Kartläggning unga vuxna år i Motala

Transkript

1 Kartläggning unga vuxna år i Motala Motala maj 2016 Madeleine Öberg Samordningsförbundet Västra Östergötland 1

2 Sammanfattning Syftet med kartläggningen är att få en gemensam bild av situationen för unga vuxna. De frågor och förslag till insatser som diskuterades under tidigare kartläggningsarbete våren 2015 kan vi konstatera att de genomförts och att de är i ett sammanhang i det fortsatta arbetet i ordinarie verksamhet. Uppföljningar sker nu månadsvis kring gemensamma insatser mot arbete och studier för unga vuxna. Kommun och Region i samverkan med Samordningsförbundet arbetar med utveckling av SIP planer och samordnade insatser för personer med psykisk ohälsa. I materialet beskrivs bakgrund, arbetsprocessen det år som gått och jämförelser mellan uppgifter från april 2015 och april Samverkansgruppen unga vuxna är det forum som följer utvecklingen för unga vuxna i Motala. Bakgrund Bakgrunden till kartläggningen var den dialog som inleddes i Samordningsförbundet Motala Vadstena i samband med att man var medfinansiär i ett ESF-projekt kallat MODD (motivation-omvärlddelaktighet-demokrati) som Motala kommun var ägare till. Målgruppen för MODD var unga vuxna som stod långt ifrån arbetsmarknaden och deltagarna kom i huvudsak från gruppen som var aktuella inom socialtjänsten för försörjningsstöd. Inom ramen för projektet genomförde Samordningsförbundet målgruppsanalys vid två tillfällen. Det var en del i arbetet i förhållande till MODD, men det blev också en start för en dialog kring vikten av en gemensam bild och vikten av att ha verktyg och insatser som överensstämmer med behov hos de målgrupper man riktar sig till. MODD avslutades i juni 2014 och det blev också inledningen på ett bredare synsätt i ansvarfrågorna kring unga vuxna, att gruppen unga vuxna är en prioriterad målgrupp hos samtliga huvudmän och behovet av ett Navigatorcentrum där samtliga parter bidrar med resurser blev en gemensam utgångspunkt för det fortsatta arbetet. En del i Navigatorcentrums uppdrag innebär att en gång per göra en kartläggning av hur situationen ser ut i kommunen för unga vuxna år. Metod hur gjorde vi kartläggningen 2015 Utgångspunkten var SKL-s material Checklista för politiker och beslutsfattare kring ungdomsarbetslöshet och psykisk ohälsa. Avsikten med att utgå från checklistan var också att se i vilken utsträckning den var ett användbart verktyg och om de frågor som ställdes var möjliga att få svar på med en rimlig arbetsinsats, med tanke på att kartläggningen skulle genomföras en gång per år. Kartläggningen ska ses som ett diskussionsunderlag som väcker tankar om vad man vill fortsätta att följa ur ett helhetsperspektiv och vad man vill och har möjlighet att förbättra inom sina egna områden vad gäller statistik och andra uppgifter kring målgruppen unga vuxna. Varje huvudman har sina egna system och krav kring att lämna statistik i olika sammanhang och olika sätt at följa upp sina verksamheter. Kan gemensam kartläggning bidra till fler gemensamma perspektiv? 2

3 Vi använde inte nationella register, då vi ville få uppgifter från innevarande år och vände oss därför till personal och verksamhetsansvariga lokalt i Motala. Svaren kom in i lite olika format, papperskopior, mailsvar, digitala dokument, minnesanteckningar/arbetsmaterial. Vad hände sen? Kartläggningen blev en kombination av dialog och statistikinsamling som gav en bild som visade: - Att slutföra sin gymnasieutbildning eller någon motsvarande satsning är en viktig nyckel för övergången från skola till arbetsliv. De ungdomar som riskerar att bli långtidsarbetslösa med ett permanent utanförskap saknar ofta gymnasieutbildning och/eller har någon funktionsnedsättning. - Att psykisk ohälsa innebär svårigheter att stå till arbetsmarknadens förfogande och svårigheter att ta del av det insatsutbud som Arbetsförmedlingen kan erbjuda och en inlåsningseffekt om insatserna enbart arrangeras i skyddade former samverkan är en förutsättning. - Att ur ett samhällsperspektiv finns resurser och förutsättningar om vi i större utsträckning har ett gemensamt agerande, även om vi har olika uppdrag. Brukarperspektivet innebär att individuella behov måste mötas med individuella lösningar och inte generella modeller. Begreppet en dörr in måste i arbetet med enskilda kombineras med många dörrar ut. En dörr in är en väg att gemensamt hantera strukturella frågor. - Att alla parter försöker arbeta mot samma mål, där avsiktförklaringar och överenskommelser som fokuserar på unga vuxna kan samordnas för att undvika parallellprocesser som dränerar våra organisationer på kraft. Förslag till insatser som diskuterades i maj Att vägledning och val under skoltiden är avgörande för förutsättningen att fullfölja sin gymnasieutbildning, där skolan redan inlett förändringsarbetet. 2. Att göra en förstärkning av resurser inom kommunens aktivitetsansvarsansvar. 3. Att Motala kommun arbetar i riktning mot en sammanhållen arena för sysselsättning. 4. Att möjligheterna till utvecklingsanställningar för unga vuxna med funktionsnedsättning prioriteras. 5. Att Arbetsförmedlingen och kommun tecknar en överenskommelse i linje med de möjligheter som förmedlats av delegationen för unga i arbete. 6. Att Navigatorcentrum är en mötesplats för unga vuxna i behov av samordnad planering i vägen mot egen försörjning. 7. Att samordningsförbundet prioriterar unga vuxna år. Förslagen var exempel som återkommit under kartläggningsarbetet och kan utvecklas i olika forum som har mandat och resurser att ta förslag från ord till handling. Samverkansgruppen unga vuxna blev ett sådant forum. Hur ser förutsättningarna ut i maj 2016? Kartläggningens förslag till insatser har realiserat och kartläggningen blev också en del i bakgrundsmaterialet till DUA-överenskommelsen (delegationen unga till arbete), överenskommelse 3

4 som tecknades mellan AF och kommun och där även Samordningsförbundet undertecknade och blev en del i överenskommelsen. Bilaga Överenskommelsens mål följs upp en gång i månaden. Bilaga Navigatorcentrum följs upp av förbundet genom SUS (sektorövergripande system för uppföljning), där alla insatser finanseriade av SF följs upp vilket berör västra länsdelen som helhet. AF har fått förstärkta resurser i form av satsningen Ung Komp, som finns på Bispmotalagatan 9C, där personal från Navigatorcentrum och skolans uppföljningsansvar också har sin utgångspunkt. Samverkansgruppen unga vuxna träffas regelbundet och arrangerade en temaeftermiddag där alla som arbetar med unga vuxna fick information om den resursmobilisering som gjorts kring målgruppen. Uppföljning med en motsvarande temadag är planerad till Jämförelser Ungdomsarbetslösheten 30:e april 2016 var det totalt 464 unga vuxna i åldern år som var helt arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. I förhållande till den registrerade arbetskraften motsvarar det 20,3%. Under april fick 63 unga vuxna ett arbete, vilket är en något lägre siffra än under april 2015 (då var det numerära antalet ungdomar som gick i jobb 74). Samtidigt skrevs strax under 26 nya unga arbetslösa in på arbetsförmedlingen i Motala. Vid samma tidpunkt förra året var 577 unga vuxna vilket motsvarade 24,9%, en minskning med 113 unga vuxna och 4,6 procentenheter Försörjningsstöd Kommentar: En ökning till antalet, men samtidigt finns idag en större kännedom om målgruppens behov då genomgången av utredningsunderlaget vägen till arbete där behov och insatser dokumenteras av ekonomihandläggarna den går Christina Ingesson, socialkontoret igenom en gång per månad. Resultatet av senaste genomgången (första veckan i maj) såg ut så här. Planering för samtliga aktuella Planering AF 39 Studerar 20 Pöv-kontakt 20 Sociala problem 19 Fä-ledighet 7 Ansökt AE-FK. 7 4

5 Utredning 11 Habiliteringen 1 Otillräcklig 1 inkomst Samtliga som har en planering med AF har det gjorts genomgång att de där har fått tillgängliga resurser såsom insatser via Ung Komp och möjligheter som AF förfogar över. De personer som i sin planering har en kontakt med psykiatrin, där kommer vi att via Navigatorcentrum/Samordningsförbundet i dialog med ansvariga handläggare att titta på eventuellt behov av kompletterande insatser för att dessa personer ska komma vidare till studier eller arbete. Christina Ingesson kommer att få utrymme att ägna mer tid till riktat samarbete med de tre handläggare på försörjningsstöd som har ansvar för målgruppen. Unga som har ersättning från Försäkringskassan sjukpenning 31 sjukpenning 34 Aktivitetsers. 173 Aktivitetsers. 168 Uppgifterna om Aktivitetsersättning är från dec och dec. 2015, sjukpenning är från mars innevarande år. Den aktuella totala siffran för samtliga fem kommuner i västra länsdelen är 65 med sjukpenning och 263 med aktivitetsersättning. Kommunens aktivitetsansvar En ökning i av antal personer som ingår i målgruppen. Skillnaden från 2015 är satsningen på två aktivitetsledare som en förstärkning att jobba med de unga i målgruppen som har behov av aktivt uppsökande insatser. I april 2016 var 26 ungdomar aktuella hos aktivitetsledarna. Personalen är samlokaliserad med samordningsförbundet och arbetsförmedlingen på Bispmotalagatan 9c och har en delaktighet i Navigatorcentrum. Primärvården år som registrerats i primärvården för psykiatriska diagnoser. Uppgifterna är från samtliga vårdcentraler i västra länsdelen och med jämförande siffror inom parantes, för de vårdcentraler i Motala som ingick i kartläggningen

6 Vårdcentral Totalt Kvinnor Män Borensberg 23 (18) 20 (12) 3 (6) Boxholm Brinken 57 (55) 39 (35) 18 (20) Lyckorna 88 (92) 66 (56) 22 (36) Mantorp Marieberg 44 (39) 27 (21) 17 (18) Mjölby Skänninge Vadstena Ödeshög Samordningsteamet/navigatorcentrum Samordningsteamet Linus/samordningsteamet som SF finansierat hade personer år som sin målgrupp, men prioriterade unga vuxna. Prioriteringen unga vuxna blev tydligare i uppdraget 2015, som också blev ett år av omställning då SF riktade resurser mot Navigatorcentrum och samordningsteamet i övrigt avvecklades i den formen är Navigatorcentrum unga vuxna resursmässigt bemannat av resurser från SF i kombination med resurser från övriga huvudmän. Antal unga vuxna år aktuella för samordnade insatser i teamet/nc (jan-april) Övrigt I årets kartläggning har SKL-s checklista inte följts då vi 2015 konstaterade att en del av frågorna kring psykisk ohälsa och resurser inom regionen blev lösryckta från sitt sammanhang. Samma tveksamhet fanns kring uppgifter i förhållande till skolan och där man hade svårt att få fram det som efterfrågades, samtidigt som man redan ingår i ett system där uppgifter ska lämnas in regelbundet. I årets kartläggning finns därför enbart skolans aktivitetsansvar medtaget. Slutord Slutordet från 2015 känns lika aktuellt Visst är det möjligt att alla satsningar och intentioner kan skapa synergieffekter om vi är medvetna om att de pågår. En dörr in är ett begrepp som återkommer, men vi får inte glömma behovet av många dörrar ut om vi vill värna om brukarperspektivet. Det går inte 6

7 att möta individuella behov med generella lösningar lika lite som att strukturella problem kan lösas genom att de tolkas som individuella problem. 7