Reynoldstal (Re) Kavitation Laminär strömning Tryckströmning Spaltströmning Rörströmning c 5MT007: Lektion 5 p. 1
8 Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation Reynoldstal (Re) Kavitation Laminär strömning Tryckströmning Spaltströmning Rörströmning Strömningar i strypningar c 5MT007: Lektion 5 p. 1
9 Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation Reynoldstal (Re) Kavitation Laminär strömning Tryckströmning Spaltströmning Rörströmning Strömningar i strypningar Densitär strypning c 5MT007: Lektion 5 p. 1
10 Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation Reynoldstal (Re) Kavitation Laminär strömning Tryckströmning Spaltströmning Rörströmning Strömningar i strypningar Densitär strypning Engångsmotstånd c 5MT007: Lektion 5 p. 1
11 Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation Reynoldstal (Re) Kavitation Laminär strömning Tryckströmning Spaltströmning Rörströmning Strömningar i strypningar Densitär strypning Engångsmotstånd Bulk-Modulus c 5MT007: Lektion 5 p. 1
12 Lektion 5: Kavitation Vid kavitation uppstår blåsor i vätskan Skapas av lokala trycksänkningar i vätskan. c 5MT007: Lektion 5 p. 2
13 Lektion 5: Kavitation Vid kavitation uppstår blåsor i vätskan Skapas av lokala trycksänkningar i vätskan. Luften som är bunden i oljan frigörs. c 5MT007: Lektion 5 p. 2
14 Lektion 5: Kavitation Vid kavitation uppstår blåsor i vätskan Skapas av lokala trycksänkningar i vätskan. Luften som är bunden i oljan frigörs. Oljan börjar koka pga trycksänkningen. c 5MT007: Lektion 5 p. 2
15 Lektion 5: Kavitation Vid kavitation uppstår blåsor i vätskan Skapas av lokala trycksänkningar i vätskan. Luften som är bunden i oljan frigörs. Oljan börjar koka pga trycksänkningen. När trycket ökar försvinner bubblorna. c 5MT007: Lektion 5 p. 2
16 Lektion 5: Kavitation Vid kavitation uppstår blåsor i vätskan Skapas av lokala trycksänkningar i vätskan. Luften som är bunden i oljan frigörs. Oljan börjar koka pga trycksänkningen. När trycket ökar försvinner bubblorna. Trycket får aldrig understiga vätskan partiella ångtryck. c 5MT007: Lektion 5 p. 2
17 Lektion 5: Kavitation Vid kavitation uppstår blåsor i vätskan Skapas av lokala trycksänkningar i vätskan. Luften som är bunden i oljan frigörs. Oljan börjar koka pga trycksänkningen. När trycket ökar försvinner bubblorna. Trycket får aldrig understiga vätskan partiella ångtryck. Kavitation hörs som ett rasslande ljud, "grus". c 5MT007: Lektion 5 p. 2
18 Lektion 5: Sätt att undvika kavitation Följande kan göras för att undvika kavitation: Grova sugledningar. c 5MT007: Lektion 5 p. 3
19 Lektion 5: Sätt att undvika kavitation Följande kan göras för att undvika kavitation: Grova sugledningar. Hastigheten i sugledning < 1m/s. c 5MT007: Lektion 5 p. 3
20 Lektion 5: Sätt att undvika kavitation Följande kan göras för att undvika kavitation: Grova sugledningar. Hastigheten i sugledning < 1m/s. Pumpen placeras under tanknivån. c 5MT007: Lektion 5 p. 3
21 Lektion 5: Sätt att undvika kavitation Följande kan göras för att undvika kavitation: Grova sugledningar. Hastigheten i sugledning < 1m/s. Pumpen placeras under tanknivån. Matningspump kan adderas till t.ex. större o dyr pump. c 5MT007: Lektion 5 p. 3
22 Lektion 5: Sätt att undvika kavitation Följande kan göras för att undvika kavitation: Grova sugledningar. Hastigheten i sugledning < 1m/s. Pumpen placeras under tanknivån. Matningspump kan adderas till t.ex. större o dyr pump. Inga kraftiga krökar på hydraulledningar. c 5MT007: Lektion 5 p. 3
23 Lektion 5: Sätt att undvika kavitation Följande kan göras för att undvika kavitation: Grova sugledningar. Hastigheten i sugledning < 1m/s. Pumpen placeras under tanknivån. Matningspump kan adderas till t.ex. större o dyr pump. Inga kraftiga krökar på hydraulledningar. Kavitation kan orsaka diseleffekt i luftbubblor, dvs gasen i luftbubblorna antänds när de kommer under tryck. c 5MT007: Lektion 5 p. 3
24 Lektion 5: Laminär tryckströmning Laminär tryckströmning i en spalt Hastighetsprofil för Poiseuilleströmning i en spalt. c 5MT007: Lektion 5 p. 4
25 Lektion 5: Laminär tryckströmning Laminär tryckströmning i en spalt Hastighetsprofil för Poiseuilleströmning i en spalt. Vid inloppet strömmar det lika snabbt i alla skikt. c 5MT007: Lektion 5 p. 4
26 Lektion 5: Laminär tryckströmning Laminär tryckströmning i en spalt Hastighetsprofil för Poiseuilleströmning i en spalt. Vid inloppet strömmar det lika snabbt i alla skikt. Parabeln fås om ytorna har samma hastighet. c 5MT007: Lektion 5 p. 4
27 Lektion 5: Laminär tryckströmning Laminär tryckströmning i en spalt Hastighetsprofil för Poiseuilleströmning i en spalt. Vid inloppet strömmar det lika snabbt i alla skikt. Parabeln fås om ytorna har samma hastighet. Parabeln utvecklad efter sträckan L = Re 2h. c 5MT007: Lektion 5 p. 4
28 Lektion 5: Laminär tryckströmning Laminär tryckströmning i en spalt Hastighetsprofil för Poiseuilleströmning i en spalt. Vid inloppet strömmar det lika snabbt i alla skikt. Parabeln fås om ytorna har samma hastighet. Parabeln utvecklad efter sträckan L = Re 2h. Flödet skapas pga tryckskillnad. c 5MT007: Lektion 5 p. 4
29 Lektion 5: Släpströmning Hastighetsprofilen vid släpströmning i en spalt Vid släpströmning rör sig väggarna. c 5MT007: Lektion 5 p. 5
30 Lektion 5: Släpströmning Hastighetsprofilen vid släpströmning i en spalt Vid släpströmning rör sig väggarna. Hastighetsprofilen blir linjär. c 5MT007: Lektion 5 p. 5
31 Lektion 5: Släpströmning Hastighetsprofilen vid släpströmning i en spalt Vid släpströmning rör sig väggarna. Hastighetsprofilen blir linjär. Väggrörelserna är orsaken till flödet, inte trycket. c 5MT007: Lektion 5 p. 5
32 Lektion 5: Släpströmning Hastighetsprofilen vid släpströmning i en spalt Vid släpströmning rör sig väggarna. Hastighetsprofilen blir linjär. Väggrörelserna är orsaken till flödet, inte trycket. Uppkommer t.ex. i roterande delar i en motor. c 5MT007: Lektion 5 p. 5
33 Lektion 5: Släpströmning Hastighetsprofilen vid släpströmning i en spalt Vid släpströmning rör sig väggarna. Hastighetsprofilen blir linjär. Väggrörelserna är orsaken till flödet, inte trycket. Uppkommer t.ex. i roterande delar i en motor. Den medsläpade volymströmen blir q = u 2 b h. c 5MT007: Lektion 5 p. 5
34 Lektion 5: Laminärt eller turbulent flöde? Laminär resp. turbulent strömning Laminär strömning; skikt strömning. c 5MT007: Lektion 5 p. 6
35 Lektion 5: Laminärt eller turbulent flöde? Laminär resp. turbulent strömning Laminär strömning; skikt strömning. Turbulent strömning; strömning med virvlar. c 5MT007: Lektion 5 p. 6
36 Lektion 5: Laminärt eller turbulent flöde? Laminär resp. turbulent strömning Laminär strömning; skikt strömning. Turbulent strömning; strömning med virvlar. Vid turbulent strömning finns inte skikten. c 5MT007: Lektion 5 p. 6
37 Lektion 5: Laminärt eller turbulent flöde? Laminär resp. turbulent strömning Laminär strömning; skikt strömning. Turbulent strömning; strömning med virvlar. Vid turbulent strömning finns inte skikten. Osborn Reynolds visade genom tester att man kan förutbestämma när turbulens inträffar. c 5MT007: Lektion 5 p. 6
38 Lektion 5: Laminärt eller turbulent flöde? Laminär resp. turbulent strömning Laminär strömning; skikt strömning. Turbulent strömning; strömning med virvlar. Vid turbulent strömning finns inte skikten. Osborn Reynolds visade genom tester att man kan förutbestämma när turbulens inträffar. Vid turbulens flyter vätskan trögt genom röret pga. hastighetsförluster. c 5MT007: Lektion 5 p. 6
39 Lektion 5: Laminärt eller turbulent flöde? Laminär resp. turbulent strömning Laminär strömning; skikt strömning. Turbulent strömning; strömning med virvlar. Vid turbulent strömning finns inte skikten. Osborn Reynolds visade genom tester att man kan förutbestämma när turbulens inträffar. Vid turbulens flyter vätskan trögt genom röret pga. hastighetsförluster. c 5MT007: Lektion 5 p. 6
40 Lektion 5: Laminärt eller turbulent flöde? Laminär resp. turbulent strömning I laminärt, visköst flöde, följer partiklar en bana. c 5MT007: Lektion 5 p. 7
41 Lektion 5: Laminärt eller turbulent flöde? Laminär resp. turbulent strömning I laminärt, visköst flöde, följer partiklar en bana. Turbulent flöde; partiklar åker huller om buller. c 5MT007: Lektion 5 p. 7
42 Lektion 5: Laminärt eller turbulent flöde? Laminär resp. turbulent strömning I laminärt, visköst flöde, följer partiklar en bana. Turbulent flöde; partiklar åker huller om buller. Virvlar, så kallade vortex, uppstår i turbulent flöde. c 5MT007: Lektion 5 p. 7
43 Lektion 5: Laminärt eller turbulent flöde? Laminär resp. turbulent strömning I laminärt, visköst flöde, följer partiklar en bana. Turbulent flöde; partiklar åker huller om buller. Virvlar, så kallade vortex, uppstår i turbulent flöde. Ett tal avgör typ av strömning; RE = v d h µ. c 5MT007: Lektion 5 p. 7
44 Lektion 5: Laminärt eller turbulent flöde? Laminär resp. turbulent strömning I laminärt, visköst flöde, följer partiklar en bana. Turbulent flöde; partiklar åker huller om buller. Virvlar, så kallade vortex, uppstår i turbulent flöde. Ett tal avgör typ av strömning; RE = v d h µ. Talet Re kallas för Reynoldstal. c 5MT007: Lektion 5 p. 7
45 Lektion 5: Laminärt eller turbulent flöde? RE = v d h µ Reynolds tal, Re, avgör typ av strömning. c 5MT007: Lektion 5 p. 8
46 Lektion 5: Laminärt eller turbulent flöde? RE = v d h µ Reynolds tal, Re, avgör typ av strömning. v= hastigheten, d h =diametern, µ=viskositeten. c 5MT007: Lektion 5 p. 8
47 Lektion 5: Laminärt eller turbulent flöde? RE = v d h µ Reynolds tal, Re, avgör typ av strömning. v= hastigheten, d h =diametern, µ=viskositeten. d h är den hydrauliska diametern, d h = 4A U. A är arean. U är omkretsen. c 5MT007: Lektion 5 p. 8
48 Lektion 5: Laminärt eller turbulent flöde? RE = v d h µ Reynolds tal, Re, avgör typ av strömning. v= hastigheten, d h =diametern, µ=viskositeten. d h är den hydrauliska diametern, d h = 4A U. A är arean. U är omkretsen. Om Re<2300 alltid laminär strömning. c 5MT007: Lektion 5 p. 8
49 Lektion 5: Laminärt eller turbulent flöde? RE = v d h µ Reynolds tal, Re, avgör typ av strömning. v= hastigheten, d h =diametern, µ=viskositeten. d h är den hydrauliska diametern, d h = 4A U. A är arean. U är omkretsen. Om Re<2300 alltid laminär strömning. Om Re>4000 är strömningen turbulent, men inte alltid. c 5MT007: Lektion 5 p. 8
50 Lektion 5: Laminärt eller turbulent flöde? RE = v d h µ Reynolds tal, Re, avgör typ av strömning. v= hastigheten, d h =diametern, µ=viskositeten. d h är den hydrauliska diametern, d h = 4A U. A är arean. U är omkretsen. Om Re<2300 alltid laminär strömning. Om Re>4000 är strömningen turbulent, men inte alltid. Om Re>2300 och Re<4000 kan det vara turbulent eller laminär strömning. c 5MT007: Lektion 5 p. 8
51 Lektion 5: Repetition av olika energiformer Olika energiformer: Kinetisk energi, E kin = mv2 2. Massan m, [kg]. Hastigheten v, [m/s]. c 5MT007: Lektion 5 p. 9
52 Lektion 5: Repetition av olika energiformer Olika energiformer: Kinetisk energi, E kin = mv2 2. Massan m, [kg]. Hastigheten v, [m/s]. Potentiell energi, E pot = mgh. c 5MT007: Lektion 5 p. 9
53 Lektion 5: Repetition av olika energiformer Olika energiformer: Kinetisk energi, E kin = mv2 2. Massan m, [kg]. Hastigheten v, [m/s]. Potentiell energi, E pot = mgh. Energi lagrad i en fjäder, E fjader = k s2 2. Fjäderkonstant k, [N/m]. Fjäderns intryckning s, [m]. c 5MT007: Lektion 5 p. 9
54 Lektion 5: Trycket från en vätskepelare En vätskepelare ger upphov till ett tryck p = ρ g h Trycket beror på vätskepelarens höjd, inte form. c 5MT007: Lektion 5 p. 10
55 Lektion 5: Trycket från en vätskepelare En vätskepelare ger upphov till ett tryck p = ρ g h Trycket beror på vätskepelarens höjd, inte form. ρ är densiteten. c 5MT007: Lektion 5 p. 10
56 Lektion 5: Trycket från en vätskepelare En vätskepelare ger upphov till ett tryck p = ρ g h Trycket beror på vätskepelarens höjd, inte form. ρ är densiteten. g är jordens gravitation. c 5MT007: Lektion 5 p. 10
57 Lektion 5: Bernoulli s ekvation ρv 2 + ρgh + p = konstant 2 Summan av trycket i ett snitt i en vätska är konstant. c 5MT007: Lektion 5 p. 11
58 Lektion 5: Bernoulli s ekvation ρv ρgh + p = konstant Summan av trycket i ett snitt i en vätska är konstant. ρv2 2, kinetiskt tryck. c 5MT007: Lektion 5 p. 11
59 Lektion 5: Bernoulli s ekvation ρv ρgh + p = konstant Summan av trycket i ett snitt i en vätska är konstant. ρv2 2, kinetiskt tryck. ρgh är ett tryck orsakat av en vätskepelare [N/m 2 ]. c 5MT007: Lektion 5 p. 11
60 Lektion 5: Bernoulli s ekvation ρv ρgh + p = konstant Summan av trycket i ett snitt i en vätska är konstant. ρv2 2, kinetiskt tryck. ρgh är ett tryck orsakat av en vätskepelare [N/m 2 ]. p representerar det omgivande trycket [N/m 2 ]. c 5MT007: Lektion 5 p. 11
61 Lektion 5: Bernoulli s ekvation ρv ρgh + p = konstant Summan av trycket i ett snitt i en vätska är konstant. ρv2 2, kinetiskt tryck. ρgh är ett tryck orsakat av en vätskepelare [N/m 2 ]. p representerar det omgivande trycket [N/m 2 ]. ρ är vätskans densitet. c 5MT007: Lektion 5 p. 11
62 Lektion 5: Bernoulli s ekvation ρv ρgh + p = konstant Summan av trycket i ett snitt i en vätska är konstant. ρv2 2, kinetiskt tryck. ρgh är ett tryck orsakat av en vätskepelare [N/m 2 ]. p representerar det omgivande trycket [N/m 2 ]. ρ är vätskans densitet. Formeln gäller vid ett stationärt flöde, v t = 0. c 5MT007: Lektion 5 p. 11
63 Lektion 5: Densitär strypning Flödet q, [m 3 /s]. Densitär strypning q = c k a 0 2(p 2 p 1 ) ρ c 5MT007: Lektion 5 p. 12
64 Lektion 5: Densitär strypning Flödet q, [m 3 /s]. Densiteten ρ, [kg/m 3 ] Densitär strypning q = c k a 0 2(p 2 p 1 ) ρ c 5MT007: Lektion 5 p. 12
65 Lektion 5: Densitär strypning Flödet q, [m 3 /s]. Densiteten ρ, [kg/m 3 ] Densitär strypning q = c k a 0 2(p 2 p 1 ) ρ Tryckskillnaden p = p 1 p 2 [N/m 2 ]. c 5MT007: Lektion 5 p. 12
66 Lektion 5: Densitär strypning Flödet q, [m 3 /s]. Densiteten ρ, [kg/m 3 ] Densitär strypning q = c k a 0 2(p 2 p 1 ) ρ Tryckskillnaden p = p 1 p 2 [N/m 2 ]. Arean på hålet a o, [m 2 ]. c 5MT007: Lektion 5 p. 12
67 c 5MT007: Lektion Hålprofil c [0,1], ofta c = a 5 p. 12 c [konst]. Lektion 5: Densitär strypning Flödet q, [m 3 /s]. Densiteten ρ, [kg/m 3 ] Densitär strypning q = c k a 0 2(p 2 p 1 ) ρ Tryckskillnaden p = p 1 p 2 [N/m 2 ]. Arean på hålet a o, [m 2 ].
68 Lektion 5: Vad ärc k? Flödet q, [m 3 /s]. Bild på en densitär strypning 2(p 2 p 1 ) q = c k a 0 ρ c 5MT007: Lektion 5 p. 13
69 Lektion 5: Vad ärc k? Flödet q, [m 3 /s]. Densiteten ρ, [kg/m 3 ] Bild på en densitär strypning 2(p 2 p 1 ) q = c k a 0 ρ c 5MT007: Lektion 5 p. 13
70 Lektion 5: Vad ärc k? Flödet q, [m 3 /s]. Densiteten ρ, [kg/m 3 ] Bild på en densitär strypning 2(p 2 p 1 ) q = c k a 0 ρ Tryckskillnaden p = p 1 p 2. c 5MT007: Lektion 5 p. 13
71 Lektion 5: Vad ärc k? Flödet q, [m 3 /s]. Densiteten ρ, [kg/m 3 ] Bild på en densitär strypning 2(p 2 p 1 ) q = c k a 0 ρ Tryckskillnaden p = p 1 p 2. Arean på hålet a o, [m 2 ]. c 5MT007: Lektion 5 p. 13
72 Lektion 5: Vena contacta! Vena contracta samt tryckfallet över en densitär strypning Vid midjan, vena contracta, är trycket lägst. c 5MT007: Lektion 5 p. 14
73 Lektion 5: Vena contacta! Vena contracta samt tryckfallet över en densitär strypning Vid midjan, vena contracta, är trycket lägst. Vid vena contracta är hastigheten som högst. c 5MT007: Lektion 5 p. 14
74 Lektion 5: Vena contacta! Vena contracta samt tryckfallet över en densitär strypning Vid midjan, vena contracta, är trycket lägst. Vid vena contracta är hastigheten som högst. Turbulent strömning uppstår efter hålet. c 5MT007: Lektion 5 p. 14
75 Lektion 5: Vena contacta! Vena contracta samt tryckfallet över en densitär strypning Vid midjan, vena contracta, är trycket lägst. Vid vena contracta är hastigheten som högst. Turbulent strömning uppstår efter hålet. Vid turbulent strömning får man energiförluster. c 5MT007: Lektion 5 p. 14
76 Lektion 5: Tryckfall vid inlopp Stömningsprofiler vid olika utformningar på inlopp Tryckfallet beror på kvadraten på strömningshastigheten och uformningen på inloppet. p = K L ρ u 2 2 (1) c 5MT007: Lektion 5 p. 15
77 Lektion 5: Tryckfall vid utlopp Inget tryckfall om arean på utloppet är stort. ρ u 2 p = K L 2 (2) c 5MT007: Lektion 5 p. 16
78 Lektion 5: Tryckfall vid areaändring Diagrammet beskriver tryckfall vid areaändringar Tryckförlusten vid vid olika areaändringar på en ledning. p = K L ρ u 2 2 (3) c 5MT007: Lektion 5 p. 17
79 Lektion 5: Mjukmanövrering. Slid med spår för mjukmanövrering och för centrering Mjukmanöverspår gör det lättare att manövrera ventilen med små utslag. c 5MT007: Lektion 5 p. 18
80 Lektion 5: Mjukmanövrering. Slid med spår för mjukmanövrering och för centrering Mjukmanöverspår gör det lättare att manövrera ventilen med små utslag. Lägre hysteres pga. positivt överlapp. c 5MT007: Lektion 5 p. 18
81 Lektion 5: Mjukmanövrering. Slid med spår för mjukmanövrering och för centrering Mjukmanöverspår gör det lättare att manövrera ventilen med små utslag. Lägre hysteres pga. positivt överlapp. Balanseringspåren på sliden skapar en hydrostatisk centrering. c 5MT007: Lektion 5 p. 18
p + ρv ρgz = konst. [z uppåt] Speciellt försumbara effekter av gravitation (alt. horisontellt):
![p + ρv ρgz = konst. [z uppåt] Speciellt försumbara effekter av gravitation (alt. horisontellt):](/thumbs/44/23208849.jpg "p + ρv ρgz = konst. [z uppåt] Speciellt försumbara effekter av gravitation (alt. horisontellt):")
BERNOULLIS EKVATION Vid inkompressibel, stationär strömning längs strömlinjer samt längs röravsnitt med homogena förhållanden över tvärsnitt, vid försumbara effekter av friktion, gäller Bernoullis ekvation:
p + ρv ρgz = konst. Speciellt försumbara effekter av gravitation (alt. horisontellt): Om hastigheten ökar minskar trycket, och vice versa.
BERNOULLIS EKVATION Vid inkompressibel, stationär strömning längs strömlinjer samt längs röravsnitt med homogena förhållanden över tvärsnitt, vid försumbara effekter av friktion, gäller Bernoullis ekvation:
HYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning
HYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 4 maj, 2016 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View VVR145 Vatten/ Hydraulik sammmanfattning 4 maj 2016
1. Det totala tryckfallet från pumpens utlopp, via rörledningen och alla komponenterna tillbaks till pumpens inlopp ges av. p = d
MEKANIK KTH Förslag till lösningar vid tentamen i 5C9 Teknisk strömningslära för M den 6 maj 004. Det totala tryckfallet från pumpens utlopp, via rörledningen och alla komponenterna tillbaks till pumpens
P1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3.
P1. I en cylinder med lättrörlig(friktionsfri) men tätslutande kolv finns(torr) luft vid trycket 105 kpa, temperaturen 300 K och volymen 1.40 m 3. Luften värms nu långsamt via en elektrisk resistansvärmare
Lösningar/svar till tentamen i MTM119 Hydromekanik Datum:
Lösningar/svar till tentamen i MTM9 Hydromekanik Datum: 005-05-0 Observera att lösningarna inte alltid är av tentamenslösningskvalitet. De skulle inte ge full poäng vid tentamen. Motiveringar kan saknas
Lösningar/svar till tentamen i MTM119/052 Hydromekanik Datum:
Lösningar/svar till tentamen i MTM9/05 Hydromekanik Datum: 005-08-4 Observera att lösningarna inte alltid är av tentamenslösningskvalitet. De skulle inte ge full poäng vid tentamen. Motiveringar kan saknas
2. Vad innebär termodynamikens första lag? (2p)
Tentamen 20140425 14:0019:00 Tentamen är i två delar. Teoridelen (del A) skall lämnas in innan del B påbörjas. Hjälpmedel: Del A, inga hjälpmedel. Del B, kursbok, åhörarkopior från föreläsningar, föreläsningsanteckningar
B1 Lösning Givet: T = 20 C 0 T = 72 C T = 100 C D x1 = = 0.15 m 2 Det konvektiva motståndet kan försummas Beräkna X i punkten som är 6 cm från mitten T T 100 72 Y = = = 0.35 T T 100 20 1 0 m 0 (det konvektiva
Inlämningsuppgift 2. Figur 2.2
Inlämningsuppgift 2 2.1 En rektangulär tank med kvadratisk botten (sidlängd 1.5 m) och vertikala väggar innehåller vatten till en höjd av 0.8 m. Vid tiden t = 0 tas en plugg bort från ett cirkulärt hål
Lektion 2: FSR. Förväntade studieresultat (FSR) i kursen: Kunna förklara uppbyggnaden av olika hydrauliska system. c 5MT007: Lektion 2 p.
Lektion 2: FSR Förväntade studieresultat (FSR) i kursen: Kunna förklara uppbyggnaden av olika hydrauliska system c 5MT007: Lektion 2 p. 1 Lektion 2: FSR Förväntade studieresultat (FSR) i kursen: Kunna
DELPROV 2/TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR OKTOBER 2003, 08:00-11:00 (Delprov), 08:00-13:00 (Tentamen)
Joakim Malm Teknisk Vattenresurslära LTH DELPROV /TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR0 4 OKTOBER 003, 08:00-:00 (Delprov), 08:00-3:00 (Tentamen) Tillåtna hjälpmedel: Kom ihåg: För samtliga uppgifter: Rättning:
Givet: ṁ w = 4.50 kg/s; T 1 = 20.0 C; T 2 = 70.0 C; Voil = 10.0 dm 3 /s; T 3 = 170 C; Q out = 11.0 kw.
TENTAMEN I MMVA01 TERMODYNAMIK MED STRÖMNINGSLÄRA 21 oktober 2008; inkl. teorisvar/lösningar. T1. Definiera eller förklara kortfattat (a) kinematisk viskositet ν = µ/ρ, där µ är fluidens dynamiska viskositet
Kapitel 9 Hydrostatik. Fysik 1 - MB 2008
Tryck Kraft per yta kallas tryck. När en kraft F verkar vinkelrätt och jämnt fördelad mot en yta A erhålls trycket p F p där A p = tryck F = kraft A = area eller yta Tryck forts. p F A Enheten för tryck
Lektion 3: Verkningsgrad
Lektion 3: Verkningsgrad Exempel; Hydraulsystem för effektöverföring Verkningsgrad: η = P U P T = ω UM U ω T M T η medel (T) = T 0 P UT(t)dt T 0 P IN(t)dt Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt
Lösningar/svar till tentamen i MTM119 Hydromekanik Datum:
Lösningar/svar till tentamen i MTM9 Hydromekanik Datum: 005-03-8 Observera att lösningarna inte alltid är av tentamenslösningskvalitet. De skulle inte ge full poäng vid tentamen. Motiveringar kan saknas
Termodynamik, våglära och atomfysik (eller rätt och slätt inledande fysikkursen för n1)
Termodynamik, våglära och atomfysik (eller rätt och slätt inledande fysikkursen för n1) Svängande stavar och fjädrar höstterminen 2007 Fysiska institutionen kurslaboratoriet LTH Svängande stavar och fjädrar
Aerodynamik. Swedish Paragliding Event november Ori Levin. Monarca Cup, Mexico, foto Ori Levin
Aerodynamik Swedish Paragliding Event 2008 1-2 november Ori Levin Monarca Cup, Mexico, foto Ori Levin Behöver man förstå hur man flyger för att kunna flyga? 2008-10-31 www.offground.se 2 Nej 2008-10-31
Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar
Sensorer, effektorer och fysik Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar Innehåll Volymetriska flödesmätare Strömningslära Obstruktionsmätare Mätning av massflöde Mätning av flödeshastighet
Ö D W & Ö Sida 1 (5) OBS! Figuren är bara principiell och beskriver inte alla rördetaljerna.
Ö4.19 Ö4.19 - Sida 1 (5) L h 1 efinitioner och gina ärden: Fluid Ättiksyra T 18 ºC h 4m OBS! Figuren är bara principiell och beskrier inte alla rördetaljerna. p 1 p p atm L 30 m 50 mm 0,050 m ε 0,001 mm
Lösningar/svar till tentamen i F0031T Hydromekanik Datum:
Lösningar/svar till tentamen i F003T Hydromekanik Datum: 00-06-04 Observera att lösningarna inte alltid är av tentamenslösningskvalitet. De skulle inte ge full poäng vid tentamen. Motiveringar kan saknas
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tillämpad mekanik 412 96 Göteborg. TME055 Strömningsmekanik 2015-01-16
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tillämpad mekanik 412 96 Göteborg TME055 Strömningsmekanik 2015-01-16 Tentamen fredagen den 16 januari 2015 kl 14:00-18:00 Ansvarig lärare: Henrik Ström Ansvarig lärare besöker
Magnus Persson, Linus Zhang Teknisk Vattenresurslära LTH TENTAMEN Vatten VVR145 4 maj 2012, 8:00-10:30 (del 2) 8-13:00 (del 1+2)
Magnus Persson, Linus Zhang Teknisk Vattenresurslära LTH TENTAMEN Vatten VVR145 4 maj 2012, 8:00-10:30 (del 2) 8-13:00 (del 1+2) Tillåtna hjälpmedel: Kom ihåg: För samtliga uppgifter: Lärobok, föreläsningsanteckningar,
PTG 2015 Övning 5. Problem 1
PTG 05 Övning 5 Problem En tvättvamp om tillverkat av ett polymermaterial med deniteten ρ p = 800 kg/m 3 har deniteten ρ p = 640 kg/m 3, då poroiteten (öppna ytan) är 0 %. Svampenärenkubmedmåtten0cm 0cm
HYDRAULIK Grundläggande ekvationer I
HYDRAULIK Grundläggande ekvationer I Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 23 mars, 2016 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View VVR015 Hydraulik/ Grundläggande begrepp I 23 mar 2016
Re baseras på medelhastighet V samt hydraulisk diameter D h, Re = Re Dh = ρv D h. , D h = 4 A P. = V D h ν
RÖRSTRÖMNING Trots dess stora tekniska betydelse är den samlade kunskapen inom strömning i rörsystem väsentligen baserad på experiment och empiriska metoder, även när det gäller inkompressibel, stationär
WALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 8 januari 1 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. Ballongens volym är V = πr h = 3,14 3 1,5 m 3 = 4,4 m 3. Lyftkraften från omgivande luft är
Strömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 7: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Reynolds tal är ett dimensionslöst tal som beskriver flödesegenskaperna hos en fluid. Ett lågt värde på Reynolds
2.2 Vatten strömmar från vänster till höger genom rörledningen i figuren nedan.
Inlämningsuppgift 2 2.1 För badkaret i figuren nedan kan antas att sambandet mellan vattenytearea och vattendjupet H kan beskrivas som:a = 4 H 3/2. Hur lång tid tar det att tömma badkaret genom avloppshålet
TYP-TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI
Värme- och kraftteknik TMT JK/MG/IC 008-0-8 TYP-TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI Onsdagen den 0 oktober 008, kl. 0.5-.00, sal E408 Hjälpmedel: OBS! Räknedosa, Tefyma Skriv endast på papperets ena sida
- Rörfriktionskoefficient d - Diameter (m) g gravitation (9.82 m/s 2 ) 2 (Tryckform - Pa) (Total rörfriktionsförlust (m))
Formelsamling för kurserna Grundläggande och Tillämpad Energiteknik Hydromekanik, pumpar och fläktar - Engångsförlust V - Volymflöde (m 3 /s) - Densitet (kg/m 3 ) c - Hastighet (m/s) p - Tryck (Pa) m Massa
TENTAMEN I MMVA01 TERMODYNAMIK MED STRÖMNINGSLÄRA, tisdag 23 oktober 2012, kl
TENTAMEN I MMVA01 TERMODYNAMIK MED STRÖMNINGSLÄRA, tisdag 23 oktober 2012, kl. 14.00 18.00. P1. En sluten cylinder med lättrörlig kolv innehåller 0.30 kg vattenånga, initiellt vid 1.0 MPa (1000 kpa) och
Hydraulikcertifiering
Grundkurs 1 Facit till Självtest sid. 1:5 UPPGIFT 1 Stryk under de påståenden som Du anser vara riktiga. (Flera alternativ kan vara rätt) a/ Flödet från en hydraulpump bestäms av: (ev förändring i volymetrisk
LEONARDO DA VINCI ( )
LEONARDO DA VINCI (1452 1519) En kropp som rör sig med en viss hastighet i stillastående luft erfar samma strömningsmotstånd som om kroppen vore stillastående och utsatt för en luftström med samma hastighet.
Varje laborant ska vid laborationens början lämna renskrivna lösningar till handledaren för kontroll.
Strömning Förberedelser Läs i "Fysik i vätskor och gaser" om strömmande gaser och vätskor (sid 141-160). Titta därefter genom utförandedelen på laborationen så att du vet vilka moment som ingår. Om du
Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper
Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet, djupet försummas. c. 5MT007: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet,
TENTAMEN I HYDRAULIK 7.5 hp
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik 2016-01-15 TENTAMEN I HYDRAULIK 7.5 hp Tentamensdatum: 15 januari 2016 Skrivtid: 14 00-20 00 Antal uppgifter:
Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper
Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet, djupet försummas. c. 5MT007: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet,
Vingprofiler. Ulf Ringertz. Grundläggande begrepp Definition och geometri Viktiga egenskaper Numeriska metoder Vindtunnelprov Framtid
Vingprofiler Ulf Ringertz Grundläggande begrepp Definition och geometri Viktiga egenskaper Numeriska metoder Vindtunnelprov Framtid Vingprofiler Korda Tjocklek Medellinje Läge max tjocklek Roder? Lyftkraft,
Transportfenomen i människokroppen
Transportfenomen i människokroppen Kapitel 2+3. Bevarandelagar, balansekvationer, dimensionsanalys och skalning Ingrid Svensson 2017-01-23 Idag: Nyckelbegrepp: kontrollvolym, koordinatsystem, hastighet,
Grundläggande aerodynamik, del 5
Grundläggande aerodynamik, del 5 Motstånd Totalmotstånd Formmotstånd Gränsskiktstypens inverkan på formmotstånd 1 Motstånd Ett flygplan som rör sig genom luften (gäller alla kroppar) skapar ett visst motstånd,
INLEDNING HOLDING BACK THE FLOOD PROBLEM TILL FÖLJD AV TILLBAKAFLÖDE I RÖR. Page 1 of 12
Page 1 of 12 INLEDNING Många problem kan härledas till ett tillbakaflöde i rörledningar. En lösning som presenteras I denna artikel är Wastop membranbackventil. Artikeln ämnar behandla en del viktiga aspekter
Bernoullis ekvation Rörelsemängdsekvationen Energiekvation applikationer Rörströmning Friktionskoefficient, Moody s diagram Pumpsystem.
010-04-6 Sammanfattning Bernoullis ekvation Rörelsemängdsekvationen Energiekvation applikationer Rörströmning Friktionskoefficient, Moody s diagram Pumpsystem BERNOULLI S EQUATION p V z H const. g Quantity
Hydraulik - Lösningsförslag
Hydraulik - Lösningsförslag Sven Rönnbäck December, 204 Kapitel Övning. Effeten från en hydraulmotor är 5kW vid flödet q = liter/s. tryckskillanden över motorn beräknas via den hydrauliska effekten, P
Temperatur T 1K (Kelvin)
Temperatur T 1K (Kelvin) Makroskopiskt: mäts med termometer (t.ex. volymutvidgning av vätska) Mikroskopiskt: molekylers genomsnittliga kinetiska energi Temperaturskalor Celsius 1 o C: vattens fryspunkt
Introduktionsuppgifter till kurserna. Hydraulik och Pneumatik & Fluidmekanisk Systemteknik
Introduktionsuppgifter till kurserna Hydraulik och Pneumatik & Fluidmekanisk Systemteknik Liselott Ericson 2014-01-14 Uppgift 0.1 Figurerna nedan visar en skarpkantad hålstrypning med arean A. Flödeskoefficient
Wilma kommer ut från sitt luftkonditionerade hotellrum bildas genast kondens (imma) på hennes glasögon. Uppskatta
TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 18 AUGUSTI 2011 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad
1 Potentiallösningen för strömningen kring en cylinder
Föreläsning 9. 1 Potentiallösningen för strömningen kring en cylinder I denna föreläsningen ska vi behandla strömningen kring en kropp som inte är strömlinjeformad och som ett speciellt exempel ska vi
Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4- sida med valfritt innehåll.
Tentamen i Mekanik för F, del B Tisdagen 17 augusti 2004, 8.45-12.45, V-huset Examinator: Martin Cederwall Jour: Ling Bao, tel. 7723184 Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat,
Svar och anvisningar
170317 BFL10 1 Tenta 170317 Fysik : BFL10 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Den enda kraft som verkar på stenen är tyngdkraften, och den är riktad nedåt. Alltså är accelerationen riktad nedåt. b) Vid kaströrelse
bh 2 π 4 D2 ] 4Q1 πd 2 =
![bh 2 π 4 D2 ] 4Q1 πd 2 =](/thumbs/88/116650377.jpg "bh 2 π 4 D2 ] 4Q1 πd 2 =")
MEKANIK KTH Förslag till lösningar vid tentamen i 5C1921 Teknisk strömningslära för M den 27 maj 2005 1. Medelhastigheten i rören är ū 1 4Q 1 πd 2 ochikanalenär den ū 2 och ges av Q 2 [bh 2 π ] 4 D2 Kravet
Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper
Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper Bo R. ndersson Fluida och Mekatroniska System, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköping, Sverige E-mail: bo.andersson@liu.se Sammanfattning
4 Varför känner du dig frusen då du stiger ur duschen? Detta beror på att värmeövergångstalet är mycket större för en våt kropp jmf med en torr kropp?
CIG03A Strömningslära Tentamen tisdag 21/11 2006, 08-11 Hjälpmedel: Utdelade formelsamlingar samt Moodys diagram. Ansvariga lärare Jonas Berghel, Stefan Frodeson Godkänt 16p Del A Korta förståelsefrågor
Lektion 8: Innehåll: Överbelastningsskydd på en transmission. c 5MT007: Lektion 8 p. 1
Lektion 8: Innehåll: Överbelastningsskydd på en transmission. c 5MT007: Lektion 8 p. 1 Lektion 8: Innehåll: Överbelastningsskydd på en transmission. Pilotventilen c 5MT007: Lektion 8 p. 1 Lektion 8: Innehåll:
Hydraulikcertifiering
UPPGIFT 1 Cylinder a) Cylinderdimension 80/50 x 400 F + 80000 N F 10000 N t + 3 sek t 1 sek + 50,6 cm 0,506 dm 50,6 10-4 m 30,63 cm 0,3063 dm 30,63 10-4 m η mek 0,9 Tryck p η mek F p F η mek p + p 80000
Kap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer
Kapitel 4 handlade om slutna system! Nu: öppna system (): energi och massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: pumpar, munstycken, turbiner, kondensorer mm Konstantflödesmaskiner (steady-flow devices)
Lösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum:
Lösningar/svar till tentamen i MTM113 Kontinuumsmekanik Datum: 00-06-0 Observera att lösningarna inte alltid är av tentamenslösningskvalitet. De skulle inte ge full poäng vid tentamen. Motiveringar kan
HYDRAULIK Grundläggande ekvationer III
HYDRAULIK Grundläggande ekvationer III Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 3 mars, 2014 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View VVR015 Hydraulik/ Grundläggande begrepp I 21 feb 2014
MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter
TERMODYNAMIK MMVA01 Termodynamik med strömningslära Exempel på tentamensuppgifter T1 En behållare med 45 kg vatten vid 95 C placeras i ett tätslutande, välisolerat rum med volymen 90 m 3 (stela väggar)
Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt
Övningstenta 015 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt tillsammans med begynnelsevillkoret v(0) = 0. Vi får: v(t) = 0,5t dt = 1 6 t3 + C och vi bestämmer
MMVA01 Termodynamik med strömningslära
MMVA01 Termodynamik med strömningslära Repetitionsfrågor strömningslära (inkl. svar i kursiv stil, utan figurer) 1 augusti 018 INLEDNING 1.1 Definiera eller förklara kortfattat (a) fluid = medium som kontinuerligt
Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F4 VSEPR-modellen elektronarrangemang och geometrisk form Polära (dipoler) och opolära molekyler Valensbindningsteori σ-binding och π-bindning hybridisering Molekylorbitalteori F6 Gaser Materien
TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR120 8 JANUARI 2005, 08:00-13:00
Joakim Malm Teknisk Vattenresurslära LTH TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR0 8 JANUARI 00, 08:00-:00 Tillåtna hjälpmedel: Kom ihåg: För samtliga uppgifter: Rättning: Betyg: Lärobok, föreläsningsanteckningar
Strömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 2: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Metaller är kända för att kunna leda värme, samt att överföra värme från en hög temperatur till en lägre. En kombination
Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik. Totalt antal uppgifter: 10 + 5 Datum: 2012-03-26. Examinator: Hans Johansson Skrivtid: 14.00 19.
KARLSTADS UNIVERSITET Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik Kod: MSGB24 Totalt antal uppgifter: 10 + 5 Datum: 2012-03-26 Examinator: Hans Johansson Skrivtid: 14.00
ENERGIPROCESSER, 15 Hp
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Mohsen Soleimani-Mohseni Robert Eklund Umeå 10/3 2012 ENERGIPROCESSER, 15 Hp Tid: 09.00-15.00 den 10/3-2012 Hjälpmedel: Alvarez Energiteknik del 1 och 2,
HYDRAULIK Grundläggande begrepp I
HYDRAULIK Grundläggande begrepp I Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 17 april, 2012 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View VVR015 Hydraulik/ Grundläggande begrepp I 19 feb 2014
Dimensionering av kulsektorventiler och sätesventiler för kontinuerlig reglering
F 756 S It isn t just Industrial Control alves and Regulators It s the now How! Dimensionering av kulsektorventiler och sätesventiler för kontinuerlig reglering entilkoefficienten v och C v id dimensionering
Magnus Persson och Linus Zhang Teknisk Vattenresurslära LTH DUGGA 2/TENTAMEN Vatten, VVR145 7 MAJ 2009, 08:00-10:30 (Dugga), 08:00-13:00 (Tentamen)
Magnus Persson och Linus Zhang Teknisk Vattenresurslära LTH DUGGA /TENTAMEN Vatten, VVR145 7 MAJ 009, 08:00-10:30 (Dugga), 08:00-13:00 (Tentamen) Tillåtna hjälpmedel: Kom ihåg: För samtliga uppgiter: Rättning:
PTG 2015 Övning 4. Problem 1
PTG 015 Övning 4 1 Problem 1 En frys avger 10 W värme till ett rum vars temperatur är C. Frysens temperatur är 3 C. En isbricka som innehåller 0,5 kg flytande vatten vid 0 C placeras i frysen där den fryser
Bruksanvisning dubbelklaffbackventiler VM , fabrikat Castflow
Bruksanvisning dubbelklaffbackventiler VM 6590-6591, fabrikat Castflow Dubbelklaffbackventil med lågt tryckfall och fastvulkaniserat säte samt fjäderbelastade klaffar för vätskor. Ett bra val! Innehållsförteckning
Repetition: Transmission med överbelastningsskydd
Repetition: Transmission med överbelastningsskydd Överbelastningsskydd för en transmission Övertrycksventilerna skyddar pump och motor. c 5MT007: Lektion 8 p. 1 Repetition: Transmission med överbelastningsskydd
Laborationer i HYDRAULIK OCH HYDROLOGI (TNBI28)
TEKNISKA HÖGSKOLAN I LINKÖPING Institutionen för teknik och naturvetenskap Campus Norrköping Prof. Igor Zozoulenko Laborationer i HYDRAULIK OCH HYDROLOGI (TNBI28) Innehåll: LABORATION 1: HYDROSTATISKT
Grundläggande aerodynamik, del 4
Grundläggande aerodynamik, del 4 Gränsskiktet Definition/uppkomst Friktionsmotstånd Avlösning/stall Gränsskiktets inverkan på lyftkraften Gränsskiktskontroll Höglyftsanordningar 1 Bakgrund Den klassiska
PMC cyklontank. Spar utrymme, pengar och miljön. Downsizing av hydraulik del i vinnande koncept sidan 7. Foto: Atlas Copco
PMC cyklontank Spar utrymme, pengar och miljön Downsizing av hydraulik del i vinnande koncept sidan 7 Foto: Atlas Copco Upp till 90 procent av utrymmet (ibland mer) blir över när man ersätter en traditionell
Luftrörelser i spalt. Experimentell verifiering av teoretisk modell. Examensarbete: Jens Persson Johan Rudolfsson
Luftrörelser i spalt Experimentell verifiering av teoretisk modell LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Byggnadsmaterial Examensarbete: Jens Persson Johan Rudolfsson Copyright Jens Persson, Johan
Vätskans densitet är 770 kg/m 3 och flödet kan antas vara laminärt.
B1 En vätska passerar nedåt genom ett vertikalt rör med innerdiametern 1 dm. Den aktuella vätskan är kemiskt instabil och kräver en extra omsorgsfull hantering. Detta innebär bl.a. att storleken av den
6 Tryck LÖSNINGSFÖRSLAG. 6. Tryck Tigerns tryck är betydligt större än kattens. Pa 3,9 MPa 0,00064
6 Tryck 601. a) Då minskar arean till hälften. Tyngden är densamma. Trycket ökar då till det dubbla, dvs. 2Pa. b) Om man delar hundralappen på mitten så halveras både area och tyng. trycket blir då detsamma
HYDRAULIK Grundläggande ekvationer I
HYDRAULIK Grundläggande ekvationer I Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 23 mars, 2016 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View VVR015 Hydraulik/ Grundläggande begrepp I 23 mar 2016
Hydraulikcertifiering
Grundkurs 1 - Självtest Sid. 1:5 UPPGIFT 1 Stryk under de påståenden som Du anser vara riktiga. (Flera alternativ kan vara rätt) a/ Flödet från en hydraulpump bestäms av: (ev förändring i volymetrisk verkningsgrad
Uppgifter 2 Grundläggande akustik (II) & SDOF
Uppgifter Grundläggande akustik (II) & SDOF. Två partiklar rör sig med harmoniska rörelser. = 0 u ( Acos( där u ( Acos( t ) 6 a. Vad är frekvensen för de båda rörelserna? b. Vad är periodtiden? c. Den
Kan hagel bli hur stora som helst?
Lennart.wern@smhi.se 2010-03-12 Kan hagel bli hur stora som helst? Det dök upp ett ärende här på vår avdelning "Information och Statistik" på SMHI angående ett hagel som skulle ha vägt 600 gram och fallit
WALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 24 januari 2013 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. (a) Ljudhastigheten i is är 180 m 55 10 3 s 3,27 103 m/s. Ur diagrammet avläser vi att det tar 1,95
Energiteknik I Energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41K02B/41ET07 Tentamen ges för: En1, Bt1, Pu2, Pu3. 7,5 högskolepoäng
Energiteknik I Energiteknik Provmoment: Tentamen Ladokkod: 4K0B/4ET07 Tentamen ges för: En, Bt, Pu, Pu3 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 08-05-8 Tid: 4.00-8.00 Hjälpmedel: Valfri miniräknare, formelsamling:
Trycket är beroende av kraft och area
Tryck Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer du inte uppleva
Räkneövning/Exempel på tentafrågor
Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att
HYDRAULIK Grundläggande ekvationer III
HYDRAULIK Grundläggande ekvationer III Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 3 mars, 2014 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View VVR015 Hydraulik/ Grundläggande begrepp I 21 feb 2014
Kraft, tryck och rörelse
Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär
Kapitel 4 Arbete, energi och effekt
Arbete När en kraft F verkar på ett föremål och föremålet flyttar sig sträckan s i kraftens riktning säger vi att kraften utför ett arbete på föremålet. W = F s Enheten blir W = F s = Nm = J (joule) (enheten
1. Grundläggande strömningslära och hemodynamik
1. Grundläggande strömningslära och hemodynamik Per Ask Institutionen för medicinsk teknik Linköpings universitet Blodets transport av syre, bundet till hemoglobinet, från lungorna till kroppens olika
Testfrågor. Namn: Datum: 1. Fysikaliska principer för hydrauliska system. 4. Av vilket media överförs tryck i hydrauliska system?
Testfrågor 1. Fysikaliska principer för hydrauliska system Namn: Datum: 1. Skriv ned minst fyra tillämpningar av hydrauliska system......................................... 2. Gör klart det påbörjade schemat
3. Om ett objekt accelereras mot en punkt kommer det alltid närmare den punkten.
Tentamen 1, Mekanik KF HT2011 26:e November. Hjälpmedel: Physics handbook alt. Formelblad, Beta mathematics handbook, pennor, linjal, miniräknare. Skrivtid: 5 timmmar. För godkänt krävs minst 18/36 på
Handbok Flowserve-SIHI Vakuumpumpar
Handbok Flowserve-SIHI Vakuumpumpar Innehåll 1. Vakuumfunktion 2. Installationsvarianter 2.1 Symboler 2.2 Installationer 2.2.1 Kontinuerlig drivvätska 2.2.2 Kombinerad drivvätska 2.2.3 Sluten drivvätska
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik
Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik Ht2015 Program: Naturvetenskapligt basår Kurs: Fysik Bas 1 delkurs 1 Laborationsinstruktion 1 Densitet Namn:... Lärare sign. :. Syfte: Träna
Sammanfattning Fysik A - Basåret
Sammanfattning Fysik A - Basåret Martin Zelan, Insitutionen för fysik 6 december 2010 1 Inledning: mätningar, värdesiffror, tal, enheter mm 1.1 Värdesiffror Avrunda aldrig del uträkningar, utan vänta med
Grundläggande aerodynamik, del 6
Grundläggande aerodynamik, del 6 Motstånd Laminära profiler Minskning av inducerat motstånd Förhållande mellan C D,0 och C D,i Höghastighetsströmning 1 Laminära profiler Enl. tidigare: Typen av gränsskikt
Om den lagen (N2) är sann så är det också sant att: r " p = r " F (1)
1 KOMIHÅG 12: --------------------------------- Den mekaniska energin, arbetet ---------------------------------- Föreläsning 13: FLER LAGAR-härledning ur N2 Momentlag Hur påverkas rörelsen av ett kraftmoment??
Lite kinetisk gasteori
Tryck och energi i en ideal gas Lite kinetisk gasteori Statistisk metod att beskriva en ideal gas. En enkel teoretisk modell som bygger på följande antaganden: Varje molekyl är en fri partikel. Varje molekyl
BRANDVATTENFÖRSÖRJNING
BRANDVATTENFÖRSÖRJNING 1999 Statens räddningsverk, Karlstad Utbildningsstaben Beställningsnr U26-468/99 1999 års utgåva Förord Med utbildningspaketet i Brandvattenförsörjning är det Räddningsverkets avsikt
Projektilrörelse med flera tillämpningar inom fotboll
Projektilrörelse med flera tillämpningar inom fotboll Många sportgrenar baseras på någon form av projektilrörelse. Projektilen som används kan antingen vara den egna människokroppen (som i exempelvis längdhopp,