Lektion 3: Verkningsgrad

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lektion 3: Verkningsgrad"

Transkript

1 Lektion 3: Verkningsgrad Exempel; Hydraulsystem för effektöverföring Verkningsgrad: η = P U P T = ω UM U ω T M T η medel (T) = T 0 P UT(t)dt T 0 P IN(t)dt

2 Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt

3 Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt Verkningsgrad

4 Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt Verkningsgrad Deplacement

5 Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt Verkningsgrad Deplacement Energiomvandling

6 Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt Verkningsgrad Deplacement Energiomvandling Volymetrisk-, hydromekanisk-verkningsgrad.

7 Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt Verkningsgrad Deplacement Energiomvandling Volymetrisk-, hydromekanisk-verkningsgrad. Volymetriska förluster, hydromekaniska förluster

8 Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt Verkningsgrad Deplacement Energiomvandling Volymetrisk-, hydromekanisk-verkningsgrad. Volymetriska förluster, hydromekaniska förluster Viskiös friktion

9 Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt Verkningsgrad Deplacement Energiomvandling Volymetrisk-, hydromekanisk-verkningsgrad. Volymetriska förluster, hydromekaniska förluster Viskiös friktion Coulombsk friktion

10 Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt Verkningsgrad Deplacement Energiomvandling Volymetrisk-, hydromekanisk-verkningsgrad. Volymetriska förluster, hydromekaniska förluster Viskiös friktion Coulombsk friktion Hydraulisk effekt

11 Lektion 3: Arbete/effekt Abete, effekt, samt hydraulisk effekt: W = F s (arbete)

12 Lektion 3: Arbete/effekt Abete, effekt, samt hydraulisk effekt: W = F s (arbete) P = F v (effekt)

13 Lektion 3: Arbete/effekt Abete, effekt, samt hydraulisk effekt: W = F s (arbete) P = F v (effekt) P = ω M (effekt)

14 Lektion 3: Arbete/effekt Abete, effekt, samt hydraulisk effekt: W = F s (arbete) P = F v (effekt) P = ω M (effekt) E = ω M T (arbete)

15 Lektion 3: Arbete/effekt Abete, effekt, samt hydraulisk effekt: W = F s (arbete) P = F v (effekt) P = ω M (effekt) E = ω M T (arbete) P = p q (effekt)

16 Lektion 3: Arbete/effekt Abete, effekt, samt hydraulisk effekt: W = F s (arbete) P = F v (effekt) P = ω M (effekt) E = ω M T (arbete) P = p q (effekt) Den hydrauliska effekten ges av flödet gånger trycket.

17 Lektion 3: Arbete/effekt Abete, effekt, samt hydraulisk effekt: W = F s (arbete) P = F v (effekt) P = ω M (effekt) E = ω M T (arbete) P = p q (effekt) Den hydrauliska effekten ges av flödet gånger trycket. Hydraulisk effekt P = p q [W]

18 Lektion 3: Deplacement, vad är det? Anger mängd vätska genom en momentomvandlare per varv eller per radian.

19 Lektion 3: Deplacement, vad är det? Anger mängd vätska genom en momentomvandlare per varv eller per radian. Hydraulpumpar och hydraulmotorer har normalt positivt deplacement. Pumpar och motorer kallas ibland för omvandlare; momentomvandlare.

20 Lektion 3: Deplacement, vad är det? Anger mängd vätska genom en momentomvandlare per varv eller per radian. Hydraulpumpar och hydraulmotorer har normalt positivt deplacement. Pumpar och motorer kallas ibland för omvandlare; momentomvandlare. Deplacement anges ofta som vätskevolymen genom en omvandlare per varv. Deplacement=volym/varv, varvdeplacement, D n. En pump genererar ett flöde enligt ekvationen, q = D n n. Deplacementet gånger varvtalet.

21 Lektion 3: Deplacement, vad är det? Anger mängd vätska genom en momentomvandlare per varv eller per radian. Hydraulpumpar och hydraulmotorer har normalt positivt deplacement. Pumpar och motorer kallas ibland för omvandlare; momentomvandlare. Deplacement anges ofta som vätskevolymen genom en omvandlare per varv. Deplacement=volym/varv, varvdeplacement, D n. En pump genererar ett flöde enligt ekvationen, q = D n n. Deplacementet gånger varvtalet. Deplacementet kan även anges som volym/rad, radiandeplacementet, D ϕ. En pump skapar ett teoretiskt flöde på, q = D ϕ n 2π.

22 Deplacementet kan vara fast eller varierbart, beroede på omvandlartyp. Lektion 3: Deplacement, vad är det? Anger mängd vätska genom en momentomvandlare per varv eller per radian. Hydraulpumpar och hydraulmotorer har normalt positivt deplacement. Pumpar och motorer kallas ibland för omvandlare; momentomvandlare. Deplacement anges ofta som vätskevolymen genom en omvandlare per varv. Deplacement=volym/varv, varvdeplacement, D n. En pump genererar ett flöde enligt ekvationen, q = D n n. Deplacementet gånger varvtalet. Deplacementet kan även anges som volym/rad, radiandeplacementet, D ϕ. En pump skapar ett teoretiskt flöde på, q = D ϕ n 2π.

23 Lektion 3: Volymetriska förluster Olika typer av volymetriska förluster: Inre läckage, från högtryckssida till lågtryckssida.

24 Lektion 3: Volymetriska förluster Olika typer av volymetriska förluster: Inre läckage, från högtryckssida till lågtryckssida. Yttre läckage, läckage till dränerat utrymme.

25 Lektion 3: Volymetriska förluster Olika typer av volymetriska förluster: Inre läckage, från högtryckssida till lågtryckssida. Yttre läckage, läckage till dränerat utrymme. Läckaget antas vara laminärt; det är linjärt med trycket. (spaltströmning, laminär strömning) q v = λ p

26 Lektion 3: Volymetriska förluster Olika typer av volymetriska förluster: Inre läckage, från högtryckssida till lågtryckssida. Yttre läckage, läckage till dränerat utrymme. Läckaget antas vara laminärt; det är linjärt med trycket. (spaltströmning, laminär strömning) q v = λ p Volymetriska förluster i oljan. Oljan komprimeras när den utsätts för tryckökning, t.ex. när den passerar pumpen.

27 Lektion 3: Mekanhydrauliska förluster De mekanhydrauliska förluster via viskiös friktion, och Coulumbsk friktion: Friktionsmoment som är proportionellt mot hastigheten, τ = µ v y (1). I (1) ser vi vätskans viskositet, µ. Hastigheten ( v), är t.ex. kopplad till rotationshastighet. Ej beroende av trycket, viskositetens tryckberoende försummas. Beror på spalthöjden ( y).

28 Lektion 3: Mekanhydrauliska förluster De mekanhydrauliska förluster via viskiös friktion, och Coulumbsk friktion: Friktionsmoment som är proportionellt mot hastigheten, τ = µ v y (1). I (1) ser vi vätskans viskositet, µ. Hastigheten ( v), är t.ex. kopplad till rotationshastighet. Ej beroende av trycket, viskositetens tryckberoende försummas. Beror på spalthöjden ( y). Coulombsk friktion är vanligt. Coulombsk friktion beror huvudsak på design. Coulombsk friktion ger upphov till slip-stick fenomen. Proportionell mot normalkraften mellan ytorna. (Charles de Coulomb).

29 Lektion 3: Mekanhydrauliska förluster De mekanhydrauliska förluster via viskiös friktion, och Coulumbsk friktion: Friktionsmoment som är proportionellt mot hastigheten, τ = µ v y (1). I (1) ser vi vätskans viskositet, µ. Hastigheten ( v), är t.ex. kopplad till rotationshastighet. Ej beroende av trycket, viskositetens tryckberoende försummas. Beror på spalthöjden ( y). Coulombsk friktion är vanligt. Coulombsk friktion beror huvudsak på design. Coulombsk friktion ger upphov till slip-stick fenomen. Proportionell mot normalkraften mellan ytorna. (Charles de Coulomb). Stiktion är ett annat fenomen som brukar förekomma hos mekanisk utrustning.

30 Lektion 3: Mekanhydrauliska förluster De mekanhydrauliska förluster via viskiös friktion, och Coulumbsk friktion: Friktionsmoment som är proportionellt mot hastigheten, τ = µ v y (1). I (1) ser vi vätskans viskositet, µ. Hastigheten ( v), är t.ex. kopplad till rotationshastighet. Ej beroende av trycket, viskositetens tryckberoende försummas. Beror på spalthöjden ( y). Coulombsk friktion är vanligt. Coulombsk friktion beror huvudsak på design. Coulombsk friktion ger upphov till slip-stick fenomen. Proportionell mot normalkraften mellan ytorna. (Charles de Coulomb). Stiktion är ett annat fenomen som brukar förekomma hos mekanisk utrustning.

31 Lektion 3: Hydraulisk kraftöverföring Hydrostatisk energiöverföring En av sidorna kan representera en pump. 2

32 Lektion 3: Hydraulisk kraftöverföring Hydrostatisk energiöverföring En av sidorna kan representera en pump. Den andra kan representera en motor. 2

33 Lektion 3: Hydraulisk kraftöverföring Hydrostatisk energiöverföring En av sidorna kan representera en pump. Den andra kan representera en motor. Effektöverförigen sker statiskt via vätskan. 2

34 Lektion 3: Hydraulisk kraftöverföring Hydrostatisk energiöverföring En av sidorna kan representera en pump. Den andra kan representera en motor. Effektöverförigen sker statiskt via vätskan. F 1 u 1 = F 2 u 2 2

35 Lektion 3: Hydraulisk effektöverföring Omvandling av hydraulisk effekt till mekanisk effekt Effekten per tidsenhet, P = F dy dt = F u,(1)

36 Lektion 3: Hydraulisk effektöverföring Omvandling av hydraulisk effekt till mekanisk effekt Effekten per tidsenhet, P = F dy dt = F u,(1) Kraftjämnvikt för kolven, F = p A, p = p 0 = p,(2)

37 Lektion 3: Hydraulisk effektöverföring Omvandling av hydraulisk effekt till mekanisk effekt Effekten per tidsenhet, P = F dy dt = F u,(1) Kraftjämnvikt för kolven, F = p A, p = p 0 = p,(2) Hastigheten ges av sambandet u = Q A,(3) Q ges i m 3 /s, A är ges i enheten m 2.

38 Lektion 3: Hydraulisk effektöverföring Omvandling av hydraulisk effekt till mekanisk effekt Effekten per tidsenhet, P = F dy dt = F u,(1) Kraftjämnvikt för kolven, F = p A, p = p 0 = p,(2) Hastigheten ges av sambandet u = Q A,(3) Q ges i m 3 /s, A är ges i enheten m 2. Ekvationerna (1),(2) och (3) ger effekten P, P = F u = p A Q A = p Q.

39 Lektion 3: Hydraulisk effektöverföring Omvandling av hydraulisk effekt till mekanisk effekt Effekten per tidsenhet, P = F dy dt = F u,(1) Kraftjämnvikt för kolven, F = p A, p = p 0 = p,(2) Hastigheten ges av sambandet u = Q A,(3) Q ges i m 3 /s, A är ges i enheten m 2. Ekvationerna (1),(2) och (3) ger effekten P, P = F u = p A Q A = p Q. Hydraulisk effekt P = p q

40 Lektion 3: Hydraulisk effektöverföring Omvandling av hydraulisk effekt till mekanisk effekt Effekten per tidsenhet, P = F dy dt = F u,(1) Kraftjämnvikt för kolven, F = p A, p = p 0 = p,(2) Hastigheten ges av sambandet u = Q A,(3) Q ges i m 3 /s, A är ges i enheten m 2. Ekvationerna (1),(2) och (3) ger effekten P, P = F u = p A Q A = p Q. Hydraulisk effekt P = p q Mekanisk effekt P = F v

41 Lektion 3: Hydraulisk effektöverföring Omvandling av hydraulisk effekt till mekanisk effekt Effekten per tidsenhet, P = F dy dt = F u,(1) Kraftjämnvikt för kolven, F = p A, p = p 0 = p,(2) Hastigheten ges av sambandet u = Q A,(3) Q ges i m 3 /s, A är ges i enheten m 2. Ekvationerna (1),(2) och (3) ger effekten P, P = F u = p A Q A = p Q. Hydraulisk effekt P = p q Mekanisk effekt P = F v

42 Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment?

43 Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment? Vad är enheten för vridmoment?

44 Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment? Vad är enheten för vridmoment? Hur beräknas vridmoment utifrån en kraft och en hävarm?

45 Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment? Vad är enheten för vridmoment? Hur beräknas vridmoment utifrån en kraft och en hävarm? M = F L sinα

46 Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment? Vad är enheten för vridmoment? Hur beräknas vridmoment utifrån en kraft och en hävarm? M = F L sinα Hur beräknas vridmoment med vektoralgebra?

47 Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment? Vad är enheten för vridmoment? Hur beräknas vridmoment utifrån en kraft och en hävarm? M = F L sinα Hur beräknas vridmoment med vektoralgebra? M = LX F

48 Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment? Vad är enheten för vridmoment? Hur beräknas vridmoment utifrån en kraft och en hävarm? M = F L sinα Hur beräknas vridmoment med vektoralgebra? M = LX F Vad är tröghetsmoment?

49 Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment? Vad är enheten för vridmoment? Hur beräknas vridmoment utifrån en kraft och en hävarm? M = F L sinα Hur beräknas vridmoment med vektoralgebra? M = LX F Vad är tröghetsmoment? Hur koppas tröghetsmoment ihop med vridmoment?

50 Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment? Vad är enheten för vridmoment? Hur beräknas vridmoment utifrån en kraft och en hävarm? M = F L sinα Hur beräknas vridmoment med vektoralgebra? M = LX F Vad är tröghetsmoment? Hur koppas tröghetsmoment ihop med vridmoment? τ = I θ.

51 Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment? Vad är enheten för vridmoment? Hur beräknas vridmoment utifrån en kraft och en hävarm? M = F L sinα Hur beräknas vridmoment med vektoralgebra? M = LX F Vad är tröghetsmoment? Hur koppas tröghetsmoment ihop med vridmoment? τ = I θ. Vilken relations finns mellan vridmoment och kraft?

52 Lektion 3: Verkningsgrad,η System för hydraulisk effektöverföring. Ingående effekt vid pump, utgående effekt vid motor. Verkningsgrad betecknas med η (Grekiska symbolen eta).

53 Lektion 3: Verkningsgrad,η System för hydraulisk effektöverföring. Ingående effekt vid pump, utgående effekt vid motor. Verkningsgrad betecknas med η (Grekiska symbolen eta). Systemets verkningsgrad, η = η p η m.

54 Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Flödet ut från pumpen är Q 1.

55 Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Flödet ut från pumpen är Q 1. Teoretiskt maxflöde är ω T Dϕ p.

56 Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Flödet ut från pumpen är Q 1. Teoretiskt maxflöde är ω T Dϕ p. Volymetrisk verkingsgrad, η volp = V erkligtflde Teoretisktflde.

57 Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Flödet ut från pumpen är Q 1. Teoretiskt maxflöde är ω T Dϕ p. Volymetrisk verkingsgrad, η volp = V erkligtflde Teoretisktflde. Dϕ p är radiandeplacementet.

58 Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Flödet ut från pumpen är Q 1. Teoretiskt maxflöde är ω T Dϕ p. Volymetrisk verkingsgrad, η volp = V erkligtflde Teoretisktflde. Dϕ p är radiandeplacementet. η volp = Q 1 ω T Dϕ p = V erkligt_flode T eoretiskt_f lode

59 Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Flödet ut från pumpen är Q 1. Teoretiskt maxflöde är ω T Dϕ p. Volymetrisk verkingsgrad, η volp = V erkligtflde Teoretisktflde. Dϕ p är radiandeplacementet. η volp = Q 1 ω T Dϕ p = V erkligt_flode T eoretiskt_f lode Volymetriska förluster uppkommer via läckage.

60 Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Hydromekanisk verkningsgrad för en pump Aktuell tryckstegring, P 1.

61 Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Hydromekanisk verkningsgrad för en pump Aktuell tryckstegring, P 1. Teoretisk tryckdifferens, max ( MT Dϕ p ).

62 Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Hydromekanisk verkningsgrad för en pump Aktuell tryckstegring, P 1. Teoretisk tryckdifferens, max ( MT Dϕ p ). η hmp = ( P 1 MT Dϕp ) = V erklig_tryckdifferens T eoretisk_tryckdif f erens

63 Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Hydromekanisk verkningsgrad för en pump Aktuell tryckstegring, P 1. Teoretisk tryckdifferens, max ( MT Dϕ p ). η hmp = ( P 1 MT Dϕp M T är tillfört moment [Nm]. ) = V erklig_tryckdifferens T eoretisk_tryckdif f erens

64 Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Hydromekanisk verkningsgrad för en pump Aktuell tryckstegring, P 1. Teoretisk tryckdifferens, max ( MT Dϕ p ). η hmp = ( P 1 MT Dϕp M T är tillfört moment [Nm]. ) = V erklig_tryckdifferens T eoretisk_tryckdif f erens Hydromekaniska förluster beror på friktion.

65 Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Volymetrisk verkningsgrad för en motor Volymetriska förluster uppkommer främst via läckage i komponenten

66 Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Volymetrisk verkningsgrad för en motor Volymetriska förluster uppkommer främst via läckage i komponenten Uppmätt rotationshastighet hos axeln, ωu.

67 Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Volymetrisk verkningsgrad för en motor Volymetriska förluster uppkommer främst via läckage i komponenten Uppmätt rotationshastighet hos axeln, ωu. Teoretisk max rotationshastighet, Q 2 Dϕ m ů

68 Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Volymetrisk verkningsgrad för en motor Volymetriska förluster uppkommer främst via läckage i komponenten Uppmätt rotationshastighet hos axeln, ωu. Teoretisk max rotationshastighet, Q 2 ů Dϕ m ηvolm = ( ω U ) Q2 = V erklig_rotationshastighet T eoretisk_rotationshastighet Dϕm

69 Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Volymetrisk verkningsgrad för en motor Volymetriska förluster uppkommer främst via läckage i komponenten Uppmätt rotationshastighet hos axeln, ωu. Teoretisk max rotationshastighet, Q 2 ů Dϕ m ηvolm = ( ω U ) Q2 = V erklig_rotationshastighet T eoretisk_rotationshastighet Dϕm Q2 är flödet in i motorn.

70 Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Uppmätt moment på motorns axel MU.

71 Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Uppmätt moment på motorns axel MU. Tryckfall över motorn P2.

72 Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Uppmätt moment på motorns axel MU. Tryckfall över motorn P2. Teoretiskt moment, max MU = P 2 Dϕ m.

73 Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Uppmätt moment på motorns axel MU. Tryckfall över motorn P2. Teoretiskt moment, max MU = P 2 Dϕ m. ηhmm = M U P 2 Dϕ m = V erkligt_moment T eoretisk_moment

74 Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Uppmätt moment på motorns axel MU. Tryckfall över motorn P2. Teoretiskt moment, max MU = P 2 Dϕ m. M ηhmm = U = V erkligt_moment P 2 Dϕ m T eoretisk_moment Förluster orsakas av friktion i komponenten.

75 Lektion 3: Verkningsgradskurva Verkningsgrad för en högmomentmotor, Hägglunds Marathon Visar verkninsgrad som funktion av moment och varvtal.

76 Lektion 3: Verkningsgradskurva Verkningsgrad för en högmomentmotor, Hägglunds Marathon Visar verkninsgrad som funktion av moment och varvtal. En arbetspunkt ger högst verkningsgrad.

77 Lektion 3: Hägglunds Marathon Högmoments motor med stort deplacement Används i t.ex. stora lastkranar, krossar osv.

78 Lektion 3: Hägglunds Marathon Högmoments motor med stort deplacement Används i t.ex. stora lastkranar, krossar osv. Deplacement cm 3. Stort deplacement.

79 Lektion 3: Hägglunds Marathon Högmoments motor med stort deplacement Används i t.ex. stora lastkranar, krossar osv. Deplacement cm 3. Stort deplacement. Lågvarvig motor.

TENTAMEN I HYDRAULIK 7.5 hp

TENTAMEN I HYDRAULIK 7.5 hp UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik 2016-01-15 TENTAMEN I HYDRAULIK 7.5 hp Tentamensdatum: 15 januari 2016 Skrivtid: 14 00-20 00 Antal uppgifter:

Läs mer

Hydraulikcertifiering

Hydraulikcertifiering Grundkurs 1 Facit till Självtest sid. 1:5 UPPGIFT 1 Stryk under de påståenden som Du anser vara riktiga. (Flera alternativ kan vara rätt) a/ Flödet från en hydraulpump bestäms av: (ev förändring i volymetrisk

Läs mer

Hydraulikcertifiering

Hydraulikcertifiering Grundkurs 1 - Självtest Sid. 1:5 UPPGIFT 1 Stryk under de påståenden som Du anser vara riktiga. (Flera alternativ kan vara rätt) a/ Flödet från en hydraulpump bestäms av: (ev förändring i volymetrisk verkningsgrad

Läs mer

Introduktionsuppgifter till kurserna. Hydraulik och Pneumatik & Fluidmekanisk Systemteknik

Introduktionsuppgifter till kurserna. Hydraulik och Pneumatik & Fluidmekanisk Systemteknik Introduktionsuppgifter till kurserna Hydraulik och Pneumatik & Fluidmekanisk Systemteknik Liselott Ericson 2014-01-14 Uppgift 0.1 Figurerna nedan visar en skarpkantad hålstrypning med arean A. Flödeskoefficient

Läs mer

Repetition: Transmission med överbelastningsskydd

Repetition: Transmission med överbelastningsskydd Repetition: Transmission med överbelastningsskydd Överbelastningsskydd för en transmission Övertrycksventilerna skyddar pump och motor. c 5MT007: Lektion 8 p. 1 Repetition: Transmission med överbelastningsskydd

Läs mer

Lektion 8: Innehåll: Överbelastningsskydd på en transmission. c 5MT007: Lektion 8 p. 1

Lektion 8: Innehåll: Överbelastningsskydd på en transmission. c 5MT007: Lektion 8 p. 1 Lektion 8: Innehåll: Överbelastningsskydd på en transmission. c 5MT007: Lektion 8 p. 1 Lektion 8: Innehåll: Överbelastningsskydd på en transmission. Pilotventilen c 5MT007: Lektion 8 p. 1 Lektion 8: Innehåll:

Läs mer

Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper

Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet, djupet försummas. c. 5MT007: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet,

Läs mer

Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper

Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet, djupet försummas. c. 5MT007: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet,

Läs mer

Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik. Totalt antal uppgifter: 10 + 5 Datum: 2012-03-26. Examinator: Hans Johansson Skrivtid: 14.00 19.

Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik. Totalt antal uppgifter: 10 + 5 Datum: 2012-03-26. Examinator: Hans Johansson Skrivtid: 14.00 19. KARLSTADS UNIVERSITET Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik Kod: MSGB24 Totalt antal uppgifter: 10 + 5 Datum: 2012-03-26 Examinator: Hans Johansson Skrivtid: 14.00

Läs mer

9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar

9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar 9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar 9.5 Frilägg hjulet och armen var för sig. Normalkraften kan beräknas med hjälp av jämvikt för armen. 9.6 Frilägg armen, och beräkna normalkraften. a) N µn

Läs mer

SCM DIN. Andra fördelar:

SCM DIN. Andra fördelar: SCM 012-130 DIN SCM 012-130 DIN är en serie axialkolvmotorer som är särskilt lämpade för mobil hydraulik. SCM 012-130 DIN är av bent-axistyp med sfäriska kolvar. Andra fördelar: Konstruktionen ger en kompakt

Läs mer

SCM DIN. Andra fördelar:

SCM DIN. Andra fördelar: SCM 012-130 DIN SCM 012-130 DIN är en serie axialkolvmotorer som är särskilt lämpade för mobil hydraulik. SCM 012-130 DIN är av bent-axistyp med sfäriska kolvar. Andra fördelar: Konstruktionen ger en kompakt

Läs mer

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Per Öberg 9 februari 2015 Outline 1 Introduktion Asynkronmaskin 2 Uppbyggnad och Arbetssätt Synkrona och Asynkrona Varvtalet Synkronmaskinen - Överkurs 3 Förluster

Läs mer

Hydraulik. En sammanfattning av teori, och ett exempel på uppbyggnad av ett enkelt hydrauliskt kranfordon. Danny Nygård MI.3

Hydraulik. En sammanfattning av teori, och ett exempel på uppbyggnad av ett enkelt hydrauliskt kranfordon. Danny Nygård MI.3 Hydraulik En sammanfattning av teori, och ett exempel på uppbyggnad av ett enkelt hydrauliskt kranfordon Danny Nygård MI.3 Individuell fördjupning Uppsala universitet vt 15 Innehåll Innehåll... 1 1. Allmänt...

Läs mer

Oscillerande dipol i ett inhomogent magnetfält

Oscillerande dipol i ett inhomogent magnetfält Ú Institutionen för fysik 2014 08 11 Kjell Rönnmark Oscillerande dipol i ett inhomogent magnetfält Syfte Magnetisk dipol och harmonisk oscillator är två mycket viktiga modeller inom fysiken. Laborationens

Läs mer

J.Palmunen. 1. Riktig dimensionering. 2. Processen kräver reglering. 3. Energiinbesparing med frekvensomriktare

J.Palmunen. 1. Riktig dimensionering. 2. Processen kräver reglering. 3. Energiinbesparing med frekvensomriktare 18.9.2005 J.Palmunen 1. Riktig dimensionering 2. Processen kräver reglering 3. Energiinbesparing med frekvensomriktare 1 18.9.2005 J.Palmunen Riktig dimensionering 2 3 18.9.2005 J.Palmunen Processen kräver

Läs mer

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboranter: Henrik Bergman, Henrik Bergvall Berglund, William Sjöström, Georgios Davakos Plats och datum: Uppsala 2016-11-09 Kurs: Elektromagnetism 2 Handledare:

Läs mer

6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar

6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar 6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar 6.104 Om du inte tidigare gått igenom illustrationsexempel 6.3.3, gör det först. Låt ϕ vara vinkeln mellan radien till kroppen och vertikalen (det vill

Läs mer

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.

5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA. Föreläsning 1 Likströmsmaskinen och likström (test). 1. Modell och verklighet. 2. Moment och ström (M&IA). Momentkonstanten K2Ф. 3. Varvtal och inducerad spänning (ω&ua). Spänningskonstanten K2Ф. 4. Momentkonstant

Läs mer

Vårdsystem FM M7782-126001 Sida 1 av 5 FMV ProjLedDU 14 611:31541/00 HYDRAULSYSTEM 2000 HYDRAULSYSTEM

Vårdsystem FM M7782-126001 Sida 1 av 5 FMV ProjLedDU 14 611:31541/00 HYDRAULSYSTEM 2000 HYDRAULSYSTEM Vårdsystem FM M7782-126001 Sida 1 av 5 HYDRAULSYSTEM ALLMÄNT Normtabell För utförligare beskrivning av normerna se M7782-112001 NORMER GEMENSAMT. Publikationen gäller Hantering och transport Hydraulsystem

Läs mer

SCM ISO. Andra fördelar:

SCM ISO. Andra fördelar: SCM 010-130 ISO är en serie robusta axialkolvmotorer som är särskilt lämpade för mobil hydraulik SCM 010-130 ISO är av bent-axistyp med sfäriska kolvar. Konstruktionen ger en kompakt motor med få rörliga

Läs mer

Kurs PM: HYDRAULIK & PNEUMATIK, MSGB24, 7,5hp, läsperiod 1, 2011

Kurs PM: HYDRAULIK & PNEUMATIK, MSGB24, 7,5hp, läsperiod 1, 2011 Kurs PM: HYDRULIK & PNEUMTIK, MSGB24, 7,5hp, läsperiod 1, 2011 Kau Kursen examineras på följande sätt: 1. Teori. Skriftlig tentamen 3,5 hp. Betyg; U, 3, 4 eller 5. (Förra årets tenta, se bilaga) 2. Konstruktionsuppgift

Läs mer

Några övningar som kan vara bra att börja med

Några övningar som kan vara bra att börja med Några övningar som kan vara bra att börja med Uppgift 1 En separatmagnetiserad likströmsmotor är märkt 220 V, 10 A, 1200 1/min. Ra=2,0. Beräkna hur stort yttre startmotstånd som behövs för att startströmmen

Läs mer

Motorprincipen. William Sandqvist

Motorprincipen. William Sandqvist Motorprincipen En strömförande ledare befinner sig i ett magnetfält B (längden l är den del av ledaren som befinner sig i fältet). De magnetiska kraftlinjerna får inte korsa varandra. Fältet förstärks

Läs mer

Lektion 1. Kurvor i planet och i rummet

Lektion 1. Kurvor i planet och i rummet Lektion 1 Kurvor i planet och i rummet Innehål Plankurvor Rymdkurvor Innehål Plankurvor Rymdkurvor Tangentvektorn och tangentens ekvation Innehål Plankurvor Rymdkurvor Tangentvektorn och tangentens ekvation

Läs mer

TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI

TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI Kraftverksteknik TMT JK/MG/IC 9-4- TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI Tisdagen den te april 9, kl. 8.-., sal M:L Hjälpmedel: OBS! Räknedosa, Tefyma Skriv endast på papperets ena sida Börja för varje ny

Läs mer

Elektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8)

Elektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8) Elektromagnetism Kapitel 8.-8., 8.4 (fram till ex 8.8) Varför magnetism? Energiomvandling elektrisk magnetisk mekanisk Elektriska maskiner Reversibla processer (de flesta) Motor Generator Elektromagneter

Läs mer

Bra tabell i ert formelblad

Bra tabell i ert formelblad Bra tabell i ert formelblad Vi har gått igenom hur magnetfält alstrar krafter, kap. 7. Vi har gått igenom hur strömmar alstrar magnetfält, kap. 8. Återstår att lära sig hur strömmarna alstras. Tidigare

Läs mer

Växjö krandagar 2011. Tema hydraulik

Växjö krandagar 2011. Tema hydraulik Växjö krandagar 2011 Tema hydraulik Växjö 2011-11-09 Karl-Magnus Wirestig Anders Jacobi Agenda Kort om oss Föroreningar och renhet Hydraulsystem Framtiden Systemföroreningar Fasta partiklar Luft Vatten

Läs mer

9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1

9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1 9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1 9.1. Magnetisk energi för en isolerad krets Arbetet som ett batteri utför då det för en laddning dq runt en krets, från batteriets

Läs mer

Tentamen MF1039 DoP Komponenter

Tentamen MF1039 DoP Komponenter Tentamen MF1039 DoP Komponenter 2012 torsdag 15 mars 14-18 Tillåtna hjälpmedel är: Skrivmaterial, Miniräknare, Maskinelement Handbok, SKF-katalog NAMN: Personnummer: Tentamen består av: 25 p A-del 1-6

Läs mer

Transmissionselement Kopplingar

Transmissionselement Kopplingar Transmissionselement Kopplingar 1 Transmission transportera effekt Transmissionselement - Axlar - Kopplingar - Växlar - mm. Val av transmissions element - Typ beroende på önskad funktion - Storlek (dimension)

Läs mer

Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn

Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-12-02 1/28 Dagens föreläsning

Läs mer

Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper

Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper Bo R. ndersson Fluida och Mekatroniska System, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköping, Sverige E-mail: bo.andersson@liu.se Sammanfattning

Läs mer

Ventilstyrda hydraulsystem

Ventilstyrda hydraulsystem Ventilstyrda hydraulsystem Hydraulsystem Ventilstyrt system Pumstyrt system Olika systemrincier Konstantflödessystem med Öet centrum ventil Konstanttryckssystem Variabel um Fast um Lastkännande system

Läs mer

Bromsar Remväxlar. Broms förhindrar rörelse - koppling överför rörelse

Bromsar Remväxlar. Broms förhindrar rörelse - koppling överför rörelse Bromsar Remväxlar 1 Broms förhindrar rörelse - koppling överför rörelse Funktion - Bromsa (retardera) rörelse Stoppbroms - Hålla rörelse vid konstant hastighet Reglerbroms - Hålla fast i stillastående

Läs mer

2015-11-16. Bromsar Remväxlar. Broms förhindrar rörelse - koppling överför rörelse

2015-11-16. Bromsar Remväxlar. Broms förhindrar rörelse - koppling överför rörelse Bromsar Remväxlar 1 Broms förhindrar rörelse - koppling överför rörelse Funktion - Bromsa (retardera) rörelse Stoppbroms - Hålla rörelse vid konstant hastighet Reglerbroms - Hålla fast i stillastående

Läs mer

Hydraulvätskans inverkan på systemförluster

Hydraulvätskans inverkan på systemförluster Hydraulik-dagarna 2012 Hydraulvätskans inverkan på systemförluster LiU/IEI/Flumes E-mail: karl-erik.rydberg@liu.se Viktiga egenskaper hos hydraulvätskor Smörjegenskaper, smörjfilm med hög bärighet Viskositet,

Läs mer

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar

Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar Sensorer, effektorer och fysik Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar Innehåll Volymetriska flödesmätare Strömningslära Obstruktionsmätare Mätning av massflöde Mätning av flödeshastighet

Läs mer

Mekanik FK2002m. Repetition

Mekanik FK2002m. Repetition Mekanik FK2002m Föreläsning 12 Repetition 2013-09-30 Sara Strandberg SARA STRANDBERG P. 1 FÖRELÄSNING 12 Förflyttning, hastighet, acceleration Position: r = xî+yĵ +zˆk θ = s r [s = θr] Förflyttning: r

Läs mer

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Linköpings Universitet IFM Mats Fahlman Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Onsdagen 30/3 06, kl 08:00-:00 Hjälpmedel: Avprogrammerad miniräknare, formelsamling (bifogad) Råd och regler Lösningsblad:

Läs mer

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A SF626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 23-5-27 DEL A. Bestäm alla punkter på ytan z = x 2 + 4y 2 i vilka tangentplanet är parallellt med planet x + y + z =. 4 p) Lösning. Tangentplanet

Läs mer

Tentamen i Elkraftteknik för Y

Tentamen i Elkraftteknik för Y TMEL0 07 10 13 1 Energisystem/Elektroteknik/IEI Tentamen i Elkraftteknik för Y Kurs: TMEL0 007-10 - 13 kl 08-1 -------------------------------------------------------------------------------------- Sal

Läs mer

ENERGI? Kylskåpet passar precis i rummets dörröppning. Ställ kylskåpet i öppningen

ENERGI? Kylskåpet passar precis i rummets dörröppning. Ställ kylskåpet i öppningen ENERGI? Energi kan varken skapas eller förstöras, kan endast omvandlas till andra energiformer. Betrakta ett välisolerat, tätslutande rum. I rummet står ett kylskåp med kylskåpsdörren öppen. Kylskåpet

Läs mer

Roterande obalans Kritiskt varvtal för roterande axlar

Roterande obalans Kritiskt varvtal för roterande axlar Roterande obalans Kritiskt varvtal för roterande axlar Rotation, krit. varvtal, s 1 m 0 Roterande obalans e Modeller för roterande maskiner ej fullständigt utbalanserade t ex tvättmaskiner, motorer, verkstadsmaskiner

Läs mer

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)

Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520) Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520) Tid och plats: Lördagen den 19 januari 2013 klockan 08.30-12.30 i M. Hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, Typgodkänd miniräknare samt en egenhändigt skriven A4 med valfritt

Läs mer

Fysikens lagar och hur dessa påverkar en robot

Fysikens lagar och hur dessa påverkar en robot Fysikens lagar och hur dessa påverkar en robot Kraft Newtons andra lag: kraften F = massan m * accellerationen a "Begreppet kraft är en abstraktion inom fysiken för att förklara och beskriva orsaken till

Läs mer

Lösning. (1b) θ 2 = L R. Utgå nu från. α= d2 θ. dt 2 (2)

Lösning. (1b) θ 2 = L R. Utgå nu från. α= d2 θ. dt 2 (2) Lösningar till dugga för kursen Mekanik II, FA02, GyLärFys, KandFys, F, Q, W, ES Tekn-Nat Fak, Uppsala Universitet Tid: 7 april 2009, kl 4.00 7.00. Plats: Skrivsalen, Polacksbacken, Uppsala. Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4- sida med valfritt innehåll.

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4- sida med valfritt innehåll. Tentamen i Mekanik för F, del B Tisdagen 17 augusti 2004, 8.45-12.45, V-huset Examinator: Martin Cederwall Jour: Ling Bao, tel. 7723184 Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat,

Läs mer

Datablad 3.308 1 (12) Kracht Kugghjulspumpar KFF 2,5 KFF 112 Drivmedelspumpar Segjärn

Datablad 3.308 1 (12) Kracht Kugghjulspumpar KFF 2,5 KFF 112 Drivmedelspumpar Segjärn 1 (12) är enkla och robusta i sin konstruktion. De är så kallade ytterkugghjulspumpar som klarar att skapa höga tryck. Pumphusen är tillverkade av segjärn, kugghjul och axlar av härdat stål samt specialbelagda

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin Tid: Plats: Ansvarig: Hjälpmedel: Tisdag juni 009, kl 8 30 13 30 V-huset Lennart Sjögren,

Läs mer

Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen

Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen Christofer Sundström 30 januari 2017 Outline 1 Repetition Ekvivalent Kretsschema 2 Mekaniska Samband 3 Driftegenskaper Motordrift Separatmagnetiserad likströmsmotor

Läs mer

Re baseras på medelhastighet V samt hydraulisk diameter D h, Re = Re Dh = ρv D h. , D h = 4 A P. = V D h ν

Re baseras på medelhastighet V samt hydraulisk diameter D h, Re = Re Dh = ρv D h. , D h = 4 A P. = V D h ν RÖRSTRÖMNING Trots dess stora tekniska betydelse är den samlade kunskapen inom strömning i rörsystem väsentligen baserad på experiment och empiriska metoder, även när det gäller inkompressibel, stationär

Läs mer

Styrtransmission för bandfordon

Styrtransmission för bandfordon Styrtransmission för bandfordon VIKTOR LASSILA PONTUS JONASSON Examensarbete Örnsköldsvik, Sverige 2006 Styrtransmission för bandfordon Pontus Jonasson Viktor Lassila Examensarbete MMK 2006:36 MME 780

Läs mer

HydraWay EE En ny generation energieffektiv hydraulvätska

HydraWay EE En ny generation energieffektiv hydraulvätska En ny generation energieffektiv hydraulvätska ENERGY EFFICIENT ECC (ENVIRONMENTALLY CONSIDERATE CHOISE) 2 3 Säkra en energieffektiv drift En av vår tids viktigaste utmaningar är tillgången på energi. Samtidigt

Läs mer

ETP-EXPRESS För snabb montering och kompakt inbyggnad. ETP-EXPRESS R Rostfritt. ETP-EXPRESS C Nickelbelagd

ETP-EXPRESS För snabb montering och kompakt inbyggnad. ETP-EXPRESS R Rostfritt. ETP-EXPRESS C Nickelbelagd Översikt... ETP-EXPRESS För snabb montering och kompakt inbyggnad ETP-EXPRESS R Rostfritt Ytterst snabb montering/demontering med endast EN skruv. Radiell åtkomst av skruven, spar plats längs axeln. Ytterst

Läs mer

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Linköpings Universitet IFM Mats Fahlman Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Tisdagen 1/1 016, kl 14:00-18:00 Hjälpmedel: Avprogrammerad miniräknare, formelsamling (bifogad) Råd och regler Lösningsblad:

Läs mer

TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR120 8 JANUARI 2005, 08:00-13:00

TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR120 8 JANUARI 2005, 08:00-13:00 Joakim Malm Teknisk Vattenresurslära LTH TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR0 8 JANUARI 00, 08:00-:00 Tillåtna hjälpmedel: Kom ihåg: För samtliga uppgifter: Rättning: Betyg: Lärobok, föreläsningsanteckningar

Läs mer

DIMENSIONSANALYS OCH LIKFORMIGHETSLAGAR

DIMENSIONSANALYS OCH LIKFORMIGHETSLAGAR DIMENSIONSANALYS OCH LIKFORMIGHETSLAGAR DIMENSIONSANALYS Dimensionsanalys är en metod att reducera antalet variabler (och därmed komplexiteten) i ett givet problem. Ger möjlighet att uttrycka teoretiska

Läs mer

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514)

Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, för W2 och ES2 (1FA514) Uppsala universitet Institutionen för fysik och astronomi Kod: Program: Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I, 2016-03-19 för W2 och ES2 (1FA514) Kan även skrivas av studenter på andra program där 1FA514 ingår

Läs mer

1. a) 2-ports konstantflödesventil. b) Konstantflödessystem med öppet-centrum ventil. c) Startmoment och volymetrisk verkningsgrad för hydraulmotor

1. a) 2-ports konstantflödesventil. b) Konstantflödessystem med öppet-centrum ventil. c) Startmoment och volymetrisk verkningsgrad för hydraulmotor LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA TENTAMEN () Fluida och Mekatroniska Syste 00-03-. a) -orts konstantflödesventil Figuren nedan visar ett sybolschea för en -orts konstantflödesventil. Tryckkoensatorns fjäderförsänning

Läs mer

Laboration i Maskinelement

Laboration i Maskinelement Laboration i Maskinelement Bilväxellådan Namn: Personnummer: Assistents signatur: Datum: Inledning I den här laborationen ska vi gå lite djupare i ämnet maskinelement och ge oss in på något som förmodligen

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 8 januari 1 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. Ballongens volym är V = πr h = 3,14 3 1,5 m 3 = 4,4 m 3. Lyftkraften från omgivande luft är

Läs mer

Kapitel extra Tröghetsmoment

Kapitel extra Tröghetsmoment et betecknas med I eller J används för att beskriva stela kroppars dynamik har samma roll i rotationsrörelser som massa har för translationsrörelser Innebär systemets tröghet när det gäller att ändra rotationshastigheten

Läs mer

Formelsamling. Elektromagnetisk fältteori för F och Pi ETE055 & ETEF01

Formelsamling. Elektromagnetisk fältteori för F och Pi ETE055 & ETEF01 Formelsamling Elektromagnetisk fältteori för F och Pi ETE055 & ETEF01 Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds tekniska högskola Juni 014 Innehåll 1 Elstatik 1 Likström 4 3 Magnetostatik

Läs mer

Hydraulikcertifiering

Hydraulikcertifiering UH-Tekniker Facit till Självtest sid. 1: UPPGIFT 1 Stryk under de påståenden som Du anser vara riktiga. (Flera alternativ kan vara rätt) a/ Försämringen av den volymetriska verkningsgraden i en pump är

Läs mer

Lektion 2: FSR. Förväntade studieresultat (FSR) i kursen: Kunna förklara uppbyggnaden av olika hydrauliska system. c 5MT007: Lektion 2 p.

Lektion 2: FSR. Förväntade studieresultat (FSR) i kursen: Kunna förklara uppbyggnaden av olika hydrauliska system. c 5MT007: Lektion 2 p. Lektion 2: FSR Förväntade studieresultat (FSR) i kursen: Kunna förklara uppbyggnaden av olika hydrauliska system c 5MT007: Lektion 2 p. 1 Lektion 2: FSR Förväntade studieresultat (FSR) i kursen: Kunna

Läs mer

a) Beräkna spänningen i mottagaränden om effektuttaget ökar 50% vid oförändrad effektfaktor.

a) Beräkna spänningen i mottagaränden om effektuttaget ökar 50% vid oförändrad effektfaktor. Lektion Uppgift K.1 På en trefastransformator med data: 100 kva, 800/0 V, har tomgångs- och kortslutningsprov gjorts på vanligt sätt, varvid erhölls: P F 0 = 965 W, K = 116 V, P F KM = 110 W. Transformatorn

Läs mer

ENERGIPROCESSER, 15 Hp

ENERGIPROCESSER, 15 Hp UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Mohsen Soleimani-Mohseni Robert Eklund Umeå 10/3 2012 ENERGIPROCESSER, 15 Hp Tid: 09.00-15.00 den 10/3-2012 Hjälpmedel: Alvarez Energiteknik del 1 och 2,

Läs mer

En elmotor kan användas för att rotera svetsvertyget. Elmotorer delas in i två grupper, DC-motorer och AC-motorer.

En elmotor kan användas för att rotera svetsvertyget. Elmotorer delas in i två grupper, DC-motorer och AC-motorer. Befintliga lösningar Vi började med att bortse från problemformuleringen att sammanfoga. Istället valdes att fokusera på svetshuvudets funktion. Det vill säga att skapa friktion mellan verktyg och arbetsstycke

Läs mer

Innehåll Sida Kapitel

Innehåll Sida Kapitel Innehåll V1 pump 7 Innehåll Sida Kapitel umpval och ledningsdimensionering...11... 2 Specifikationer...42 V1-045 /-075 i genomskärning...42 Installationsmått, V1-045 och -075...43 -ventilblock-045/075...44

Läs mer

Kap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer

Kap 5 mass- och energianalys av kontrollvolymer Kapitel 4 handlade om slutna system! Nu: öppna system (): energi och massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: pumpar, munstycken, turbiner, kondensorer mm Konstantflödesmaskiner (steady-flow devices)

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.

Läs mer

Experimentell metodik

Experimentell metodik Experimentell metodik Storheter, mätetal och enheter En fysikalisk storhet är en egenskap som kan mätas eller beräknas. En storhet är produkten av mätetal och enhet. Exempel 1: Elektronens massa är m =

Läs mer

HYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning

HYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning HYDRAULIK (ej hydrostatik) Sammanfattning Rolf Larsson, Tekn Vattenresurslära För VVR145, 4 maj, 2016 NASA/ Astronaut Photography of Earth - Quick View VVR145 Vatten/ Hydraulik sammmanfattning 4 maj 2016

Läs mer

Översiktskatalog. Pumpar

Översiktskatalog. Pumpar Översiktskatalog Pumpar Kugghjulspumpar grupp 1-3, Tandem Axialkolvpump J-RP Rotorpump Axialkolvpump J-V Axialkolvpump 45 Lågtryckspump GP1 Handpump PAM, PAM-T Kugghjulspumpar Sauer Danfoss Kugghjulspumpar

Läs mer

Lite kinetisk gasteori

Lite kinetisk gasteori Tryck och energi i en ideal gas Lite kinetisk gasteori Statistisk metod att beskriva en ideal gas. En enkel teoretisk modell som bygger på följande antaganden: Varje molekyl är en fri partikel. Varje molekyl

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 8 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Systemkonstruktion Z3

Systemkonstruktion Z3 Systemkonstruktion Z3 (Kurs nr: SSY 046) Tentamen 22 oktober 2010 Lösningsförslag 1 Skriv en kravspecifikation för konstruktionen! Kravspecifikationen ska innehålla information kring fordonets prestanda

Läs mer

Hydraulpump Serie F1Plus Fast Deplacement

Hydraulpump Serie F1Plus Fast Deplacement Fast Deplacement Katalog 9129 8218-01 Augusti 1998, SE Innehåll Allmänt, konstruktion 3 Specifikationer 4 Pump i genomskärning 4 Pumpval och dimensionering 5 Installationsmått Orderinformation 6 F1-25/-41/-51/-61

Läs mer

FFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar

FFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar FFM234, Klassisk fysik och vektorfält - Föreläsningsanteckningar hristian Forssén, Institutionen för fysik, halmers, Göteborg, verige ep 6, 217 3. Integraler Det mesta av detta material förutsätts vara

Läs mer

1.15 Uppgifter UPPGIFTER 21. Uppgift 1.1 a) Visa att transformationen x i = a ikx k med. (a ik ) =

1.15 Uppgifter UPPGIFTER 21. Uppgift 1.1 a) Visa att transformationen x i = a ikx k med. (a ik ) = 1.15. UPPGIFTER 1 1.15 Uppgifter Uppgift 1.1 a) isa att transformationen x i = a ikx k med (a ik ) = 1 0 1 1 1 1 1 1 1 är en rotation. b) Bestäm komponenterna T ik om (T ik ) = 0 1 0 1 0 1 0 1 0 Uppgift

Läs mer

LAB-PM. Bilväxellåda. Laboration i Maskinelement. / Stig Algstrand

LAB-PM. Bilväxellåda. Laboration i Maskinelement. / Stig Algstrand LAB-PM Laboration i Maskinelement Bilväxellåda / Stig Algstrand Inledning I den här laborationen ska vi gå lite djupare i ämnet maskinelement och ge oss in på något som förmodligen alla har sett i något

Läs mer

Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt

Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt Övningstenta 015 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt tillsammans med begynnelsevillkoret v(0) = 0. Vi får: v(t) = 0,5t dt = 1 6 t3 + C och vi bestämmer

Läs mer

# /03/2005. Hydrauliska Spännare. Introduktion

# /03/2005. Hydrauliska Spännare. Introduktion Hydrauliska Spännare GATES ART. NUMMER TILLVERKARE MODELL MOTOR MOTOR TYP Introduktion Hydrauliska Spännare FORD / OPEL / VOLKSWAGEN GROUP MULTIPLE Både kamremssystemet och fläktremssystemet kan ha olika

Läs mer

Miljöanpassade hydraulvätskors inverkan på systemprestanda jämfört med konventionella mineraloljor

Miljöanpassade hydraulvätskors inverkan på systemprestanda jämfört med konventionella mineraloljor Miljöanpassade hydraulvätskors inverkan på systemprestanda jämfört med konventionella mineraloljor Karl-Erik Rydberg Linköping University Post Print N.B.: When citing this work, cite the original article.

Läs mer

Repetion. Jonas Björnsson. 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från den verkliga världen

Repetion. Jonas Björnsson. 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från den verkliga världen Repetion Jonas Björnsson Sammanfattning Detta är en kort sammanfattning av kursen Mekanik. Friläggning Friläggning består kortfattat av följande moment 1. Lyft ut den/de intressanta kopp/kropparna från

Läs mer

Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)

Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8) Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8) Elektromekanisk omvandlare Inledning en anordning som energimässigt förbinder ett elektriskt och ett mekaniskt system. som regel roterande

Läs mer

LEONARDO DA VINCI ( )

LEONARDO DA VINCI ( ) LEONARDO DA VINCI (1452 1519) En kropp som rör sig med en viss hastighet i stillastående luft erfar samma strömningsmotstånd som om kroppen vore stillastående och utsatt för en luftström med samma hastighet.

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Laboration 2 Mekanik baskurs

Laboration 2 Mekanik baskurs Laboration 2 Mekanik baskurs Utförs av: Henrik Bergman Mubarak Ali Uppsala 2015 01 19 Introduktion Friktionskraft är en förutsättning för att våra liv ska fungera på ett mindre omständigt sätt. Om friktionskraften

Läs mer

Experimentell utvärdering av kolvparti

Experimentell utvärdering av kolvparti 2007:132 CIV EXAMENSARBETE Experimentell utvärdering av kolvparti ANDREAS WALLGREN CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Maskinteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för Tillämpad fysik, maskin- och materialteknik

Läs mer

Tentamen i Elkraftteknik 3p

Tentamen i Elkraftteknik 3p TMEL0-006 -10-13 1 Energisystem/Elektroteknik/IKP Tentamen i Elkraftteknik 3p Kurs: TMEL0 006-10 - 13 kl 08 1 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Grundläggande aerodynamik, del 5

Grundläggande aerodynamik, del 5 Grundläggande aerodynamik, del 5 Motstånd Totalmotstånd Formmotstånd Gränsskiktstypens inverkan på formmotstånd 1 Motstånd Ett flygplan som rör sig genom luften (gäller alla kroppar) skapar ett visst motstånd,

Läs mer

MEKANIK II 1FA102. VIK detta blad om bladen med dina lösningar. Se till så att tentamensvakterna INTE häftar samman lösningsbladen.

MEKANIK II 1FA102. VIK detta blad om bladen med dina lösningar. Se till så att tentamensvakterna INTE häftar samman lösningsbladen. UPPSALA UNIVERSITET Inst för fysik och astronomi Allan Hallgren TENTAMEN 08-08 -29 MEKANIK II 1FA102 SKRIVTID: 5 timmar, kl 8.00-13.00 Hjälpmedel: Nordling-Österman: Physics Handbook Råde-Westergren: Mathematics

Läs mer

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Växelspänning och effekt S=P+jQ VA W var Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Synkronmaskinens uppbyggnad Växelspänning Komplexräkning Komplex, aktiv och reaktiv effekt Ögonblicksvärde

Läs mer

Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden

Asynkronmotorn. Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Asynkronmotorn Asynkronmotorn Den vanligaste motorn i industrin Alla effektklasser, från watt till megawatt Typiska användningsområden Fläktar Pumpar Transportband Verktygsmaskiner Asynkronmotorns elanvändning

Läs mer

Elektromagnetisk induktion och induktans. Emma Björk

Elektromagnetisk induktion och induktans. Emma Björk Elektromagnetisk induktion och induktans Emma Björk Vi har gått igenom hur magnetfält alstrar krafter, kap. 7. Vi har gått igenom hur strömmar alstrar magnetfält, kap. 8. Återstår att lära sig hur strömmarna

Läs mer

Hydraulpump Serie F2 Fast deplacement

Hydraulpump Serie F2 Fast deplacement Fast deplacement Katalog 9129 8203-01 Maj 1998 SE Innehåll Sid. Allmän information 3 Specifikationer 4 Flöde/varvtal 4 Moment/tryck 4 Installationsmått 5 Orderinformation 5 BPV-F2 elektriska avlastningsventiler

Läs mer