Behandling av opioidabstinens. Norsk barnsmärtförening 11 maj 2015 Ulla Caverius, smärtläkare Barn- och ungdomssmärtenheten, Lund
|
|
- Gunnel Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Behandling av opioidabstinens Norsk barnsmärtförening 11 maj 2015 Ulla Caverius, smärtläkare Barn- och ungdomssmärtenheten, Lund
2 Abstinens Vad är Varför När Vilka Symptom Skattning Förebygga Behandling Risker
3 Abstinens Vad är Varför När Vilka Symptom Skattning Förebygga Behandling Risker
4 Termer och mekanismer Benämning Definition Mekanism Tolerans Beroende Abstinens Tachyfylaxi Missbruk Minskad klinisk effekt efter långvarig behandling Fysiologisk och biokemisk anpassning så ac utsäcning predisponerar för abstinenssymptom Kliniskt syndrom som uppstår efter utsäcande av läkemedel efter långvarig behandling Snabbt minskad effekt av läkemedel p g a neurofysiologiska mekanismer Psykologiskt beroende och sug efter drog för den psykedelsiska, lugnande eller euforiska effekten Karakteristiskt: förlust av impulskontroll, fortsac missbruk Uppreglering av camp; minskad känslighet i opioidrecepptorer;? Aktivering av second messenger proteinkinaser; förändrade neurotransmicornivåer; förändringar i neuronala nätverk Superaktivering av AC; opioidreceptorkoppling till G- protein; aktivering exitatoriska aminosyrereceptorer UtmaCning av neurotransmicorer,; aktivering av antagonist signalsystem; aktivering av NMDA- receptorer och inos Aktivering av dopaminerga belöningssystem; mekanismer associerade med tolerans och beroende
5 Abstinens Vad är Varför När Vilka Förebygga Symptom Skattning Behandling Risker
6 Diagrammatic representation of the neuronal mechanisms underlying opioid analgesia. Kanwaljeet J. S. Anand et al. Pediatrics 2010;125:e1208- e by American Academy of Pediatrics
7 Minskad effekt av opiodbehandlingen kan ha flera orsaker Kanwaljeet J. S. Anand et al. Pediatrics 2010;125:e1208- e by American Academy of Pediatrics
8 Toleransutveckling 2010 by American Academy of Pediatrics Kanwaljeet J. S. Anand et al. Pediatrics 2010;125:e1208- e1225
9 Abstinens Vad är Varför När Vilka Förebygga Symptom Skattning Behandling Risker
10 När? Behandlingstidens längd 5 dagar Symptom kommer efter timmar Hög dygnsdosen opiat före nedtrappning Vilken opioid? Samtidig benzodiazepinbehandling?
11 Vilka? Abrupt utsättning eller stor dosreduktion Förändrad GI-absorption Byte från i.v. till peroral behandling
12 Lukas 7 år
13
14 Abstinens Vad är Varför När Vilka Symptom Skattning Förebygga Behandling Risker
15 Abstinenssymptom Oro Agitation Beteende Sömnsvårigheter Skakningar Matningssvårigheter Fysiologiska Ökad muskeltonus Aptit nedsatt Illamående Kräkningar Diarré Hjärtklappning Feber Svettning Ökat blodtryck
16 Abstinens Vad är Varför När Vilka Symptom Skattning Förebygga Behandling Risker
17 WAT- 1 abstinensskacning 2 ggr/dygn Från jnl senaste 12 tim: Diarré, kräkning/ulkar, temp >37,8 C 2 min observation före: Vaken + orolig, skakig, svettas, rycker, gäspar/nyser Observation 1 min efter stimulering: Spritter, ökad muskeltonus Återhämtningstid tills lugn Summera (0-12p) Opiater och sederande Motorisk, beteende, GI, temp, gäspning/ nysning WAT-1 (0 12 p) 2 ggr/dag PICU och vårdavdelning Börja 1:a nedtrappningsdag Franck, Linda S. et al. Validity and generalizability of the Withdrawal Assessment Tool- 1 (WAT- 1) for monitoring iatrogenic withdrawal syndrome in pediatric patients. PAIN. Volume 153(1), January 2012, p
18 WAT- 1 Hög WAT-skattning 3 längre vårdtid på BIVA WAT 3 hade högre ackumulerad opioiddos, längre behandlingstid med opioider före nedtrappning, längre uttrappningstid Motsvarande gällde benzodiazepiner 3 rek. cut-off för behandling (Neonatal skattning (NAS)visade kortare tid till behandling än klinisk skattning). SKATTA!!! Franck, Linda S. et al. Validity and generalizability of the Withdrawal Assessment Tool- 1 (WAT- 1) for monitoring iatrogenic withdrawal syndrome in pediatric patients. PAIN. Volume 153(1), January 2012, p
19 Abstinens Vad är Varför När Vilka Symptom Skattning Förebygga Behandling Risker
20 Har patienten pågående smärta???
21 Förebygg abstinens under smärtbehandling Korta behandlingstider och lägre ackumulerad opioiddos minskar risken för abstinens
22 Förebygg abstinens under smärtbehandlingen Kombinera med andra analgetika paracetamol, NSAID, klonidine, blockader - lokalanestetika Adekvata doser minsta effektiva dos Ökande doser? tolerans, OIH, förändrat smärttillstånd? Välj rätt preparat för rätt tillfälle kortverkande/långverkande Förebygg toleransutveckling Opioidrotation, kombinera med lågdos naloxoninfusion eller lågdos ketamininfusion
23 Förebygg abstinens vid utsäcning av opiat Bedöm behandlingstid Beräkna dygnsdos opiat före nedtrappning Nedtrappningsschema, ca ½ tid behandlingen pågått. Byte till p.o. behandling? Räkna noga. Påbörja abstinensskattning före nedtrappning Minska 10 20% från utgångsdos/dygn
24 Vid abstinens Stoppa nedtrappning om abstinenssymptom öka ev dosen igen. Behandla med klonidine p.o. eller i.v. vid abstinens. Avvakta tills abstinensfri 24 timmar > fortsätt nedtrappning Lugn och ro, stör så lite som möjligt. Dygnsrytm och bra sömn.
25 Exempel på nedtrappning Dag Preparat Dygnsdos Dosering i.v./p.o. Kommentarer 0 Inj. Morfin 1 mg/ml 16 mg 20 mcg/kg/4m + bolus i.v. utgångsdos 1 Inj. Morfin 1 mg/ml 12 mg 2 mg x 6 i.v. 2 Inj. Morfin 1 mg/ml 9 mg 1,5 mg x 6 i.v. Äter. Magen igång. 3 Mixt.Oxynorm 1 mg/ml 8 mg 2 mg x 4 p.o. Konverterar 4ll p.o. Dosen dubbleras. Bara liten nedtrappning 4 Mixt.Oxynorm 1 mg/ml 4 mg 1 mg x 4 p.o. 5 Mixt.Oxynorm 1 mg/ml 2 mg 1 mg x 2 p.o. 6 Mixt.Oxynorm 1 mg/ml 1 mg 1 mg x 1 p.o Vid abs7nens: Stoppa nedtrappningen Rescue: ge klonidine 1-2 mcg/kg p.o. eller i.v. Om o4llräckligt - ge bolus morfin och öka nedtrappningsdos SäV in klonidine 1-2 mcg/kg x 3
26 Abstinens Vad är Varför När Vilka Symptom Skattning Förebygga Behandling Risker
27 Risker??? Med abstinens JA!!! Förebyggande och behandling Vinster: Minskat lidande Kortare vårdtider Minskad risk för komplikationer
28 Methadone- Weaning Protocols After Opioid Therapy for 7 to 14 or >14 Days Short- term Therapy Protocol (7 14 d) Long- term Therapy Protocol (>14 d) Use 1- h dose to convert to methadone (OD) Day 1: give OD PO every 6 h for 24 h Day 2: reduce OD 20%, give PO every 8 h for 24 h Day 3: reduce OD 20%, give PO every 8 h for 24 h Day 4: reduce OD 20%, give PO every 12 h for 24 h Day 5: reduce OD 20%, give PO every 24 h for 24 h Day 6: discontinue methadone Use 1- h dose to convert to methadone (OD) Day 1: give OD PO every 6 h for 24 h Day 2: give OD, change to PO every 6 h for 24 h Day 3: reduce OD 20%, give PO every 6 h for 48 h Day 5: reduce OD 20%, give PO every 8 h for 48 h Day 7: reduce OD 20%, give PO every 12 h for 48 h Day 9: reduce OD 20%, give PO every 24 h for 48 h Day 11: discontinue methadone Robertson RC et al. Evaluation of an opiate- weaning protocol using methadone in pediatric intensive care unit patients. Pediatric Critical Care Medicine. Vol ;1(2):19 123
Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning
Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande
Läs merDos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor. Dos. Dosering 1. Vikt. Lever. Konc. Ålder. Njure. Andra läkem.
Dos effekt Om grundläggande farmakologiska principer för sjuksköterskor Staffan Rosenborg Specialist i njurmedicin och klinisk farmakologi Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Dos effekt
Läs merStefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK
Svensk barnsmärtförening The Keynote speakers: Stefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK www.svenskbarnsmartforening.se
Läs merSMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014
definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller hotande vävnadsskada. The International Association for the Study of Pain (IASP) BARN OCH Barnläkare Markus
Läs merOpioidbehandling vid cancerrelaterad smärta
Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta Foto: Ewa Damm Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Detta föredrag: Skillnader mellan olika opioider Kombination av opioider Rotation
Läs merNaloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt
Naloxon Nässpray mot opioidöverdos Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt Opioider Samtliga opioider, oavsett om det rör sig om morfin, heroin eller opium eller om de är syntetiskt framställda,
Läs merAkut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter
2017-11-06 18916 1 (7) Akut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter Sammanfattning Patienter med långvarig opioidbehandling drabbas ibland av akut smärta som kräver smärtlindring. Behandlingen av akut
Läs merSU Med. Ger- Akutmottagning Akutmottagningen Omr2. 2 st po 1 gång
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17882 su/med 2017-10-03 8 Innehållsansvarig: Tobias Carlson, Chef, Akututvecklingscentrum (tobka1) Godkänd av: Maria Taranger, Verksamhetschef, Verksamhet
Läs merBiologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling
Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos
Läs merSpänningshuvudvärk och migrän samtidigt behandling Läkemedelsutlöst huvudvärk Yulia Surova, Specialist i Neurologi Neurologiska kliniken Lund
Spänningshuvudvärk och migrän samtidigt behandling Läkemedelsutlöst huvudvärk 190926 Yulia Surova, Specialist i Neurologi Neurologiska kliniken Lund Spänningshuvudvärk och migrän samtidigt Vid långdragna
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller
Läs merFörstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende
Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende One ounce of prevention Förebygga beroende är bättre Riktlinier för förskrivning av beroendeframkallande läkemedel: Strikt indikation dokumentera!
Läs merAtt avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset
Att avsluta läkemedelsbehandling Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Summan av alla evidensbaserade interventioner kan, hos en enskild patient
Läs merSmärtbehandling och sedering av barn vid procedurer. Eva Malmros Olsson, BÖl, Smärtbehandlingsenheten Barn, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm
Smärtbehandling och sedering av barn vid procedurer Eva Malmros Olsson, BÖl, Smärtbehandlingsenheten Barn, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm I sjukvården utsätter vi ofta våra patienter för procedurer
Läs merNär akut smärta blir långvarig
När akut smärta blir långvarig Svenskt barnsmärtsymposium 23-24 april 2015 Ulla Caverius, smärtläkare och barnanestesiolog Barn- och ungdomssmärtenheten Skånes universitetssjukhus i Lund Akut smärta =
Läs merSmärta & Smärtbehandling till barn. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm
Smärta & Smärtbehandling till barn Stefan Lundeberg Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm Smärta nociceptiv neurogen neuropatisk nociplastisk centralt modifierad smärtmodulation funktionell Smärta akut
Läs merKlinisk forskning vid AAS-bruk. Malmö Thord Rosén, Dopingmottagningen Örebro samt Endokrin Sahlgrenska
Klinisk forskning vid AAS-bruk. Malmö 2016-05-25 Thord Rosén, Dopingmottagningen Örebro samt Endokrin Sahlgrenska Luckor i vår AAS-kunskap: (Pope et al, 2014). 1) 2) 3) 4) Saknas långsiktiga studier gällande
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merPostoperativ smärtbehandling hos barn & ungdomar. Stefan Lundeberg Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm
Postoperativ smärtbehandling hos barn & ungdomar Stefan Lundeberg Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm Skillnader i Fysiologi Kognitiv utveckling smärtskattning Metabolism Farmakologi - farmakodynamik
Läs merSmärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Smärtlindring Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är nytt i vårdprogrammet kring smärta? Kapitlet är baserat på det sammanfattande avsnittet
Läs merLÅGDOS METADON, FUNGERAR DET OCH HUR GÖR MAN? Per Fürst Överläkare, Doktorand Specialist i geriatrik och palliativ medicin
LÅGDOS METADON, FUNGERAR DET OCH HUR GÖR MAN? Per Fürst Överläkare, Doktorand Specialist i geriatrik och palliativ medicin Lågdos metadon, 1) Fungerar det och 2) hur gör man? 1) Ja 2) Start low, go slow!
Läs merBilaga II. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandet för försäljning
Bilaga II Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandet för försäljning 21 Vetenskapliga slutsatser Övergripande sammanfattning av den vetenskapliga utvärderingen av Oxynal
Läs merSmärtbehandling vid ryggkirurgi
Dok-nr 10813 Författare Version Anders Olai, överläkare, Ryggklinik US 3 Godkänd av Giltigt fr o m Henrik Hugo, Inköpsstrateg, Ryggklinik US 2018-05-24 VIKTIG INFORMATION ANGÅENDE NEDSTÅENDE LÄKEMEDELS
Läs merAnna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare
* Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare Opioid Biotillgänglighet p o Administrations sätt Metabolisering/ Utsöndring Tolerans
Läs merTumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar
Tumörrelaterad Smärta hos barn och ungdomar Stefan Lundeberg Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Buprenorfin 2015 Based on the available evidence, it is difficult to
Läs merAgenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta
Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland
Läs merSmärta. Palliativa rådet
Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar
Läs merKlinisk utmaning! Hur vara professionell i mötet med läkemedelsberoende patienter? Per Steneryd Läkare TILMA
Klinisk utmaning! Hur vara professionell i mötet med läkemedelsberoende patienter? Per Steneryd Läkare TILMA 2018-03-10 120 Patienter/1000 invånare med opioider (Z02A) Socialstyrelsen statistikdatabas
Läs merFARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA
FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA CHRISTIAN SIMONSBERG SMÄRTCENTRUM ÖSTRA SJUKHUSET SPECIALIST I PSYKAITRI OCH SMÄRTLINDRING FÖRELÄSER FÖR MUNDIPHARMA, GRUNENTAHL OCH TIDIGARE GSK SKRIVER UNDERVISNINGSMATERIAL
Läs merPalliativ sedering Professor Peter Strang
Palliativ sedering Professor Peter Strang Karolinska Institutet Stockholms sjukhem och Radiumhemmet Palliativ/terminal sedering Kontroversiell fråga: Rör det sig om: palliativ sedering (mål: att palliera)?
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 2 4
Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen
Läs merOro och sömn. är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset
Oro och sömn är piller lösningen eller ännu ett problem? Carl-Olav Stiller Docent, överläkare Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Disposition 1. Vilka läkemedel används mot sömnstörningar
Läs merANELÄK Smärtlindring och sedering på IVA
1 (7) ANELÄK Smärtlindring och sedering på IVA Smärtlindring och sedering ska vara individualiserad och målstyrd för att anpassa behandlingen till patientens behov. Riktlinjerna nedan gäller för vuxna,
Läs mer2014-09-22. Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå 2014-09-17. Symtom vid bensodiazepinutsättning
Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge Stefan Borg Umeå 2014-09-17 Symtom vid bensodiazepinutsättning Rebound anxiety beskriven efter veckor I terapeutiska doser Akuta abstinensbesvär
Läs merSmärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV
Smärta och smärtbehandling Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV Äldre Ett tillstånd Annorlunda hos äldre Förändringar Kroppsliga/ Själsliga Konfusion i samband med sjukdom/sjukhusvistelse
Läs merFarmaka vid akut smärta
Farmaka vid akut smärta i Kronobergs län Växjö den 10 maj 2011 Ellen Vinge Klinisk farmakolog 2011 1 Behandlingsprinciper vid akut smärta 1. Dämpa aktivering av nociceptorer 2. Hämma smärtsignalen i perifera
Läs mer14-12-08. Bio. Social. Psyko. Smärtskattning vid procedursmärta. barn och ungdom Not everything that can be measured counts, SMÄRTSKATTNING
Smärtskattning vid procedursmärta barn och ungdom Not everything that can be measured counts, Stefan Nilsson and not everything that counts can be measured. Universitetslektor, institutionen för vårdvetenskap,
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Läs merCannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Läs merPM Neonatala abstinenssymptom efter intrauterin drogexponering
Skånes universitetssjukhus Neonatalverksamheten Kristbjörg Sveinsdottir, Isabel Håkansson Ansvariga: E Olhager, verksamhetschef, S Polberger, överläkare um 04-04-4 Giltigt t.o.m. 08-04-0 PM Neonatala abstinenssymptom
Läs mer40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män
Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Asta 83 år Skelett och levermetastaserande bröstcancer, hjärtsvikt. Sköts i hemmet av distriktsläkare och
Läs merSMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen
SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen 2018 01 31 Överläkare Lena Lundorff Terapigrupp SMÄRTA Definition smärta: Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse som signalerar om hotande
Läs merPostoperativ smärtbehandling med epidural infusion
Postoperativ smärtbehandling med epidural infusion Berörda enheter Postop och intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus Bakgrund Postoperativ smärtbehandling med epidural infusion av - Lokalanestetika
Läs merAlkoholabstinens bakgrund och behandling. Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI
Alkoholabstinens bakgrund och behandling Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI Abstinensbehandling Generell bakgrund till abstinenssyndrom Generella principer
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar Nytt i år Hänvisning till Viss och Psykiatristöd för mer utförlig information/vårdprogram. Läkemedelsrekommendationer utgår för Tillfälliga orostillstånd.
Läs merSedering, smärtbehandling samt bedömning av delirium av vuxna patienter på IVA Ljungby
Sedering, smärtbehandling samt bedömning av delirium av vuxna patienter på IVA Ljungby Gäller för: Anestesikliniken Ljungby Utförs på: Intensivvårdsavdelningen Ljungby Innehåll Sedering, smärtbehandling
Läs merBiologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program
Läs merPiller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder
Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program
Läs merSmärta hos barn med cancer + lite om behandling. Gustaf Ljungman, doc, öl gustaf.ljungman@kbh.uu.se
Smärta hos barn med cancer + lite om behandling Gustaf Ljungman, doc, öl gustaf.ljungman@kbh.uu.se Collins J et al.j Pain Symptom Manage 2000;19:363-377 Vanligast förekommande symtom (%) kraftlöshet 49.7
Läs merStimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens
OPIATER Egenskaper Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens Symtom överdos Typisk symtomtriad: CNS-depression som kan vara lindrig samtidigt som andningsdepression och mios tillstöter
Läs merPatientkontrollerad analgesi PCA
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Smärtbehandling Faktaägare: Eva Karlsson, smärtsjuksköterska anestesikliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Gäller för:
Läs merASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning
ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador
Läs merIllamående. Region Östergötland
Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Diagnos Anamnes- när, var, hur? Klinisk undersökning Lab Ev röntgen 3 Orsaker 1(3) Gastrointestinalkanalen
Läs merInnehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Tandvård för barn- och unga vuxna Giltig fr.o.m: 2016-12-1 Faktaägare: Maria Reventlid, Specialisttandläkare Pedodontiavdelningen Fastställd av: Stephan Quittenbaum,
Läs merInnehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Tandvård för barn- och unga vuxna Giltig fr.o.m: 2017-11-02 Faktaägare: Maria Reventlid, Specialisttandläkare Pedodontiavdelningen Fastställd av: Stephan
Läs merGenerella ordinationer VUXNA på IVA, UVA, DKE och DUVA (LL)
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Läkemedel Giltig fr.o.m: 2017-03-20 Faktaägare: Anders Dynebrink, Medicinskt ledningsansvarig anestesikliniken Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef
Läs merSFAI fortbildningsföreläsningar 2016
SFAI fortbildningsföreläsningar 2016 13 minuter om perioperativ smärtlindring till patienter med långvarig smärta Olaf Gräbel, MD, DEAA Vårdenhetsöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Smärtcentrum
Läs merKropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom
Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC Helhetssyn: Påverkar
Läs merPatienter på remiss för smärtor ska kunna bedömas av samtliga ST-läkare, specialister och överläkare.
Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Gynekologi, öppenvård Faktaägare: Fatin Hindi, Överläkare Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Allmänt Samtliga läkare ska
Läs merDiabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)
Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.
Läs merLångtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen
Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr
Läs merPalliativ sedering i livets slutskede. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Palliativ sedering i livets slutskede Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är nytt i vårdprogrammet? Eget kapitel (nr 19) När döden är nära Underkapitel
Läs merBrachytherapy. skelettsmärta pga BM- el skelettengagemang. smärta pga mjukdelsengagemang, kapseldistension, obstruktion av tarm, etc
Collins J et al.j Pain Symptom Manage 2000;19:363-377 Smärta hos barn med cancer Lite om behandling Gustaf Ljungman, doc, öl gustaf.ljungman@kbh.uu.se Vanligast förekommande symtom (%) kraftlöshet 49.7
Läs merSmärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Smärta hos äldre - läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Farmakokinetiska förändringar eliminering Fettlösligt läkemedel Vattenlösligt läkemedel Metabolit aktiv eller
Läs merReceptbelagda opioider. Johanna Nordmark Grass GIC
Receptbelagda opioider Johanna Nordmark Grass GIC Opiat/opioid Opioid: Syntetisk eller naturlig substans som binder på opioidreceptorer Opiat: Alkaloid funnen i opium med effekt på opioidreceptorer Amerikansk
Läs merStörsta problemdrogen efter cannabis är Tramadol ökad förståelse av ett nytt drogmönster på Maria Malmö
Största problemdrogen efter cannabis är Tramadol ökad förståelse av ett nytt drogmönster på Maria Malmö Alexander Holmstedt, psykiatrisjuksköterska, Tramadolprojektet, Maria Malmö Gunilla Alväng, socionom,
Läs merLäkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti
Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS
Läs merHenrik Grelz Specialist i allmänmedicin, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö
Nedtrappning av opioidbehandling vid långvarig smärta icke-malign Hur svårt kan det vara? Henrik Grelz Specialist i allmänmedicin, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen
Läs merSmärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem
Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider
Läs merPsykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri
+ Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier
Läs merOpioiders plats i modern smärtbehandling?
Opioiders plats i modern smärtbehandling? Carl-Olav Stiller Doc, överläkare, ordf expertråd smärta Klinisk farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Solna Carl-Olav.Stiller@karolinska.se OPIUMVALLMO
Läs mer16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart
16 SMÄRTA REKLISTAN 2015 73 UTBYTBART LÄKEMEDEL ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart och utvärdera alltid effekten! Vid övergång från akut till långvarigt smärttillstånd ändrar smärtan karaktär
Läs merOBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via
Fick patienten metadon för smärtbehandling i någon form? Inkludera inte patient som fick metadon för behandling av beroende. Ja - vidare i enkäten Nej enkät slut Varför ordinerades metadonbehandling mot
Läs merMysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi
Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer
Läs merCADD-LEGACY PCA BÄRBAR INFUSIONSPUMP, MODELL 6300... 2 PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING (PCA) VID POSTOPERATIV SMÄRTA... 2
CADD-LEGACY PCA BÄRBAR INFUSIONSPUMP, MODELL 6300... 2 PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING (PCA) VID POSTOPERATIV SMÄRTA... 2 INDIKATIONER FÖR INTRAVENÖS PCA... 2 KONTRAINDIKATIONER FÖR INTRAVENÖS PCA...
Läs merregionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland
Smärtrehab Västmanland Vilka är vi? Vi är en specialistklinik för utredning och för rehabilitering av långvarig smärta. Vi tar emot patienter i arbetsför ålder med långvarig smärta, där annan allvarlig
Läs merStrategier vid långvarig smärtproblematik
Strategier vid långvarig smärtproblematik Olaf Gräbel, MD, DEAA Vårdenhetsöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Smärtcentrum An/Op/IVA, Östra sjukhuset Smärta är individuellt Ej mätbar Kan visualiseras
Läs merBeroendeframkallande läkemedel. hur hanterar vi det i primärvården?
Beroendeframkallande läkemedel hur hanterar vi det i primärvården? Torbjörn Collinder; Allmänspecialist Capio VC Orust Terapigrupp psykiatri Ämnesansvarig psykisk hälsa Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Läs merSummary in Swedish. Svensk sammanfattning. Introduktion
Summary in Swedish Svensk sammanfattning Introduktion Ett stort antal patienter genomgår olika typer av kirurgi varje dag och många av dem kommer att uppleva postoperativ smärta. För att fånga upp dessa
Läs merPremedicinering till barn Anestesikliniken
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Barn Giltig fr.o.m: 2017-09-04 Faktaägare: Roger Ellström, Fastställd av: Linda Pantzar, Verksamhetschef Anestesikliniken Revisions nr: 2 Gäller för: Anestesikliniken
Läs merLäkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska
Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Orsolya Hoffmann, med dr överläkare Beroendecentrum Eskilstuna Beroende Toleransutveckling Craving Kontrollförlust Abstinens
Läs merVI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning
VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.2 Översikt över sjukdomsetymologin Smärta är en mycket subjektiv känsla och kan grovt klassificeras som cancersmärta och ickecancerrelaterad smärta.
Läs merMåste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009
Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009 Arbetsgrupp Birgir Arge - Reumatologiska kliniken MSE Carl Ove Arvidsson - Smärtmottagningen NLN Anette Bjerg - Dl, VC
Läs merRÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT
RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT -ATT VÄLJA RÄTT BEHANDLINGSSTRATEGI THOMAS EMMESJÖ ÖL, MLA SMÄRTCENTRUM CSK Smärta Långvarig smärta är vanlig Ca 20-50% av befolkningen Smärta är en vanlig orsak
Läs merPlacebo och självläkning som
Placebo och självläkning som friskfaktorer 2011-03-23 Docent Mats Lekander, Stressforskningsinstitutet och Osher centrum för integrativ medicin, Karolinska Institutet Innehåll 1. Exempel på placeboeffekter
Läs merKliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)
Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är
Läs merPublicerat för enhet: Status epilepticus konvulsivt / icke konvulsivt
Publicerat för enhet: Innehållsansvarig: Godkänt av: Version: Giltig från: Giltig till: Status epilepticus konvulsivt / icke konvulsivt Bakgrund Sammanfattning/syfte Åtgärder Status epilepticus (SE) olika
Läs merNaproxen Orion 25 mg/ml oral suspension , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Naproxen Orion 25 mg/ml oral suspension 26.10.2015, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Naproxen
Läs merLINDRA studien. Utbildningsintervention LINDRA-kursen 7,5 hp. Bröstsmärta och ångest. Lindra bröstsmärta och ångest.
LINDRA studien Bröstsmärta och ångest Bröstsmärta Ångest Angela Bång Johan Herlitz Birgitta Wireklint Sundström 15 maj 2008 2 Myokardskada Ökat syrebehov Ökat sympatikuspådrag (Andersson, Hallgren, Kampe
Läs merAbstinensbehandling vid alkoholberoende
Abstinensbehandling vid alkoholberoende Alkoholberoende är en livslång, kronisk sjukdom, med återkommande skov. Den kräver samma förhållningssätt som andra kroniska sjukdomar jämför diabetes, reumatoid
Läs merÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR)
BILAGA III 1 ÄNDRINGAR SOM SKA INKLUDERAS I DE RELEVANTA AVSNITTEN I PRODUKTRESUMÉN FÖR NIMESULID-INNEHÅLLANDE LÄKEMEDEL (SYSTEMISKA FORMULERINGAR) Tillägg är kursiverade och understrukna, raderingar är
Läs merWHO:s smärttrappa gäller än:
WHO:s smärttrappa gäller än: 1. Paracetamol i maxdos 2. (+ svag opioid) 3. Byt svag mot stark opioid Lägg till antiinflammatoriskt läkemedel till alla ovanstående om inflammatorisk smärta. Svaga opioider:
Läs merIntranasal behandling med läkemedel - Behandlingsriktlinje
Intranasal behandling med läkemedel - Behandlingsriktlinje Bakgrund: Administration av läkemedel intranasalt är ofta fördelaktig och grundar sig på: Väl vaskulariserad nässlemhinna Droppstorlek för optimalt
Läs merALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som
Läs merDe 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention
SYMTOMSKATTNING De 3 S:en vid demenssjukdom Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention SMÄRTSKATTNING VID SVÅR DEMENS ca 200 skattningsverktyg Ingen riktigt bra vid svår demens Självskattningsskalor
Läs merCRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio
CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio Vetenskapligt arbete under ST tjänstgöring Patrik Alm, ST läkare Kvinnokliniken, Gävle sjukhus Innehållsförteckning 1.1 Introduktion...2
Läs merSmärtbehandling till barn vid procedurer. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm
Smärtbehandling till barn vid procedurer Stefan Lundeberg Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm https://lakemedelsverket.se/procedursmarta-barn Procedurerna kan vara både smärtsamma och för barn ofta
Läs merBehandlings-/Vårdprogram
Behandlings-/Vårdprogram Patienter med behandlingsresistenta smärttillstånd och ett opioidberoende Metadonprogrammet Verksamhetsområde Beroendepsykiatri Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset Uppsala
Läs merANELÄK Premedicinering till barn
1 (6) ANELÄK Premedicinering till barn Dosering enligt detta dokument får ske av sjuksköterska utan särskild ordination av narkosläkare när det gäller barn utan komplicerande sjukdom. Barn som fått premedicinering
Läs merBeteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande
Läs mer