Lektion 3: Verkningsgrad
|
|
|
- Sofia Andreasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lektion 3: Verkningsgrad Exempel; Hydraulsystem för effektöverföring Verkningsgrad: η = P U P T = ω UM U ω T M T η medel (T) = T 0 P UT(t)dt T 0 P IN(t)dt
2 Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt
3 Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt Verkningsgrad
4 Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt Verkningsgrad Deplacement
5 Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt Verkningsgrad Deplacement Energiomvandling
6 Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt Verkningsgrad Deplacement Energiomvandling Volymetrisk-, hydromekanisk-verkningsgrad.
7 Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt Verkningsgrad Deplacement Energiomvandling Volymetrisk-, hydromekanisk-verkningsgrad. Volymetriska förluster, hydromekaniska förluster
8 Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt Verkningsgrad Deplacement Energiomvandling Volymetrisk-, hydromekanisk-verkningsgrad. Volymetriska förluster, hydromekaniska förluster Viskiös friktion
9 Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt Verkningsgrad Deplacement Energiomvandling Volymetrisk-, hydromekanisk-verkningsgrad. Volymetriska förluster, hydromekaniska förluster Viskiös friktion Coulombsk friktion
10 Lektion 3: Innehåll Dagens innehåll: Arbete/effekt Verkningsgrad Deplacement Energiomvandling Volymetrisk-, hydromekanisk-verkningsgrad. Volymetriska förluster, hydromekaniska förluster Viskiös friktion Coulombsk friktion Hydraulisk effekt
11 Lektion 3: Arbete/effekt Abete, effekt, samt hydraulisk effekt: W = F s (arbete)
12 Lektion 3: Arbete/effekt Abete, effekt, samt hydraulisk effekt: W = F s (arbete) P = F v (effekt)
13 Lektion 3: Arbete/effekt Abete, effekt, samt hydraulisk effekt: W = F s (arbete) P = F v (effekt) P = ω M (effekt)
14 Lektion 3: Arbete/effekt Abete, effekt, samt hydraulisk effekt: W = F s (arbete) P = F v (effekt) P = ω M (effekt) E = ω M T (arbete)
15 Lektion 3: Arbete/effekt Abete, effekt, samt hydraulisk effekt: W = F s (arbete) P = F v (effekt) P = ω M (effekt) E = ω M T (arbete) P = p q (effekt)
16 Lektion 3: Arbete/effekt Abete, effekt, samt hydraulisk effekt: W = F s (arbete) P = F v (effekt) P = ω M (effekt) E = ω M T (arbete) P = p q (effekt) Den hydrauliska effekten ges av flödet gånger trycket.
17 Lektion 3: Arbete/effekt Abete, effekt, samt hydraulisk effekt: W = F s (arbete) P = F v (effekt) P = ω M (effekt) E = ω M T (arbete) P = p q (effekt) Den hydrauliska effekten ges av flödet gånger trycket. Hydraulisk effekt P = p q [W]
18 Lektion 3: Deplacement, vad är det? Anger mängd vätska genom en momentomvandlare per varv eller per radian.
19 Lektion 3: Deplacement, vad är det? Anger mängd vätska genom en momentomvandlare per varv eller per radian. Hydraulpumpar och hydraulmotorer har normalt positivt deplacement. Pumpar och motorer kallas ibland för omvandlare; momentomvandlare.
20 Lektion 3: Deplacement, vad är det? Anger mängd vätska genom en momentomvandlare per varv eller per radian. Hydraulpumpar och hydraulmotorer har normalt positivt deplacement. Pumpar och motorer kallas ibland för omvandlare; momentomvandlare. Deplacement anges ofta som vätskevolymen genom en omvandlare per varv. Deplacement=volym/varv, varvdeplacement, D n. En pump genererar ett flöde enligt ekvationen, q = D n n. Deplacementet gånger varvtalet.
21 Lektion 3: Deplacement, vad är det? Anger mängd vätska genom en momentomvandlare per varv eller per radian. Hydraulpumpar och hydraulmotorer har normalt positivt deplacement. Pumpar och motorer kallas ibland för omvandlare; momentomvandlare. Deplacement anges ofta som vätskevolymen genom en omvandlare per varv. Deplacement=volym/varv, varvdeplacement, D n. En pump genererar ett flöde enligt ekvationen, q = D n n. Deplacementet gånger varvtalet. Deplacementet kan även anges som volym/rad, radiandeplacementet, D ϕ. En pump skapar ett teoretiskt flöde på, q = D ϕ n 2π.
22 Deplacementet kan vara fast eller varierbart, beroede på omvandlartyp. Lektion 3: Deplacement, vad är det? Anger mängd vätska genom en momentomvandlare per varv eller per radian. Hydraulpumpar och hydraulmotorer har normalt positivt deplacement. Pumpar och motorer kallas ibland för omvandlare; momentomvandlare. Deplacement anges ofta som vätskevolymen genom en omvandlare per varv. Deplacement=volym/varv, varvdeplacement, D n. En pump genererar ett flöde enligt ekvationen, q = D n n. Deplacementet gånger varvtalet. Deplacementet kan även anges som volym/rad, radiandeplacementet, D ϕ. En pump skapar ett teoretiskt flöde på, q = D ϕ n 2π.
23 Lektion 3: Volymetriska förluster Olika typer av volymetriska förluster: Inre läckage, från högtryckssida till lågtryckssida.
24 Lektion 3: Volymetriska förluster Olika typer av volymetriska förluster: Inre läckage, från högtryckssida till lågtryckssida. Yttre läckage, läckage till dränerat utrymme.
25 Lektion 3: Volymetriska förluster Olika typer av volymetriska förluster: Inre läckage, från högtryckssida till lågtryckssida. Yttre läckage, läckage till dränerat utrymme. Läckaget antas vara laminärt; det är linjärt med trycket. (spaltströmning, laminär strömning) q v = λ p
26 Lektion 3: Volymetriska förluster Olika typer av volymetriska förluster: Inre läckage, från högtryckssida till lågtryckssida. Yttre läckage, läckage till dränerat utrymme. Läckaget antas vara laminärt; det är linjärt med trycket. (spaltströmning, laminär strömning) q v = λ p Volymetriska förluster i oljan. Oljan komprimeras när den utsätts för tryckökning, t.ex. när den passerar pumpen.
27 Lektion 3: Mekanhydrauliska förluster De mekanhydrauliska förluster via viskiös friktion, och Coulumbsk friktion: Friktionsmoment som är proportionellt mot hastigheten, τ = µ v y (1). I (1) ser vi vätskans viskositet, µ. Hastigheten ( v), är t.ex. kopplad till rotationshastighet. Ej beroende av trycket, viskositetens tryckberoende försummas. Beror på spalthöjden ( y).
28 Lektion 3: Mekanhydrauliska förluster De mekanhydrauliska förluster via viskiös friktion, och Coulumbsk friktion: Friktionsmoment som är proportionellt mot hastigheten, τ = µ v y (1). I (1) ser vi vätskans viskositet, µ. Hastigheten ( v), är t.ex. kopplad till rotationshastighet. Ej beroende av trycket, viskositetens tryckberoende försummas. Beror på spalthöjden ( y). Coulombsk friktion är vanligt. Coulombsk friktion beror huvudsak på design. Coulombsk friktion ger upphov till slip-stick fenomen. Proportionell mot normalkraften mellan ytorna. (Charles de Coulomb).
29 Lektion 3: Mekanhydrauliska förluster De mekanhydrauliska förluster via viskiös friktion, och Coulumbsk friktion: Friktionsmoment som är proportionellt mot hastigheten, τ = µ v y (1). I (1) ser vi vätskans viskositet, µ. Hastigheten ( v), är t.ex. kopplad till rotationshastighet. Ej beroende av trycket, viskositetens tryckberoende försummas. Beror på spalthöjden ( y). Coulombsk friktion är vanligt. Coulombsk friktion beror huvudsak på design. Coulombsk friktion ger upphov till slip-stick fenomen. Proportionell mot normalkraften mellan ytorna. (Charles de Coulomb). Stiktion är ett annat fenomen som brukar förekomma hos mekanisk utrustning.
30 Lektion 3: Mekanhydrauliska förluster De mekanhydrauliska förluster via viskiös friktion, och Coulumbsk friktion: Friktionsmoment som är proportionellt mot hastigheten, τ = µ v y (1). I (1) ser vi vätskans viskositet, µ. Hastigheten ( v), är t.ex. kopplad till rotationshastighet. Ej beroende av trycket, viskositetens tryckberoende försummas. Beror på spalthöjden ( y). Coulombsk friktion är vanligt. Coulombsk friktion beror huvudsak på design. Coulombsk friktion ger upphov till slip-stick fenomen. Proportionell mot normalkraften mellan ytorna. (Charles de Coulomb). Stiktion är ett annat fenomen som brukar förekomma hos mekanisk utrustning.
31 Lektion 3: Hydraulisk kraftöverföring Hydrostatisk energiöverföring En av sidorna kan representera en pump. 2
32 Lektion 3: Hydraulisk kraftöverföring Hydrostatisk energiöverföring En av sidorna kan representera en pump. Den andra kan representera en motor. 2
33 Lektion 3: Hydraulisk kraftöverföring Hydrostatisk energiöverföring En av sidorna kan representera en pump. Den andra kan representera en motor. Effektöverförigen sker statiskt via vätskan. 2
34 Lektion 3: Hydraulisk kraftöverföring Hydrostatisk energiöverföring En av sidorna kan representera en pump. Den andra kan representera en motor. Effektöverförigen sker statiskt via vätskan. F 1 u 1 = F 2 u 2 2
35 Lektion 3: Hydraulisk effektöverföring Omvandling av hydraulisk effekt till mekanisk effekt Effekten per tidsenhet, P = F dy dt = F u,(1)
36 Lektion 3: Hydraulisk effektöverföring Omvandling av hydraulisk effekt till mekanisk effekt Effekten per tidsenhet, P = F dy dt = F u,(1) Kraftjämnvikt för kolven, F = p A, p = p 0 = p,(2)
37 Lektion 3: Hydraulisk effektöverföring Omvandling av hydraulisk effekt till mekanisk effekt Effekten per tidsenhet, P = F dy dt = F u,(1) Kraftjämnvikt för kolven, F = p A, p = p 0 = p,(2) Hastigheten ges av sambandet u = Q A,(3) Q ges i m 3 /s, A är ges i enheten m 2.
38 Lektion 3: Hydraulisk effektöverföring Omvandling av hydraulisk effekt till mekanisk effekt Effekten per tidsenhet, P = F dy dt = F u,(1) Kraftjämnvikt för kolven, F = p A, p = p 0 = p,(2) Hastigheten ges av sambandet u = Q A,(3) Q ges i m 3 /s, A är ges i enheten m 2. Ekvationerna (1),(2) och (3) ger effekten P, P = F u = p A Q A = p Q.
39 Lektion 3: Hydraulisk effektöverföring Omvandling av hydraulisk effekt till mekanisk effekt Effekten per tidsenhet, P = F dy dt = F u,(1) Kraftjämnvikt för kolven, F = p A, p = p 0 = p,(2) Hastigheten ges av sambandet u = Q A,(3) Q ges i m 3 /s, A är ges i enheten m 2. Ekvationerna (1),(2) och (3) ger effekten P, P = F u = p A Q A = p Q. Hydraulisk effekt P = p q
40 Lektion 3: Hydraulisk effektöverföring Omvandling av hydraulisk effekt till mekanisk effekt Effekten per tidsenhet, P = F dy dt = F u,(1) Kraftjämnvikt för kolven, F = p A, p = p 0 = p,(2) Hastigheten ges av sambandet u = Q A,(3) Q ges i m 3 /s, A är ges i enheten m 2. Ekvationerna (1),(2) och (3) ger effekten P, P = F u = p A Q A = p Q. Hydraulisk effekt P = p q Mekanisk effekt P = F v
41 Lektion 3: Hydraulisk effektöverföring Omvandling av hydraulisk effekt till mekanisk effekt Effekten per tidsenhet, P = F dy dt = F u,(1) Kraftjämnvikt för kolven, F = p A, p = p 0 = p,(2) Hastigheten ges av sambandet u = Q A,(3) Q ges i m 3 /s, A är ges i enheten m 2. Ekvationerna (1),(2) och (3) ger effekten P, P = F u = p A Q A = p Q. Hydraulisk effekt P = p q Mekanisk effekt P = F v
42 Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment?
43 Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment? Vad är enheten för vridmoment?
44 Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment? Vad är enheten för vridmoment? Hur beräknas vridmoment utifrån en kraft och en hävarm?
45 Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment? Vad är enheten för vridmoment? Hur beräknas vridmoment utifrån en kraft och en hävarm? M = F L sinα
46 Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment? Vad är enheten för vridmoment? Hur beräknas vridmoment utifrån en kraft och en hävarm? M = F L sinα Hur beräknas vridmoment med vektoralgebra?
47 Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment? Vad är enheten för vridmoment? Hur beräknas vridmoment utifrån en kraft och en hävarm? M = F L sinα Hur beräknas vridmoment med vektoralgebra? M = LX F
48 Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment? Vad är enheten för vridmoment? Hur beräknas vridmoment utifrån en kraft och en hävarm? M = F L sinα Hur beräknas vridmoment med vektoralgebra? M = LX F Vad är tröghetsmoment?
49 Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment? Vad är enheten för vridmoment? Hur beräknas vridmoment utifrån en kraft och en hävarm? M = F L sinα Hur beräknas vridmoment med vektoralgebra? M = LX F Vad är tröghetsmoment? Hur koppas tröghetsmoment ihop med vridmoment?
50 Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment? Vad är enheten för vridmoment? Hur beräknas vridmoment utifrån en kraft och en hävarm? M = F L sinα Hur beräknas vridmoment med vektoralgebra? M = LX F Vad är tröghetsmoment? Hur koppas tröghetsmoment ihop med vridmoment? τ = I θ.
51 Lektion 3: Vridmoment? Vad är vridmoment? Diskussioner kring vridmoment Vad är vridmoment? Vad är enheten för vridmoment? Hur beräknas vridmoment utifrån en kraft och en hävarm? M = F L sinα Hur beräknas vridmoment med vektoralgebra? M = LX F Vad är tröghetsmoment? Hur koppas tröghetsmoment ihop med vridmoment? τ = I θ. Vilken relations finns mellan vridmoment och kraft?
52 Lektion 3: Verkningsgrad,η System för hydraulisk effektöverföring. Ingående effekt vid pump, utgående effekt vid motor. Verkningsgrad betecknas med η (Grekiska symbolen eta).
53 Lektion 3: Verkningsgrad,η System för hydraulisk effektöverföring. Ingående effekt vid pump, utgående effekt vid motor. Verkningsgrad betecknas med η (Grekiska symbolen eta). Systemets verkningsgrad, η = η p η m.
54 Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Flödet ut från pumpen är Q 1.
55 Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Flödet ut från pumpen är Q 1. Teoretiskt maxflöde är ω T Dϕ p.
56 Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Flödet ut från pumpen är Q 1. Teoretiskt maxflöde är ω T Dϕ p. Volymetrisk verkingsgrad, η volp = V erkligtflde Teoretisktflde.
57 Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Flödet ut från pumpen är Q 1. Teoretiskt maxflöde är ω T Dϕ p. Volymetrisk verkingsgrad, η volp = V erkligtflde Teoretisktflde. Dϕ p är radiandeplacementet.
58 Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Flödet ut från pumpen är Q 1. Teoretiskt maxflöde är ω T Dϕ p. Volymetrisk verkingsgrad, η volp = V erkligtflde Teoretisktflde. Dϕ p är radiandeplacementet. η volp = Q 1 ω T Dϕ p = V erkligt_flode T eoretiskt_f lode
59 Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Flödet ut från pumpen är Q 1. Teoretiskt maxflöde är ω T Dϕ p. Volymetrisk verkingsgrad, η volp = V erkligtflde Teoretisktflde. Dϕ p är radiandeplacementet. η volp = Q 1 ω T Dϕ p = V erkligt_flode T eoretiskt_f lode Volymetriska förluster uppkommer via läckage.
60 Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Hydromekanisk verkningsgrad för en pump Aktuell tryckstegring, P 1.
61 Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Hydromekanisk verkningsgrad för en pump Aktuell tryckstegring, P 1. Teoretisk tryckdifferens, max ( MT Dϕ p ).
62 Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Hydromekanisk verkningsgrad för en pump Aktuell tryckstegring, P 1. Teoretisk tryckdifferens, max ( MT Dϕ p ). η hmp = ( P 1 MT Dϕp ) = V erklig_tryckdifferens T eoretisk_tryckdif f erens
63 Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Hydromekanisk verkningsgrad för en pump Aktuell tryckstegring, P 1. Teoretisk tryckdifferens, max ( MT Dϕ p ). η hmp = ( P 1 MT Dϕp M T är tillfört moment [Nm]. ) = V erklig_tryckdifferens T eoretisk_tryckdif f erens
64 Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en pump System för hydraulisk effektöverföring Hydromekanisk verkningsgrad för en pump Aktuell tryckstegring, P 1. Teoretisk tryckdifferens, max ( MT Dϕ p ). η hmp = ( P 1 MT Dϕp M T är tillfört moment [Nm]. ) = V erklig_tryckdifferens T eoretisk_tryckdif f erens Hydromekaniska förluster beror på friktion.
65 Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Volymetrisk verkningsgrad för en motor Volymetriska förluster uppkommer främst via läckage i komponenten
66 Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Volymetrisk verkningsgrad för en motor Volymetriska förluster uppkommer främst via läckage i komponenten Uppmätt rotationshastighet hos axeln, ωu.
67 Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Volymetrisk verkningsgrad för en motor Volymetriska förluster uppkommer främst via läckage i komponenten Uppmätt rotationshastighet hos axeln, ωu. Teoretisk max rotationshastighet, Q 2 Dϕ m ů
68 Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Volymetrisk verkningsgrad för en motor Volymetriska förluster uppkommer främst via läckage i komponenten Uppmätt rotationshastighet hos axeln, ωu. Teoretisk max rotationshastighet, Q 2 ů Dϕ m ηvolm = ( ω U ) Q2 = V erklig_rotationshastighet T eoretisk_rotationshastighet Dϕm
69 Lektion 3: Volymetrisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Volymetrisk verkningsgrad för en motor Volymetriska förluster uppkommer främst via läckage i komponenten Uppmätt rotationshastighet hos axeln, ωu. Teoretisk max rotationshastighet, Q 2 ů Dϕ m ηvolm = ( ω U ) Q2 = V erklig_rotationshastighet T eoretisk_rotationshastighet Dϕm Q2 är flödet in i motorn.
70 Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Uppmätt moment på motorns axel MU.
71 Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Uppmätt moment på motorns axel MU. Tryckfall över motorn P2.
72 Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Uppmätt moment på motorns axel MU. Tryckfall över motorn P2. Teoretiskt moment, max MU = P 2 Dϕ m.
73 Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Uppmätt moment på motorns axel MU. Tryckfall över motorn P2. Teoretiskt moment, max MU = P 2 Dϕ m. ηhmm = M U P 2 Dϕ m = V erkligt_moment T eoretisk_moment
74 Lektion 3: Hydromekanisk verkningsgrad för en motor System för hydraulisk effektöverföring Uppmätt moment på motorns axel MU. Tryckfall över motorn P2. Teoretiskt moment, max MU = P 2 Dϕ m. M ηhmm = U = V erkligt_moment P 2 Dϕ m T eoretisk_moment Förluster orsakas av friktion i komponenten.
75 Lektion 3: Verkningsgradskurva Verkningsgrad för en högmomentmotor, Hägglunds Marathon Visar verkninsgrad som funktion av moment och varvtal.
76 Lektion 3: Verkningsgradskurva Verkningsgrad för en högmomentmotor, Hägglunds Marathon Visar verkninsgrad som funktion av moment och varvtal. En arbetspunkt ger högst verkningsgrad.
77 Lektion 3: Hägglunds Marathon Högmoments motor med stort deplacement Används i t.ex. stora lastkranar, krossar osv.
78 Lektion 3: Hägglunds Marathon Högmoments motor med stort deplacement Används i t.ex. stora lastkranar, krossar osv. Deplacement cm 3. Stort deplacement.
79 Lektion 3: Hägglunds Marathon Högmoments motor med stort deplacement Används i t.ex. stora lastkranar, krossar osv. Deplacement cm 3. Stort deplacement. Lågvarvig motor.
Hydraulik - Lösningsförslag
Hydraulik - Lösningsförslag Sven Rönnbäck December, 204 Kapitel Övning. Effeten från en hydraulmotor är 5kW vid flödet q = liter/s. tryckskillanden över motorn beräknas via den hydrauliska effekten, P
TENTAMEN I HYDRAULIK 7.5 hp
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Högskoleingenjörsprogrammet i maskinteknik 2016-01-15 TENTAMEN I HYDRAULIK 7.5 hp Tentamensdatum: 15 januari 2016 Skrivtid: 14 00-20 00 Antal uppgifter:
Hydraulikcertifiering
Grundkurs 1 Facit till Självtest sid. 1:5 UPPGIFT 1 Stryk under de påståenden som Du anser vara riktiga. (Flera alternativ kan vara rätt) a/ Flödet från en hydraulpump bestäms av: (ev förändring i volymetrisk
Hydraulikcertifiering
Grundkurs 1 - Självtest Sid. 1:5 UPPGIFT 1 Stryk under de påståenden som Du anser vara riktiga. (Flera alternativ kan vara rätt) a/ Flödet från en hydraulpump bestäms av: (ev förändring i volymetrisk verkningsgrad
Lektion 5: Innehåll. Bernoullis ekvation. c 5MT007: Lektion 5 p. 1
Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation c 5MT007: Lektion 5 p. 1 Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation Reynoldstal (Re) c 5MT007: Lektion 5 p. 1 Lektion 5: Innehåll Bernoullis ekvation Reynoldstal (Re)
Introduktionsuppgifter till kurserna. Hydraulik och Pneumatik & Fluidmekanisk Systemteknik
Introduktionsuppgifter till kurserna Hydraulik och Pneumatik & Fluidmekanisk Systemteknik Liselott Ericson 2014-01-14 Uppgift 0.1 Figurerna nedan visar en skarpkantad hålstrypning med arean A. Flödeskoefficient
Repetition: Transmission med överbelastningsskydd
Repetition: Transmission med överbelastningsskydd Överbelastningsskydd för en transmission Övertrycksventilerna skyddar pump och motor. c 5MT007: Lektion 8 p. 1 Repetition: Transmission med överbelastningsskydd
Lektion 8: Innehåll: Överbelastningsskydd på en transmission. c 5MT007: Lektion 8 p. 1
Lektion 8: Innehåll: Överbelastningsskydd på en transmission. c 5MT007: Lektion 8 p. 1 Lektion 8: Innehåll: Överbelastningsskydd på en transmission. Pilotventilen c 5MT007: Lektion 8 p. 1 Lektion 8: Innehåll:
Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper
Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet, djupet försummas. c. 5MT007: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet,
Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper
Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet, djupet försummas. c. 5MT007: Lektion 1 p. 1 Lektion 1: Hydraulvätskan och dess egenskaper Trycket samma överallt i systemet,
Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik. Totalt antal uppgifter: 10 + 5 Datum: 2012-03-26. Examinator: Hans Johansson Skrivtid: 14.00 19.
KARLSTADS UNIVERSITET Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik Kod: MSGB24 Totalt antal uppgifter: 10 + 5 Datum: 2012-03-26 Examinator: Hans Johansson Skrivtid: 14.00
SCM DIN. Andra fördelar:
SCM 012-130 DIN SCM 012-130 DIN är en serie axialkolvmotorer som är särskilt lämpade för mobil hydraulik. SCM 012-130 DIN är av bent-axistyp med sfäriska kolvar. Andra fördelar: Konstruktionen ger en kompakt
SCM DIN. Andra fördelar:
SCM 012-130 DIN SCM 012-130 DIN är en serie axialkolvmotorer som är särskilt lämpade för mobil hydraulik. SCM 012-130 DIN är av bent-axistyp med sfäriska kolvar. Andra fördelar: Konstruktionen ger en kompakt
SAM DIN. Andra fördelar: Låg vikt
SAM 010-130 DIN är en serie axialkolvmotorer med låg vikt som är särskilt lämpade för mobil hydraulik. SAM 010-130 DIN är av bent-axistyp med sfäriska kolvar. Konstruktionen ger en kompakt motor med få
SCM DIN. Andra fördelar:
SCM 012-130 DIN SCM 012-130 DIN är en serie axialkolvmotorer som är särskilt lämpade för mobil hydraulik. SCM 012-130 DIN är av bent-axistyp med sfäriska kolvar. Andra fördelar: Konstruktionen ger en kompakt
9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar
9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar 9.5 Frilägg hjulet och armen var för sig. Normalkraften kan beräknas med hjälp av jämvikt för armen. 9.6 Frilägg armen, och beräkna normalkraften. a) N µn
Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen
Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Per Öberg 9 februari 2015 Outline 1 Introduktion Asynkronmaskin 2 Uppbyggnad och Arbetssätt Synkrona och Asynkrona Varvtalet Synkronmaskinen - Överkurs 3 Förluster
SCM M Andra fördelar:
Sunfabs SCM 025-108 M2 är en serie robusta axialkolvmotorer med cartridgefläns som är särskilt lämpad för vinsch-, sväng- samt hjul- och banddrifter. SCM 025-108 M2 är av bent-axistyp med sfäriska kolvar.
SCM M2. Andra fördelar:
Sunfabs SCM 025-108 M2 är en serie robusta axialkolvmotorer med cartridgefläns som är särskilt lämpad för vinsch-, sväng- samt hjul- och banddrifter. SCM 025-108 M2 är av bent-axistyp med sfäriska kolvar.
Oscillerande dipol i ett inhomogent magnetfält
Ú Institutionen för fysik 2014 08 11 Kjell Rönnmark Oscillerande dipol i ett inhomogent magnetfält Syfte Magnetisk dipol och harmonisk oscillator är två mycket viktiga modeller inom fysiken. Laborationens
Hydraulik. En sammanfattning av teori, och ett exempel på uppbyggnad av ett enkelt hydrauliskt kranfordon. Danny Nygård MI.3
Hydraulik En sammanfattning av teori, och ett exempel på uppbyggnad av ett enkelt hydrauliskt kranfordon Danny Nygård MI.3 Individuell fördjupning Uppsala universitet vt 15 Innehåll Innehåll... 1 1. Allmänt...
Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor
Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboranter: Henrik Bergman, Henrik Bergvall Berglund, William Sjöström, Georgios Davakos Plats och datum: Uppsala 2016-11-09 Kurs: Elektromagnetism 2 Handledare:
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-03-05 Sal U14, U15 Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 5 mars, 2012, kl
Lösningsförslag/facit till Tentamen TSFS04 Elektriska drivsystem 5 mars, 2012, kl. 08.00-12.00 Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook, Physics Handbook, Formelsamling - Elektriska drivsystem
Hydraulikcertifiering
UPPGIFT 1 Cylinder a) Cylinderdimension 80/50 x 400 F + 80000 N F 10000 N t + 3 sek t 1 sek + 50,6 cm 0,506 dm 50,6 10-4 m 30,63 cm 0,3063 dm 30,63 10-4 m η mek 0,9 Tryck p η mek F p F η mek p + p 80000
6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar
6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar 6.104 Om du inte tidigare gått igenom illustrationsexempel 6.3.3, gör det först. Låt ϕ vara vinkeln mellan radien till kroppen och vertikalen (det vill
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2012-05-21 Sal KÅRA Tid 8-12 Kurskod TSFS04 Provkod TEN1 Kursnamn Elektriska drivsystem Institution ISY Antal uppgifter
J.Palmunen. 1. Riktig dimensionering. 2. Processen kräver reglering. 3. Energiinbesparing med frekvensomriktare
18.9.2005 J.Palmunen 1. Riktig dimensionering 2. Processen kräver reglering 3. Energiinbesparing med frekvensomriktare 1 18.9.2005 J.Palmunen Riktig dimensionering 2 3 18.9.2005 J.Palmunen Processen kräver
5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.
Föreläsning 1 Likströmsmaskinen och likström (test). 1. Modell och verklighet. 2. Moment och ström (M&IA). Momentkonstanten K2Ф. 3. Varvtal och inducerad spänning (ω&ua). Spänningskonstanten K2Ф. 4. Momentkonstant
SCM ISO. Andra fördelar:
SCM 010-130 ISO är en serie robusta axialkolvmotorer som är särskilt lämpade för mobil hydraulik SCM 010-130 ISO är av bent-axistyp med sfäriska kolvar. Konstruktionen ger en kompakt motor med få rörliga
Vårdsystem FM M7782-126001 Sida 1 av 5 FMV ProjLedDU 14 611:31541/00 HYDRAULSYSTEM 2000 HYDRAULSYSTEM
Vårdsystem FM M7782-126001 Sida 1 av 5 HYDRAULSYSTEM ALLMÄNT Normtabell För utförligare beskrivning av normerna se M7782-112001 NORMER GEMENSAMT. Publikationen gäller Hantering och transport Hydraulsystem
Svar och anvisningar
170317 BFL10 1 Tenta 170317 Fysik : BFL10 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Den enda kraft som verkar på stenen är tyngdkraften, och den är riktad nedåt. Alltså är accelerationen riktad nedåt. b) Vid kaströrelse
Kurs PM: HYDRAULIK & PNEUMATIK, MSGB24, 7,5hp, läsperiod 1, 2011
Kurs PM: HYDRULIK & PNEUMTIK, MSGB24, 7,5hp, läsperiod 1, 2011 Kau Kursen examineras på följande sätt: 1. Teori. Skriftlig tentamen 3,5 hp. Betyg; U, 3, 4 eller 5. (Förra årets tenta, se bilaga) 2. Konstruktionsuppgift
SCM SAE. Andra fördelar:
Sunfabs är en serie robusta axialkolvmotorer som är särskilt lämpade för mobil hydraulik är av bent-axistyp med sfäriska kolvar. Konstruktionen ger en kompakt motor med få rörliga delar, högt startmoment
Några övningar som kan vara bra att börja med
Några övningar som kan vara bra att börja med Uppgift 1 En separatmagnetiserad likströmsmotor är märkt 220 V, 10 A, 1200 1/min. Ra=2,0. Beräkna hur stort yttre startmotstånd som behövs för att startströmmen
SCM SAE. Andra fördelar:
Sunfabs SCM 010-130 SAE är en serie robusta axialkolvmotorer som är särskilt lämpade för mobil hydraulik SCM 010-130 SAE är av bent-axistyp med sfäriska kolvar. Konstruktionen ger en kompakt motor med
Vätskans densitet är 770 kg/m 3 och flödet kan antas vara laminärt.
B1 En vätska passerar nedåt genom ett vertikalt rör med innerdiametern 1 dm. Den aktuella vätskan är kemiskt instabil och kräver en extra omsorgsfull hantering. Detta innebär bl.a. att storleken av den
TFYA16: Tenta Svar och anvisningar
150821 TFYA16 1 TFYA16: Tenta 150821 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Sträckan fås genom integration: x = 1 0 sin π 2 t dt m = 2 π [ cos π 2 t ] 1 0 m = 2 π m = 0,64 m Svar: 0,64 m b) Vi antar att loket
Ansluta Servicevätska för SIHI Vakuumpumpar
Ansluta Servicevätska för SIHI Vakuumpumpar Innehåll Vakuum funktion Installations varianter Att tänka på vid start/stopp Kavitation Vakuum funktion Pumpen arbetar enligt vätskeringprincipen (bild 1).
Lektion 1. Kurvor i planet och i rummet
Lektion 1 Kurvor i planet och i rummet Innehål Plankurvor Rymdkurvor Innehål Plankurvor Rymdkurvor Tangentvektorn och tangentens ekvation Innehål Plankurvor Rymdkurvor Tangentvektorn och tangentens ekvation
Lösningsförslat ordinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521)
Lösningsförslat ordinarie tentamen i Mekanik (FFM5) 08-06-0. Baserat på Klassiker Ett bowlingklot med radie r släpps iväg med hastighet v 0 utan rotation. Initialt glider den mot banan, och friktionen
Motorprincipen. William Sandqvist
Motorprincipen En strömförande ledare befinner sig i ett magnetfält B (längden l är den del av ledaren som befinner sig i fältet). De magnetiska kraftlinjerna får inte korsa varandra. Fältet förstärks
Ökad dämpning genom rätt design av utloppsstrypningen
Ökad dämpning genom rätt design av utloppsstrypningen Mikael Axin Fluida och mekatroniska system, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet E-mail: mikael.axin@liu.se
Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik
Linköpings Universitet IFM Mats Fahlman Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Tisdagen 19/4 017, kl 08:00-1:00 Hjälpmedel: Avprogrammerad miniräknare, formelsamling (bifogad) Råd och regler Lösningsblad:
9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets
9. Magnetisk energi [RMC] Elektrodynamik, ht 005, Krister Henriksson 9.1 9.1. Magnetisk energi för en isolerad krets Arbetet som ett batteri utför då det för en laddning dq runt en krets, från batteriets
TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI
Kraftverksteknik TMT JK/MG/IC 9-4- TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI Tisdagen den te april 9, kl. 8.-., sal M:L Hjälpmedel: OBS! Räknedosa, Tefyma Skriv endast på papperets ena sida Börja för varje ny
Elektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8)
Elektromagnetism Kapitel 8.-8., 8.4 (fram till ex 8.8) Varför magnetism? Energiomvandling elektrisk magnetisk mekanisk Elektriska maskiner Reversibla processer (de flesta) Motor Generator Elektromagneter
Växjö krandagar 2011. Tema hydraulik
Växjö krandagar 2011 Tema hydraulik Växjö 2011-11-09 Karl-Magnus Wirestig Anders Jacobi Agenda Kort om oss Föroreningar och renhet Hydraulsystem Framtiden Systemföroreningar Fasta partiklar Luft Vatten
SCP ISO. Andra fördelar: SCP ISO är en serie kolvpumpar med fast deplacement för mobila och stationära hydraulsystem.
är en serie kolvpumpar med fast deplacement för mobila och stationära hydraulsystem. täcker hela deplacementområdet 12-130 cmᶟ varv vid ett maxtryck på 400 bar. Pumpens dubbla koniska rullager medger hög
Bra tabell i ert formelblad
Bra tabell i ert formelblad Vi har gått igenom hur magnetfält alstrar krafter, kap. 7. Vi har gått igenom hur strömmar alstrar magnetfält, kap. 8. Återstår att lära sig hur strömmarna alstras. Tidigare
Handbok Flowserve-SIHI Vakuumpumpar
Handbok Flowserve-SIHI Vakuumpumpar Innehåll 1. Vakuumfunktion 2. Installationsvarianter 2.1 Symboler 2.2 Installationer 2.2.1 Kontinuerlig drivvätska 2.2.2 Kombinerad drivvätska 2.2.3 Sluten drivvätska
Tentamen MF1039 DoP Komponenter
Tentamen MF1039 DoP Komponenter 2012 torsdag 15 mars 14-18 Tillåtna hjälpmedel är: Skrivmaterial, Miniräknare, Maskinelement Handbok, SKF-katalog NAMN: Personnummer: Tentamen består av: 25 p A-del 1-6
Energitransport i biologiska system
Energitransport i biologiska system Termodynamikens första lag Energi kan inte skapas eller förstöras, endast omvandlas. Energiekvationen de sys dt dq dt dw dt För kontrollvolym: d dt CV Ändring i kontrollvolym
TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 4 - Grundläggande principer för elmaskiner
TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 4 - Grundläggande principer för elmaskiner Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet mattias.krysander@liu.se 2017-01-25 1/35
Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik
Linköpings Universitet IFM Mats Fahlman Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Tisdagen 10/1 017, kl 14:00-18:00 Hjälpmedel: Avprogrammerad miniräknare, formelsamling (bifogad) Råd och regler Lösningsblad:
9. Magnetisk energi Magnetisk energi för en isolerad krets
9. Magnetisk energi [RM] Elektrodynamik, vt 013, Kai Nordlund 9.1 9.1. Magnetisk energi för en isolerad krets Arbetet som ett batteri utför då det för en laddning dq runt en krets, från batteriets anod
9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1
![9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1](/thumbs/61/46243221.jpg "9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1")
9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1 9.1. Magnetisk energi för en isolerad krets Arbetet som ett batteri utför då det för en laddning dq runt en krets, från batteriets
Transmissionselement Kopplingar
Transmissionselement Kopplingar 1 Transmission transportera effekt Transmissionselement - Axlar - Kopplingar - Växlar - mm. Val av transmissions element - Typ beroende på önskad funktion - Storlek (dimension)
Ordinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521)
Ordinarie tentamen i Mekanik 2 (FFM521) Tid och plats: Fredagen den 1 juni 2018 klockan 08.30-12.30 Johanneberg. Hjälpmedel: Matte Beta och miniräknare. Examinator: Stellan Östlund Jour: Stellan Östlund,
Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn
Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet matkr@isy.liu.se 2010-12-02 1/28 Dagens föreläsning
Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper
Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper Bo R. ndersson Fluida och Mekatroniska System, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköping, Sverige E-mail: bo.andersson@liu.se Sammanfattning
Bromsar Remväxlar. Broms förhindrar rörelse - koppling överför rörelse
Bromsar Remväxlar 1 Broms förhindrar rörelse - koppling överför rörelse Funktion - Bromsa (retardera) rörelse Stoppbroms - Hålla rörelse vid konstant hastighet Reglerbroms - Hålla fast i stillastående
Energiomvandling Ottomotor, Energi A 7,5 hp
Institutionen för Tillämpad fysik och Elektronik Energiomvandling Ottomotor, Energi A 7,5 hp Reviderad:?????? AS 160125 AÅ Allmänt Ottomotorn har stor flexibilitet och används i många sammanhang. Men hur
2015-11-16. Bromsar Remväxlar. Broms förhindrar rörelse - koppling överför rörelse
Bromsar Remväxlar 1 Broms förhindrar rörelse - koppling överför rörelse Funktion - Bromsa (retardera) rörelse Stoppbroms - Hålla rörelse vid konstant hastighet Reglerbroms - Hålla fast i stillastående
Ventilstyrda hydraulsystem
Ventilstyrda hydraulsystem Hydraulsystem Ventilstyrt system Pumstyrt system Olika systemrincier Konstantflödessystem med Öet centrum ventil Konstanttryckssystem Variabel um Fast um Lastkännande system
Sensorer, effektorer och fysik. Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar
Sensorer, effektorer och fysik Mätning av flöde, flödeshastighet, nivå och luftföroreningar Innehåll Volymetriska flödesmätare Strömningslära Obstruktionsmätare Mätning av massflöde Mätning av flödeshastighet
Hydraulvätskans inverkan på systemförluster
Hydraulik-dagarna 2012 Hydraulvätskans inverkan på systemförluster LiU/IEI/Flumes E-mail: karl-erik.rydberg@liu.se Viktiga egenskaper hos hydraulvätskor Smörjegenskaper, smörjfilm med hög bärighet Viskositet,
Svar och anvisningar
160322 BFL102 1 Tenta 160322 Fysik 2: BFL102 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Centripetalkraften ligger i horisontalplanet, riktad in mot cirkelbanans mitt vid B. A B b) En centripetalkraft kan tecknas:
Andra EP-laborationen
Andra EP-laborationen Christian von Schultz Magnus Goffeng 005 11 0 Sammanfattning I denna rapport undersöker vi perioden för en roterande skiva. Vi kommer fram till, både genom en kraftanalys och med
ENERGI? Kylskåpet passar precis i rummets dörröppning. Ställ kylskåpet i öppningen
ENERGI? Energi kan varken skapas eller förstöras, kan endast omvandlas till andra energiformer. Betrakta ett välisolerat, tätslutande rum. I rummet står ett kylskåp med kylskåpsdörren öppen. Kylskåpet
Mekanik FK2002m. Repetition
Mekanik FK2002m Föreläsning 12 Repetition 2013-09-30 Sara Strandberg SARA STRANDBERG P. 1 FÖRELÄSNING 12 Förflyttning, hastighet, acceleration Position: r = xî+yĵ +zˆk θ = s r [s = θr] Förflyttning: r
Tentamen i Elkraftteknik för Y
TMEL0 07 10 13 1 Energisystem/Elektroteknik/IEI Tentamen i Elkraftteknik för Y Kurs: TMEL0 007-10 - 13 kl 08-1 -------------------------------------------------------------------------------------- Sal
Roterande obalans Kritiskt varvtal för roterande axlar
Roterande obalans Kritiskt varvtal för roterande axlar Rotation, krit. varvtal, s 1 m 0 Roterande obalans e Modeller för roterande maskiner ej fullständigt utbalanserade t ex tvättmaskiner, motorer, verkstadsmaskiner
WALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 8 januari 016 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG KVALTÄVLINGEN 016 1. a) Den stora och lilla bollen faller båda,0 m. Energiprincipen ger hastigheten då
Automation Laboration: Reglering av DC-servo
Automation Laboration: Reglering av DC-servo Inledning I denna laboration undersöks reglering dels av varvtalet och dels av vinkelläget hos ett likströmsservo. Mätsignal för varvtal är utsignalen från
Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen
Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen Per Öberg 11 februari 2015 Outline 1 Asynkronmaskinens Momentkurva Härledning Momentkurva vid ändring av spänning Momentkurva för små eftersläpningar Momentkurva
SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 23-5-27 DEL A. Bestäm alla punkter på ytan z = x 2 + 4y 2 i vilka tangentplanet är parallellt med planet x + y + z =. 4 p) Lösning. Tangentplanet
Fysikens lagar och hur dessa påverkar en robot
Fysikens lagar och hur dessa påverkar en robot Kraft Newtons andra lag: kraften F = massan m * accellerationen a "Begreppet kraft är en abstraktion inom fysiken för att förklara och beskriva orsaken till
Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik
Linköpings Universitet IFM Mats Fahlman Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Fredagen 1/1 018, kl 14:00-18:00 Hjälpmedel: Avprogrammerad miniräknare, formelsamling (bifogad) Råd och regler Lösningsblad:
Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520)
Tentamen Mekanik F del 2 (FFM520) Tid och plats: Lördagen den 19 januari 2013 klockan 08.30-12.30 i M. Hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, Typgodkänd miniräknare samt en egenhändigt skriven A4 med valfritt
A. Egenskaper hos plana figurer (MTM458)
uleå tekniska universitet Hans Åkerstedt Aerodynamik f37t 8/9 FORMESAMING I AEROYNAMIK INNEHÅ:. Hydrostatik och standard atmosfären. Kinematik 3. Konserveringslagar 4. Modellförsök och likformighet 5.
Lösning. (1b) θ 2 = L R. Utgå nu från. α= d2 θ. dt 2 (2)
Lösningar till dugga för kursen Mekanik II, FA02, GyLärFys, KandFys, F, Q, W, ES Tekn-Nat Fak, Uppsala Universitet Tid: 7 april 2009, kl 4.00 7.00. Plats: Skrivsalen, Polacksbacken, Uppsala. Tillåtna hjälpmedel:
Datablad 3.308 1 (12) Kracht Kugghjulspumpar KFF 2,5 KFF 112 Drivmedelspumpar Segjärn
1 (12) är enkla och robusta i sin konstruktion. De är så kallade ytterkugghjulspumpar som klarar att skapa höga tryck. Pumphusen är tillverkade av segjärn, kugghjul och axlar av härdat stål samt specialbelagda
HydraWay EE En ny generation energieffektiv hydraulvätska
En ny generation energieffektiv hydraulvätska ENERGY EFFICIENT ECC (ENVIRONMENTALLY CONSIDERATE CHOISE) 2 3 Säkra en energieffektiv drift En av vår tids viktigaste utmaningar är tillgången på energi. Samtidigt
SKOLORNAS FYSIKTÄVLING
SVENSKA DAGBLADET SKOLORNAS FYSKTÄVLNG FNALTÄVLNG 7 maj 1994 SVENSKA FYSKERSAMFUNDET Lösningsförslag 1. Huden håller sig lämpligt sval i bastun genom att man svettas. Från huden har man en avdunstning
Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen
Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen Christofer Sundström 30 januari 2017 Outline 1 Repetition Ekvivalent Kretsschema 2 Mekaniska Samband 3 Driftegenskaper Motordrift Separatmagnetiserad likströmsmotor
Lösningsförslag/facit Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 19 aug, 2011, kl
Lösningsförslag/facit Tentamen TSFS04 Elektriska drivsystem 19 aug, 011, kl. 14.00-18.00 Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook, Physics Handbook, formelblad bifogat tentamen och miniräknare
Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 11 mars, 2013, kl
Lösningsförslag/facit till Tentamen TSFS04 Elektriska drivsystem 11 mars, 2013, kl. 08.00-12.00 Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook, Physics Handbook, Formelsamling - Elektriska drivsystem
Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4- sida med valfritt innehåll.
Tentamen i Mekanik för F, del B Tisdagen 17 augusti 2004, 8.45-12.45, V-huset Examinator: Martin Cederwall Jour: Ling Bao, tel. 7723184 Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat,
HydraWay EE En ny generation energieffektiv hydraulvätska
HydraWay EE En ny generation energieffektiv hydraulvätska Energy efficient ECC (Environmentally Considerate Choise) 2 HydraWay EE HydraWay EE 3 Säkra en energieffektiv drift En av vår tids viktigaste utmaningar
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin 2
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för fysik LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I MEKANIK B För FYP100, Fysikprogrammet termin Tid: Plats: Ansvarig: Hjälpmedel: Tisdag juni 009, kl 8 30 13 30 V-huset Lennart Sjögren,
ETP-EXPRESS För snabb montering och kompakt inbyggnad. ETP-EXPRESS R Rostfritt. ETP-EXPRESS C Nickelbelagd
Översikt... ETP-EXPRESS För snabb montering och kompakt inbyggnad ETP-EXPRESS R Rostfritt Ytterst snabb montering/demontering med endast EN skruv. Radiell åtkomst av skruven, spar plats längs axeln. Ytterst
Formelsamling. Elektromagnetisk fältteori för F och Pi ETE055 & ETEF01
Formelsamling Elektromagnetisk fältteori för F och Pi ETE055 & ETEF01 Institutionen för elektro- och informationsteknik Lunds tekniska högskola Juni 014 Innehåll 1 Elstatik 1 Likström 4 3 Magnetostatik
Styrtransmission för bandfordon
Styrtransmission för bandfordon VIKTOR LASSILA PONTUS JONASSON Examensarbete Örnsköldsvik, Sverige 2006 Styrtransmission för bandfordon Pontus Jonasson Viktor Lassila Examensarbete MMK 2006:36 MME 780
Re baseras på medelhastighet V samt hydraulisk diameter D h, Re = Re Dh = ρv D h. , D h = 4 A P. = V D h ν
RÖRSTRÖMNING Trots dess stora tekniska betydelse är den samlade kunskapen inom strömning i rörsystem väsentligen baserad på experiment och empiriska metoder, även när det gäller inkompressibel, stationär
TFYA16: Tenta Svar och anvisningar
180111 TFYA16 1 TFYA16: Tenta 180111 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Svar: 89 cm x = 0 t 3 dt = [ t 3 9 ] 0 = 8 m 89 cm 9 b) Om vi betecknar tågets (T) hastighet relativt marken med v T J, så kan vi
Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av asynkornmotorn
Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av asynkornmotorn Andreas Thomasson Institutionen för systemteknik Linköpings universitet andreas.thomasson@liu.se 2018-02-26 1 / 25 Dagens föreläsning Vridmoment
" = 1 M. ( ) = 1 M dmr. KOMIHÅG 6: Masscentrum: --3 partiklar: r G. = ( x G. ,y G M --Kontinuum: ,z G. r G.
1 KOMIHÅG 6: --------------------------------- Masscentrum: --3 partiklar: r G = ( x G,y G,z G ) = m r + m r + m r 1 1 2 2 3 3 M --Kontinuum: ( ) = 1 M dmr r G = x G,y G,z G " = 1 M ----------------------------------
1. a) 2-ports konstantflödesventil. b) Konstantflödessystem med öppet-centrum ventil. c) Startmoment och volymetrisk verkningsgrad för hydraulmotor
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA TENTAMEN () Fluida och Mekatroniska Syste 00-03-. a) -orts konstantflödesventil Figuren nedan visar ett sybolschea för en -orts konstantflödesventil. Tryckkoensatorns fjäderförsänning
TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR120 8 JANUARI 2005, 08:00-13:00
Joakim Malm Teknisk Vattenresurslära LTH TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR0 8 JANUARI 00, 08:00-:00 Tillåtna hjälpmedel: Kom ihåg: För samtliga uppgifter: Rättning: Betyg: Lärobok, föreläsningsanteckningar