6.12 Räckvidd och uthållighet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "6.12 Räckvidd och uthållighet"

Transkript

1 Prestanda Uthållighet och räckvidd För propeller- respektive jetdrivet flygplan Start- och landningsprestanda Innefattar acceleration äckvidd och uthållighet Designaspekter räckvidd ( range ) Ta sig så långt som möjligt Ex: Trafikflyg, strategiskt bombflyg 1

2 6.1 äckvidd och uthållighet, Designaspekter uthållighet ( endurance ) Hålla sig i luften så länge som möjligt Ex: Spaningsflyg, havsövervakning äckvidd och uthållighet, Definitioner äckvidd: Total distans (efter marken) som flygplanet kan ta sig på en tank Uthållighet: Total tid som flygplanet kan hålla sig i luften på en tank Olika parametrar som styr hur långt ett flygplan kan ta sig och hur länge det kan hålla sig i luften Även skillnader mellan propeller- och jetdrift 4

3 6.1 äckvidd och uthållighet, Propeller/kolvmotor En viktig faktor är den specifika bränsleförbrukningen ( specific fuel consumption ) förkortat SFC SFC är en egenskap som styrs av motorn Definition SFC (kolvmotor): Mängd förbrukat bränsle per effektenhet per tidsenhet eller SFC = g W h äckvidd och uthållighet, Uthållighet (E) för propeller/kolvmotor För maximal tid i luften ska flygplanet förbruka så lite energi (bränsle) som möjligt per tidsenhet Ger att: bränsle tidsenhet (SFC)(P Minsta mängden bränsle förbrukas vid lägsta möjliga effektuttag, dvs. P,min Alltså uppnås maximal uthållighet ( endurance ) när flygplanet flyger i en hastighet där: ) ( C 3 6 3

4 6.1 äckvidd och uthållighet, äckvidd () för propeller/kolvmotor För att ta sig så långt som möjligt ska flygplanet förbruka så lite bränsle som möjligt per enhet sträcka (km) bränsle (SFC)(P ) sträcka V Vi har att: el. (P SFC V ) Ger att minsta bränsleåtgång per km fås då förhållandet mellan P och V är som minst Förhållandet mellan P och V anger ju dragkraften T Betyder att lägsta förbrukning per sträcka fås då flygplanet flyger i hastigheten för maximalt /D äckvidd och uthållighet, P ( C 3 ( C Hastighet för max uthållighet Hastighet för max räckvidd V 8 4

5 6.1 äckvidd och uthållighet, Beräkning av E och för propeller/kolvmotor Matematiskt sett är både E och integraler av bränsleförbrukningen (inkl. viktförändring) E = W0 W1 dw cp = W0 W1 V dw cp Möjliggör mer noggranna beräkningar av E och Kan inkludera flygningens olika faser (start, stigning, landning) Blir dock rätt så bökigt äckvidd och uthållighet, Breguets formler för E och propeller/kolvmotor Mer lätthanterliga formler Här antas η, /D och c vara konstanta under hela flygningen (cruise) Breguet range formula (klassisk inom aerodynamiken): η C W = ln 0 (6.67) c C W D 1 Har runt 10-0 % felmarginal 10 5

6 6.1 äckvidd och uthållighet, Breguet range formula för propeller/kolvmotor η C W = ln 0 (6.67) c C W D 1 För maximal räckvidd (enl. ekv.): η maximalt, c minimalt, maximalt med soppa och /D så stort som möjligt äckvidd och uthållighet, Breguet endurance formula för propeller/kolvmotor Här antas C,, η, c och ρ (konstant höjd) vara konstanta E 3 η C = 1 W c C D ( ) 1 ( 1 ρ S W 1 ) 0 (6.68) För maximal uthållighet: η maximalt, c minimalt, maximalt med soppa, max 1 flyga så lågt som möjligt eftersom E ρ C 3 Notera: E beror på höjden, gör det inte påståendet stämmer aerodynamiskt, ej med avseende på förbrukning 1 6

7 6.1 äckvidd och uthållighet, E och för jetmotor Bränsleförbrukningen här: Thrust specific fuel consumption Definition TSFC: Mängd förbrukat bränsle per enhet dragkraft per tidsenhet, eller TSFC = kg N h äckvidd och uthållighet, Uthållighet (E) för jetmotor På samma sätt som för prop/kolvmotor ger minsta möjliga bränsleåtgång per tidsenhet maximal uthållighet bränsle tidsenhet (TSFC)(T Bränna så lite soppa som möjligt görs vid minimalt dragkraftsbehov (förbr. jetmotor proportionellt mot dragkraften) ) Ger att maximal uthållighet fås vid T,min vilket motsvarar (/D 14 7

8 6.1 äckvidd och uthållighet, äckvidd () för jetmotor Även här: För att kunna ta sig så långt som möjligt ska flygplanet förbruka minsta möjliga mängd bränsle per enhet sträcka bränsle sträcka (TSFC)(T ) V eller (T TSFC V ) Minsta bränsleåtgång per km fås då förhållandet mellan T och V är som minst Ett minimalt T /V motsvarar C 1 Alltså: Maximal fås då flygplanet flyger i en hastighet (anfallsvinkel) som ger maximalt 1 C äckvidd och uthållighet, T ( C ( C 1 Hastighet för max uthållighet Hastighet för max räckvidd V 16 8

9 6.1 äckvidd och uthållighet, Motsvarande formler för beräkning av E och för jetmotor E 1 C c C W W 0 = ln (6.7) t D 1 För maximalt E: minimalt c t, maximalt med soppa och flyga vid (/D 1 1 C = ( W W1 ) (6.77) S c C ρ t D För maximalt : minimalt c t, max soppa samt flyga på hög höjd (låg densitet) med maximalt C äckvidd och uthållighet, Sammanfattning: E max (prop) vid P (min), ( prop) vid ( CD max C dvs. vid ( C 3 E max max (jet) vid T (jet) vid (min), ( C 1 dvs. vid ( C 18 9

10 6.15 Startprestanda Hittills handlat om oaccelererad flygning Nu prestanda som omfattar acceleration, dvs. dynamisk prestanda Startprestanda innebär: Sträckan som ett flygplan behöver för att från stillastående bygga upp en tillräckligt hög hastighet för att kunna lätta ättning ( lift off ) sker då = W Distansen från start till lättning kallas för rullsträcka ( ground roll ) Startprestanda, För att kunna beräkna rullsträckan krävs hjälp av Sir Isaacs andra rörelselag dv F = m a = m dt Integrering m a p hastighet och tid, och därefter m a p sträcka och tid leder fram till uttrycket: V m s = (6.94) F Sträckan som behövs för att accelerera en kropp med massan m upp till hastigheten V dock är ej ekv. tillämpbar ännu eftersom kraften F är beroende av T, D och rullmotståndet 0 10

11 6.15 Startprestanda, Krafter som verkar på ett flygplan vid start och landning T D W (rullmotstånd) Startprestanda, ullmotståndet uppstår mellan däck och startbana (betong, asfalt, gräs etc.) ( W ) = µ r (6.95) µ r = rullmotståndskoefficienten (W ) = nettokraften mellan flygplanets däck och startbanan Flygplanets dragkraft förhållandevis konstant Gäller även för flygplanets tyngd Dock varierar och D med hastigheten påverkar F i ekv. (6.94) 11

12 6.15 Startprestanda, För beräkning av motståndet D gäller: D 1 = V S C D,0 C + φ π e A ρ (6.95) φ kompenserar för ett fenomen som kallas markeffekt ( ground effect ) Markeffekten orsakar ett minskat inducerat motstånd ( 16h / b) + ( 16h / b) φ = (6.99) 1 h = vingens höjd över marken; b = spännvidden Startprestanda, Ändvirvlar 4 1

13 6.15 Startprestanda, V m s = F F i ekv. (6.94) kan nu ersättas med T i flygriktningen och D och motsatt denna vilket ger uttrycket: s O = 1,44W gρ S C µ,max { T [ D + ( W ) ] } r 0,7 O (6.103) För att få en viss säkerhetsmarginal brukar lättningshastigheten ligga på 0 % över stallfarten 0,7 O anger ett medelvärde på de motståndsgenererande krafterna Startprestanda, ullmotståndskoefficienten brukar ha ett värde på runt 0,0 för belagd bana upp till 0,10 0,0 för gräsfält Värt att notera: ullsträckan påverkas mycket av flygplanets tyngd, enl. W Även densiteten spelar en stor roll för startsträckan (även för T) Startsträckan kan kortas genom att öka vingarea, C,max och T 6 13

14 6.16 andningsprestanda För landningsprestanda gäller samma förutsättningar som för startprestanda Skillnaden är att det här är fråga om negativ acceleration flygplanet retarderar från en sättningshastighet ner till noll Det är inte så lyckat att ge gas vid landning = T försvinner I övrigt ser beräkningarna lika ut andningsprestanda, Uttrycket för landningssträckan blir då: s = 1,69W gρ S C µ,max [ D + r ( W ) ] 0,7VT (6.111) Även här finns en viss säkerhetsmarginal vid beräknandet: 1,3V stall Förhoppningsvis använder piloten bromsarna varför µ r får ett högre värde runt 0,4 (asfalt) 8 14

15 6.16 andningsprestanda, Några betraktelser I princip alla trafikflygplan har möjlighet att reversera motorerna hjälper till vid inbromsningen De flesta större flygplan använder sig av spoilers/lift dumpers vid landning gör att lyftkraften blir noll när noshjulet tar i marken Spoilers/liftdumpers medför en stor felkälla vid beräkning med denna metod ( W ) = µ r andningsprestanda, 30 15

16 6.16 andningsprestanda, Jet-/turbofläktmotor: clam-shell och cascade typ Turboprop: Negativ bladvinkel 31 16

Det totala motståndet kan beräknas med hjälp av ekvation (6.13), som lyder:

Det totala motståndet kan beräknas med hjälp av ekvation (6.13), som lyder: Uppgift 6. FYGPANSDATA W 40N V 89,m / s S 8,6m AR 8,5 e 0,9 ρ,5kg / m (ISA havsnivå) Vid ovannämnda hastighet flyger flygplanet i ( D). Uppgift: Beräkna flygplanets totala motstånd! Det totala motståndet

Läs mer

6.5 Effektbehov för oaccelererad planflykt

6.5 Effektbehov för oaccelererad planflykt 6.5 Effektbehov för oaccelererad planflykt Jetmotorn levererar dragkraft (anges i Newton el. pounds) En kolvmotor levererar effekt (anges i kw el. hästkrafter) Medan dragkraftskurvor (T R och T A ) fungerar

Läs mer

Aerodynamik - Prestanda

Aerodynamik - Prestanda Aerodynamik - Prestanda Syfte/mål med föreläsningarna: Förståelse för digram och ekvationer Förståelse för vad som styr design 1 Innehåll Vad ska vi gå igenom? C L /C D -polarkurva Rörelseekvationer Flygning

Läs mer

Kapitel 3. Standardatmosfären

Kapitel 3. Standardatmosfären Kapitel 3. Standardatmosfären Omfattning: Allmänt om atmosfären Standardatmosfären Syfte med standardatmosfären Definition av höjd Lite fysik ISA-tabeller Tryck-, temp.- och densitetshöjd jonas.palo@bredband.net

Läs mer

Prestanda JAR-FCL PPL

Prestanda JAR-FCL PPL Prestanda JAR-FCL PPL En himla massa vikt! Massa vs Vikt (Mass vs Weight) W = mg F = mg Massa och balans (M&B) Massa och balans Tyngdpunkt (masscentrum) En tänkt punkt, i vilken man kan tänka sig att

Läs mer

Grundläggande aerodynamik

Grundläggande aerodynamik Grundläggande aerodynamik Introduktion Grundläggande aerodynamik Lyftkraft Aerodynamiska grunder Vingprofiler Historik Sedan urminnes tider har människan blickat upp mot himlen Förekomst inom mytologin:

Läs mer

FÖRSVARSHÖGSKOLAN VIKTENS INVERKAN PÅ JAKTFLYGPLANET. Kandidatuppsats. Kadett Juha Hakkarainen. Kadettkurs 98 Luftstridslinjen

FÖRSVARSHÖGSKOLAN VIKTENS INVERKAN PÅ JAKTFLYGPLANET. Kandidatuppsats. Kadett Juha Hakkarainen. Kadettkurs 98 Luftstridslinjen FÖRSVARSHÖGSKOLAN VIKTENS INVERKAN PÅ JAKTFLYGPLANET Kandidatuppsats Kadett Juha Hakkarainen Kadettkurs 98 Luftstridslinjen Mars 2014 FÖRSVARSHÖGSKOLAN Kurs Kadettkurs 98 Skribent Kadett Juha Hakkarainen

Läs mer

Grundläggande aerodynamik, del 6

Grundläggande aerodynamik, del 6 Grundläggande aerodynamik, del 6 Motstånd Laminära profiler Minskning av inducerat motstånd Förhållande mellan C D,0 och C D,i Höghastighetsströmning 1 Laminära profiler Enl. tidigare: Typen av gränsskikt

Läs mer

Grundläggande aerodynamik, del 2

Grundläggande aerodynamik, del 2 Grundläggande aerodynamik, del 2 Mer om vingprofiler Kort om flygplanets anatomi Lyftkraft/lyftkraftskoefficienten, C L Alternativa metoder för lyftkraftsalstring Vingar 1 Vingprofiler Välvd/tjock profil

Läs mer

Prov-prov i Prestanda och Färdplanering PPL/L1P

Prov-prov i Prestanda och Färdplanering PPL/L1P Prov-prov i Prestanda och Färdplanering PPL/L1P 1. I flyghandboken anges att max tillåten flygmassa vid begränsad avancerad flygning är 1000 kg. Detta innnebär att: A B C D Grundtommassa + bränsle + last

Läs mer

Svängprestanda & styrning

Svängprestanda & styrning Svängprestanda & styrning Svängprestanda Hur påverkas flygplanet vid sväng? Begrepp: lastfaktor, vingbelastning Styrning av flygplan Flygplanets sex frihetsgrader Styrning av flygplan Olika metoder för

Läs mer

Grundläggande aerodynamik, del 5

Grundläggande aerodynamik, del 5 Grundläggande aerodynamik, del 5 Motstånd Totalmotstånd Formmotstånd Gränsskiktstypens inverkan på formmotstånd 1 Motstånd Ett flygplan som rör sig genom luften (gäller alla kroppar) skapar ett visst motstånd,

Läs mer

Grundläggande aerodynamik, del 3

Grundläggande aerodynamik, del 3 Grundläggande aerodynamik, del 3 Vingar - planform Vingens virvelsystem Downwash/nedsvep Markeffekt Sidoförhållandets inverkan Vingplanform - stall 1 Vingar Vår betraktelse hittills av 2D-natur (vingprofiler)

Läs mer

ryckigt Kör 28 PORSCHEMAG

ryckigt Kör 28 PORSCHEMAG PorscheMag17_28-33_Jarlmark.qxp:Layout1 11-03-03 Kör 12.59 Sida 28 ryckigt Vad går all bensin egentligen åt till när vi kör? Dagligen tar ingenjörerna hos Porsche väldigt avancerade beräkningar till hjälp

Läs mer

Hur kan en fallskärm flyga?

Hur kan en fallskärm flyga? Umeå Universitet Institutionen för fysik Hur kan en fallskärm flyga? Vardagsmysterier förklarade 5p Sommarkurs 2006 Elin Bergström Inledning En fallskärm finns till för att rädda livet på den som kastar

Läs mer

Flygplan Av: Mathilda & Leona

Flygplan Av: Mathilda & Leona Flygplan Av: Mathilda & Leona Första skisserna av glidflygplanet Runt 1800-talet så började hela tanken med att skapa ett flygplan. Människor på flera ställen runt om i världen började med olika skisser.

Läs mer

Några myter.. Som ska avfärdas

Några myter.. Som ska avfärdas Några myter.. Som ska avfärdas Centrifugalkraften Sväng i medvind G-kraft funktion av lutning Stall steget Muchan Sväng i medvind Myten Om man svänger från motvind till medvind tappar man fart och riskerar

Läs mer

10 punkter för grönare bilkörning

10 punkter för grönare bilkörning Kampanjen Gör Bilen Grönare syftar till att reducera bilarnas negativa effekt på miljön och hjälpa förarna att tänka och köra grönt. 10 punkter för grönare bilkörning Köp grönt en bil med låga koldioxidutsläpp

Läs mer

Aerodynamik - översikt

Aerodynamik - översikt Aerodynamik - översikt Vingprofil Luftens egenskaper Krafter Lyftkraft Motståndskrafter Glidtal Polardiagram Sväng Prestanda 2009-11-22 www.offground.se 1 Aerodynamik vingprofil 2009-11-22 www.offground.se

Läs mer

Rapport RL 2006:22. Olycka med flygplanet SE-KVE vid Varberg/Getteröns flygplats, N län, den 16 augusti 2006

Rapport RL 2006:22. Olycka med flygplanet SE-KVE vid Varberg/Getteröns flygplats, N län, den 16 augusti 2006 ISSN 1400-5719 Rapport RL 2006:22 Olycka med flygplanet SE-KVE vid Varberg/Getteröns flygplats, N län, den 16 augusti 2006 Dnr L-20/06 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet

Läs mer

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03 och kompletterande teorimateriel Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan Planering mekanikavsnitt, VT 03 Antal lektioner: fem st. (9 jan, 16 jan, 3 jan, 6 feb,

Läs mer

Slutrapport RL 2013:08

Slutrapport RL 2013:08 ISSN 1400-5719 Slutrapport RL 2013:08 Olycka den 20 september 2012 med motorsegelflygplanet SE-UDP på Sollefteå/Långsele flygplats, Västernorrlands län. Diarienr L-109/12 2013-03-27 SHK undersöker olyckor

Läs mer

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2 Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen

Läs mer

Aerodynamik eller Flygningens grundprinciper. Ivan Hedin

Aerodynamik eller Flygningens grundprinciper. Ivan Hedin Aerodynamik eller Flygningens grundprinciper Ivan Hedin m F a Newton: F = m x a Bernoulli Bernoulli forts. Lyftkraft Newton: Kraft: F = m x a För varje kraft som verkar på en kropp, bildas en lika stor

Läs mer

Slutrapport RL 2011:13

Slutrapport RL 2011:13 ISSN 1400-5719 Slutrapport RL 2011:13 Olycka med flygplanet SE-MBZ på Morups flygfält, N län, den 9 maj 2011 Diarienr L-38/11 2011-10-06 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering

Läs mer

Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07

Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07 Rapport Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering eller annat ändamål använda

Läs mer

Distributed propulsion

Distributed propulsion KUNGLIGA TEKNIKAHÖGKOLAN Distributed propulsion En konceptstudie 3-6-3 Robin Lindström 7-7 5 8 lrobin@kth.se Tobias Rosvall 73-6 4 45 roswall@kth.se Rapport A5X-Flygteknik vt3 Handledare: Arne Karlsson

Läs mer

Kandidatexamen. DIMONA Eko Flight. Författare: Ahmad Mahmoudi Yasir Al-Sayed Issa. Kurskod: SA105X Handledare: Arne Karlsson 2012-06-18

Kandidatexamen. DIMONA Eko Flight. Författare: Ahmad Mahmoudi Yasir Al-Sayed Issa. Kurskod: SA105X Handledare: Arne Karlsson 2012-06-18 KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Kandidatexamen DIMONA Eko Flight 2012-06-18 Författare: Ahmad Mahmoudi Yasir Al-Sayed Issa Kurskod: SA105X Handledare: Arne Karlsson Sammanfattning Fossila bränslen som används

Läs mer

Något om Dimensionsanalys och Mathematica. Assume period T Cm Α g Β L Γ s 1 kg Α m Β m Γ s 1 kg Α m Β. Identify exponents VL HL kg 0 Α m 0 Β Γ s 1 2 Β

Något om Dimensionsanalys och Mathematica. Assume period T Cm Α g Β L Γ s 1 kg Α m Β m Γ s 1 kg Α m Β. Identify exponents VL HL kg 0 Α m 0 Β Γ s 1 2 Β HH/ITE/BN Dimensionsanalys och Mathematica 1 Något om Dimensionsanalys och Mathematica Bertil Nilsson 2016-08-15 Assume period T Cm Α g Β Γ s 1 kg Α m Β m Γ s 2 s 1 kg Α m Β s 2Β m Γ Identify exponents

Läs mer

DA40-180 - Fakta Olja SAE 15W50 Bränsle

DA40-180 - Fakta Olja SAE 15W50 Bränsle DA40-180 - Fakta Längd: 8,1 m Vingspann: 11,9 m Tomvikt: 775 kg MTOW:1200 kg Max last: 425 kg Motor: Textron Lycoming IO-360 M1A 180 hp (insprutning) Max take-off RPM: 2700 RPM Max continuous RPM: 2400

Läs mer

Flyglära. Vi börjar med den grundläggande delen

Flyglära. Vi börjar med den grundläggande delen Flyglära Vi börjar med den grundläggande delen Det rent hantverksmässiga manövrerandet av flygplanet. Roderhantering osv. Den rent taktiska manövreringen. Hur vi flyger i varvet osv. Innan vi börjar!!

Läs mer

ISSN 1400-5719. Olycka med flygplanet N3711B den 19 juli 1998 på Varberg- Getterön flygplats, N län L-68/98

ISSN 1400-5719. Olycka med flygplanet N3711B den 19 juli 1998 på Varberg- Getterön flygplats, N län L-68/98 ISSN 1400-5719 Rapport C 1999:6 Olycka med flygplanet N3711B den 19 juli 1998 på Varberg- Getterön flygplats, N län L-68/98 1999-02-08 L-68/98 Luftfartsverket 601 79 NORRKÖPING Rapport C 1999: 6 Statens

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 8 januari 1 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. Ballongens volym är V = πr h = 3,14 3 1,5 m 3 = 4,4 m 3. Lyftkraften från omgivande luft är

Läs mer

Aerodynamik. Swedish Paragliding Event november Ori Levin. Monarca Cup, Mexico, foto Ori Levin

Aerodynamik. Swedish Paragliding Event november Ori Levin. Monarca Cup, Mexico, foto Ori Levin Aerodynamik Swedish Paragliding Event 2008 1-2 november Ori Levin Monarca Cup, Mexico, foto Ori Levin Behöver man förstå hur man flyger för att kunna flyga? 2008-10-31 www.offground.se 2 Nej 2008-10-31

Läs mer

Ett laddningsbart batteri, Duracell NiMH size AA, är märkt 2050 mah samt 1,2V.

Ett laddningsbart batteri, Duracell NiMH size AA, är märkt 2050 mah samt 1,2V. H:1 Ett laddningsbart batteri, Duracell NiMH size AA, är märkt 2050 mah samt 1,2V. Med scopemeter och några yttre motstånd mäts ett antal punkter (I, U). Mätningarna ritas in i ett UI-diagram och en ekvivalent

Läs mer

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt

Kapitel 4 Arbete, energi och effekt Arbete När en kraft F verkar på ett föremål och föremålet flyttar sig sträckan s i kraftens riktning säger vi att kraften utför ett arbete på föremålet. W = F s Enheten blir W = F s = Nm = J (joule) (enheten

Läs mer

Matematik- Geometri och taluppfattning

Matematik- Geometri och taluppfattning Matematik- Geometri och taluppfattning Skolprogram att utföra på egen hand eller tillsammans med handledare från Aeroseum. Lärarhandledning På de nästföljande sidorna finns ett antal uppdrag eller uppgifter

Läs mer

Ett flygsäkerhetsprogram för allmänflyget

Ett flygsäkerhetsprogram för allmänflyget Flik 4 En bra start kräver planering Ett flygsäkerhetsprogram för allmänflyget H50P = HALVERING AV PRIVATFLYGHAVERIERNA H50P är en del av ett omfattande flygsäkerhetssamarbete mellan KSAK, KSAB, Luftfartsinspektionen,

Läs mer

Skydiving. En djupdykning i. Projekt i Mekanik. Kursansvarig: Richard Hsieh

Skydiving. En djupdykning i. Projekt i Mekanik. Kursansvarig: Richard Hsieh Kungliga Tekniska Högskolan 010-03-03 Tillämpad fysik Mekanik En djupdykning i Skydiving Projekt i Mekanik Kursansvarig: Richard Hsieh Nathalie Sahlström 890804-0143 Emelie Holm 90073-0049 Sofie Sjödahl

Läs mer

Mekanik FK2002m. Kinetisk energi och arbete

Mekanik FK2002m. Kinetisk energi och arbete Mekanik FK2002m Föreläsning 6 Kinetisk energi och arbete 2013-09-11 Sara Strandberg SARA STRANDBERG P. 1 FÖRELÄSNING 6 Introduktion Idag ska vi börja prata om energi. - Kinetisk energi - Arbete Nästa gång

Läs mer

Vingprofiler. Ulf Ringertz. Grundläggande begrepp Definition och geometri Viktiga egenskaper Numeriska metoder Vindtunnelprov Framtid

Vingprofiler. Ulf Ringertz. Grundläggande begrepp Definition och geometri Viktiga egenskaper Numeriska metoder Vindtunnelprov Framtid Vingprofiler Ulf Ringertz Grundläggande begrepp Definition och geometri Viktiga egenskaper Numeriska metoder Vindtunnelprov Framtid Vingprofiler Korda Tjocklek Medellinje Läge max tjocklek Roder? Lyftkraft,

Läs mer

Teorikurs för. Bogserbehörighet

Teorikurs för. Bogserbehörighet Teorikurs för Bogserbehörighet Villkor för att få behörigheten Gällande certifikat för flygplan Timkrav (en av nedanstående skall vara uppfylld) 100 timmar 150 timmar varav högst 75 segel 75 timmar och

Läs mer

Laboration 2 Mekanik baskurs

Laboration 2 Mekanik baskurs Laboration 2 Mekanik baskurs Utförs av: William Sjöström Oskar Keskitalo Uppsala 2014 12 11 1 Introduktion När man placerar ett föremål på ett lutande plan så kommer föremålet att börja glida längs med

Läs mer

3-8 Proportionalitet Namn:

3-8 Proportionalitet Namn: 3-8 Proportionalitet Namn: Inledning Det här kapitlet handlar om samband mellan olika storheter och formler. När du är klar är du mästare på att arbeta med proportionalitet, det vill säga du klarar enkelt

Läs mer

Ejection system, Konceptuell design

Ejection system, Konceptuell design Ejection system, Konceptuell design Huvsprängning Frontruta Ansiktsskydd Canopybreakers Låssprint Vridomkopplare i kabinen Säkrad Osäkrad Fallskärm Höjdmätare Syrgas Utskjutningshandtag Säkerhetsbälte

Läs mer

Eco driving, på svenska sparsam körning, är en körteknik som kan ge 10-20% lägre bränsleförbrukning.

Eco driving, på svenska sparsam körning, är en körteknik som kan ge 10-20% lägre bränsleförbrukning. Sparsam körning Eco driving, på svenska sparsam körning, är en körteknik som kan ge 10-20% lägre bränsleförbrukning. men det finns flera sätt att spara bränsle och miljö! Bilens egenskaper Bilen har en

Läs mer

Sammanfattning Fysik A - Basåret

Sammanfattning Fysik A - Basåret Sammanfattning Fysik A - Basåret Martin Zelan, Insitutionen för fysik 6 december 2010 1 Inledning: mätningar, värdesiffror, tal, enheter mm 1.1 Värdesiffror Avrunda aldrig del uträkningar, utan vänta med

Läs mer

MATEMATISKT BEVIS AV ANTAGANDEN I SPIRALFLÄKT RAPPORT AV Bengt-Olof Drugge

MATEMATISKT BEVIS AV ANTAGANDEN I SPIRALFLÄKT RAPPORT AV Bengt-Olof Drugge MATEMATISKT BEVIS AV ANTAGANDEN I SPIRALFLÄKT RAPPORT AV Bengt-Olof Drugge 1998-02-24 1 INLEDNING I rapporten Spiralfläkten (1993-03-28) så hänvisar jag till ett par antaganden för att konstruera Spiralfläktar.

Läs mer

Sekvensering av flygplan

Sekvensering av flygplan TNK081 Tillämpad Kommunikationsoptimering Tobias Andersson Projektuppgift Sekvensering av flygplan Bakgrund Redan idag har många flygplatser i världen nått sitt kapacitetstak och tvingas tacka nej till

Läs mer

Above All Sukhoi 31 1.4 m DC 07-11-25 Version 1.0. Instruktionsmanual Sukhoi 31

Above All Sukhoi 31 1.4 m DC 07-11-25 Version 1.0. Instruktionsmanual Sukhoi 31 Instruktionsmanual Sukhoi 31 1 Tack för att du valt en Above All Sukhoi 31! Above All är ett varumärke som kännetecknar hög kvalitet och bra priser, som innefattar flygplan, tillbehör och motorer. Dessa

Läs mer

Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet.

Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet. Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda formelsamlingen som publicerats på nätet. Här är a)-delens mångvalsfrågor. I inträdesprovet ingår antingen samma frågor eller liknande frågor. Bekanta

Läs mer

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E VÅREN Tidsbunden del

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E VÅREN Tidsbunden del Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap. 3 sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen till och med utgången av november 1997. NATIONELLT

Läs mer

Svar: Inbromsningssträckan ökar med 10 m eller som Sören Törnkvist formulerar svaret på s 88 i sin bok Fysik per vers :

Svar: Inbromsningssträckan ökar med 10 m eller som Sören Törnkvist formulerar svaret på s 88 i sin bok Fysik per vers : FYSIKTÄVLINGEN KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING 1 februari 001 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFNDET 1. Enligt energiprincipen är det rörelseenergin som bromsas bort i friktionsarbetet. Detta ger mv sambandet

Läs mer

Prestandaberäkning för modeller

Prestandaberäkning för modeller Prestandaberäkning för modeller Model Performance Calculation författad av Ian Kaynes. Artikeln publicerades i NFFS Symposium Report 2001 och är översatt till svenska med tillstånd och hjälp av författaren.

Läs mer

Flygplanskonstruktion för framtidens luftfart

Flygplanskonstruktion för framtidens luftfart Flygplanskonstruktion för framtidens luftfart Ulf Ringertz 1 Bakgrund och historik I början var flygplanens fart låg och det var fokus på att bygga lätt även om luftmotståndet blev högt bara för att komma

Läs mer

Bra tabell i ert formelblad

Bra tabell i ert formelblad Bra tabell i ert formelblad Vi har gått igenom hur magnetfält alstrar krafter, kap. 7. Vi har gått igenom hur strömmar alstrar magnetfält, kap. 8. Återstår att lära sig hur strömmarna alstras. Tidigare

Läs mer

KOMIHÅG 18: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2"# n. x j,

KOMIHÅG 18: Ekvation för fri dämpad svängning: x + 2# n. x j, KOMIHÅG 18: ------------------------------------------------------ Ekvation för fri dämpad svängning: x + "# n x + # n x = # n x j, 1 med konstanterna! n = k m och!" n = c m. ------------------------------------------------------

Läs mer

E F K. Segelflyg. - en sport som passar alla ESKILSTUNA FLYGKLUBB

E F K. Segelflyg. - en sport som passar alla ESKILSTUNA FLYGKLUBB ESKILSTUNA FLYGKLUBB E F K Segelflyg - en sport som passar alla Så här berättar en av klubbens segelflygare: Om du vill veta varför fåglarna sjunger så åk med i ett segelflygplan. Det är en obeskrivlig

Läs mer

LÄS IGENOM HELA INSTRUKTIONEN NOGGRANT INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA DIN NYA MODELL!

LÄS IGENOM HELA INSTRUKTIONEN NOGGRANT INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA DIN NYA MODELL! LÄS IGENOM HELA INSTRUKTIONEN NOGGRANT INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA DIN NYA MODELL! INNEHÅLL INLEDNING MODELLENS DELAR PREPARERING AV SÄNDAREN LADDNING AV DRIVACKEN INSTALLATION AV DRIVACKEN / DEKALERING START

Läs mer

9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1

9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1 9. Magnetisk energi [RMC 12] Elektrodynamik, vt 2013, Kai Nordlund 9.1 9.1. Magnetisk energi för en isolerad krets Arbetet som ett batteri utför då det för en laddning dq runt en krets, från batteriets

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Fysikexperiment, 7,5 hp, för FK2002 Onsdagen den 15 december 2010 kl. 9-14. Skrivningen består av två delar A och B. Del A innehåller enkla frågor och

Läs mer

Teori för vinschbehörighet

Teori för vinschbehörighet Teori för vinschbehörighet Ori Levin 2011-08-16 www.offground.se 1 Teorikursens innehåll Materialkunskap Vind och väder Aerodynamik Startteknik och kommunikation Flyglära 2011-08-16 www.offground.se 2

Läs mer

Grundläggande aerodynamik, del 4

Grundläggande aerodynamik, del 4 Grundläggande aerodynamik, del 4 Gränsskiktet Definition/uppkomst Friktionsmotstånd Avlösning/stall Gränsskiktets inverkan på lyftkraften Gränsskiktskontroll Höglyftsanordningar 1 Bakgrund Den klassiska

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Janus Ce. Teknisk kurs

Janus Ce. Teknisk kurs Janus Ce Teknisk kurs Janus Ce Typinflygning Janus Ce Kategori 5 (15-m flygplan) Krav enligt SHB 623: Teoretisk utbildning Praktisk utbildning Markutbildning under ledning av lärare/instr. Daglig kontroll

Läs mer

Kraft, tryck och rörelse

Kraft, tryck och rörelse Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär

Läs mer

Tentamen i Flygsystemteknik torsdagen den 9 juni 2008

Tentamen i Flygsystemteknik torsdagen den 9 juni 2008 1(7) Tentamen i torsdagen den 9 juni 2008 Tentamen omfattar tre delar. Glöm inte att ange namn på varje inlämnat blad samt antalet inlämnade blad på tentamensomslaget. Inga hjälpmedel är tillåtna. Examinator:

Läs mer

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys Kursmål och pluggtips Institutionen för matematik KTH Kursmål Kursmålen står på sidan Kursplan mm (länk i menyn). De anger vad man ska kunna för att bli godkänd på kursen. I den här pdf:en går jag igenom

Läs mer

Framtidens sportflygplan. En studie av möjliga koncept med grön framdrivning. Patrick Berry Fluid and Mechatronic Systems

Framtidens sportflygplan. En studie av möjliga koncept med grön framdrivning. Patrick Berry Fluid and Mechatronic Systems Framtidens sportflygplan. En studie av möjliga koncept med grön framdrivning Patrick Berry Fluid and Mechatronic Systems Inledning Nästa generations sportflygplan kommer att behöva en radikal förändring

Läs mer

KONSTFLYGNING - STUNT

KONSTFLYGNING - STUNT SVERIGES MODELLFLYGFÖRBUND REGLER FÖR LINFLYGTÄVLINGAR KONSTFLYGNING - STUNT FAI F2B Semistunt 1995 Svenska stunttävlingar flygs i två tävlingsklasser: FAI F2B & Semistunt. Klass F2B är internationell

Läs mer

Biomekanik, 5 poäng Kinetik

Biomekanik, 5 poäng Kinetik Teori: F = ma Dessutom gäller, som i statien, Newtons 3: lag! Newtons lagar 1. Tröghetslagen: En ropp utan yttre raftpåveran förblir i sitt tillstånd av vila eller liformig, rätlinjig rörelse.. Accelerationslagen:

Läs mer

Två typer av stabilitet: statisk och dynamisk

Två typer av stabilitet: statisk och dynamisk Stabilitet Två typer av stabilitet: statisk och dynamisk Statisk stabilitet: hur flygplanet reagerar på störning vindbyar, hastiga spakrörelser, turbulens etc. Statisk längd- och tvärstabilitet Dynamisk

Läs mer

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt Fysikaliska modeller Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment Peter Andersson IFM fysik, adjunkt På denna föreläsning Vad är en fysikalisk modell? Linjärisering med hjälp av logaritmer

Läs mer

Inlämningsuppgift 1. 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler.

Inlämningsuppgift 1. 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler. Inlämningsuppgift 1 1/ Figuren visar ett energischema för Ulla som går uppför en trappa. I detta fall sker en omvandling av energi i Ullas muskler. Oftast använder vi apparater och motorer till att omvandla

Läs mer

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto Prototyp Produktion i samarbete med MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto FYSIK SNACKS Kraft och motkraft............... 4 Raketmotorn................... 5 Ett fall för Galileo Galilei............

Läs mer

Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse

Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse Lösningar Kap 11 Kraft och rörelse Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kapitel 11 11.1.-11.2 Se facit eller figurerna nedan. 1 11.3 Titta på figuren. Dra linjer parallella

Läs mer

1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna.

1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna. Fysik 1 övningsprov 1-13 facit Besvara 6 frågor. Återlämna uppgiftspappret! 1. Beskriv Newtons tre rörelselagar. Förklara vad de innebär, och ge exempel! Svar: I essäform, huvudpunkterna i rörelselagarna..

Läs mer

NEWTONS 3 LAGAR för partiklar

NEWTONS 3 LAGAR för partiklar wkomihåg 12: Acceleration-med olika komponenter. ----------------------------------------- Föreläsning 13: Dynamik kraft-rörelse (orsakverkan) NEWTONS 3 LAGAR för partiklar 1 1. En 'fri' partikel förblir

Läs mer

Laboration 2 Mekanik baskurs

Laboration 2 Mekanik baskurs Laboration 2 Mekanik baskurs Utförs av: Henrik Bergman Mubarak Ali Uppsala 2015 01 19 Introduktion Friktionskraft är en förutsättning för att våra liv ska fungera på ett mindre omständigt sätt. Om friktionskraften

Läs mer

Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt

Övningstenta Svar och anvisningar. Uppgift 1. a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt Övningstenta 015 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Hastigheten v(t) får vi genom att integrera: v(t) = a(t)dt tillsammans med begynnelsevillkoret v(0) = 0. Vi får: v(t) = 0,5t dt = 1 6 t3 + C och vi bestämmer

Läs mer

Temperatur T 1K (Kelvin)

Temperatur T 1K (Kelvin) Temperatur T 1K (Kelvin) Makroskopiskt: mäts med termometer (t.ex. volymutvidgning av vätska) Mikroskopiskt: molekylers genomsnittliga kinetiska energi Temperaturskalor Celsius 1 o C: vattens fryspunkt

Läs mer

TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR120 8 JANUARI 2005, 08:00-13:00

TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR120 8 JANUARI 2005, 08:00-13:00 Joakim Malm Teknisk Vattenresurslära LTH TENTAMEN STRÖMNINGSLÄRA FÖR W, VVR0 8 JANUARI 00, 08:00-:00 Tillåtna hjälpmedel: Kom ihåg: För samtliga uppgifter: Rättning: Betyg: Lärobok, föreläsningsanteckningar

Läs mer

till ditt presentkort en provutbildning som segelflygpilot

till ditt presentkort en provutbildning som segelflygpilot Grattis! till ditt presentkort en provutbildning som segelflygpilot i Uppsala Flygklubb ASK 21 över Uppsala Foto: F Ödén Du kommer att få en oförglömlig upplevelse något utöver det vanliga ASK 21 under

Läs mer

Information om ämnet Militärteknik med diagnostiskt självtest av förkunskaper till blivande studerande på Stabsutbildningen (SU)

Information om ämnet Militärteknik med diagnostiskt självtest av förkunskaper till blivande studerande på Stabsutbildningen (SU) Sida 1 (6) Information om ämnet Militärteknik med diagnostiskt självtest av förkunskaper till blivande studerande på Stabsutbildningen (SU) Militärteknik kan sägas vara läran om hur tekniken interagerar

Läs mer

6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar

6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar 6.3 Partikelns kinetik - Härledda lagar Ledningar 6.104 Om du inte tidigare gått igenom illustrationsexempel 6.3.3, gör det först. Låt ϕ vara vinkeln mellan radien till kroppen och vertikalen (det vill

Läs mer

SMFF:s certifikatprov för motormodeller Flygprovet augusti 2004

SMFF:s certifikatprov för motormodeller Flygprovet augusti 2004 SMFF:s certifikatprov för motormodeller Flygprovet augusti 2004 Allmän del lämnas till piloten i god tid före provet: Flygprovet måste göras i en följd man kan t ex inte försöka landning i vänstervarv

Läs mer

Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro

Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström. Andreas Josefsson. Tullängsskolan Örebro Lösningar Kap 7 Elektrisk energi, spänning och ström Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lösningar Fysik 1 Heureka: kap 7 7.1) Om kulan kan "falla" från A till B minskar dess potentiella elektriska

Läs mer

300+ Nya 911Turbo Cabriolet EN CABRIOLET MED 480 HK, SOM

300+ Nya 911Turbo Cabriolet EN CABRIOLET MED 480 HK, SOM 300+ Nya 911Turbo Cabriolet EN CABRIOLET MED 480 HK, SOM GÖR NOLL TILL HUNDRA PÅ FYRA SEKUNDER OCH TOPPAR 310 KM/H, ÄR DET VERKLIGEN NÖDVÄNDIGT? VILL MAN INTE GLIDA LUGNT OCH FINT OM MAN NU KÖPER EN ÖPPEN

Läs mer

Krafter och Newtons lagar

Krafter och Newtons lagar Mekanik I, Laboration 2 Krafter och Newtons lagar Newtons andra lag är det viktigaste hjälpmedel vi har för att beskriva vad som händer med en kropp och med kroppens rörelse när den påverkas av andra kroppar.

Läs mer

Kap 4 energianalys av slutna system

Kap 4 energianalys av slutna system Slutet system: energi men ej massa kan röra sig över systemgränsen. Exempel: kolvmotor med stängda ventiler 1 Volymändringsarbete (boundary work) Exempel: arbete med kolv W b = Fds = PAds = PdV 2 W b =

Läs mer

9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar

9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar 9.1 Kinetik Rotation kring fix axel Ledningar 9.5 Frilägg hjulet och armen var för sig. Normalkraften kan beräknas med hjälp av jämvikt för armen. 9.6 Frilägg armen, och beräkna normalkraften. a) N µn

Läs mer

Föreläsning 2,dynamik. Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar.

Föreläsning 2,dynamik. Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar. öreläsning 2,dynamik Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar. Exempel ges på olika typer av krafter, dessa kan delas in i mikroskopiska och makroskopiska. De makroskopiska krafterna kan

Läs mer

Kollisioner, impuls, rörelsemängd kapitel 8

Kollisioner, impuls, rörelsemängd kapitel 8 Kollisioner, impuls, rörelsemängd kapitel 8 ! Sida 4/4 Laboration 1: Fallrörelse på portalen ikväll Institutionen för Fysik och Astronomi! Mekanik HI: 2014 Fallrörelse Institutionen för Fysik och Astronomi!

Läs mer

ELSYSTEM RITNING BYGGSATSENS INNEHÅLL MOTOR. UPPLADDNINGSBAR DRIVACK NIMH (ACK) 300mAh MOTTAGARE BATTERIKONTAKT HONDEL PROPELLER BATTERIKONTAKT HANDEL

ELSYSTEM RITNING BYGGSATSENS INNEHÅLL MOTOR. UPPLADDNINGSBAR DRIVACK NIMH (ACK) 300mAh MOTTAGARE BATTERIKONTAKT HONDEL PROPELLER BATTERIKONTAKT HANDEL LÄS IGENOM HELA INSTRUKTIONEN NOGGRANT INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA DIN NYA MODELL! INNEHÅLL INLEDNING MODELLENS DELAR PREPARERING AV SÄNDAREN LADDNING AV DRIVACKEN IHOPSÄTTNING INSTALLATION AV DRIVACKEN /

Läs mer

3. Om ett objekt accelereras mot en punkt kommer det alltid närmare den punkten.

3. Om ett objekt accelereras mot en punkt kommer det alltid närmare den punkten. Tentamen 1, Mekanik KF HT2011 26:e November. Hjälpmedel: Physics handbook alt. Formelblad, Beta mathematics handbook, pennor, linjal, miniräknare. Skrivtid: 5 timmmar. För godkänt krävs minst 18/36 på

Läs mer

Alltså endast 3 minuter efter att fartyget är på plats

Alltså endast 3 minuter efter att fartyget är på plats Lösningsförslag Gymnasiecaset 2014 DEL A - Internationell spaningsoperation Gör om till SI- enheter: 1240 * 1,852 = 2296,48 km 550 * 1,852 = 1018,6 km / h Sträckan genom hastigheten ger tiden: 2296,48/

Läs mer

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning).

(Eftersom kraften p. g. a. jordens gravitation är lite jämfört med inbromsningskraften kan du försumma gravitationen i din beräkning). STOCHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Mekanik FyU01 och FyU03 Måndag 3 oktober 2005 kl. 9-15 Införda beteckningar skall definieras och uppställda ekvationer motiveras, detta gäller även när

Läs mer

Kraft och rörelse åk 6

Kraft och rörelse åk 6 Kraft och rörelse åk 6 Kraft En kraft kan ändra farten eller formen hos ett föremål. Krafter kan mätas med en dynamometer. Den består av en fjäder och en skala. Enhet för kraft är Newton, N. Dynamometer

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012. Föreläsning 10 Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur

Läs mer

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment

Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment Övningar Arbete, Energi, Effekt och vridmoment G1. Ett föremål med massan 1 kg lyfts upp till en nivå 1,3 m ovanför golvet. Bestäm föremålets lägesenergi om golvets nivå motsvarar nollnivån. G10. En kropp,

Läs mer