Levi Eckeskog yrkar bifall till förslaget. Hälso- och sjukvårdsnämnden BESLUTAR. a t t överlämna den till landstingsstyrelsen.

Transkript

1 PROTOKOLLSUTDRAG Landstingets kansli Hälso- och sjukvårdsnämnden Monica Ulriksson Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning 2000 LiÖ Förslag till årsredovisning för hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhet 2000 har utsänts med handlingarna. Levi Eckeskog yrkar bifall till förslaget. Hälso- och sjukvårdsnämnden BESLUTAR a t t ställa sig bakom den framlagda årsredovisningen för år 2000, samt a t t överlämna den till landstingsstyrelsen. Levi Eckeskog inlämnar följande protokollsanteckning: "Årsredovisningen ger en god och översiktlig bild av verksamheten under år 2000, viktig och intressant information kan utläsas. Redovisningen ger också en allsidig bild av den ekonomiska utvecklingen: Trots ett resurstillskott på cirka 178 mkr (150 mkr + 27,5 mkr av landstingsstyrelsen beslutade insatser), så blev resultatet för verksamhetsåret ett underskott på 78 mkr verksamheten har alltså kostat 256 mkr mer år 2000 än år Detta visar att majoriteten förlorat styrförmågan över verksamheten. Vi anser därför att en strategi bör läggas fram, som visar hur man kan återfå styrförmågan över verksamheten. Levi Eckeskog (kd) Lars-Olof Johansson (c) Lisbeth Forsberg (kd) Eva Lips (m) Marie Morell (m) Gunlög Bratt (fp) Anna Stråkander Ahlesten (m) Monika Gideskog (m)" Vid protokollet Monica Ulriksson Justerat Margareta Isacsson Anna-Lena Sörenson Rätt utdraget intygas Monica Ulriksson

2 LiÖ Programgruppen för hälso- och sjukvård Monica Ulriksson Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning 2000 Bifogat överlämnas årsredovisning för hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhet Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t ställa sig bakom den framlagda årsredovisningen för 2000, samt a t t överlämna den till landstingsstyrelsen. Landstingets kansli Arne Johansson Landstingsdirektör Lars Åke Johansson Avtalsansvarig Vi är medvetna om svårigheterna att se diagrammens olika nyanser efter kopiering. Handlingarna finns dock i "original", länkade till föredragningslistan på landstingets hemsida lisa.lio.se (internt) resp (externt).

3 Årsredovisning för Hälso- och sjukvårdsnämnden 2000

4 INNEHÅLL 1 INLEDNING PRIORITERADE GRUPPER BARN OCH UNGDOMAR ÄLDRE OCH LÅNGVARIGT SJUKA PSYKISKT SJUKA TANDVÅRD ALLMÄN TANDVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOMAR TANDVÅRDSREFORMEN AVTAL MED OLIKA VÅRDGIVARE SJUKHUS OCH SPECIALISTER UTANFÖR SJUKHUS ENHETER INOM PRIMÄRVÅRD ÖVRIGA VALFRIHET OCH TILLGÄNGLIGHET MEDICINSKA PROGRAM UTVECKLING AVTAL ÖVRIGT KONSUMTIONSUPPFÖLJNING OMFATTNINGEN AV VÅRD KONSUMTION AV VÅRD FÖR DE OLIKA KOMMUNERNAS INVÅNARE KONSUMTION FÖR LISTADE PÅ OLIKA VÅRDCENTRALER, ETT EXEMPEL ÅLDERSFÖRDELNING SJUKDOMSPANORAMA - DIAGNOSER AKTIVT VAL AV VÅRDCENTRAL FAST LÄKARKONTAKT PATIENT LÄKARKONTINUITET TILLGÄNGLIGHET EKONOMISKT UTFALL LÄNSSJUKVÅRD HÖGSPECIALISERAD VÅRD PRIMÄRVÅRD UTOMLÄNSVÅRD TANDVÅRD HABILITERING PRIVATA VÅRDGIVARE SJUKRESOR AMBULANSVERKSAMHET LÄKEMEDEL... 22

5 1 Årsredovisning för hälso- och sjukvårdsnämnden Inledning Hälso- och sjukvårdsnämnden bildades samtidigt som sjukhusvårdsnämnden och primär- och tandvårdsnämnden avvecklades. Denna årsredovisning omfattar hela år 2000 och tar därför upp frågor, aktiviteter och beslut från alla tre nämnderna. År 2000 var det andra året i innevarande mandatperiod, samtidigt som det var det första året i den tvååriga överenskommelse som tecknats med flertalet av de interna vårdproducenterna. Självklart har detta präglat inriktningen på nämndens arbete under året. Landstingsfullmäktiges beslut avseende hälso- och sjukvårdspolitiska mål och strategier och hälso- och sjukvårdsnämnden riktlinjer, bägge dokumenten avseende perioden , kom att i allt väsentligt förstärka den inriktning som lagts fast redan under Ett omfattande förhandlingsarbete hade genomförts under hösten/vintern 1999 och en del förhandlingar hade inte varit möjliga att avsluta i tid. Merparten av avtalen kunde dock slutföras under första kvartalet, medan nämnden i vissa specifika situationer under en period tvingats leva i ett "avtalslöst" tillstånd. Nytt i avtalen för år 2000 var att ersättning för länssjukvård kom att utgöras av en fast och en rörlig del. I normalfallet uppgick den rörliga ersättningen till 30 % av det överenskomna priset. Detta inom ramen för en volymökning på högst 10 %. Med en omslutning på knappt 3 mdr för länssjukvård innebär detta en risk för ökade kostnader på knappt 100 mkr, något som tidigt aviserades. Med ett ökat inslag av rörlig ersättning till vårdgivarna ökade också behovet av uppföljning av avtal. I de överenskommelser som träffats återfinns i detta första skede den förväntade årsproduktion uttryckt i DRGtermer och kronor. Detta är dock ingalunda någon slutlig lösning utan mycket återstår för att göra det både begripligt och meningsfullt i den framtida dialogen. Sålunda har bara basen för en fortsatt utveckling av uppföljningen lagts. En första uppföljning av effekterna av rörlig ersättning under första halvåret avrapporterades i juni Samtidigt fick såväl sjukhusvårdsnämnden som primär- och tandvårdsnämnden en fördjupad uppföljning av östgötarnas konsumtion av såväl sjukhusvård som primärvård under 1999.

6 2 Den ekonomiska situationen vid ingången av år 2000 var ansträngd, framförallt inom dåvarande sjukhusvårdsnämndens ansvarsområde med ett underskott på drygt 20 mkr och ett eget negativt kapital på 23 mkr. Den underliggande obalansen beräknas till drygt det dubbla, d v s omkring 40 mkr. Förutom de resursförstärkningar på 55 mkr plus engångssatsningar på 15 mkr som gjordes inför år 2000, ledde detta till att ytterligare 70 mkr plus 10 mkr i engångssatsningar tillfördes nämnden i mitten av året. Sammanlagt 125 mkr plus 25 mkr, totalt 150 mkr i resursförstärkning till nämnden. Därutöver har 27,5 mkr tillförts nämnden i form av att landstingsstyrelsen beslutat om insatser inom ett antal specificerade områden. Trots detta redovisas ett underskott i årets bokslut på 78 mkr, d v s en total kostnadsökning på 256 mkr. Det är tyvärr inte möjligt att ange hur stor del av dessa kostnadsökningar som i realiteten kan hänföras till nya kostnader år 2000 och vad som är hänförbart till tidigare år. Klart är dock att vårdgivarna kompenserats för prisökningar utöver index, vilket inte lett till en ökad produktion/verksamhet i motsvarande mån. Vid halvårskiftet trädde den nya politiska organisationen i kraft. Under hä l- so- och sjukvårdsnämnden finns fr o m fem beredningar, tre länsdelsberedningar, en medicinsk programberedning och en folkhälsoberedning. Den nya politiska organisationen ska stärka den demokratiska processen och inflytandet över hälso- och sjukvården. Det politiska uppdraget som medborgarföreträdare kräver aktiviteter, kunskaper och intressen som aktiverar den enskilda politikern i att ställa de rätta frågorna och dra de rätta slutsatserna, medan den administrativa nivåns roll i framtagandet av faktaunderlag av olika slag behöver utvecklas. Som ett exempel på åtgärder för att utveckla nämndens arbetsformer kan nämnas projektet med modeller, metoder och arenor för att utveckla dialogen med medborgarna. Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser av de erfarenheter som finns från detta första halvår med den nya organisationen, annat än att fortsatta insatser behövs för att förverkliga de målsättningar som ligger till grund för förändringen. Förutom igångsättandet av den nya organisationen kom höstens arbete mycket att handla om framtagandet av upphandlingsunderlag för ambulansverksamheten, upphandling av primärvård i Linköping och Norrköping samt förberedelser för den nya enheten för öppen specialistvård i Linköping. Utvecklingsinsatser har också lagts ner på att utveckla principerna för och innehållet i kommande avtal, start år 2002, med vårdcentralerna. Efter det att Vrinnevisjukhuset omorganiserades till ett antal centrum har arbetet med att omvandla och bryta ner det övergripande sjukhusavtalet på centrumnivå pågått under hösten. Beslut om avtalen fattades av hälso- och sjukvårdsnämnden i början av 2001.

7 3 I slutet av året kunde avtalet med staten, landstingsförbundet och kommunförbundet om ett nationellt centrum för fortsatt utveckling av medicinskt programarbete och prioriteringar skrivas under. Avtalet, som är 3-årigt, löper fram till Centrumet håller f n på att etableras. 2 Prioriterade grupper I likhet med tidigare år är ökade insatserna till följande grupper prioriterade i de mål och riktlinjer för hälsa, sjukvård och tandvård som antagits av landstingsfullmäktige och hälso- och sjukvårdsnämnden: barn och ungdomar äldre och långvarigt sjuka psykiskt sjuka Av 2000 års resursförstärkningar riktades 30 mkr direkt till verksamheter som utförs inom primärvården i länet. Både genom riktade och generella åtgärder innebär de avtal som tecknats med primärvården att 10 mkr riktats mot gruppen äldre, 10 mkr till gruppen psykiskt sjuka och 5 mkr till barn och ungdomar. Resterande 5 mkr är avsedda för att genomföra de förändringar som kan bli aktuella i samband med att primärvårdens basåtagande ska specificeras. 2.1 Barn och ungdomar Under året har ett barn- och ungdomsråd inrättats. Arbetet med framtagande av lokala handlingsplaner tillsammans med kommunerna fortsätter. Modell för kartläggning av barns och ungdomars hälsa har arbetats fram, liksom vad ett kunskapsunderlag för en tvärsektoriell beställning inom området barns och ungdomars psykiska ohälsa bör innehålla. Barnhälsovårdens uppdrag har utökats för hela länet och lokalt har avtal träffats med Linköpings kommun om utvecklingsprojekt för att främja barn och ungdomars hälsa. I västra länsdelen har tillsammans med kommunerna arbetats fram kompetensutvecklingsplaner för personal som arbetar med barn med särskilda behov. Fortsatt stöd har, i avvaktan på utvärdering, givits till intensivträning av CP-skadade barn. Avtal har tecknats om ökade insatser till svårbedömda och svårbehandlade barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. 2.2 Äldre och långvarigt sjuka Gruppen äldre och långvarigt sjuka är den grupp som per individ har det största behovet av insatser från hälso- och sjukvård och ställer därmed krav på, med få undantag, alla de producenter som nämnden tecknar avtal med. Nämndens aktiviteter inom området äldre och långvarigt sjuka omfattar följaktligen många olika delar, som möten med patienter och anhöriga, äld-

8 4 reenkäter, uppföljning av konsumtion och tillgänglighet, olika former av utvecklingsprojekt, samverkan med kommuner och pensionärsorganisationer. Utveckling av hälsan i den äldre befolkningen följs kontinuerligt upp genom s k äldreenkäter. Under 1999 genomfördes den tredje äldreenkäten i Östergötland, nu tillsammans med Kalmar län. Totalt skickades enkäter ut till personer 75 år och äldre i vardera länet med en svarsfrekvens i Östergötland på 72 %. Trots att många hade en rad sjukdomar och besvär kände sig majoriteten (84 %) på det stora hela fullständigt eller ganska friska. Enkätresultaten är en viktig kunskap för den fortsatta utvecklingen och förfa t- tarna pekar på behovet att prioritera resurser som möjliggör ett ökat kvarboende, bl a genom rehabiliteringsinsatser i det egna boendet och anhörigas betydelse i vården. Även de äldres och långvarigt sjukas konsumtion av och kontakter med sjukvård följs årligen upp av nämnden. Av ytterligare rapporter som tagits fram under året bör särskilt nämnas "När doktorn tar av sig skorna Om att som äldre få vård i sitt eget hem", Hemvårdens brytpunkter (rapport inom äldreuppdraget tillsammans med Socialstyrelsen) och uppföljningen av patienter med hög vårdkonsumtion, I den senaste rapporten kunde bl a konstateras att 5 % av antalet patienter i sluten vård, drygt patienter har minst 3 vårdtillfällen kombinerat med minst 30 vårddagar. Denna grupp patienter står för 17 % av samtliga vårdtillfällen och 29 % av samtliga vårddagar. Bland utvecklingsprojekten märks särskilt det s k KKSS-projektet i fyra primärvårdområden i Linköping som syftar till skapa ökade möjligheter att ge äldre rätt form av vård genom utvecklat samarbete mellan primärvård, sjukhus och den primärkommunala vården. Ett liknande projekt pågår i den östra länsdelen med ett forsatt satsning för att utveckla samverkan inom närsjukvården, med förstärkning av läkarinsatserna vid Cedersborg under år 2000 och med ett utvecklat projekt, där i princip samtliga, med kommunen gemensamma behovsgrupper fr o m början av 2001 integrerats. I västra länsdelen pågår utvecklingsaktiviteter för att utveckla närsjukvården i Mjölby. I Finspång forsätter och utvecklas samverkan inom SOCSAM-försöket. Intresset för vad som händer i Finspång är stort från såväl lokal som nationell nivå och en omfattande utvärdering av de olika försöken i landet kommer att presenteras under hösten. 2.3 Psykiskt sjuka Ett av de första medicinska program som togs fram avsåg sjukdomsgruppen personer med psykisk ohälsa. Ett första försök att ta med programmets intentioner i avtalen gjordes under föregående avtalsperiod, 1998/99, i avtalen med de psykiatriska klinikerna/centrum. Inför avtalen 2000/2001 beaktades synpunkter från förtroendemannagruppen från programarbetet. Dessutom involverades representanter från primärvården i diskussionerna tillsammans med företrädarna för de psykiatriska klinikerna i respektive länsdel. Även ordföranden i det medicinska programarbetet engagerades i avtalsarbetet på

9 5 ett mera aktivt sätt än tidigare. I avtalen har särskilt framhållits betydelsen av tidiga insatser till patienter som riskerar att insjukna i psykossjukdom, självmordsnära patienter, barn till föräldrar med psykisk sjukdom samt barn till föräldrar med beroendesjukdom. Insatserna kommer att följas upp. Även samverkan med primärvården, primärkommunerna och intresseorganisationerna lyfts fram i avtalen, liksom krav på tydlighet och gemensamma definitioner av de olika vårdgivarnas ansvar. Som framgått tidigare riktades 10 mkr av resurstillskottet till primärvården mot gruppen psykiskt sjuka/psykisk ohälsa i avtalen för år Strax innan sommaren slutfördes en upphandling av en psykiatrisk öppenvårdsenhet i Linköping. Enheten ska i första hand vara en remissinstans för primärvården med korta väntetider och korta behandlingstider, vilket innebär att patienterna ganska snart kan återremitteras till primärvården för behandling Enheten ska behandla omkring patienter med lätt till medelsvår psykisk störning/psykisk ohälsa per år. Dessutom kommer olika former av utbildningsinsatser och konsultationer gentemot primärvården att genomföras. Enheten är f n under uppbyggnad. Antalet dömda till rättspsykiatrisk vård har ökat kraftigt under senare år, från 4 östgötar -93 till 12-99, och i föregående bokslut samt i delårsrapporterna kunde noteras kraftiga kostnadsökningar för köpt psykiatrisk vård utanför länet. Under hösten fördes diskussioner med lasarettet i Motala om möjligheterna att utöka verksamheten i Vadstena. I slutet av året tecknade nämnden avtal om köp av ytterligare vårddagar till en kostnad av närmare 9 mkr. Under året kunde även avtal träffas om forsknings- och utvecklingsstöd till psykiatrin i enlighet med intentionerna i det medicinska programmet. 3 Tandvård 3.1 Allmän tandvård för barn och ungdomar Under 2000 valde drygt barn och ungdomar av , aktivt eller passivt, att få sin tandvård utförd hos Folktandvården till en kostnad av tkr. Ca väljer privat vårdgivare (10,8 %). En fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland visar att tandhälsan är starkt relaterad till befolkningens socioekonomiska struktur. Barn och ungdomar i områden med lägre medelinkomst, större andel bidragstagare och större andel invandrare har en klart sämre tandhälsa. 3.2 Tandvårdsreformen År 2000 är tandvårdsreformens andra år. Efter 2001 ska en omfattande nationell uppföljning göras och förhandling om statsbidraget ske. Flera berör-

10 6 da har fått kännedom om reformen. och kostnaderna har ökat. I Östergötland har reformens år 2 kostat tkr. Ca personer har fått munhälsobedömningar under året och ca har fått nödvändig tandvård personer har fått tillgång till landstingets stöd för tandvård som ett led i kortvarig sjukdomsbehandling. Stödet utökades att gälla ytterligare två diagnosgrupper muntorrhet orsakad av Sjögrens syndrom muntorrhet orsakad av strålbehandling mot huvud- och halsregionen. 265 personer har fått tandvårdsstöd under 2000 i dessa diagnosgrupper till en kostnad av ca 700 tkr. Statsbidraget har inte utökats för dessa grupper. 4 Avtal med olika vårdgivare 4.1 Sjukhus och specialister utanför sjukhus I början av året slutfördes förhandlingarna med neurocentrum, psykiatricentrum, rekonstruktionscentrum, barn- och kvinnocentrum och smärt- och rehabiliteringscentrum vid Universitetssjukhuset i Linköping. Tilläggsavtal avseende psykisk ohälsa tecknades med lasaretten i Motala respektive Norrköping. I mitten av året kunde även förhandling om avtal med medicinkirurg-centrum 2 slutföras, medan enighet inte gick att nå avseende avtalet med medicin-kirurgcentrum 1, förrän senare under hösten. Under hösten har förhandlingar genomförts med nya centrum vid Vrinnevisjukhuset. Nytt avtal har tecknats med Hälso- och sjukvården i Finspång. Ersättningen till sjukhus och centrum för länssjukvård och högspecialiserad vård innebar kostnadsökningar för nämnden på drygt 90 mkr, utöver normal indexuppräkning, Ökningen består till drygt 1/3 av utökningar av avtalad volym, med lika fördelning på läns- respektive högspecialiserad vård. Resterande 2/3, eller knappt 60 mkr; är hänförbart till specifika prisökningar inom framförallt länssjukvården. Överenskommelsen kring högspecialiserad vård förhandlades i likhet med tidigare år fram tillsammans med Jönköpings och Kalmar län. Hälso- och sjukvårdsnämnden godkände för sin del överenskommelsen för år 2001 i december Flera av avtalen med privatpraktiserande läkare har löpt ut under året och avtalen har förnyats. Upphandling av 400 graviditetsövervakningar har genomförts och avtal träffats med Lust och Hälsa respektive Professional Care Center, bägge i Linköping, med 200 övervakningar vardera.

11 7 Avtalet med Medocular AB om kataraktoperationer fullföljdes under året och en kompletterande upphandling av ytterligare 400 operationer har gjorts i slutet av året. Verksamheten har fungerat mycket bra, liksom samarbetet med ögonklinikerna på Universitetssjukhuset och Vrinnevisjukhuset. 4.2 Enheter inom primärvård Avtalen med enheterna inom primärvård löper under 2000 och 2001 och avslutades under Under året har därför endast vissa tilläggsavtal tecknats avseende bl a förstärkta insatser inom rehabilitering och hemsjukvård. 4.3 Övriga Avtal har under året tecknats inom området komplementär medicin med Vidarkliniken i Järna och avser tiden Nya avtal för 2001 har tecknats med Folktandvården och Folkhälsovetenskapligt centrum. I början av året slutfördes förhandlingarna med Hjälpmedelscentrum avseende år Nytt avtal har också tecknats med Fenomenmagasinet. I ett särskilt tillägg till avtalet med PV-rehab har insatserna till patienter med postpolio och neurologiska sjukdomar utökats. 5 Valfrihet och tillgänglighet Kunskapen om patienternas rätt att fritt söka vård inom och utanför länet har historiskt sett varit bristfällig. Till viss del kan detta emellanåt förklaras av svårtolkade regler och bestämmelser, men också en ovilja att informera patienterna om de rättigheter och möjligheter att själv välja som finns. Under våren togs ett informationsmaterial fram gemensamt inom den sydöstra sjukvårdsregionen riktat till personal och anställda i vården. Ett omfattande arbete lades ner på information i ledningsgrupper på alla nivåer liksom till direkt berörda handläggare. En motsvarande kampanj till allmänheten planerades under slutet av år 2000, även den gemensamt med regionen, och kommer att genomföras under våren En viktig information för att kunna välja var man vill ha sin vård är information om aktuella väntetider till olika enheter. I Landstinget i Östergötland har vi sedan några år följt upp de faktiska väntetiderna till vård och behandling. En av anledningarna till det har varit att få kunskap om hur länge patienten faktiskt fick vänta, vilket naturligtvis är kopplat till den medicinska prioritering som gjorts i det enskilda fallet, till skillnad från den prognosticerade framtida väntetiden. Självfallet är även den väntetiden intressant och i ett nationellt utvecklingsarbete i Landstingsförbundet regi "Väntetider i vården" kan dessa väntetider fr o m april år 2000 följas via Internet inom ett begränsat antal diagnoser/åtgärder vid landets sjukhus.

12 8 En hel del utvecklingsarbete återstår, både vad avser de faktiska mätninga r- na av väntetider som görs i Östergötland och vad som bör mätas på nationell nivå. Ett särskilt projekt avseende tillgänglighet och väntelistor inom både primärvård och sjukhusvård genomfördes därför under hösten. Projektet har syftat till att dels kartlägga aktuellt läge avseende tillgänglighet, identifiera "flaskhalsar", kartlägga skillnader i sjukvårdsbehov och söka bedöma effekterna av resursförändringar. Projektet utgör en viktig grund för fortsatt utveckling av hur och vad som bör mätas vad avser tillgänglighet och väntelistor. 6 Medicinska program Landstingets arbete med medicinska program har under senare år väckt stor uppmärksamhet och stort intresse från såväl andra landsting som olika nationella organ. Ett centrum för medicinskt programarbete och prioriteringar, det första och hitintills enda nationella centrumet, är under uppbyggnad i Linköping och är en direkt följd av den utveckling som skett inom ramen för det medicinska programarbetet. Under året har förberetts starten av ytterligare ett antal program. Vidare har ett handlingsprogram för den fortsatta utvecklingen, omfattande följande områden tagits fram: 1 Revision av de medicinska programmen 2 Information om befolkningens hälsa och sjukvårdsbehov 3 Resultatuppföljning 4 Prioritering 5 Integration av olika perspektiv 6 Uppdragsspecifikation och avtal avseende hälso- och sjukvårdsinsatser vid hjärtsjukdom Projekt 6 har dessutom fått särskilt stöd ifrån landstingsförbundet. Målet är att detta projekt ska vara normgivande för hur uppdragsspecifikationer och avtal avseende av en sjukdomsgrupp kan utformas. 7 Utveckling avtal Hur, vad, med vem, för vem och till vilken ersättning är frågor som ständigt måste ställas och utvecklas för att effektivisera arbetet inom en funktion vars främsta uppgift är att genom avtal och överenskommelser skapa en så effektiv och behovsstyrd verksamhet som möjligt. Under hösten har utvecklingen koncentrerats på avtalsutvecklingen med vårdcentralerna inför år Utvecklingen fokuseras f n på följande områden: 1 Patient-/medborgarrättigheter 2 Vårdcentralernas åtagande 3 Uppföljning

13 9 4 Ersättning 5 Spelregler mellan vårdcentraler 6 Organisation arbetsformer driftformer 8 Övrigt Under året har yttrande avgetts över bland annat följande betänkanden: "Hälsa på lika villkor andra steget mot nationella folkhälsomål." "Upphandling av hälso- och sjukvårdstjänster" "Döden angår oss alla värdig vård vid livets slut" "Biobanker i hälso- och sjukvården" Ett nytt handikappolitiskt handlingsprogram har redovisats. Under året har vidare redovisats resultatet från en extern medicinsk revision inom öppen allmän gynekologisk vård offentlig och privat. 9 Konsumtionsuppföljning 9.1 Omfattningen av vård 2000 Av tradition har hälso- och sjukvård beskrivits med tämligen grova mått som antalet besök som patienter gjort på sjukhusmottagningar, vårdcentraler m m eller antalet patienter som vårdats på sjukhus. Dessa mått beskriver inte innehållet i vården eller vad patienten lider av. Nu har vi i Östergötland börjat använda ett tämligen spritt sätt för att bättre beskriva den slutna vården vid sjukhus, nämligen DRG. Förkortningen DRG står för DiagnosRelaterade Grupper och är en indelning av vården i ca 500 grupper som är medicinskt och resursmässigt homogena. Vården vid sjukhusmottagningar, vårdcentraler och privatläkarmottagningar har minskat något jämfört med 1998 och Förändringen innebär en nedgång med ca två procentenheter jämfört med (1999 var ett i några stycken osäkert år, men ligger nära 1998 års nivå.) Minskningen är störst vid sjukhusmottagningarna, men även ca en procentenhet på vårdcentralerna.

14 10 Antal läkarbesök av östgötar vid vårdcentraler, på sjukhus och hos privatläkare Primärvård Sjukhus Förändring % +- 0% + 3% totalt Privatläkar e -7% Besöken hos andra personalkategorier än läkare uppgick till st och merparten skedde utanför sjukhus. Den traditionella beskrivningen av sluten vård vid sjukhus i form av vårdtillfällen och vårdtid i dagar visar på konstanta värden för vårdtillfällen de senaste två åren medan vårddagsantalet minskar. Detta skulle kunna bero på att vårdtyngden hos patienterna minskar. Men om vi studerar förändringen i DRG-vikterna så finner vi att så är inte fallet. Viktsumman, som är ett mått på resursåtgången är i stort oförändrad de tre senaste åren och ökar t o m något mellan 1999 och Vårdtillfällen, vårddagar och viktsumma Vårdtillfällen Vårddagar DRG poäng

15 Konsumtion av vård för de olika kommunernas invånare Vårdkonsumtionen för länets invånare varierar beroende på utbud och närhet till vårdgivare. Detta gäller huvudsakligen för öppenvårdskonsumtionen. Fördelningen mellan sjukhus, vårdcentraler och privatläkarmottagningar varierar, men totalt är konsumtionen tämligen lika. Mäter man konsumtionen av sluten vård vid sjukhus ser man att förändringar har skett de senaste åren. En utjämning har skett mellan länets kommuner. Värdena i diagrammen har ej justerats för skillnader i befolkningens ålderssammansättning. Fig. Läkarbesök per invånare 3,00 2,50 2,7 2,5 2,2 2,00 1,50 Privatläk Sjukhus Primärvård 1,00 0,50 0,00

16 12 Vårdtillfällen per 1000 invånare Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Länet Not: Ydre kommuns invånares konsumtion vid sjukhus sker till stor del i Jönköpings län. Dessa värden saknas. 9.3 Konsumtion för listade på olika vårdcentraler, ett exempel Genom att koppla information om vilka invånare som är listade på olika vårdcentraler med konsumtion av sjukhusvård ser man variationen i vårdutnyttjande. Nedanstående diagram kan tjäna som exempel på variationen inom en kommun med tre vårdcentraler. Fig. Läkarbesök och vårdtillfällen per listad och vårdcentral i Mjölby kommun 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 Vårdcentralen Mjölby Vårdcentralen Skänninge Vårdcentralen Mantorp 0,2 0,0 Lbes p listad Vtf p listad

17 Åldersfördelning Ålder spelar stor roll för hur mycket vård man konsumerar. Nedanstående diagram visar konsumtionen i fyra stora åldersgrupper de tre senaste åren. För alla tre måtten ökar vårdkonsumtionen per invånare för den äldsta gruppen, medan den minskar för övriga åldersgrupper. Konsumtionen av läkarbesök är nästan lika stor i de båda äldsta åldersgrupperna medan för vårdtillfällen och i än högre grad vårddagar är konsumtionen markant större bland de allra äldsta. Fig. Vårdtillfällen, vårddagar och läkarbesök i olika åldersgrupper Vårdtillfällen per inv 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0, , år år år 80- äldre Vårddagar per inv år år år 80- äldre

18 14 Läkarbesök per inv 2,5 2 1, , år år år 80- äldre 9.5 Sjukdomspanorama - diagnoser De stora sjukdomsgrupperna är hjärt- och kärlsjukdomar, rörelseorganens sjukdomar och tumörer. Diagnospanoramat är tämligen konstant över tiden. Tittar man på tyngden inom olika sjukdomsgrupper finner man en viss spridning. Nedanstående diagram visar medelvikten i DRG-poäng per vårdtillfälle i sluten vård. Högst värden har multi-trauma medan sjukdomar i rörelseorganen samt sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel ligger över genomsnittet.

19 15 Fig. Medelvikt per vårdtillfälle DRG poäng per vtf DRG 99 Post-MDC 24 Mult trauma utam ytliga skad 23 Fakt av betyd f hälsotillst 21 Skador, förgiftn o tox eff 20 Alkohol- o drog,-ber,-framk 19 Psyk sjdo och beteendestörn 18 Infektions- och parasitsjd 17 Myelop sjd o icke spec tumör 16 Sjd blod o blodb-org, immuns 15 Nyfödd o vissa perinat tillst 14 Graviditet, förlossn o barnsä 13 Sjd i kvinnliga könsorgan 12 Sjukdomar i manliga könsorgan 11 Sjd i njure och urinvägar 10 End sjd, nutr rubb o ämnesoms 09 Sjukd i hud, u-hud o bröstkö 08 Sjukd i musk sys o bindv 07 Sjukd i lever, gallv o buksp 06 Matsmältningsorg sjukdomar 05 Cirkulationsorganens sjukdomar 04 Andningsorganens sjukdomar 03 Sjd i öra, näsa, mun o hals 02 Sjd i öga och närligg organ 01 Sjukdomar i nervsystemet 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 9.6 Aktivt val av vårdcentral Sedan husläkarsystemet infördes 1994 är varje östgöte knuten till någon av vårdcentralerna i länet. Alla östgötar har möjlighet att fritt välja vårdcentral. Under ett år väljer aktivt fem procent av östgötarna ny vårdcentral för sin fasta läkarkontakt. Skälen till att välja någon annan vårdcentral beror på att invånarna antingen flyttar till en ny kommun alternativt inom kommunen eller att man av annat skäl önskar byta vårdcentral och/eller läkare. Ett nytt val av vårdcentral är vanligast i större kommuner.

20 16 83 % av invånarna bor inom det upptagningsområde där man är listad. Störst överensstämmelse finns i de kommuner där det endast finns en vårdcentral. I Norrköping och Linköping finns det vårdcentraler där uppemot 45 procent är listade på annan vårdcentral än där man bor. 9.7 Fast läkarkontakt En god bemanning av fast anställda distriktsläkare är en förutsättning för att invånarna ska ha möjlighet att etablera en relation med en egen vald läkare. Vid ingången av 2001 fanns 225 tjänster bemannade med 191 fast anställda distriktsläkare. Fig. Distriktsläkarbemanning i Östergötland per 1 januari Tjänster Fast anställda Tre av fyra östgötar har knytning till en egen personlig doktor på vårdcentralen. Tendensen de senaste tre åren är att antalet personer som har egen doktor minskar något. Andelen invånare med egen doktor skiljer sig mellan länsdelar, kommuner och vårdcentralsområden. I Motala kommun är så gott som samtliga invånare (99 %) listade på en doktor. En hög andel, %, gäller också för invånarna i Vadstena, Ödeshög, Söderköping och Linköping. I Norrköping är fyra av tio invånare listade hos egen doktor. 9.8 Patient läkarkontinuitet Om patienten är listad på egen doktor på vårdcentralen hur är då kontinuiteten? I tabell nedan redovisas hur stor andel av läkarbesöken där patienten träffat sin egen doktor, i primärvården totalt och med värden från en enskild vårdcentral.