Levi Eckeskog yrkar bifall till förslaget. Hälso- och sjukvårdsnämnden BESLUTAR. a t t överlämna den till landstingsstyrelsen.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Levi Eckeskog yrkar bifall till förslaget. Hälso- och sjukvårdsnämnden BESLUTAR. a t t överlämna den till landstingsstyrelsen."

Transkript

1 PROTOKOLLSUTDRAG Landstingets kansli Hälso- och sjukvårdsnämnden Monica Ulriksson Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning 2000 LiÖ Förslag till årsredovisning för hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhet 2000 har utsänts med handlingarna. Levi Eckeskog yrkar bifall till förslaget. Hälso- och sjukvårdsnämnden BESLUTAR a t t ställa sig bakom den framlagda årsredovisningen för år 2000, samt a t t överlämna den till landstingsstyrelsen. Levi Eckeskog inlämnar följande protokollsanteckning: "Årsredovisningen ger en god och översiktlig bild av verksamheten under år 2000, viktig och intressant information kan utläsas. Redovisningen ger också en allsidig bild av den ekonomiska utvecklingen: Trots ett resurstillskott på cirka 178 mkr (150 mkr + 27,5 mkr av landstingsstyrelsen beslutade insatser), så blev resultatet för verksamhetsåret ett underskott på 78 mkr verksamheten har alltså kostat 256 mkr mer år 2000 än år Detta visar att majoriteten förlorat styrförmågan över verksamheten. Vi anser därför att en strategi bör läggas fram, som visar hur man kan återfå styrförmågan över verksamheten. Levi Eckeskog (kd) Lars-Olof Johansson (c) Lisbeth Forsberg (kd) Eva Lips (m) Marie Morell (m) Gunlög Bratt (fp) Anna Stråkander Ahlesten (m) Monika Gideskog (m)" Vid protokollet Monica Ulriksson Justerat Margareta Isacsson Anna-Lena Sörenson Rätt utdraget intygas Monica Ulriksson

2 LiÖ Programgruppen för hälso- och sjukvård Monica Ulriksson Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning 2000 Bifogat överlämnas årsredovisning för hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhet Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås BESLUTA a t t ställa sig bakom den framlagda årsredovisningen för 2000, samt a t t överlämna den till landstingsstyrelsen. Landstingets kansli Arne Johansson Landstingsdirektör Lars Åke Johansson Avtalsansvarig Vi är medvetna om svårigheterna att se diagrammens olika nyanser efter kopiering. Handlingarna finns dock i "original", länkade till föredragningslistan på landstingets hemsida lisa.lio.se (internt) resp (externt).

3 Årsredovisning för Hälso- och sjukvårdsnämnden 2000

4 INNEHÅLL 1 INLEDNING PRIORITERADE GRUPPER BARN OCH UNGDOMAR ÄLDRE OCH LÅNGVARIGT SJUKA PSYKISKT SJUKA TANDVÅRD ALLMÄN TANDVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOMAR TANDVÅRDSREFORMEN AVTAL MED OLIKA VÅRDGIVARE SJUKHUS OCH SPECIALISTER UTANFÖR SJUKHUS ENHETER INOM PRIMÄRVÅRD ÖVRIGA VALFRIHET OCH TILLGÄNGLIGHET MEDICINSKA PROGRAM UTVECKLING AVTAL ÖVRIGT KONSUMTIONSUPPFÖLJNING OMFATTNINGEN AV VÅRD KONSUMTION AV VÅRD FÖR DE OLIKA KOMMUNERNAS INVÅNARE KONSUMTION FÖR LISTADE PÅ OLIKA VÅRDCENTRALER, ETT EXEMPEL ÅLDERSFÖRDELNING SJUKDOMSPANORAMA - DIAGNOSER AKTIVT VAL AV VÅRDCENTRAL FAST LÄKARKONTAKT PATIENT LÄKARKONTINUITET TILLGÄNGLIGHET EKONOMISKT UTFALL LÄNSSJUKVÅRD HÖGSPECIALISERAD VÅRD PRIMÄRVÅRD UTOMLÄNSVÅRD TANDVÅRD HABILITERING PRIVATA VÅRDGIVARE SJUKRESOR AMBULANSVERKSAMHET LÄKEMEDEL... 22

5 1 Årsredovisning för hälso- och sjukvårdsnämnden Inledning Hälso- och sjukvårdsnämnden bildades samtidigt som sjukhusvårdsnämnden och primär- och tandvårdsnämnden avvecklades. Denna årsredovisning omfattar hela år 2000 och tar därför upp frågor, aktiviteter och beslut från alla tre nämnderna. År 2000 var det andra året i innevarande mandatperiod, samtidigt som det var det första året i den tvååriga överenskommelse som tecknats med flertalet av de interna vårdproducenterna. Självklart har detta präglat inriktningen på nämndens arbete under året. Landstingsfullmäktiges beslut avseende hälso- och sjukvårdspolitiska mål och strategier och hälso- och sjukvårdsnämnden riktlinjer, bägge dokumenten avseende perioden , kom att i allt väsentligt förstärka den inriktning som lagts fast redan under Ett omfattande förhandlingsarbete hade genomförts under hösten/vintern 1999 och en del förhandlingar hade inte varit möjliga att avsluta i tid. Merparten av avtalen kunde dock slutföras under första kvartalet, medan nämnden i vissa specifika situationer under en period tvingats leva i ett "avtalslöst" tillstånd. Nytt i avtalen för år 2000 var att ersättning för länssjukvård kom att utgöras av en fast och en rörlig del. I normalfallet uppgick den rörliga ersättningen till 30 % av det överenskomna priset. Detta inom ramen för en volymökning på högst 10 %. Med en omslutning på knappt 3 mdr för länssjukvård innebär detta en risk för ökade kostnader på knappt 100 mkr, något som tidigt aviserades. Med ett ökat inslag av rörlig ersättning till vårdgivarna ökade också behovet av uppföljning av avtal. I de överenskommelser som träffats återfinns i detta första skede den förväntade årsproduktion uttryckt i DRGtermer och kronor. Detta är dock ingalunda någon slutlig lösning utan mycket återstår för att göra det både begripligt och meningsfullt i den framtida dialogen. Sålunda har bara basen för en fortsatt utveckling av uppföljningen lagts. En första uppföljning av effekterna av rörlig ersättning under första halvåret avrapporterades i juni Samtidigt fick såväl sjukhusvårdsnämnden som primär- och tandvårdsnämnden en fördjupad uppföljning av östgötarnas konsumtion av såväl sjukhusvård som primärvård under 1999.

6 2 Den ekonomiska situationen vid ingången av år 2000 var ansträngd, framförallt inom dåvarande sjukhusvårdsnämndens ansvarsområde med ett underskott på drygt 20 mkr och ett eget negativt kapital på 23 mkr. Den underliggande obalansen beräknas till drygt det dubbla, d v s omkring 40 mkr. Förutom de resursförstärkningar på 55 mkr plus engångssatsningar på 15 mkr som gjordes inför år 2000, ledde detta till att ytterligare 70 mkr plus 10 mkr i engångssatsningar tillfördes nämnden i mitten av året. Sammanlagt 125 mkr plus 25 mkr, totalt 150 mkr i resursförstärkning till nämnden. Därutöver har 27,5 mkr tillförts nämnden i form av att landstingsstyrelsen beslutat om insatser inom ett antal specificerade områden. Trots detta redovisas ett underskott i årets bokslut på 78 mkr, d v s en total kostnadsökning på 256 mkr. Det är tyvärr inte möjligt att ange hur stor del av dessa kostnadsökningar som i realiteten kan hänföras till nya kostnader år 2000 och vad som är hänförbart till tidigare år. Klart är dock att vårdgivarna kompenserats för prisökningar utöver index, vilket inte lett till en ökad produktion/verksamhet i motsvarande mån. Vid halvårskiftet trädde den nya politiska organisationen i kraft. Under hä l- so- och sjukvårdsnämnden finns fr o m fem beredningar, tre länsdelsberedningar, en medicinsk programberedning och en folkhälsoberedning. Den nya politiska organisationen ska stärka den demokratiska processen och inflytandet över hälso- och sjukvården. Det politiska uppdraget som medborgarföreträdare kräver aktiviteter, kunskaper och intressen som aktiverar den enskilda politikern i att ställa de rätta frågorna och dra de rätta slutsatserna, medan den administrativa nivåns roll i framtagandet av faktaunderlag av olika slag behöver utvecklas. Som ett exempel på åtgärder för att utveckla nämndens arbetsformer kan nämnas projektet med modeller, metoder och arenor för att utveckla dialogen med medborgarna. Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser av de erfarenheter som finns från detta första halvår med den nya organisationen, annat än att fortsatta insatser behövs för att förverkliga de målsättningar som ligger till grund för förändringen. Förutom igångsättandet av den nya organisationen kom höstens arbete mycket att handla om framtagandet av upphandlingsunderlag för ambulansverksamheten, upphandling av primärvård i Linköping och Norrköping samt förberedelser för den nya enheten för öppen specialistvård i Linköping. Utvecklingsinsatser har också lagts ner på att utveckla principerna för och innehållet i kommande avtal, start år 2002, med vårdcentralerna. Efter det att Vrinnevisjukhuset omorganiserades till ett antal centrum har arbetet med att omvandla och bryta ner det övergripande sjukhusavtalet på centrumnivå pågått under hösten. Beslut om avtalen fattades av hälso- och sjukvårdsnämnden i början av 2001.

7 3 I slutet av året kunde avtalet med staten, landstingsförbundet och kommunförbundet om ett nationellt centrum för fortsatt utveckling av medicinskt programarbete och prioriteringar skrivas under. Avtalet, som är 3-årigt, löper fram till Centrumet håller f n på att etableras. 2 Prioriterade grupper I likhet med tidigare år är ökade insatserna till följande grupper prioriterade i de mål och riktlinjer för hälsa, sjukvård och tandvård som antagits av landstingsfullmäktige och hälso- och sjukvårdsnämnden: barn och ungdomar äldre och långvarigt sjuka psykiskt sjuka Av 2000 års resursförstärkningar riktades 30 mkr direkt till verksamheter som utförs inom primärvården i länet. Både genom riktade och generella åtgärder innebär de avtal som tecknats med primärvården att 10 mkr riktats mot gruppen äldre, 10 mkr till gruppen psykiskt sjuka och 5 mkr till barn och ungdomar. Resterande 5 mkr är avsedda för att genomföra de förändringar som kan bli aktuella i samband med att primärvårdens basåtagande ska specificeras. 2.1 Barn och ungdomar Under året har ett barn- och ungdomsråd inrättats. Arbetet med framtagande av lokala handlingsplaner tillsammans med kommunerna fortsätter. Modell för kartläggning av barns och ungdomars hälsa har arbetats fram, liksom vad ett kunskapsunderlag för en tvärsektoriell beställning inom området barns och ungdomars psykiska ohälsa bör innehålla. Barnhälsovårdens uppdrag har utökats för hela länet och lokalt har avtal träffats med Linköpings kommun om utvecklingsprojekt för att främja barn och ungdomars hälsa. I västra länsdelen har tillsammans med kommunerna arbetats fram kompetensutvecklingsplaner för personal som arbetar med barn med särskilda behov. Fortsatt stöd har, i avvaktan på utvärdering, givits till intensivträning av CP-skadade barn. Avtal har tecknats om ökade insatser till svårbedömda och svårbehandlade barn och ungdomar med neuropsykiatrisk problematik. 2.2 Äldre och långvarigt sjuka Gruppen äldre och långvarigt sjuka är den grupp som per individ har det största behovet av insatser från hälso- och sjukvård och ställer därmed krav på, med få undantag, alla de producenter som nämnden tecknar avtal med. Nämndens aktiviteter inom området äldre och långvarigt sjuka omfattar följaktligen många olika delar, som möten med patienter och anhöriga, äld-

8 4 reenkäter, uppföljning av konsumtion och tillgänglighet, olika former av utvecklingsprojekt, samverkan med kommuner och pensionärsorganisationer. Utveckling av hälsan i den äldre befolkningen följs kontinuerligt upp genom s k äldreenkäter. Under 1999 genomfördes den tredje äldreenkäten i Östergötland, nu tillsammans med Kalmar län. Totalt skickades enkäter ut till personer 75 år och äldre i vardera länet med en svarsfrekvens i Östergötland på 72 %. Trots att många hade en rad sjukdomar och besvär kände sig majoriteten (84 %) på det stora hela fullständigt eller ganska friska. Enkätresultaten är en viktig kunskap för den fortsatta utvecklingen och förfa t- tarna pekar på behovet att prioritera resurser som möjliggör ett ökat kvarboende, bl a genom rehabiliteringsinsatser i det egna boendet och anhörigas betydelse i vården. Även de äldres och långvarigt sjukas konsumtion av och kontakter med sjukvård följs årligen upp av nämnden. Av ytterligare rapporter som tagits fram under året bör särskilt nämnas "När doktorn tar av sig skorna Om att som äldre få vård i sitt eget hem", Hemvårdens brytpunkter (rapport inom äldreuppdraget tillsammans med Socialstyrelsen) och uppföljningen av patienter med hög vårdkonsumtion, I den senaste rapporten kunde bl a konstateras att 5 % av antalet patienter i sluten vård, drygt patienter har minst 3 vårdtillfällen kombinerat med minst 30 vårddagar. Denna grupp patienter står för 17 % av samtliga vårdtillfällen och 29 % av samtliga vårddagar. Bland utvecklingsprojekten märks särskilt det s k KKSS-projektet i fyra primärvårdområden i Linköping som syftar till skapa ökade möjligheter att ge äldre rätt form av vård genom utvecklat samarbete mellan primärvård, sjukhus och den primärkommunala vården. Ett liknande projekt pågår i den östra länsdelen med ett forsatt satsning för att utveckla samverkan inom närsjukvården, med förstärkning av läkarinsatserna vid Cedersborg under år 2000 och med ett utvecklat projekt, där i princip samtliga, med kommunen gemensamma behovsgrupper fr o m början av 2001 integrerats. I västra länsdelen pågår utvecklingsaktiviteter för att utveckla närsjukvården i Mjölby. I Finspång forsätter och utvecklas samverkan inom SOCSAM-försöket. Intresset för vad som händer i Finspång är stort från såväl lokal som nationell nivå och en omfattande utvärdering av de olika försöken i landet kommer att presenteras under hösten. 2.3 Psykiskt sjuka Ett av de första medicinska program som togs fram avsåg sjukdomsgruppen personer med psykisk ohälsa. Ett första försök att ta med programmets intentioner i avtalen gjordes under föregående avtalsperiod, 1998/99, i avtalen med de psykiatriska klinikerna/centrum. Inför avtalen 2000/2001 beaktades synpunkter från förtroendemannagruppen från programarbetet. Dessutom involverades representanter från primärvården i diskussionerna tillsammans med företrädarna för de psykiatriska klinikerna i respektive länsdel. Även ordföranden i det medicinska programarbetet engagerades i avtalsarbetet på

9 5 ett mera aktivt sätt än tidigare. I avtalen har särskilt framhållits betydelsen av tidiga insatser till patienter som riskerar att insjukna i psykossjukdom, självmordsnära patienter, barn till föräldrar med psykisk sjukdom samt barn till föräldrar med beroendesjukdom. Insatserna kommer att följas upp. Även samverkan med primärvården, primärkommunerna och intresseorganisationerna lyfts fram i avtalen, liksom krav på tydlighet och gemensamma definitioner av de olika vårdgivarnas ansvar. Som framgått tidigare riktades 10 mkr av resurstillskottet till primärvården mot gruppen psykiskt sjuka/psykisk ohälsa i avtalen för år Strax innan sommaren slutfördes en upphandling av en psykiatrisk öppenvårdsenhet i Linköping. Enheten ska i första hand vara en remissinstans för primärvården med korta väntetider och korta behandlingstider, vilket innebär att patienterna ganska snart kan återremitteras till primärvården för behandling Enheten ska behandla omkring patienter med lätt till medelsvår psykisk störning/psykisk ohälsa per år. Dessutom kommer olika former av utbildningsinsatser och konsultationer gentemot primärvården att genomföras. Enheten är f n under uppbyggnad. Antalet dömda till rättspsykiatrisk vård har ökat kraftigt under senare år, från 4 östgötar -93 till 12-99, och i föregående bokslut samt i delårsrapporterna kunde noteras kraftiga kostnadsökningar för köpt psykiatrisk vård utanför länet. Under hösten fördes diskussioner med lasarettet i Motala om möjligheterna att utöka verksamheten i Vadstena. I slutet av året tecknade nämnden avtal om köp av ytterligare vårddagar till en kostnad av närmare 9 mkr. Under året kunde även avtal träffas om forsknings- och utvecklingsstöd till psykiatrin i enlighet med intentionerna i det medicinska programmet. 3 Tandvård 3.1 Allmän tandvård för barn och ungdomar Under 2000 valde drygt barn och ungdomar av , aktivt eller passivt, att få sin tandvård utförd hos Folktandvården till en kostnad av tkr. Ca väljer privat vårdgivare (10,8 %). En fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland visar att tandhälsan är starkt relaterad till befolkningens socioekonomiska struktur. Barn och ungdomar i områden med lägre medelinkomst, större andel bidragstagare och större andel invandrare har en klart sämre tandhälsa. 3.2 Tandvårdsreformen År 2000 är tandvårdsreformens andra år. Efter 2001 ska en omfattande nationell uppföljning göras och förhandling om statsbidraget ske. Flera berör-

10 6 da har fått kännedom om reformen. och kostnaderna har ökat. I Östergötland har reformens år 2 kostat tkr. Ca personer har fått munhälsobedömningar under året och ca har fått nödvändig tandvård personer har fått tillgång till landstingets stöd för tandvård som ett led i kortvarig sjukdomsbehandling. Stödet utökades att gälla ytterligare två diagnosgrupper muntorrhet orsakad av Sjögrens syndrom muntorrhet orsakad av strålbehandling mot huvud- och halsregionen. 265 personer har fått tandvårdsstöd under 2000 i dessa diagnosgrupper till en kostnad av ca 700 tkr. Statsbidraget har inte utökats för dessa grupper. 4 Avtal med olika vårdgivare 4.1 Sjukhus och specialister utanför sjukhus I början av året slutfördes förhandlingarna med neurocentrum, psykiatricentrum, rekonstruktionscentrum, barn- och kvinnocentrum och smärt- och rehabiliteringscentrum vid Universitetssjukhuset i Linköping. Tilläggsavtal avseende psykisk ohälsa tecknades med lasaretten i Motala respektive Norrköping. I mitten av året kunde även förhandling om avtal med medicinkirurg-centrum 2 slutföras, medan enighet inte gick att nå avseende avtalet med medicin-kirurgcentrum 1, förrän senare under hösten. Under hösten har förhandlingar genomförts med nya centrum vid Vrinnevisjukhuset. Nytt avtal har tecknats med Hälso- och sjukvården i Finspång. Ersättningen till sjukhus och centrum för länssjukvård och högspecialiserad vård innebar kostnadsökningar för nämnden på drygt 90 mkr, utöver normal indexuppräkning, Ökningen består till drygt 1/3 av utökningar av avtalad volym, med lika fördelning på läns- respektive högspecialiserad vård. Resterande 2/3, eller knappt 60 mkr; är hänförbart till specifika prisökningar inom framförallt länssjukvården. Överenskommelsen kring högspecialiserad vård förhandlades i likhet med tidigare år fram tillsammans med Jönköpings och Kalmar län. Hälso- och sjukvårdsnämnden godkände för sin del överenskommelsen för år 2001 i december Flera av avtalen med privatpraktiserande läkare har löpt ut under året och avtalen har förnyats. Upphandling av 400 graviditetsövervakningar har genomförts och avtal träffats med Lust och Hälsa respektive Professional Care Center, bägge i Linköping, med 200 övervakningar vardera.

11 7 Avtalet med Medocular AB om kataraktoperationer fullföljdes under året och en kompletterande upphandling av ytterligare 400 operationer har gjorts i slutet av året. Verksamheten har fungerat mycket bra, liksom samarbetet med ögonklinikerna på Universitetssjukhuset och Vrinnevisjukhuset. 4.2 Enheter inom primärvård Avtalen med enheterna inom primärvård löper under 2000 och 2001 och avslutades under Under året har därför endast vissa tilläggsavtal tecknats avseende bl a förstärkta insatser inom rehabilitering och hemsjukvård. 4.3 Övriga Avtal har under året tecknats inom området komplementär medicin med Vidarkliniken i Järna och avser tiden Nya avtal för 2001 har tecknats med Folktandvården och Folkhälsovetenskapligt centrum. I början av året slutfördes förhandlingarna med Hjälpmedelscentrum avseende år Nytt avtal har också tecknats med Fenomenmagasinet. I ett särskilt tillägg till avtalet med PV-rehab har insatserna till patienter med postpolio och neurologiska sjukdomar utökats. 5 Valfrihet och tillgänglighet Kunskapen om patienternas rätt att fritt söka vård inom och utanför länet har historiskt sett varit bristfällig. Till viss del kan detta emellanåt förklaras av svårtolkade regler och bestämmelser, men också en ovilja att informera patienterna om de rättigheter och möjligheter att själv välja som finns. Under våren togs ett informationsmaterial fram gemensamt inom den sydöstra sjukvårdsregionen riktat till personal och anställda i vården. Ett omfattande arbete lades ner på information i ledningsgrupper på alla nivåer liksom till direkt berörda handläggare. En motsvarande kampanj till allmänheten planerades under slutet av år 2000, även den gemensamt med regionen, och kommer att genomföras under våren En viktig information för att kunna välja var man vill ha sin vård är information om aktuella väntetider till olika enheter. I Landstinget i Östergötland har vi sedan några år följt upp de faktiska väntetiderna till vård och behandling. En av anledningarna till det har varit att få kunskap om hur länge patienten faktiskt fick vänta, vilket naturligtvis är kopplat till den medicinska prioritering som gjorts i det enskilda fallet, till skillnad från den prognosticerade framtida väntetiden. Självfallet är även den väntetiden intressant och i ett nationellt utvecklingsarbete i Landstingsförbundet regi "Väntetider i vården" kan dessa väntetider fr o m april år 2000 följas via Internet inom ett begränsat antal diagnoser/åtgärder vid landets sjukhus.

12 8 En hel del utvecklingsarbete återstår, både vad avser de faktiska mätninga r- na av väntetider som görs i Östergötland och vad som bör mätas på nationell nivå. Ett särskilt projekt avseende tillgänglighet och väntelistor inom både primärvård och sjukhusvård genomfördes därför under hösten. Projektet har syftat till att dels kartlägga aktuellt läge avseende tillgänglighet, identifiera "flaskhalsar", kartlägga skillnader i sjukvårdsbehov och söka bedöma effekterna av resursförändringar. Projektet utgör en viktig grund för fortsatt utveckling av hur och vad som bör mätas vad avser tillgänglighet och väntelistor. 6 Medicinska program Landstingets arbete med medicinska program har under senare år väckt stor uppmärksamhet och stort intresse från såväl andra landsting som olika nationella organ. Ett centrum för medicinskt programarbete och prioriteringar, det första och hitintills enda nationella centrumet, är under uppbyggnad i Linköping och är en direkt följd av den utveckling som skett inom ramen för det medicinska programarbetet. Under året har förberetts starten av ytterligare ett antal program. Vidare har ett handlingsprogram för den fortsatta utvecklingen, omfattande följande områden tagits fram: 1 Revision av de medicinska programmen 2 Information om befolkningens hälsa och sjukvårdsbehov 3 Resultatuppföljning 4 Prioritering 5 Integration av olika perspektiv 6 Uppdragsspecifikation och avtal avseende hälso- och sjukvårdsinsatser vid hjärtsjukdom Projekt 6 har dessutom fått särskilt stöd ifrån landstingsförbundet. Målet är att detta projekt ska vara normgivande för hur uppdragsspecifikationer och avtal avseende av en sjukdomsgrupp kan utformas. 7 Utveckling avtal Hur, vad, med vem, för vem och till vilken ersättning är frågor som ständigt måste ställas och utvecklas för att effektivisera arbetet inom en funktion vars främsta uppgift är att genom avtal och överenskommelser skapa en så effektiv och behovsstyrd verksamhet som möjligt. Under hösten har utvecklingen koncentrerats på avtalsutvecklingen med vårdcentralerna inför år Utvecklingen fokuseras f n på följande områden: 1 Patient-/medborgarrättigheter 2 Vårdcentralernas åtagande 3 Uppföljning

13 9 4 Ersättning 5 Spelregler mellan vårdcentraler 6 Organisation arbetsformer driftformer 8 Övrigt Under året har yttrande avgetts över bland annat följande betänkanden: "Hälsa på lika villkor andra steget mot nationella folkhälsomål." "Upphandling av hälso- och sjukvårdstjänster" "Döden angår oss alla värdig vård vid livets slut" "Biobanker i hälso- och sjukvården" Ett nytt handikappolitiskt handlingsprogram har redovisats. Under året har vidare redovisats resultatet från en extern medicinsk revision inom öppen allmän gynekologisk vård offentlig och privat. 9 Konsumtionsuppföljning 9.1 Omfattningen av vård 2000 Av tradition har hälso- och sjukvård beskrivits med tämligen grova mått som antalet besök som patienter gjort på sjukhusmottagningar, vårdcentraler m m eller antalet patienter som vårdats på sjukhus. Dessa mått beskriver inte innehållet i vården eller vad patienten lider av. Nu har vi i Östergötland börjat använda ett tämligen spritt sätt för att bättre beskriva den slutna vården vid sjukhus, nämligen DRG. Förkortningen DRG står för DiagnosRelaterade Grupper och är en indelning av vården i ca 500 grupper som är medicinskt och resursmässigt homogena. Vården vid sjukhusmottagningar, vårdcentraler och privatläkarmottagningar har minskat något jämfört med 1998 och Förändringen innebär en nedgång med ca två procentenheter jämfört med (1999 var ett i några stycken osäkert år, men ligger nära 1998 års nivå.) Minskningen är störst vid sjukhusmottagningarna, men även ca en procentenhet på vårdcentralerna.

14 10 Antal läkarbesök av östgötar vid vårdcentraler, på sjukhus och hos privatläkare Primärvård Sjukhus Förändring % +- 0% + 3% totalt Privatläkar e -7% Besöken hos andra personalkategorier än läkare uppgick till st och merparten skedde utanför sjukhus. Den traditionella beskrivningen av sluten vård vid sjukhus i form av vårdtillfällen och vårdtid i dagar visar på konstanta värden för vårdtillfällen de senaste två åren medan vårddagsantalet minskar. Detta skulle kunna bero på att vårdtyngden hos patienterna minskar. Men om vi studerar förändringen i DRG-vikterna så finner vi att så är inte fallet. Viktsumman, som är ett mått på resursåtgången är i stort oförändrad de tre senaste åren och ökar t o m något mellan 1999 och Vårdtillfällen, vårddagar och viktsumma Vårdtillfällen Vårddagar DRG poäng

15 Konsumtion av vård för de olika kommunernas invånare Vårdkonsumtionen för länets invånare varierar beroende på utbud och närhet till vårdgivare. Detta gäller huvudsakligen för öppenvårdskonsumtionen. Fördelningen mellan sjukhus, vårdcentraler och privatläkarmottagningar varierar, men totalt är konsumtionen tämligen lika. Mäter man konsumtionen av sluten vård vid sjukhus ser man att förändringar har skett de senaste åren. En utjämning har skett mellan länets kommuner. Värdena i diagrammen har ej justerats för skillnader i befolkningens ålderssammansättning. Fig. Läkarbesök per invånare 3,00 2,50 2,7 2,5 2,2 2,00 1,50 Privatläk Sjukhus Primärvård 1,00 0,50 0,00

16 12 Vårdtillfällen per 1000 invånare Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Länet Not: Ydre kommuns invånares konsumtion vid sjukhus sker till stor del i Jönköpings län. Dessa värden saknas. 9.3 Konsumtion för listade på olika vårdcentraler, ett exempel Genom att koppla information om vilka invånare som är listade på olika vårdcentraler med konsumtion av sjukhusvård ser man variationen i vårdutnyttjande. Nedanstående diagram kan tjäna som exempel på variationen inom en kommun med tre vårdcentraler. Fig. Läkarbesök och vårdtillfällen per listad och vårdcentral i Mjölby kommun 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 Vårdcentralen Mjölby Vårdcentralen Skänninge Vårdcentralen Mantorp 0,2 0,0 Lbes p listad Vtf p listad

17 Åldersfördelning Ålder spelar stor roll för hur mycket vård man konsumerar. Nedanstående diagram visar konsumtionen i fyra stora åldersgrupper de tre senaste åren. För alla tre måtten ökar vårdkonsumtionen per invånare för den äldsta gruppen, medan den minskar för övriga åldersgrupper. Konsumtionen av läkarbesök är nästan lika stor i de båda äldsta åldersgrupperna medan för vårdtillfällen och i än högre grad vårddagar är konsumtionen markant större bland de allra äldsta. Fig. Vårdtillfällen, vårddagar och läkarbesök i olika åldersgrupper Vårdtillfällen per inv 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0, , år år år 80- äldre Vårddagar per inv år år år 80- äldre

18 14 Läkarbesök per inv 2,5 2 1, , år år år 80- äldre 9.5 Sjukdomspanorama - diagnoser De stora sjukdomsgrupperna är hjärt- och kärlsjukdomar, rörelseorganens sjukdomar och tumörer. Diagnospanoramat är tämligen konstant över tiden. Tittar man på tyngden inom olika sjukdomsgrupper finner man en viss spridning. Nedanstående diagram visar medelvikten i DRG-poäng per vårdtillfälle i sluten vård. Högst värden har multi-trauma medan sjukdomar i rörelseorganen samt sjukdomar i lever, gallvägar och bukspottkörtel ligger över genomsnittet.

19 15 Fig. Medelvikt per vårdtillfälle DRG poäng per vtf DRG 99 Post-MDC 24 Mult trauma utam ytliga skad 23 Fakt av betyd f hälsotillst 21 Skador, förgiftn o tox eff 20 Alkohol- o drog,-ber,-framk 19 Psyk sjdo och beteendestörn 18 Infektions- och parasitsjd 17 Myelop sjd o icke spec tumör 16 Sjd blod o blodb-org, immuns 15 Nyfödd o vissa perinat tillst 14 Graviditet, förlossn o barnsä 13 Sjd i kvinnliga könsorgan 12 Sjukdomar i manliga könsorgan 11 Sjd i njure och urinvägar 10 End sjd, nutr rubb o ämnesoms 09 Sjukd i hud, u-hud o bröstkö 08 Sjukd i musk sys o bindv 07 Sjukd i lever, gallv o buksp 06 Matsmältningsorg sjukdomar 05 Cirkulationsorganens sjukdomar 04 Andningsorganens sjukdomar 03 Sjd i öra, näsa, mun o hals 02 Sjd i öga och närligg organ 01 Sjukdomar i nervsystemet 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 9.6 Aktivt val av vårdcentral Sedan husläkarsystemet infördes 1994 är varje östgöte knuten till någon av vårdcentralerna i länet. Alla östgötar har möjlighet att fritt välja vårdcentral. Under ett år väljer aktivt fem procent av östgötarna ny vårdcentral för sin fasta läkarkontakt. Skälen till att välja någon annan vårdcentral beror på att invånarna antingen flyttar till en ny kommun alternativt inom kommunen eller att man av annat skäl önskar byta vårdcentral och/eller läkare. Ett nytt val av vårdcentral är vanligast i större kommuner.

20 16 83 % av invånarna bor inom det upptagningsområde där man är listad. Störst överensstämmelse finns i de kommuner där det endast finns en vårdcentral. I Norrköping och Linköping finns det vårdcentraler där uppemot 45 procent är listade på annan vårdcentral än där man bor. 9.7 Fast läkarkontakt En god bemanning av fast anställda distriktsläkare är en förutsättning för att invånarna ska ha möjlighet att etablera en relation med en egen vald läkare. Vid ingången av 2001 fanns 225 tjänster bemannade med 191 fast anställda distriktsläkare. Fig. Distriktsläkarbemanning i Östergötland per 1 januari Tjänster Fast anställda Tre av fyra östgötar har knytning till en egen personlig doktor på vårdcentralen. Tendensen de senaste tre åren är att antalet personer som har egen doktor minskar något. Andelen invånare med egen doktor skiljer sig mellan länsdelar, kommuner och vårdcentralsområden. I Motala kommun är så gott som samtliga invånare (99 %) listade på en doktor. En hög andel, %, gäller också för invånarna i Vadstena, Ödeshög, Söderköping och Linköping. I Norrköping är fyra av tio invånare listade hos egen doktor. 9.8 Patient läkarkontinuitet Om patienten är listad på egen doktor på vårdcentralen hur är då kontinuiteten? I tabell nedan redovisas hur stor andel av läkarbesöken där patienten träffat sin egen doktor, i primärvården totalt och med värden från en enskild vårdcentral.

Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2012

Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2012 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Camilla Paananen 2011-11-16 LiÖ 2011-38 Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2012 Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) årsbudget för 2012

Läs mer

Bokslutsprognos 2011 Landstingsservice

Bokslutsprognos 2011 Landstingsservice sprognos Landstingsservice 2 (3) Preliminärt bokslut Nämnd/förvaltning: Landstingsservice Rapportdatum till Landstingets kansli 2012-01-18 Prognosen baseras på utfall t.o.m. december månad Ekonomi Resultaträkning

Läs mer

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011 Dnr 643-27 NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 211 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Juli 212 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Begrepp... 3 Metod... 3 1. Konsumtion öppen vård per sjukhus

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2009

Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2009 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Camilla Paananen 2008-11-19 Dnr: LiÖ 2008-38 Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2009 Hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) årsbudget för

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter

Region Östergötland. Kortfakta om uppdrag och verksamheter Kortfakta om uppdrag och verksamheter 2016-06-13 Östergötland Östergötland är det fjärde största länet i Sverige, sett till antal invånare. Det finns cirka 442 000 invånare i länet. I Östergötland finns

Läs mer

Årsredovisning 2004. Centrum för verksamhetsutveckling

Årsredovisning 2004. Centrum för verksamhetsutveckling Årsredovisning 2004 Centrum för verksamhetsutveckling Förvaltningsberättelse för CQ Centrum för verksamhetsutveckling 2004 CQ:s Vision: Steget före. CQ:s Uppdrag: Att stödja verksamhetsansvariga chefer

Läs mer

Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden

Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapporten utgår från det balanserade styrkortet. I denna rapport redovisas data i ekonomiperspektivet. Övriga nyckeltal

Läs mer

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Avsnitt 1 Projektgrupp: Mats Lundborg (sammank) Ingrid Nielsen Stefan Svallhage Britt-Louise Hansson Hans Sundsten Nils Larsson Thor Lithman

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Delårsrapport 03/2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden

Delårsrapport 03/2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden BESLUTSUNDERLAG 1(5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport 03/2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden De månatliga delårsrapporterna utgår från det balanserade styrkortet. I denna rapport redovisas data i

Läs mer

Tandvård. 207 mkr 4 % av landstingets totala nettokostnad gick till tandvård.

Tandvård. 207 mkr 4 % av landstingets totala nettokostnad gick till tandvård. 67 Landstingets uppgift är att verka för en god tandhälsa hos hela befolkningen. Ansvaret för den avgiftsfria tandvården till alla barn och ungdomar är en del i denna verksamhet. Tandhälsan bland barn

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland

Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland Delårsrapport Jan-okt 2009 Närsjukvården i centrala Östergötland Till Landstingsstyrelsen ENHETSCHEFENS KOMMENTAR Måste tyvärr justera helårsbedömningen från minus 5 mkr till minus 10 mkr. Orsakerna är

Läs mer

Ett gott liv för alla i Östergötland

Ett gott liv för alla i Östergötland Ett gott liv för alla i Östergötland 2014 www.lio.se Hej! Det här är ditt och alla andra länsinvånares landsting. Den skatt du betalar finansierar vården. Vårt uppdrag är att ge dig bästa möjliga hälso-

Läs mer

Ett gott liv för alla invånare

Ett gott liv för alla invånare Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.

Läs mer

Förvaltningsberättelse för Rekonstruktionscentrum i Östergötland 08/2005

Förvaltningsberättelse för Rekonstruktionscentrum i Östergötland 08/2005 Centrumchef 2005-09-20 Landstingsstyrelsen Förvaltningsberättelse för Rekonstruktionscentrum i Östergötland 08/2005 Vision: Rekonstruktionscentrum (RC) skall vara ett betydande regionalt kunskapscentrum

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning 2009

Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning 2009 Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning 2009 Inledning Verksamhet Denna årsredovisning omfattar en kort beskrivning av hälso- och sjukvårdsnämndens interna aktiviteter samt nämndens ekonomiska bokslut.

Läs mer

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen. Landsting val skatt Politiker Verksamhetsinriktning Ekonomiska ramar Invånare Utbud till befolkningen Patientavgifter Landsting 1 Behovs- och verksamhetsstyrning Totalansvarig LF LF Finansiär LS Ägare

Läs mer

Trafiknämndens verksamhetsplan 2013

Trafiknämndens verksamhetsplan 2013 2012-11-08 Dnr TN 2012-49 Trafiknämndens verksamhetsplan 2013 - årsbudget - 2012-11-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING _Toc340145143 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Årsbudget... 4 Bilaga 1: Resultaträkning,

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning 2014

Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning 2014 Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning 2014 Datum: 2015-03-12 Diarienummer: HSN-2015-12 www.regionostergotland.se Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Verksamhet... 1 Hälso- och sjukvårdsnämndens

Läs mer

Delårsrapport Jan okt 2009 Barn- o kvinnocentrum i Östergötland. Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa

Delårsrapport Jan okt 2009 Barn- o kvinnocentrum i Östergötland. Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa Delårsrapport Jan okt 2009 Barn- o kvinnocentrum i Östergötland Tillsammans för kvinnors och barns allra bästa hälsa 1 Innehållsförteckning Enhetschefens reflektion 3 Bilagor Bilaga 1, RESULTATRÄKNING,

Läs mer

Katastrofmedicinskt Centrum

Katastrofmedicinskt Centrum Katastrofmedicinskt Centrum Kommentarer till helårsbedömningen period 10, år 2005. Ekonomi Trots minskat bidrag från landstinget med 600 tkr beräknas resultatet till minus 31 kr. Detta förklaras främst

Läs mer

Delårsbokslut med helårsbedömning HjälpmedelsCentrum i Östergötland

Delårsbokslut med helårsbedömning HjälpmedelsCentrum i Östergötland Till Landstingsstyrelsen Delårsbokslut med helårsbedömning HjälpmedelsCentrum i Östergötland Förvaltningsberättelse 2004-08 Verksamheten fortsätter genomlysas och utvecklas. Vi fokuserar på att tydliggöra

Läs mer

Sammanlagt resultat således 9,0 mkr. jmf med godkänd budget 15 mkr.

Sammanlagt resultat således 9,0 mkr. jmf med godkänd budget 15 mkr. Linköping, 2004-03-01 Verksamhetsredovisning 2003 Anestesi - Operationscentrum, US Centrumet består av de tidigare enheterna på Universitetssjukhuset; Anestesi- och intensivvårdskliniken samt Operationscentralen.

Läs mer

Delårsrapport 11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015

Delårsrapport 11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 Januari november Datum: 2015-12-28 Diarienummer: HSN2015-10 www.regionostergotland.se Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Medborgarperspektivet... 3 Processperspektivet...

Läs mer

Månadsuppföljning september 2007

Månadsuppföljning september 2007 Primärvården Skåne Sydost Gina Klint, ekonom Tel 040-62 393 09 gina.klint@skane.se Datum 2007-11-07 Dnr Månadsuppföljning september 2007 1 Sammanfattning Verksamhetsresultatet för Primärvården Skåne Sydost

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning 2009

Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning 2009 BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben Camilla Paananen 2010-03-17 LiÖ 2010-18 Urban Svahn Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens årsredovisning 2009 Denna årsredovisning omfattar en beskrivning

Läs mer

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-27 1 (5) HSN 1504-0518 Handläggare: Alexandra Solivy Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2015-06-02, p 14 Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom

Läs mer

Landstingens ekonomi och verksamhet

Landstingens ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2009 Landstingens ekonomi och verksamhet 9 Landstingens ekonomi och verksamhet I detta kapitel beskriver vi översiktligt ekonomin och de verksamheter som bedrivs i landstingen. I avsnittet

Läs mer

Delårsrapport per den 31 augusti 2013

Delårsrapport per den 31 augusti 2013 Samordningsförbundet Östra Östergötland Delårsrapport per den 31 augusti 2013 2013-10-01 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Verksamheter... 3 2.1 Kansli... 4 2.2 Kartläggning och analys av behov

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av delårsbokslut och prognos 2003

REVISIONSRAPPORT. Granskning av delårsbokslut och prognos 2003 REVISIONSRAPPORT Granskning av delårsbokslut 2003-03-31 och prognos 2003 Primärvårdsnämnden i Halmstad Leif Johansson Komrev Box 324, 301 08 Halmstad Tel 035 15 17 00 Fax 035-15 17 36 Leif Johansson, Direkt:

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Styrkortsuppföljning, verksamhet och resultat 4

Styrkortsuppföljning, verksamhet och resultat 4 Delårsrapport jan-mars 2008 Folktandvården Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier er Nyckelindikatorer Handlingsplaner

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Sammanställning av uppgifter avseende läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning

Läs mer

Delårsrapport januari-oktober 2007 Bildmedicinskt centrum i Östergötland

Delårsrapport januari-oktober 2007 Bildmedicinskt centrum i Östergötland Delårsrapport januari-oktober 2007 Bildmedicinskt centrum i Östergötland Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

TABELLBILAGA. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland

TABELLBILAGA. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland TABELLBILAGA Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhets analys 2006 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj 2007 Omslagsbild: Omslagslayout och foto: En trappa som finns i Regionens Hus

Läs mer

Landstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012

Landstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012 1 (6) Ekonomiavdelningen, LLK 2012-11-15 Landstingsdirektörens ekonomirapport oktober 2012 Ekonomi Tack vare en engångsåterbetalning för AFA-försäkringar för åren 2007-2008 prognostiseras ett utfall för

Läs mer

Vikarierande bedömningstandläkare

Vikarierande bedömningstandläkare 2010-12-20 2/2010 Nationella riktlinjer Barn- och ungdomstandvård Vikarierande bedömningstandläkare Tandvårdens hemsida Informationsansvarig: Klas Lindström Tel. 010-103 70 84 e-post klas.lindstrom@lio.se

Läs mer

Ledningsstaben Annika Hjertkvist

Ledningsstaben Annika Hjertkvist Blankett 1 Ledningsstaben 2005-04-27 Annika Hjertkvist Resultaträkning Produktionsenhets chefens godkännande: - obs anges i tkr Finansieringsanalys 2005 Tillförda medel 2005 Landstingsbidrag Koncernbidrag

Läs mer

Delårsrapport 07 år 2009

Delårsrapport 07 år 2009 1 (1) Ledningsstaben Ekonomi och uppföljningsgruppen -08-21 LiÖ -28 Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport år Delårsrapport är det sammanfattande namnet på helårsbedömning, delårsbokslut samt uppföljning

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Tjänsteskrivelse. 2007-01-23 Ls 070034-1. Överenskommelse om utomlänsersättningar 2007 för sjukvård inom Västra sjukvårdsregionen

Tjänsteskrivelse. 2007-01-23 Ls 070034-1. Överenskommelse om utomlänsersättningar 2007 för sjukvård inom Västra sjukvårdsregionen G Landstinget Halland Landstingskontoret Göran Jonsson, finansdirektör Ekonomiavdelningen Tfn 035-13 48 67 G ora n.l.j o nsson @ Ith al l an d. se Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer 2007-01-23 Ls 070034-1

Läs mer

Delårsrapport. Jan okt 2012 Närsjukvården i östra Östergötland

Delårsrapport. Jan okt 2012 Närsjukvården i östra Östergötland Delårsrapport Jan okt 2012 Närsjukvården i östra Östergötland 2012 11 21 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 2 Ekonomisk redovisning

Läs mer

Verksamhetsplan RAR 2012 Dnr RAR12-04

Verksamhetsplan RAR 2012 Dnr RAR12-04 Samordningsförbundet RAR i Sörmland 1. Inledning RAR:s verksamhetsidé är att löpande erbjuda samverkansaktiviteter, processtöd samt utvärderingar som utarbetas gemensamt med medlemmarna. Omfattningen styrs

Läs mer

Redovisning av utfallet av kostnadsanpassningsprogrammet

Redovisning av utfallet av kostnadsanpassningsprogrammet LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-09-24 81 Dnr PS 2013-0001 Redovisning av utfallet av kostnadsanpassningsprogrammet Förslag till beslut

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo

Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo Revisionsrapport Granskning av Patientnämnden Norrbottens läns landsting Datum Mars 2005 Namn Jan-Erik Wuolo 1 Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod...3 2. Patientnämndens ansvarsområde...3

Läs mer

Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands

Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands län Linköping 10581967 2013-07-12 560 000 3 SOLEL Östergötlands

Läs mer

Delårsrapport jan-mars 2008 Informationscentrum

Delårsrapport jan-mars 2008 Informationscentrum Delårsrapport jan-mars 2008 Informationscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Rapport Dnr 2006/1488 1(9) Maj 06 Avd för vård och omsorg Bertil Koch Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Uppföljning

Läs mer

Månadsrapport November 2010

Månadsrapport November 2010 Månadsrapport Månadsrapport januari-november Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet för perioden januari-november visar ett överskott på 174 mkr före finansiella poster, vilket är 93 mkr bättre

Läs mer

Kartläggning unga vuxna år i Motala

Kartläggning unga vuxna år i Motala Kartläggning unga vuxna 16-24 år i Motala Motala maj 2016 Madeleine Öberg Samordningsförbundet Västra Östergötland 1 Sammanfattning Syftet med kartläggningen är att få en gemensam bild av situationen för

Läs mer

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting 7 Tandvård Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den

Läs mer

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader Nationella nätverkskonferensen Piteå 10 februari 2010 Bengt Göran Emtinger Landstinget i Östergötland DN debatt sommaren 2008

Läs mer

Delårsrapport 09 år 2012

Delårsrapport 09 år 2012 BESLUTSUNDERLAG 1 (1) Ledningsstaben Ekonomigruppen -10-22 LiÖ -30 Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapport 09 år Delårsrapport är det sammanfattande namnet på helårsbedömning, delårsbokslut samt uppföljning

Läs mer

Inom Barn- och ungdomshabiliteringen överstiger hjälpmedelskostnaderna ersättningen med uppskattningsvis 3 mkr.

Inom Barn- och ungdomshabiliteringen överstiger hjälpmedelskostnaderna ersättningen med uppskattningsvis 3 mkr. Till Landstingsstyrelsen Närsjukvården i centrala Östergötland Helårsbedömning 08 2005 I helårsbedömningen befaras ett underskott efter åtgärder på 30 mkr. För att hantera underskottet krävs i första hand

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:16 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 1 784 2 441 Verksamhetens kostnader 2-27 220-22 569 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0

Läs mer

Landstingets Riskhantering i Östergötland

Landstingets Riskhantering i Östergötland Årsredovisning 2001 www.lio.se PRESENTATION Med riskhantering menas det samlade arbetet inom landstinget i Östergötland som ur ett landstingsledningsperspektiv genomförs för att förhindra och förebygga

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild

Dnr2014-00048. Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum 2014-11-25. Bild Delårsrapport Januari-oktober 2014 Katastrofmedicinskt Centrum Dnr2014-00048 2014-11-25 Bild Innehållsförteckning Produktionsenhetschefens reflektion 1 Fördjupad ekonomisk analys 2 Bilaga 1: Helårsbedömning

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och

Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och Månadsrapport Januari 2014 Månadsrapport Juli 2014 Månadsrapport Februari 2014 Månadsrapport Augusti 2014 Månadsrapport Mars 2014 Månadsrapport September 2014 Månadsrapport April 2014 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014

Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014 Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014 Vi i Sverigedemokraterna i Västra Götalandsregionen ser med

Läs mer

Patientlag (SOU 2013:2)

Patientlag (SOU 2013:2) 1 (4) Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Patientlag (SOU 2013:2) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2).

Läs mer

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den tandvård som

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

Arkiv Digital AD AB Delårsrapport. januari juni Arkiv Digital AD AB Organisationsnummer:

Arkiv Digital AD AB Delårsrapport. januari juni Arkiv Digital AD AB Organisationsnummer: Arkiv Digital AD AB Delårsrapport januari juni 2016 Arkiv Digital AD AB Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Arkiv Digital AD AB, 556688-7633, får härmed avge en delårsrapport

Läs mer

Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2009 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2009 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2009 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Förord Bra statistik är viktig för att kunna följa verksamheten och göra jämförelser.

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2010 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2010 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2010 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Förord Bra statistik är viktig för att kunna följa verksamheten och göra jämförelser.

Läs mer

Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Trafiknämnden

Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Trafiknämnden Årsredovisning 2013 Årsredovisning 2013 Trafiknämnden Produktionsenhetsnamnet fylls i här Dnr TN 2014 6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse Ekonomiperspektivet 3 Ekonomisk redovisning Resultaträkning

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 2 Hälsa Sjukvård Tandvård Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm

Läs mer

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum

Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum Delårsrapport jan-oktober 2009 Informationscentrum 2009-11-27 sidan 2 av 3 Innehållsförteckning Enhetschefens reflektion 3 Bilagor HELÅRSBEDÖMNING RESULTATRÄKNING MM 2 2009-11-27 sidan 3 av 3 Till Landstingsstyrelsen

Läs mer

Beställningsunderlag 2015

Beställningsunderlag 2015 Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1

Läs mer

Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003

Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003 BILAGA 1 Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003 Specialdestinerade statsbidrag 2 126 2 146 2 202 2 259 Övriga intäkter 3 289 3 296 3 348 3 401 Verksamhetens intäkter 5 415 5 442 5 550 5 660 Personalkostnader

Läs mer

Delårsrapport jan-aug 2008 Informationscentrum

Delårsrapport jan-aug 2008 Informationscentrum Delårsrapport jan-aug 2008 Informationscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Bokslutsrapport för Biosurface Pharma AB (publ) 2001

Bokslutsrapport för Biosurface Pharma AB (publ) 2001 Bokslutsrapport för Biosurface Pharma AB (publ) 2001 Första delen av de studier som begärts av Läkemedelsverket har avslutats. Ansökan om godkännande för försäljning av Salinum i Europa har godkänts av

Läs mer

att att Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande, Sammanfattning av departementspromemorian, bilaga 1

att att Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande, Sammanfattning av departementspromemorian, bilaga 1 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-02-15 P 21 Handläggare: Bo Persson Yttrande över departementspromemorian - Friskare tänder till rimliga kostnader även för

Läs mer

FOLKTANDVÅRDENS VERKSAMHET - DELÅRSRAPPORT 08 2000 - HELÅRSBEDÖMNING.

FOLKTANDVÅRDENS VERKSAMHET - DELÅRSRAPPORT 08 2000 - HELÅRSBEDÖMNING. Elisabeth Olofsson-Öberg 2000-09-23 Ekonomichef Landstingsstyrelsen FOLKTANDVÅRDENS VERKSAMHET - DELÅRSRAPPORT 08 2000 - HELÅRSBEDÖMNING. Vård och verksamhetsutveckling Folktandvårdens kliniker har en

Läs mer

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-04-02 LS-LED07-235 52 Resultathantering bokslut 2006, LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Det ackumulerade resultatet för landstingets

Läs mer

Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården

Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården Gäller från 1 januari 2003 Foldern innehåller information om: Utökade valmöjligheter att välja vård och behandling inom sjukvården... 3 Vad innebär möjligheten

Läs mer

Styrkortens relationer 2006

Styrkortens relationer 2006 VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds

Läs mer

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting Cirkulärnr: 07:39 Diarienr: 07/2235 Handläggare: Håkan Vestergren Avdelning: Avd för vård och omsorg Sektion/Enhet: Hälsa och jämställdhet Datum: 2007-09-03 Mottagare: Kommunernas socialnämnder/äldreomsorgsnämnder

Läs mer

Räkenskapsåret Gävle Cancerfond

Räkenskapsåret Gävle Cancerfond Räkenskapsåret 214 Gävle Cancerfond Verksamhetsberättelse BERÄTTELSE ÖVER 214 ÅRS VERKSAMHET VID STIFTELSEN GÄVLE CANCERFOND Allmänt om verksamheten Stiftelsen Gävle Cancerfond tillkom 1969 genom en testamentsdonation

Läs mer

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne 2005-04-12 Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne Dessa riktlinjer föreslås komplettera cirkulär 1998:209, Svenska kommunförbundet/landstingsförbundet och ligga till grund för lokala överenskommelser,

Läs mer

Fortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård

Fortsatt utveckling av privata driftsformer inom vuxenpsykiatrisk vård Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-03-25 1 (6) HSN 1503-0333 Handläggare: Conny Gabrielsson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-04-28, p 5 Fortsatt utveckling av privata driftsformer

Läs mer

Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004

Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004 Budgetskrivelse för PE 022 Barn- och Kvinnocentrum i Östergötland 2004 I och med den länsövergripande omorganisationen har gemensamt styrkort för Barn- och Kvinnocentrum ännu inte utarbetats. Ett balanserat

Läs mer

Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014

Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014 Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014 Bakgrund Beslut att införa ett ACG-baserat ersättningssystem från och med 2014 fattades av HSN 2012-05-08. Det är utgångspunkten i det fortsatta arbetet med utformningen

Läs mer

Drygt personer fick nödvändig tandvård och knappt personer fick tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling.

Drygt personer fick nödvändig tandvård och knappt personer fick tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling. DNR 11/5168 2011-12-05 1 (11) Avdelningen för vård och omsorg Håkan Vestergren Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i sjukdomsbehandling

Läs mer

Delårsrapport period 08 2006 inkl styrkortsuppföljning. Folkhälsovetenskapligt centrum

Delårsrapport period 08 2006 inkl styrkortsuppföljning. Folkhälsovetenskapligt centrum 2006-09-20 LiÖ 2006-XX 1 (9) Delårsrapport period 08 2006 inkl styrkorts Folkhälsovetenskapligt centrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET

Läs mer

Mellanlänsavtal med Region Uppsala

Mellanlänsavtal med Region Uppsala Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-01-23 1 (3) HSN 2016-4697 Handläggare: Anne Lund Jensen Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-02-21 Mellanlänsavtal med Region Uppsala Ärendebeskrivning

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 298 33 562 Verksamhetens kostnader 2-2 624 004-2 462 301 Avskrivningar och nedskrivningar

Läs mer

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting

Tandvård. 166 Tandvård Årsstatistik 2011 för Stockholms län och landsting Tandvård Tandvårdslagen syftar till god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen skall enligt lagen planera all tandvård inom landstingsområdet, även den tandvård som

Läs mer