Inflytande, delaktighet och synen på den egna framtiden

Transkript

1 Inflytande, delaktighet och synen på den egna framtiden Resultatanalys av enkätundersökningen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Botkyrka 2010 Sara Berggren Tryckt

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Sammanfattning...3 Inflytande och delaktighet bland de unga...3 Påverkar arbetslivserfarenhet de ungas syn på den egna framtiden?...4 Påverkar föräldrarnas arbetssituation de ungas syn på den egna framtiden?...4 Påverkar upplevelsen av inflytande och delaktighet de ungas syn på den egna framtiden?...4 Påverkar förekomsten av skolk de ungas syn på den egna framtiden?...4 Påverkar alkohol- och droganvändning de ungas syn på den egna framtiden?...5 Påverkar deltagande inom någon förening de ungas syn på den egna framtiden?...5 Påverkar upplevelsen av att ha blivit orättvist behandlad de ungas syn på den egna framtiden?...5 Vad ser vi att kommunen kan arbeta vidare med, för att synen på framtiden bland de unga i Botkyrka ska bli än mer positiv? 6 Inledning...7 Disposition...8 Möjligheter och svårigheter med att analysera samband samt se mönster och trender...8 Inflytande och delaktighet...10 Sammanfattning...20 Bakgrundsfaktorers påverkan över synen på livet och framtiden bland unga i kommunen...22 Sammanfattning...31 Vad påverkar ungdomarnas närmaste planer och synen på den egna framtiden?...31 Finns det något samband mellan arbetslivserfarenhet och att ha en negativ eller positiv syn på den egna framtiden?...31 Sammanfattning...37 Finns det något samband mellan föräldrarnas arbetssituation och att ha en negativ eller positiv syn på den egna framtiden?.37 Sammanfattning...41 Finns det något samband mellan upplevelsen av- eller viljan attha inflytande och kunna påverka och att ha en negativ eller positiv syn på den egna framtiden?...41 Sammanfattning...46 Finns det något samband mellan förekomsten av skolk och att ha en negativ eller positiv syn på den egna framtiden?...46 Sammanfattning...51

3 BOTKYRKA KOMMUN 2 [77] Finns det något samband mellan alkohol- och drogkonsumtion och att ha en negativ eller positiv syn på den egna framtiden?.52 Sammanfattning...57 Finns det något samband mellan föreningsaktivitet och att ha en negativ eller positiv syn på den egna framtiden?...57 Sammanfattning...61 Finns det något samband mellan upplevelsen av att ha blivit orättvist behandlad och att ha en negativ eller positiv syn på den egna framtiden?...62 Sammanfattning...68 Resultat och avlutande reflektioner Vad ser vi och vad är viktigt för kommunen att gå vidare med?...69 Förslag på områden för fortsatt arbete inom Botkyrka kommun, som kan bidra till att synen på framtiden bland de unga blir än mer positiv:...76 Litteraturförteckning...77

4 BOTKYRKA KOMMUN 3 [77] Sammanfattning LUPP (Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken) är en enkätundersökning som Ungdomsstyrelsen genomför varje år, där intresserade kommuner deltar. Undersökningen utgör en del i Ungdomsstyrelsens regeringsuppdrag som bland annat omfattar att följa upp den nationella ungdomspolitiken lokalt. Under hösten 2010 genomförde Botkyrka kommun en LUPP-undersökning, där samtliga av kommunens niondeklassare fick delta. Denna rapport analyserar delar av resultaten från enkätundersökningen, där fokus ligger på delaktighet, inflytande samt synen på framtiden bland de unga. Analysen baseras på 599 svar. Synen på framtiden testas mot olika variabler, för att kartlägga vilka faktorer som påverkar hur unga i kommunen ser på framtiden. Huvudfrågeställningen som rapporten söker svar på handlar om huruvida följande faktorer påverkar de svarande ungdomarnas syn på framtiden samt hur de planerar sin närmsta framtid: arbetslivserfarenhet, föräldrarnas arbetssituation, upplevelsen av inflytande, föreningsverksamhet, alkohol- och drogkonsumtion, skolk samt upplevelsen av att ha blivit orättvist behandlad. Inflytande och delaktighet bland de unga Resultaten visar att möjligheten och viljan att vara med och påverka bland unga i Botkyrka skiljer sig något, både mellan de olika områdena och mellan könen. Killarna i Alby hör till dem som mest vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen de bor i, medan tjejerna i Hallunda/Norsborg är den grupp som i lägst grad vill delta kring detta. Bland dem som anger att de inte vill vara med och bestämma i kommunala frågor är skälet till varför de inte vill vara med oftast att de inte är intresserade eller att de inte har tid. I Hallunda/Norsborg finns den största andelen som inte vill vara med och påverka för att de tror att det inte spelar någon roll, då beslutsfattarna ändå inte bryr sig. Både killar och tjejer i Fittja upplever den största möjligheten att vara med och påverka beslutsfattare. Minst möjlighet till inflytande upplever killar och tjejer i Tumba, Tullinge samt killar i Alby. När det kommer till samhällsintresse i stort är tjejerna generellt mer intresserade, både av samhällsfrågor och av frågor som rör andra länder. Mest intresserade är tjejer i norra Botkyrka. Intresset för samhällsfrågor spiller dock inte över på intresse för politik då det generellt är lågt bland alla grupperna av ungdomar. I norra Botkyrka är killarna något mer intresserade av politik än tjejerna och detta förhållande är det omvända i södra Botkyrka. Vilka politiska frågor som ungdomarna tycker borde vara mest prioriterade att arbeta med skiljer sig en del mellan de norra och södra kommundelarna. I norra Botkyrka är arbete mot kriminalitet, mot diskriminering och för en förbättrad sjukvård högst upp på dagordningen, medan arbete till unga, bostäder till unga och arbete mot kriminalitet toppar listorna i södra Botkyrka.

5 BOTKYRKA KOMMUN 4 [77] Påverkar arbetslivserfarenhet de ungas syn på den egna framtiden? Ungdomar i Botkyrka har sommarjobbat och har extrajobb i något lägre grad än i riket. Skillnaden mellan killars och tjejers arbetslivsverksamhet är dessutom större i kommunen än i riket, då tjejer i Botkyrka inte extrajobbar och heller inte hade sommarjobbat i somras i samma utsträckning som killarna. Vad detta beror på kan vara viktigt att studera vidare, för att förhindra att mönstret att förvärvsarbeta i lägre grad sitter kvar bland tjejer även i högre åldersgrupper. Erfarenheter av att ha provat på att jobba verkar inte ha någon positiv inverkan på synen på den egna framtiden. Däremot kan det finnas ett samband mellan viljan att i framtiden starta ett eget företag och en positiv framtidssyn. Bland dem som siktar på att börja jobba direkt efter grundskolan är andelen med en positiv syn på den egna framtiden lägst medan de som siktar på att börja en gymnasieutbildning i en annan kommun har den största andelen med en positiv framtidssyn. Påverkar föräldrarnas arbetssituation de ungas syn på den egna framtiden? En större andel av pappor är förvärvsarbetande i kommunen och mammor är arbetslösa i högre grad än pappor, vilket gäller både för kommunen och för riket. Generellt arbetar en lägre andel av föräldrarna i Botkyrka än i riket. Både i kommunen och i riket tyder siffrorna på att det kan finnas ett samband mellan att ha en eller två arbetslösa föräldrar och att ha en något mindre positiv syn på den egna framtiden. Det är även en större andel bland ungdomar med arbetslösa föräldrar som vill börja arbeta direkt efter grundskolan. Påverkar upplevelsen av inflytande och delaktighet de ungas syn på den egna framtiden? Vi kan se att det inom skolans värld verkar finnas ett samband mellan upplevelsen av ett väl fungerande klass- eller elevråd och en positiv syn på den egna framtiden. Några av de frågor som handlar om inflytande och delaktighet mer generellt visar tydligare samband mellan en positiv framtidstro och intresse för att vara med och påverka, både för kommunen och för riket. Detta gäller främst frågorna angående viljan att träffa en beslutsfattare och hur intresserad man är av samhällsfrågor. Bland dem som vill vara med och påverka i frågor som rör den kommunen som man bor i, siktar en större andel på att utbilda sig ända upp till universitets- eller högskolenivå. Påverkar förekomsten av skolk de ungas syn på den egna framtiden? Ungdomar som skolkar ofta i kommunen verkar ha en sämre syn på den egna framtiden samt ett sämre upplevt allmänhälsotillstånd. Att sikta på arbete direkt efter grundskolan är också vanligare bland dem som ofta skolkar. Ungdomar som skolkar ofta uppger i högre grad att de känner sig stressade. I Botkyrka känner dessutom en större andel ungdomar generellt sig stressade

6 BOTKYRKA KOMMUN 5 [77] varje dag jämfört med riket. De som skolkar ofta deltar i högre utsträckning i utfrysning eller mobbing. Påverkar alkohol- och droganvändning de ungas syn på den egna framtiden? Undersökningen visar en högre konsumtion av alkohol och hasch/marijuana i Botkyrka jämfört med riket. Siffrorna kan dock vara vanskliga att jämföra, i och med att jämförelsen inte sker med andra storstäder eller förortskommuner. I Ungdomsenkäten visar siffrorna dessutom att Botkyrka ligger lågt när det kommer till alkoholkonsumtion bland niondeklassare. Vi kan se att antagandet gällande att stor alkoholkonsumtion har samband med en sämre syn på den egna framtiden, verkar stämma. Ungdomar som dricker mycket alkohol eller ofta använder marijuana och hasch, satsar i lägre utsträckning på högre studier samt önskar de oftare att börja arbeta direkt efter grundskolan. Påverkar deltagande inom någon förening de ungas syn på den egna framtiden? Vi kan se tendenser på att det finns ett samband mellan att vara aktiv i föreningsverksamhet och att ha en mer positiv framtidssyn. Föreningsaktiva siktar även i något högre grad på att gå antingen högskola eller universitet som högsta utbildning. Bland dem som skulle vilja ha mer utrymme att påverka verksamheten i den förening de är aktiva inom, finns en större andel med en neutral eller negativ syn på den egna framtiden. Påverkar upplevelsen av att ha blivit orättvist behandlad de ungas syn på den egna framtiden? I Botkyrka har 46 procent känt sig orättvist behandlad någon gång under det senaste halvåret. Tjejerna har upplevt sig orättvist behandlade i högre utsträckning än killarna, vilket även gäller för riket. Ungdomarna anger att skolpersonal, andra elever och någon i familjen är dem som man oftast blivit utsatt för den orättvisa behandlingen av (bortsett från svarsalternativet annat ). Grunden för den orättvisa behandlingen är ofta olika beroende på om den svarande är från norra eller södra Botkyrka. I norra delarna av kommunen är det vanligast att bli orättvist behandlad på grund av utländsk bakgrund, utseende och ålder medan det i södra delarna av kommunen är vanligast att ålder, kön och utseende ligger bakom kränkningen (bortsett från svarsalternativen vet inte och annat ). Tendenser finns på att det råder ett samband mellan upplevelsen av att ha blivit orättvist behandlad och att ha en något sämre syn på den egna framtiden. Bland dem som upplevt orättvis behandling upprepade gånger finns den största andelen av dem som vill plugga vidare till högskola eller universitet samt den högsta andelen av dem som vill börja jobba direkt efter grundsko-

7 BOTKYRKA KOMMUN 6 [77] lan. Vi har även sett mönster på att det finns samband mellan ett upplevt sämre hälsotillstånd och upplevelsen av att ofta blivit orättvist behandlad. Vad ser vi att kommunen kan arbeta vidare med, för att synen på framtiden bland de unga i Botkyrka ska bli än mer positiv? Arbeta för att kommunens skolor ska erbjuda en lugn och trygg miljö, fri från mobbning och diskriminering, som kan fungera som ett alternativt sammanhang i de fall familjesituationen sviker de unga. Undersöka om ungdomar i andra kommuner också anger att skolpersonalen ofta är dem som utsätter eleverna för orättvis och kränkande behandling. Undersöka närmare vilka omkringgärdande problem som finns runt dem som ofta skolkar. Är det exempelvis fler killar än tjejer? Hur tar (oftast) mindre utåtagerande tjejers problem sig utryck? Undersöka varför upplevelsen av stress bland unga generellt är mycket högre i Botkyrka än i riket. Undersök varför tjejerna i kommunen oftare än killarna känner sig stressade och har ont i magen/huvudet? Kan stress och ett större deltagande i hemarbetet ha något samband? Undersöka varför ungdomar i norra Botkyrka extrajobbar och sommarjobbar i lägre grad än ungdomar i södra Botkyrka. Dessutom titta på varför skillnaden i arbetsfrekvens är större mellan tjejer och killar i Botkyrka (framför allt i norra Botkyrka) än i riket. Undersöka närmare varför färre ungdomar i Botkyrka deltar i föreningsverksamhet, jämfört med riket. I och med den goda påverkan föreningsaktivitet verkar ha på ungdomars syn på framtiden, kan detta vara viktigt att studera vidare. Arbeta för att fler unga ska känna till hur de kan göra om de vill vara med och påverka. Detta i och med den goda effekt upplevelsen av att kunna vara med och bestämma verkar ha på en positiv syn på den egna framtiden. Att exempelvis killar i Alby i högst utsträckning anger att de vill vara med och påverka men samtidigt uppger att de är bland dem som har minsta möjligheten att utöva inflytande, kan som sagt vara ett oroande resultat. Den stora skillnaden i framför allt Tullinge, mellan killarnas och tjejerna upplevelse av möjligheten att påverka i skolan, är också ett mönster som behöver få en förklaring.

8 BOTKYRKA KOMMUN 7 [77] Inledning LUPP-undersökningen - Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som Ungdomsstyrelsen genomför som en del i deras uppdrag att följa upp den nationella ungdomspolitiken. Enkätundersökningen har genomförts sedan 2001 och den gör det möjligt för kommuner att ta reda på hur situationen för unga ser ut lokalt. Undersökningen utgår från målen i den nationella ungdomspolitiken där huvudmålen är: - Ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd - Ungdomar ska ha verklig tillgång till makt Ett aktuellt mål för Botkyrka kommun just nu är att ta fram former för en samordnad ungdomspolitik. I och med detta är det viktigt att få en bild av hur ungdomar idag har det samt med utgångspunkt i de nationella ungdomspolitiska målen, se vilken reell tillgång till makt ungdomar i kommunen upplever. Efter att en översyn gjorts över vilka undersökningar som genomförs bland kommunens unga (exempelvis Ungdomsenkäten, Elevenkäten och Hälsoenkäten) blev det tydligt att kunskap om ungdomarnas politiska intresse och syn på den egna framtiden saknades. Detta är några av skälen till att kommunen valde att genomföra en LUPP-undersökning bland kommunens niondeklassare, under hösten Denna analysrapport kommer att komplettera den övergripande rapport som gjorts efter att LUPP-resultaten sammanställts. Analysen fokuserar här på vissa utvalda områden som på olika sätt beskriver vilka bakgrundsfaktorer som påverkar ungdomars upplevelse av inflytande och delaktighet. Utöver detta undersöker denna fördjupade analys mönster och tendenser mellan olika faktorer som kan påverka ungdomars syn på den egna framtiden samt vad ungdomar väljer att satsa på efter avslutad grundskoleutbildning. För att ungdomar ska vilja stanna kvar i kommunen och även i det vuxna livet kunna kalla sig Botkyrkabor, är det viktigt att ungdomar trivs i kommunen och ser att Botkyrka kan erbjuda attraktiva möjligheter. Dessa möjligheter omfattar allt från utbildning, fritid och boende. För att kunna göra korrekta satsningar i framtiden är det viktigt att kommunen söker svar på just hur kommunens ungdomar ser på den egna framtiden, samt kartlägger vilka faktorer som kan tänkas påverka att ungdomar i olika situationer ser på framtiden på olika sätt. Några faktorer som kan komma att påverka synen på den egna framtiden är arbetslivserfarenhet, föräldrarnas arbetssituation, upplevelsen av inflytande, föreningsverksamhet, alkohol- och drogkonsumtion, skolk och upplevelsen av att ha blivit orättvist behandlad. Denna analys söker svar på frågeställningen om ovannämnda faktorer påverkar synen på framtiden bland de elever i Botkyrka, som deltagit i undersökningen.

9 BOTKYRKA KOMMUN 8 [77] Materialet ger en bild av hur ungdomar i årskurs 9, hösten 2010 ser på viktiga områden av sina liv här i Botkyrka. Under förutsättningen att LUPPundersökningen kontinuerligt genomförs i kommunen, kommer det vara möjligt att göra jämförelser över tid. En jämförelse över tid kan öppna möjligheter för kommunen att exempelvis jämföra resultaten bland ungdomar innan och efter specifika åtgärder har inrättats. LUPP-undersökningen, tillsammans med de andra ungdomsundersökningarna som genomförs i kommunen, blir på så sätt en viktig del i Botkyrka kommuns kvalitetsarbete rörande skolor, ungdomskultur och fritidsverksamhet. Disposition Analysresultaten presenteras i olika delar där det första avsnittet ger en bild av hur ungdomar i kommunen upplever inflytande och delaktighet, följt av ett avsnitt som beskriver olika bakgrundsvariabler, vilka kan tänkas påverka resultaten för hur unga ser på den egna framtiden. Efter dessa två avsnitt behandlar de följande avsnitten resultaten från de sambandsanalyser som genomförts, för att besvara frågeställningarna angående hur olika faktorer påverkar de ungas framtidssyn. Dessa delar avslutas alla med en kort sammanfattning. Det sista avsnittet konkretiserar resultaten och reflekterar över dess innebörd för kommunen samt ges förslag på vilka områden som kan behöva utvecklas vidare, för att unga i kommunen ska få en än mer positiv syn på den egna framtiden. Innan analysresultaten presenteras ska vi först titta närmare på vilka förutsättningar som påverkar denna undersöknings resultat samt lyfta upp viktiga faktorer att ta hänsyn till när samband analyseras och tolkas. Möjligheter och svårigheter med att analysera samband samt se mönster och trender I denna enkätundersökning har alla niondeklassare i kommunen fått möjlighet att delta. Enkäten har på de flesta skolor fyllts i elektroniskt med hjälp av datorer. Ett fåtal skolor har istället använt sig av pappersenkäter. I Botkyrka kommun bestod urvalet av 1028 personer och av dessa besvarade 599 elever enkäten. I och med detta är svarsfrekvensen för undersökningen 58 procent. De skolor som ingått i undersökningen är: Grindtorpsskolan, Kvarnhagsskolan, Botkyrka friskola, Brunnaskolan, Freinetskolan Kastanjen, Hammerstaskolan, Karsby International, Falkbergsskolan, Trädgårdsstadsskolan, Björkhaga skola, Broängsskolan, Kunskapsskolan Botkyrka, Storvretsskolan, Sverigefinska skolan och Tunaskolan. Svarsfrekvensen bland de olika skolorna har skiftat mycket, varför jämförelser mellan skolor inte har kunnat genomföras. Istället sker jämförelser i den-

10 BOTKYRKA KOMMUN 9 [77] na undersökning främst mellan kommundelar eller mellan norra och södra Botkyrka. I norra Botkyrka ingår Alby, Fittja och Hallunda/Norsborg och i södra delen av kommunen ingår Tumba och Tullinge. Ungdomsstyrelsen som står bakom LUPP-undersökningen erbjuder ett webbbaserat verktyg (w-lupp) som alla deltagande kommuner kan använda för att analysera sina resultat. Verktyget gör det enkelt att korstabulera samtliga frågor som ingår i undersökningen på det sätt man själv önskar, för att på så vis kunna analysera olika frågor i samband med varandra. Kommuner som har ett slumpmässigt urval kan även genomföra Chi² - tester för att se en viss fördelning beror på slumpen eller om det finns ett signifikant samband. I och med att Botkyrka kommun inte gjort ett slumpmässigt urval, utan istället en totalundersökning, går det heller inte att använda Chi² - testet på våra resultat. Genom att kors-köra frågor och ibland även använda bakgrundsvariabler, som exempelvis kön, kan vi lätt se hur elever som svarat på ett visst sätt på en fråga även gett ett visst svar på en annan fråga. Vi kan exempelvis se hur många av dem som sommarjobbat som också kan tänka sig att starta ett eget företag. På så sätt synliggörs olika samband. Det som dock är osäkert när vi har att göra med synliga samband som det inte går att testa styrkan på, är att vi helt enkelt inte vet hur pass starkt sambandet är vilken signifikans det faktiskt har i verkligheten. Ett annat problem med sambandsanalyser är att det kan vara mycket svårt att veta om ett samband vi ser, har det orsakssambandet vi hypotetiskt antar. Vi kan med andra ord se ett samband och anta en orsaksförklaring, som i själva verket inte stämmer. Skolexempel på ett så kallat skensamband är det existerande sambandet mellan ökat glassätande och ökade anmälningar om våldtäkter. Orsaksförklaringen i detta fall är självklart inte att glassätande leder till fler våldtäkter utan att glassätande ökar på sommaren, då även våldtäktsanmälningar ökar vilket gör sommar till den påverkande variabeln i orsaksförklaringen. Med andra ord är det alltid svårt att veta vad ett samband egentligen beror på, varför hypoteser kring samband bör backas upp med tidigare teorier och forskning. I denna undersökning görs inga försök att hitta de aktuella orsaksförklaringarna bakom de samband vi ser, utan sambanden kan här istället fungera intresseväckande och som indikatorer på att ett visst samband helt enkelt kan föreligga. En svårighet med denna undersökning är, som tidigare nämnts, att svarsfrekvensen är relativt låg (58 procent av urvalet) samt att svarsfrekvensen skiljer något mellan kommunens olika områden. Bortfallet på vissa frågor är dessutom ibland stort, vilket gör att resultaten måste avläsas och analyseras med viss försiktighet. För att ändock kunna besvara de frågeställningar som denna analys undersöker, används ofta flertalet liknande frågor inom ett och samma frågeställningsområde. Detta för att se om ett synligt samband återfinns bland samtliga frågor, vilket i sin tur kan stärka antagandet att det aktu-

11 BOTKYRKA KOMMUN 10 [77] ella sambandet inte beror på slumpen. I de följande analysavsnitten framgår det i texterna kring diagrammen om viss hänsyn bör tas, i avläsningen av det aktuella diagrammet (exempelvis extra låg svarsfrekvens inom en viss svarskategori). Siffrorna för Botkyrka jämförs i vissa fall med riket som i denna rapport utgörs av samtliga kommuner som deltog i LUPP-undersökningen 2010, i årskurserna 7-9. Inflytande och delaktighet Ett av den nationella ungdomspolitikens två övergripande mål lyder: Ungdomar ska ha verklig tillgång till makt (proposition 2004/05:2 Makt att bestämma rätt till välfärd). I den ungdomspolitiska propositionen går vidare att läsa att ett samhälle som genomsyras av jämställdhet, jämlikhet och ett högt demokratiskt deltagande ger goda möjligheter till ett bra liv för alla. För att uppnå de förutsättningar som krävs för att alla ska uppleva att de har en möjlighet att påverka, är en av de viktigaste frågorna inom den nationella ungdomspolitiken att skillnaderna inom ungdomsgruppen avseende möjligheter till delaktighet minskar. Med andra ord måste klyftan mellan dem som anser sig ha möjlighet att påverka sin livssituation genom politiken och de som anser att de saknar denna möjlighet, överbryggas. Kommunen har en viktig roll i detta arbete då kommunala insatser ofta är de förändringar som får direkt inverkan på ungas liv. Botkyrka kommun har hittills sett allvarligt på detta ansvar och bland annat infört ett ungdomsfullmäktige, som en arena för ungdomar att utöva inflytande på. En annan viktig arena för ungdomar att dels utöva inflytande och dels lära sig om demokratiska processer, är skolan. I den ungdomspolitiska propositionen står att om skolan ska kunna utbilda i demokrati är det en förutsättning att skolan även arbetar demokratiskt. I detta avsnitt kommer vi att få en överblick över hur ungdomar i Botkyrka kommun har svarat på frågor angående inflytande och delaktighet i LUPP-undersökningen. Vissa frågor handlar om möjligheten till inflytande och delaktighet inom skolans värld och andra frågor handlar om upplevelsen av inflytande och delaktighet generellt. Följande diagram ger en bild över hur fördelningen ser ut per område mellan tjejer och killar, när det kommer till viljan att vara med och påverka i kommunala frågor.

12 BOTKYRKA KOMMUN 11 [77] Andel per område som svarat ja på frågan: Vill du vara med och påverka frågor som rör kommunen där du bor? procent Tjejer Killar Fittja Alby Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba Här kan vi se att den största andelen av dem som vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen utgörs av killar i Alby. Totalt sett har 53 procent av tjejerna och 47 procent av killarna svarat att de vill vara med och påverka i kommunala frågor. Den grupp som i lägst grad har svarat att de vill var med och påverka är tjejer boende i Hallunda/Norsborg. De som svarat att de inte vill var med och påverka i frågor som rör kommunen där de bor, har fått svara på frågan varför de inte vill delta. Vilken är anledningen till att du inte vill vara med och påverka? Annat Jag är på väg att flytta från kommunen Jag tror inte att det spelar någong roll, de som bestämmer lyssnar nog inte i alla fall Jag har inte tid Jag är inte tillräckligt intresserad Jag kan för lite om hur jag ska göra 2 1 Fittja Alby Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba

13 BOTKYRKA KOMMUN 12 [77] Den största andelen i samtliga områden svarar att de inte är tillräckligt intresserade. Jag har inte tid och Jag vet för lite om hur jag ska göra är också vanliga svar. I Hallunda/Norsborg anger hela 24 procent av de svarande att de inte tror att deras deltagande spelar någon roll efter som de som bestämmer nog inte lyssnar i alla fall. Fler killar än tjejer uppger att de har för lite tid för att vara med och påverka och att de inte vet tillräckligt om hur de ska göra. En något större andel av tjejerna tror inte att deras medverkan spelar någon roll då de som bestämmer nog inte lyssnar i alla fall. Vilken är anledningen till att du inte vill vara med och påverka? Uppdelat på kön Jag kan för lite om hur jag ska göra Jag är inte tillräckligt intresserad Jag har inte tid Jag tror inte det spelar någon roll, de som bestämmer lyssnar nog inte i alla fall Jag är på väg att flytta från kommunen Annat Killar Tjejer Följande fråga handlar om hur stora möjligheter ungdomarna tycker att de har att föra fram åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Diagrammet visar att både killar och tjejer i Fittja är dem som i högst utsträckning tycker att de har goda möjligheter att föra fram sina åsikter. I Tumba finns de största andelarna som tycker att de har små möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer. Efter Tumba kommer killarna i Alby, där hela 54 procent anser att de har små möjligheter att föra fram sina åsikter.

14 BOTKYRKA KOMMUN 13 [77] Hur stora möjligheter tycker du att du själv har att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Vet inte Små möjligheter Stora möjligheter tjejer killar tjejer killar tjejer killar tjejer killar tjejer killar Fittja Alby Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba Diagrammet nedan bekräftar det som tidigare nämnt angående att tjejer i högre utsträckning än killar vill vara med och påverka. På svarsalternativen mycket viktigt och ganska viktigt har 56 procent av tjejerna markerat sitt svar. Hur viktigt tycker du att det är att beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar? killar tjejer mycket/ganska viktigt varken viktigt eller oviktigt inte särskilt/alls viktigt

15 BOTKYRKA KOMMUN 14 [77] Nästkommande diagram handlar om intresset för samhället i stort. På frågan Hur intresserad är du av samhällsfrågor? kan vi se att tjejer i Alby, tätt följt av tjejer i Fittja, är mest intresserade av samhällsfrågor. Minst intresserade är killar i Tumba, följt av tjejer i Tullinge. Hur intresserad är du av samhällsfrågor? Inte särskilt/alls intresserad Mycket/ganska intresserad tjejer killar tjejer killar tjejer killar tjejer killar tjejer killar Fittja Alby Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba Bland tjejer är lika många intresserade som ointresserade av samhällsfrågor. Killarna är i mindre grad intresserade då endast 38 procent anger att de är mycket eller ganska intresserade av samhällsfrågor. På frågan Hur intresserad är du av vad som händer i andra länder? svarar i högre grad ungdomar i norra Botkyrka att de är mycket eller ganska intresserade.

16 BOTKYRKA KOMMUN 15 [77] Hur intresserad är du av vad som händer i andra länder? inte särskilt/alls intresserad mycket/ganska intresserad Fittja Alby Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba Svarsfrekvensen på frågan är för lågt för att dela upp på område och kön men delar vi enbart upp på kön visar det sig att tjejer i högre grad än killar är intresserade av vad som händer i andra länder; 75 procent av tjejerna är mycket eller ganska intresserade, vilket kan jämföras med killarnas 62 procent. När det kommer till intresse för politik är killarna i norra Botkyrka mer intresserade än tjejerna. Det omvända förhållandet råder i södra Botkyrka. Trots att framför allt tjejerna i norra Botkyrka uppvisar ett större intresse för samhällsfrågor samt att 75 procent av tjejerna i kommunen är intresserade av vad som händer i andra länder, är alltjämnt intresset för politik lågt och detta som sagt främst bland tjejer i norra Botkyrka och killar i södra delen av kommunen. Hur intresserad är du av politik? Andel per område procent Tjej Kille 0 mycket/ganska intresserad inte särskilt/inte alls intresserad mycket/ganska intresserad inte särskilt/inte alls intresserad Norra Botkyrka Södra Botkyrka

17 BOTKYRKA KOMMUN 16 [77] Tittar vi vidare på vilka områden ungdomarna i kommunen skulle prioritera om de själva var politiker och bestämde i den kommunen där de bor, kan vi se att prioriteringarna skiljer sig mer mellan kommunens norra och södra områden än mellan tjejer och killar (svarsalternativen är förbestämda): Tjejer i norra Botkyrka 1 Arbete mot kriminalitet 2 Arbete mot främlingsfientlighet och rasism 3 Sjukvård 4 Skapa arbeten för unga Lika lön för lika arbete för män och kvinnor 5 6 Skola 7 Bostäder för unga 8 Ställen där ungdomar kan träffas 9 Arbetsmiljö i skolan 10 Fritidsaktiviteter Tjejer i södra Botkyrka 1 Skapa arbeten för unga 2 Skola 3 Bostäder för unga Lika lön för lika arbete för män och kvinnor 4 5 Sjukvård 6 Arbete mot kriminalitet 7 Bussar och tåg Arbete mot främlingsfientlighet och rasism 8 9 Djurens rättigheter 10 Fritidsaktiviteter Killar i norra Botkyrka 1 Arbete mot kriminalitet 2 Arbete mot främlingsfientlighet och rasism 3 Sjukvård 4 Bostäder för unga 5 Skola 6 Skapa arbeten för unga 7 Idrottsanläggningar 8 Lika lön för lika arbete för män och kvinnor 9 Arbete för miljön 10 Fritidsaktiviteter Killar i södra Botkyrka 1 Skapa arbeten för unga 2 Skola 3 Arbete mot kriminalitet 4 Bostäder för unga 5 Idrottsanläggningar Arbete mot främlingsfientlighet och rasism 6 7 Fritidsaktiviteter 8 Sjukvård 9 Bussar och tåg 10 Ställen där ungdomar kan träffas I norra Botkyrka är arbete mot kriminalitet, arbete mot främlingsfientlighet samt sjukvård de mest prioriterade frågorna att arbeta för. I södra Botkyrka är istället frågor som rör att skapa mer jobb till unga, skolan och bostäder för unga högst prioriterade. Att arbeta för att kvinnor och män sak ha lika lön för lika arbete finns bland de tio mest prioriterade frågorna i alla grupper förutom i gruppen av killar i södra Botkyrka. Efter att vi tittat på upplevelsen av inflytande och delaktighet i allmänhet bland ungdomar i kommunen, ska vi nu gå vidare och se hur förutsättningarna ser ut inom skolan.

18 BOTKYRKA KOMMUN 17 [77] Nedanstående diagram ger en bild av hur eleverna i kommunen upplever att de behandlar andra och själva blir behandlade med respekt i skolan. Eleverna och lärarna bemöter varandra med respekt i skolan - andel per område och kön som besvarat påståendet med: Stämmer mycket eller ganska bra procent 40 Tjejer Killar Fittja Alby Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba I Fittja finns de högsta andelarna, både bland killarna och bland tjejerna, som upplever att påståendet angående respekt i skolan stämmer bra. Respekten mellan elever och lärare upplevs som lägst i Tumba och bland killarna i Tullinge. Upplevelsen av att behandla andra och att själv bli behandlad med respekt i skolan skiljer mycket mellan killar och tjejer i Tullinge, där skillnaden mellan könen är hela 28 procentenheter. Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan - andel per område och kön som besvarat påståendet med: Stämmer mycket eller ganska bra procent Tjejer Killar Fittja Alby Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba

19 BOTKYRKA KOMMUN 18 [77] På påståendet angående om eleverna får veta vad de kan vara med och bestämma över i skolan är den största andelen som instämmer, återigen killar och tjejer i Fittja. Tjejer i Alby, liksom killar och tjejer i Tumba håller med i mindre grad. Den grupp som i minst utsträckning håller med i påståendet är även i detta diagram killarna i Tullinge. Följande två diagram handlar om möjligheten att vara med och påverka genom elevråden i skolan. Skolan uppmuntrar mig att vara med i elevråd och klassråd - andel per område och kön som besvarat påståendet med: Stämmer mycket eller ganska bra procent Tjejer Killar Fittja Alby Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba På diagrammet ovan ser vi att uppmuntran att vara med i klass- eller elevråd minskar bland killar från vänster till höger. I Fittja tycker hela 65 procent av killarna att påståendet Skolan uppmuntrar mig att vara med i elevråd och klassråd stämmer bra medan endast 29 procent av killarna i Tumba tycker detsamma. Bland tjejerna syns inget liknade mönster lika tydligt, utan svaren är mer jämnt fördelade och ligger mellan procent i alla områden. Huruvida elevrådet tas på allvar och får en reell inverkan i skolan handlar nästa fråga om. I Hallunda/ Norsborg upplever eleverna i minst utsträckning att påståendet Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan stämmer. Störst skillnad mellan könen finns i Fittja där 43 procent av tjejerna instämmer i påståendet, jämfört med 65 procent av killarna.

20 BOTKYRKA KOMMUN 19 [77] Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan - andel per område och kön som besvarat påståendet med: Stämmer mycket eller ganska bra procent Tjejer Killar Fittja Alby Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba I de fyra diagrammen framgår att skillnaden mellan killarnas och tjejernas upplevelse av möjlighet till inflytande och påverkar är störst i Tullinge, där killarna genomgående instämmer i påståendet till en mycket lägre grad än tjejerna. Avslutningsvis visar de två diagrammen nedan vad eleverna vill vara med och bestämma om samt vad de får vara med och bestämma om (svarsalternativen är förbestämda). Jag vill väldigt gärna vara med och bestämma om: procent 8 6 Tjej Kille Vad jag få lära mig Vilka böcker/läromedel vi ska ha Hur vi ska arbeta ex. projketarbete/grupparbete Skolmiljön inne Skolmiljön ute Reglerna i skolan Läxorna Proven Skolmaten Schemat

21 BOTKYRKA KOMMUN 20 [77] Vi kan här se att de områden som eleverna helst vill vara med och bestämma om handlar om skolmaten, schemat, proven och läxorna. Vad eleverna upplever att de får vara med och bestämma om sammanfaller inte riktigt med ovanstående lista. Dessa områden rör istället vad jag får lära mig, schemat, hur vi ska arbeta samt skolmaten. Jag får väldigt gärna vara med och bestämma om: procent Tjej Kille 0 Vad jag får lära mig Vilka böcker/läromedel vi ska ha Hur vi ska arbeta ex. i projektarbete/grupparbete Skolmiljön inne Skolmiljön ute Reglerna i skolan Läxorna Proven Skolmaten Schemat Sammanfattning Sammanfattningsvis kan vi se att möjligheten och viljan att vara med och påverka bland unga i Botkyrka skiljer sig något, både mellan de olika områdena och mellan könen. Killarna i Alby hör till dem som mest vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen de bor i medan tjejerna i Hallunda/Norsborg är den grupp som i lägst grad vill delta kring detta. Bland dem som anger att de inte vill vara med och bestämma i kommunala frågor är skälet till varför de inte vill vara med oftast att de inte är intresserade eller att de inte har tid. I Hallunda/Norsborg finns den största andelen som inte vill vara med och påverka för att de tror att det inte spelar någon roll, då beslutsfattarna ändå inte bryr sig.

22 BOTKYRKA KOMMUN 21 [77] Både killar och tjejer i Fittja upplever den största möjligheten att vara med och påverka beslutsfattare. Minst möjligheter att påverka upplever killar och tjejer i Tumba, Tullinge samt killar i Alby. När det kommer till samhällsintresse i stort är tjejerna generellt mer intresserade, både av samhällsfrågor och av frågor som rör andra länder. Mest intresserade är tjejer i norra Botkyrka. Intresset för samhällsfrågor spiller dock inte över på intresse för politik då det generellt är lågt bland alla grupperna av ungdomar. I norra Botkyrka är killarna något mer intresserade av politik än tjejerna och detta förhållande är det omvända i södra Botkyrka. Vilka politiska frågor som ungdomarna tycker borde vara mest prioriterade att arbeta med skiljer sig en del mellan de norra och södra kommundelarna. I norra Botkyrka är arbete mot kriminalitet, mot diskriminering och för en förbättrad sjukvård högst upp på dagordningen, medan arbete till unga, bostäder till unga och arbete mot kriminalitet toppar listorna i södra Botkyrka. På frågorna som handlar om klass- och elevrådens inflytande i skolan svarar killarna och tjejerna i Fittja överlag att de instämmer i påståendena om att klassråden exempelvis tas på allvar. I Tullinge skiljer sig åsikterna mycket mellan tjejerna och killarna när det kommer till elevinflytande, där killarna i mindre grad instämmer i påståendena. Resultaten som rör inflytande och delaktighet i skolan, kan kompletteras med resultaten från Elevenkäten som årligen genomförs bland kommunens femteoch åttondeklassare. Elevenkätens resultat för 2010 visar att bland åttondeklassarna är det 68 procent som instämmer i påståendet att elevrådet kan påverka sådant som är viktigt för eleven. På påståendet Klassrådet fungerar bra i min klass instämmer 61 procent. Dessa två frågor har visat en neråtgående trend sedan 2007, med en möjlig början till en återhämtning Olika grupper kan ha olika förutsättningar och möjligheter att utöva inflytande och känna sig delaktiga. Att möjligheten till deltagande är lika för alla grupper i samhället, även bland ungdomar, är grundläggande för att ett demokratiskt samhälle ska fungera. Killar i Alby tillhör den grupp som helst vill vara med och påverka. Ändå är denna grupp bland dem som upplever att de i minst grad kan var med och påverka. Mönstret är oroande och här kan vidare studier behövas för att klargöra om exempelvis killar i Alby i och med det stora intresset, har en större förväntan att få vara delaktiga eller om det är så att de unga upplever dolda strukturer, vilka försvårar möjligheten att på lika villkor vara en aktiv medborgare i ett demokratiskt samhälle.

23 BOTKYRKA KOMMUN 22 [77] Bakgrundsfaktorers påverkan över synen på livet och framtiden bland unga i kommunen I propositionen Makt att bestämma - rätt till välfärd (2004/05:2) beskrivs hur olika bakgrundsfaktorer kan påverka ens upplevda möjlighet att kunna delta och utöva inflytande politiskt. Liksom synen på ens egen möjlighet att påverka kan bero på vissa grundläggande faktorer, kan även synen på den egna framtiden färgas av vissa bakomliggande grundförutsättningar. Var man är född, vilket kön man tillhör och vilken klasstillhörighet man identifierar sig med kan exempelvis påverka hur man ser på ens egna möjligheter att ta plats och verka i samhället. I detta avsnitt kommer vi att titta närmare på några bakgrundsfaktorer som kan komma att påverka hur man ser på den egna framtiden samt vilka framtidsplaner man ritar upp, som ung i Botkyrka idag. Främst kommer vi att titta närmare på huruvida födelseregion, föräldrars födelseregion, vistelsetid i landet, boendesituation samt kön har någon tydlig påverkan på framtidssynen samt till viss del, även om faktorerna kan påverka det allmänna hälsotillståndet. Vi börjar med att titta på om födelseregion visar någon synlig påverkan på hur man ser på den egna framtiden. Var är du född? i samband med Hur ser du allmänt på framtiden för din egen del? Är negativ Är varken eller Är positiv Sverige Utanför Sverige Diagrammet ovan antyder att det kan finnas en något mindre andel med en positiv syn på den egna framtiden, bland dem som är födda utanför Sverige. Antalet svarande skiljer dock mycket mellan kategorierna då de som är födda i Sverige är 466 stycken och de som är födda utanför Sverige är 80 stycken.

24 BOTKYRKA KOMMUN 23 [77] Tittar vi vidare på huruvida födelseregion kan påverka vilka planer man siktar på för den direkta framtiden, kan vi se att en något större del bland dem som är utrikesfödda siktar på att gå en gymnasieutbildning i en annan kommun medan inrikesfödda i något högre grad vill börja jobba direkt efter grundskolan. Var är du född? i samband med Om du hade alla möjligheter, vad skulle du då vilja göra direkt efter grunskolan? vet inte annat börja jobba gå en gymnasieutbildning i en annan kommun gå en gymnasieutbildning i den kommun som jag bor i 1 Sverige Utanför Sverige Vilken födelseregion ens föräldrar kommer från ger inte utslag för några skillnader när det kommer till direkta framtidsplaner efter grundskolan. På följande diagram kan vi se att de som är födda utanför Sverige i högre grad än inrikesfödda siktar på att gå universitet eller högskola som högsta utbildningsnivå. Var är du född? i samband med Vilken är den högsta utbildningen du planerar att gå? vet inte annan utbildning universitet eller högskola yrkesutbildning efter gymnasiet gymnasieskola eller motsvarande grundskola eller motsvarande 1 Sverige Utanför Sverige

25 BOTKYRKA KOMMUN 24 [77] Detta mönster återspeglar även mönstret som visar sig när vi tittar på vilken den hösta utbildningen man satsar på är, i samband med föräldrarnas födelseregion. Var är dina föräldrar födda? i samband med Vilken är den högsta utbildningen du planerar att gå? vet inte annan utbildning universitet eller högskola yrkesutbildning efter gymnasiet gymnasieskola eller motsvarande grundskola eller motsvarande 1 Sverige Utanför Sverige Här kan vi se att de som har en eller två föräldrar som är födda utanför Sverige i högre grad siktar på att gå universitet eller högskola. Synen på den egna framtiden verkar dock inte påverkas av vilken region ens mamma eller pappa är född i. Hur ser du allmänt på framtiden för din egen del? i samband med Var är dina föräldrar födda? Utanför Sverige Pappa Utanför Sverige Mamma Sverige Pappa Sverige Mamma 2 1 Är positiv Varken eller Är negativ

26 BOTKYRKA KOMMUN 25 [77] Tittar vi vidare på de utrikesfödda elevernas vistelsetid i Sverige i samband med planerade högsta utbildningen, kan vi se att önskan att studera vidare till universitet eller högskola ökar med tiden eleven befunnit sig i Sverige. Hur länge har du bott i Sverige? i samband med Vilken är den högsta utbildningen du planerar att gå? vet inte annan utbildning universitet eller högskola yrkesutbildning efter gymnasiet gymnasieskola eller motsvarande grundskola eller motsvarande 1 10 år eller längre 4 9 år 0 3 år Diagrammen ovan ger en bild av att utrikesfödda i något lägre utsträckning ser positivt på den egna framtiden, samtidigt siktar man i denna grupp till större del på den högsta utbildningsnivån. Var ens föräldrar är födda verkar inte påverka hur man själv ser på den egna framtiden. Utöver föräldrarnas och ens egen födelseregions påverkan på framtidssynen, ska vi även titta på hur den allmänna boendesituationen kan påverka. Vem bor du med? i samband med Hur ser du på framtiden för din egen del? Är negativ Är varken eller Är positiv bor med båda mina föräldrar bor ibland hos pappa och ibland hos mamma bor enbart med en av mina föräldrar

27 BOTKYRKA KOMMUN 26 [77] Diagrammet visar att det kan finnas en tendens till att ungdomar i Botkyrka som lever med enbart en av sina föräldrar, har en något sämre syn på framtiden än vad ungdomar som bor med båda föräldrarna har. Studier visar att ensamstående föräldrar halkar efter mer och mer ekonomiskt och har gjort så de senaste 15 åren (Institutet för privatekonomi ). Kanske kan ekonomiskt försämrade förutsättningar även påverka hur ungdomar till ensamstående föräldrar ser på den egna framtiden? Avslutningsvis ska vi titta närmare på om ens könstillhörighet påverkar hur man ser på den egna framtiden samt om framtidsplanerna skiljer mellan killar och tjejer i kommunen. Utöver detta kommer vi även att titta på andra faktorer knutna till kön, som kan tänkas påverka det egna välmåendet och synen på livet, vilket i förläningen kan tänkas påverka huruvida ungdomar ser positivt eller negativt på den egna framtiden. För diagrammen nedan används riket (alla deltagande kommuner) som referenspunkt. Vi kan se här att nivåerna i kommunen och riket ligger väldigt nära varandra när det kommer till framtidssyn, uppdelat på kön. I Botkyrka är andelen med en positiv framtidssyn något större bland tjejerna, men skillnaden är marginell (tre procentenheter) Hur ser du allmänt på framtiden för din egen del? Är negativ Är varken eller Är positiv Hur ser du allmänt på framtiden för din egen del? (alla kommuner) Är negativ Är varken eller Är positiv tjej kille tjej kille Tittar vi vidare på vad ungdomarna önskar att göra direkt efter grundskolan kan vi se att killar generellt vill börja jobba direkt efter grundskolan i högre grad än tjejerna och att detta mönster är mest tydligt i riket. Där vill 19 procent av killarna börja jobba direkt efter grundskolan, jämfört med 13 procent av killarna i kommunen.

28 BOTKYRKA KOMMUN 27 [77] Om du hade alla möjligheter, vad skulle du då helst göra direkt efter grundskolan? Om du hade alla möjligheter, vad skulle du då göra direkt efter grundskolan? (alla kommuner) vet inte annat börja jobba vet inte annat börja jobba 3 2 gå en gymnasieutbildning i en annan kommun gå en gymnasieutbildning i den kommun som jag bor i 3 2 gå en gymnasieutbildning i en annan kommun gå en gymnasieutbildning i den kommun som jag bor i 1 1 tjej kille tjej kille Tjejerna i kommunen vill gå en gymnasieutbildning i en annan kommun i högre utsträckning än i riket, där fler istället vill gå en gymnasieutbildning i den kommunen där de bor. Slutligen kan vi se att både killar och tjejer i kommunen vill gå högskola eller universitet i högre utsträckning än ungdomarna i riket. Tjejerna i Botkyrka skiljer sig från tjejerna i riket med 25 procentenheter och för killarna gäller 15 procentenheter. I Botkyrka är dock skillnaden mellan könen större än i riket när det kommer till planerna att studera på universitet och högskolenivå. I Botkyrka skiljer det 20 procentenheter mellan könen jämfört med 10 procentenheters skillnad mellan könen i riket. Killarna i Botkyrka vill i något högre utsträckning endast studera upp till grundskolenivå, än killarna i riket Vilken är den högsta utbildningen som du planerar att gå? vet inte annan utbildning universitet eller högskola yrkesutbildning efter gymnasiet gymnasieskola eller motsvarande grundskola eller motsvarande Vilken är den högsta utbildning som du planerar att gå? (alla kommuner) vet inte annan utbildning universitet eller högskola yrkesutbildning efter gymnasiet gymnasieskola eller motsvarande grundskola eller motsvarande 1 1 tjej kille tjej kille Efter denna genomgång av framtidssynen bland killar och tjejer i riket och i kommunen, ska vi gå vidare och i ett lite bredare perspektiv tittat på hur förutsättningar i vardagen kan skilja mellan könen i kommunen. Dessa olika fö-

29 BOTKYRKA KOMMUN 28 [77] rutsättningar kan tänkas utöva påverkan på hur killar och tjejer upplever livet samt även i förlängningen ser på den egna framtiden. Följande diagram visar hur mycket fritid killar och tjejer i kommunen upplever att de har. Hur mycket fritid har du? jag känner ofta att jag har så lite fritid att jag inte vet hur jag ska hinna med det jag vill jag känner att jag har lagom med fritid och att jag hinner med att göra det jag vill jag känner ofta att jag har så mycket fritid att jag inte vet vad jag ska göra med min tid 2 1 Tjej Kille Här framgår att tjejer i högre utsträckning känner att de har så lite tid att de inte vet hur de ska hinna med det de vill göra. En faktor till de skiljda siffror som detta diagram visar, kan till viss del kanske förklaras av följande diagram: Hur ofta hjälper du till hemma med mat/städning/trädgård/tvätt/snöskottning/bil m.m Aldrig Varje år Varje månad Varje vecka Varje dag 2 1 tjej kille

30 BOTKYRKA KOMMUN 29 [77] Tjejer hjälper i högre grad än killar dagligen till med hemarbete och underhållsarbete. Den tid som 54 procent av tjejerna lägger ner varje dag på att hjälpa till med hemarbete kan vara en del av förklaringen till varför tjejer i kommunen känner att de har mindre tid att göra det de vill på fritiden, än vad killarna anger att de har. Tittar vi vidare på vad som finns att göra på fritiden kan vi se att killarna anger att det finns väldigt mycket att göra på fritiden, i högre grad än tjejerna. Hur mycket, av det du är intresserad av, finns det att göra på fritiden? det finns väldigt lite/ingenting att göra det finns ganska lite att göra det finns ganska mycket att göra det finns väldigt mycket att göra 2 1 tjej kille En faktor som har en betydande inverkan på hur man upplever sitt liv i stort, beror på hur det egna allmänna hälsotillståndet ser ut. Här nedan kan vi se att killar i något högre grad än tjejer i kommunen, anger att deras allmänna hälsotillstånd är bra. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Dåligt Någorlunda Bra tjej kille

31 BOTKYRKA KOMMUN 30 [77] Sju procent av tjejerna upplever sitt hälsotillstånd som dåligt, jämfört med 3 procent av killarna i kommunen. Vidare kan vi i nästa diargram se att tjejer oftare har besvär med huvudvärk, ont i magen samt stress. Hur ofta har du haft besvär med följande under det senaste halvåret? Någon gång i månaden/mer sällan eller aldrig En gång i veckan Varje dag/flera gånger i veckan 2 1 tjej kille tjej kille tjej kille Huvudvärk Ont i magen Känt dig stressad I kontrast till att killarna anger en något högre grad av upplevt välmående, är killarna oftare än tjejerna utsatta för sexuellt våld/utnyttjande, misshandel, stöld och hot. Tjejerna uppger i mindre grad att de är utsatta för ovanstående kränkningar men vågar ändock i lägre utsträckning än killarna röra sig utomhus. Om du tänker tillbaka på det senaste halvåret, har något av följande hänt dig? Inget av detta har hänt mig Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande Jag har blivit utsatt för misshandel Någon har stulit från mig Någon har hotat mig Jag har inte vågat gå ut 1 tjej kille