Verksamhetsberättelse Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling HST 2010

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Utbildning på grund- och avancerad nivå Utbildning på forskarnivå Forskning Arbetsmiljö Kommentar till ekonomiskt utfall... 15

3 1 Sammanfattning HST:s tredje år har liksom de två första varit energikrävande, innehållsrikt och spännande. Fokus har flyttats från avveckling, besparingar, bryta gamla strukturer och kulturer till utveckling och nå den optimala stödjande organisationen, vilket är betydligt mer intressant. Under året har HST hanterat framför allt två stora utmaningar. Den ena, och kanske den viktigaste, är att klara Högskoleverkets granskning av såväl forskarutbildningsområden (och däri forskarutbildningsämnen) som utbildningar på grund- och avancerad nivå. Den andra är att kunna rekrytera studenter när ungdomskullarna minskar, antalet internationella studenter minskar när avgifter införs, en ev kommande högkonjunktur men också en hårdnande konkurrens från andra universitet/högskolor (välrenommerade med höga forskningsanslag) och inte minst från yrkeshögskolan (uttalat politiskt stöd för forstsatt utveckling och tillväxt). Dessa utmaningar har påverkat och kommer att påverka vårt inre arbete. För att möta den första stora utmaningen har vi arbetat med att stärka och spetsa våra forskarutbildningsområden och därtill hörande forskarutbildningsämnena. Därför har vi under våren 2010 börjat med att fokuserat på forskarutbildningsområdet MERO, dels att konsolidera profilen men också att finna möjligheter till intressanta samarbeten. Ett exempel är att bli en associerad part till konsortiet Innoenergy (KTH, Uppsala Universitet, Vattenfall och ABB). Innoenergy är en del av en nod som skapats inom EIT (European Institute of Innovation and Technology). Ett annat exempel är Samhällskontraktet, där delar av MERO kommer att utgöra en fjärde nod. MDH:s framgång ligger i att finna intressanta och starka samarbetspartners. På samma sätt har vi under hösten 2010 fokuserat på att stärka och spetsa forskarutbildningsområdet INAS. Inledningsvis handlar det om att rekrytera rätt kompetens av professorer och doktorander, då flera professorer har pensionerats och valt att flytta till andra lärosäten. Det kräver att vi har en klar bild av hur profilen skall utvecklas. Arbetet som återstår är att formulera visioner, mål och strategier. Inom utbildningssidan har vi under de gångna åren arbetat intensivt med att förbättra våra program både innehålls- och kvalitetsmässigt. De flesta av våra utbildningar har reviderats för att bättre anpassas till den nya examensordningen, vilket också kommer att vara utgångspunkten vid HSV:s granskningar. För tids vinnande påbörjade vi redan i december 2010 att förbereda för HSV:s granskningar trots att upptaktsmötet med HSV kommer att vara först under mars månad Den viktigaste bedömningsgrunden för HSV-granskningarna kommer att vara examensarbeten. Därför har vi arbetat och arbetar fortfarande med att förbättra förutsättningarna och finna nya former för examensarbeten. Den arbetsmiljöenkät som genomfördes våren 2009 har sedan dess väsentligt påverkat akademins inre arbete. Under hösten 2010 har vi arbetat intensivt med att justera organisationen så att roller och uppdrag blir tydligare. Under de tre år som gått har vi noterat vissa brister i organisationen som medfört risker att frågor hamnar mellan stolar. Målet är att göra rätt från början och därmed undvika extra arbete och irritationer men framför allt att frågor inte hamnar mellan stolarna. En viktig förändring är att antalet avdelningar reduceras. Skälet är att vi vill ge avdelningscheferna bättre möjligheter att vara chefer genom att utöka deras uppdrag och därmed också se till att de får nödvändig kunskap för sitt chefskap men också en mer tid för att vara uppdaterad om omvärlden. Det som mest har efterfrågats inom akademin är en bättre tydlighet av roller och uppdrag. Syftet är att organisationen skall anpassas bättre till våra processer och att roller och uppdrag blir tydligare. 1

4 Den ekonomiska situationen har väsentligt förbättras. Det stora budgetunderskottet har hängt över oss och avvecklingen av verksamheter har varit ansträngande men nödvändig. Det finns fortfarande områden som kräver en grundligare översyn för att utvecklas positivt. Akademin är idag i balans. En förklaring är att personalkostnaderna minskat (bl.a. pensionsavgångar, övertalighet, flytt till annat lärosäte) medan antalet helårsstudenter är och har varit konstant. Vi kommer att fortsätta på samma sätt under 2011 med förhoppning om en ännu starkare och sundare akademi vid ingången till Antal anställda 31 december Ak.chef Profess Adj.prof Lektor Forskare Adjunkter Doktor.* Admin Totalt *exkl. industridoktorander Antalet anställda på akademin har minskat under 2010 på grund av att de sista anställda från IBK lämnat akademin och att t återbesättning av tjänster efter pensionsavgångar, egen uppsägning och avslutande av tidsbegränsade förordnanden inte skett i samma utsträckning som tidigare. 2

5 2 Utbildning på grund- och avancerad nivå För att ge en uppfattning om akademin HST:s storlek refereras till högskolans hela grundutbildnings verksamhet. Under akademins ansvarar låg 33% av högskolans hela grundutbildningsutbud Fördelningen på grundutbildningsområdena är 27 % NT (naturvetenskap och teknik) och 73% HS(humaniora och samhällsvetenskap). Ekonomiutbildningarna utgör 55% av verksamheten vid akademin och är därmed störst. Ett av målen inför 2010 var att möta framtida utmaningar, en hårdnande konkurens om studenter, har resulterat i ett förnyelsearbete och omarbetning av grundutbildningsutbudet. Under året har nya program startats inom energi- och byggutbildningarna och reviderings och utvecklingsarbete har pågått för de flesta grundutbildningsprogrammen. Under året har också avvecklingsarbetet inom biologi, kemi och kemiteknik fortsatt med att studenterna beretts omtentamens möjligheter och avslutat examensarbeten(22 stycken). Det har aktivt arbetats med att det för alla utbildningsprogram skall finnas en plan för hur samverkan med det omgivande samhället ska realiseras. Syftet med detta är att förverkliga intentionerna i varumärkesstrategin genom att etablera långsiktiga samverkansformer med externa parter för att på så sätt skapa framtida kontaktytor för våra studenter. Under året har internationaliseringsarbetet främst präglats av att ta fram en internationaliseringspolicy och konsekvenserna av att avgifter införs. Grundutbildningsuppdraget fördelning i hås(helårsstudenter) Utbildningsområde LU NT SA Summa Totala antagna studenter till de svenska programmen ligger på motsvarande nivå som 2009 medan antagna studenter till de engelska programmen ökat. Att antalet internationella studenter ökat markant är troligtvis beroende på att 2010 är sista året innan avgifter kommer att införas. Akademin betraktar därför denna ökning som tillfällig. Ökningen har medfört påfrestningar för lärare med mycket stora grupper. I de uppföljningar som gjorts av programstudenter som startade hösten 2010 har det visat sig att det i genomsnitt varit ca 25 % som avslutat sin utbildning första terminen. Orsaker till detta är flera men den övervägande anledningen tycks vara att studenterna anser sig ha valt fel utbildningsprogram. Akademin kommer att fortsätta att analysera orsakerna. Ett växande problem som också uppmärksammats är studenter som inte klarar sina studier och därmed avslutar sina studier. HST har därför utarbetat ett program för studentuppföljning som genomförs en gång/årskurs. Syfte är att tidigt kunna identifiera och stödja studenter som hamnat efter i sina studier. Magisterprogrammen rekryterade bättre än tidigare år vilket beror på att antalet internationella studenter ökat markant. Magisterprogrammet i miljö- och hälsoskydd ställdes in på grund av för få sökande. 3

6 Antalet sökande till fristående kurser har minskat orsakerna till detta är dels att valen i programmen minskat varvid studenten inte längre behöver ansöka till kurser dels på en generell nedgång av antalet sökande. Nedgången har främst visat sig vid kurser som haft undervisning förlagd på kvällstid. Ämnet handelsrätt har påverkats av detta vikande underlag som resulterat i övertalig personal. För att motverka nedgången har ett arbete påbörjats med att utveckla fler distansutbildningar. Distanskurserna som erbjudits har genomgående fungerat bra med god studenttillströmning. Tyvärr saknas stöd för lärarna vid utveckling av webbaserade kurser. För att kunna fortsätta utvecklingen i den grad som är önskvärt krävs detta ett bättre stöd till lärarna vad gäller informations- och kommunikationsteknik. En utmaning som akademin stod inför 2010 var Högskoleverkets utvärderingar, dessa blev under året framflyttade till Uppdrag att utföra 2010: Att i god tid förbereda det arbete som kommer i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar under Några förberedelser är gjorda men i huvudsak avvaktar vi närmare direktiv från HSV. 2.1 Samhällsvetenskap och ekonomi Samhällsvetenskap och ekonomi är akademins största grundutbildningsområde. Programmen som gått under året är Beteendevetenskapliga programmet, Ekonomprogrammet med tre inriktningar, allmän, management, redovisning och revision, Samhällsvetarprogrammet, Internationella marknadsföringsprogrammet och det engelska programmet Internationell Buisness Management. Inom området har HST också deltagit i inriktningar på program hos andra akademier Lärarprogrammet historia, samhällskunskap, Innovationsprogrammet - psykologi, företagsekonomi samt det engelska programmet Analytical Finance. Under året har tre magisterutbildningar getts i arbetsliv, ledarskap och företagsekonomi. Två ettåriga engelska MIMA-program har också getts International Marketing och ITmanagement. Inom ekonomi har under året de två avdelningarna samlats under en gemensam avdelningschef vilket varit en fördel vid revideringen av ekonomprogrammet. Avdelningen har också tagit emot det större antal internationella studenter som kommit vilket medfört påfrestning för avdelningen med stora undervisningsgrupper. Arbetet med internationalisering och samverkan har skett via Svenska kandidatprogram, Internationell Marknadsföring, som har internationella dimensioner. Studenterna läser marknadsföring med internationell inriktning tidigt i programmet och det ingår även utlandsstudier i programmet. Här ges också några kurser på engelska i programmet för att sammanföra internationella och svenska studenter. Inom NordPlus-nätverket NordBiz erbjuds varje år en intensivkurs Nordic Baltic Perspectives on Marketing. Lärare inom ekonomi har under året undervisat vid internationella lärosäten i Schweitz, Tyskland, Frankrike, Finland och USA. Uppdrag till ekonomi utbildningarna för

7 - Utreda förutsättningarna för ekonomutbildningarna samt föreslå en långsiktig plan. I utredningen ingår att se över förutsättningarna för att behålla inriktningen ekologisk ekonomi/ hållbar utveckling I oktober lämnades till fakultetsnämnden förslag på reviderat ekonomprogram med start hösten Prioritera kompetensutveckling av befintliga lärare med avseende på ekonomutbildningarna. Två adjunkter har under året tilldelats kompetensutvecklingstid för meritering med sikte på licentiat examen. Några lärare har också fått riktad kompetensutveckling inom området. Inom den samhällsvetenskapliga avdelningen och psykologi avdelningen har arbetet fortsatt med utvecklingen av tidigare beslutad revidering av beteendevetenskapliga programmet. Under året har också samverkan och deltagandet i utbildningar med NT-sidan och ekonomisidan fördjupats och utvecklats. Mycket arbete har från samhällsvetenskapliga avdelningen lagts ned på ansökan om examensrätter i nya lärarutbildningen. Samverkan med det omgivande samhället har skett i olika former. Beteendevetenskapsliga programmet har ett referenspersonssystem för studenter. I ett referenspersonssystem erbjuds studenterna en referensperson som mentor inom den arbetsmarknad de utbildas för. Referenspersonerna kan även delta under olika moment av programmets kurser, exempelvis som gästföreläsare. Med referenspersonsystemet blidas också en naturlig kontakt mellan MDH och olika organisationer som ger möjligheter till utökat samarbete. Via Samhällsvetenskapliga programmet ingår avdelningen i Partnerskapsprojektet vars syfte är att skapa interna förutsättningar och arbetssätt för att långsiktigt förbättra näringslivskontakterna för samverkan och samproduktion i grundutbildningen, Verksamhetsförlagd utbildning (7,5hp) ingår som en obligatorisk del i det samhällsvetenskapliga programmet och har inom ramen för projektet utformats och utförts i dialog med externa parter. Syftet med den verksamhetsförlagda utbildningen är att på ett konkret sätt omsätta högskolans strategi om att vara en högskola som fokuserar på utbildningar som leder till jobb. Samverkan har också skett via personal från avdelningarna som aktivt deltagit i närområdet med föreläsningar, styrelsearbete och debatter. Några har också deltagit vid aktuella frågor som experter i media. Samhällsvetenskapliga avdelningen har en Facebook sida för marknadsföring. Uppdrag till samhällsvetenskap och psykologi för Utreda förutsättningarna för utbildning inom ämnena historia och statsvetenskap samt ta fram förslag på åtgärder. Under hösten har fakultetsnämnden antagit en reviderad utbildningsplan för Samhällsvetenskapliga programmet med start hösten Utveckla masterutbildning i Arbetslivsvetenskap. Arbetet har startat och kommer att slutföras under Prioritera kompetensutveckling för lärare inom didaktik Kompetensutvecklingen är framflyttad till särskilda medel för drift och löpande inköp för Datakällan Uppdraget har verkställts. 5

8 2.2 Naturvetenskap och teknik Inom naturvetenskap och teknik erbjöds sex grundutbildningsprogram hösten 2010, Energiingenjör, Civilingenjör i energisystem, Civilingenjör i industriell ekonomi Byggnadsingenjör, Civilingenjör i samhällsbyggnad samt Kandidatprogrammet i miljö- hälsaarbete. Fyra magisterprogram i erbjöds både på svenska och engelska Energioptimering för byggnader/energy optimization for Building, Uthålliga energisystem/sustainable Energy System, Kvalitet och processutveckling/quality in Process Technology och Miljö- och hälsoskydd. Inom miljövetenskap gavs också ett s.k. Joint Master Program: Inland Water Quality Assessment tillsammans med ett universitet i Madrid där studenterna växelläser mellan Sverige och Spanien. Uppdrag till naturvetenskap och teknik för Omstruktureringen förväntas innebära att programmen blir attraktivare och att studentantalet därmed ökar. Uppdraget är slutfört -Prioritera kompetensutveckling för lärare inom didaktik Kompetensutvecklingen är framflyttad till Hösten 2010 var det premiär för de helt nya eller reviderade programmen. Antalet antagna studenter till programmen ökade med ca 50% till stor del beroende på att utbudet ökat med ett nytt program Civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi och ett reviderat program, Kandidatprogrammet i miljö-hälsa-arbetet. Mycket arbete har under året lagts ner på kursutvecklingen inom programmen. Nya datasalar var klara inför höstterminsstart där nya och uppgraderade program installerats. Kvalitetssäkring har ingått som en del av arbetet där en genomgång skett så att kurser ligger i progression mot programmens mål. Alla programmen har också fått en större koppling till den forskning som bedrivs på HST och är väl anpassade för behovet av arbetskraft i samhället. Lärarprogrammet med inriktningen Naturvetenskap och teknik, tidigare år hade en fortsatt vikande efterfrågan. Under året har ett stort arbete lagts ner på ansökan om examensrätter i nya lärarutbildningen. Akademins deltagande i nuvarande förslag till ny lärarutbildning är reducerat i förhållande till nuvarande. Samverkan har utveckla inom ramen för Partnerskapsprojektet där ett mentorsprogram för Högskoleingenjörerna i energiteknik årskurs 2 påbörjats. Studenter har anlitats för att rekrytera mentorer från näringslivet. Samverkan sker också genom att ett flertal examensarbeten utförs i samarbete med företag och organisationer. Arbetet i branschråden har fortgått under året. Samarbeten har även ökat med andra akademier och inom akademin under året. Ett antal uppdragsutbildningar har också givits till närområdet. Internationaliseringsarbetet har främst bedrivits via det internationella master programmet med Spanien. En lärare har också undervisat på annat lärosäte i Grekland. I kompetensutvecklingssyfte besökt energiavdelningen nordens största biogasanläggning i Finland och högskolan i Wasa för att diskutera framtida samarbeten. Under året har det varit problematiskt att återbesätta anställningar efter pensionsavgångar. Det avser framför allt kompetenser inom specialistområden som är svåra att rekryterade. Idag har konsulter upphandlats för dessa nischer inom utbildningarna. 6

9 Sökande till program Antal Sökan de Söka nde Först a- hand Förstahandssökande per plats Antal sökan de 7 Sökand e Förstahand Förstahandssökande per plats Antal sökan de Sökan de första hand Första hands sökande per plats Beteendevet. prog , , ,94 Byggnadsingenjör , , ,98 samhällsteknik Civilingenjörsamhällsteknik/byg gnad , , ,47 Civilingenjör i energisystem Civilingenjör i industriell ekonomi Ekonomprogramm et-allmän inriktning Ekonomprogramm et redovisning och revision Ekonomprogramm et management Energi och miljöingenjörsamhällsteknik* Energiingenjörspro grammet Samhällsvetenskapl iga programmet Kandidatprogr miljö-hälsa-arbete Innovationsprogra mmet MTOinriktning - psykologi -företagsekonomi Lärarprogrammet inriktning naturvet/teknik Internationella marknadsförings programmet International Business Management -svensk ansökan -engelsk ansökan , , , , , , , , , , , , ,7 avslut , , , , ,6 2, ,2 1, , , , , , , , , , ,1 1,3

10 Sökande till 1-åriga påbyggnadsutbildningar hösten Antal sökande/första hand Antal sökande/första hand Antal sökande/första hand Magisterprogrammet i 53/39 93/38 106/72 ledarskap Magister i företagsekonomi 13/5 21/7 71/21 Magisterprogram i miljö- och 22/13 18/8 inställd hälsoskydd Magisterprogram i 62/39 49/34 arbetslivsvetenskap Magisterprogram i kvalitet i processteknik 123/16 Sökande till 1-åriga MIMA-program hösten Med inkomna dokument 2009 Antal Första Registrerade Med inkomna dokument 2010 Antal Första hand hösten2009 hand International Marketing IT Mangament Magisterprogram i energioptimering för byggnader/energy optimization for Buildings Registrerad hösten Magisterprogram i uthålliga energisystem/sustainable Energy System Registrerade studenter på bachelorprogram- International Business Management- Registrerade våren 2008 Registrerade hösten2008 Registrerade våren 2009 Registrerade hösten 2009 Registrerade våren 2010 Registrerade hösten 2010 årskull årskull Årskull Årskull Totalt

11 Rekrytering av s.k. free movers till våra utbildningsprogram går via den centrala rekryteringsgruppen. In- och utresande utbytesstudenter Inresande Utresande Inresande studenter på avtal inom EU följer inte ett specifikt utbildningsprogram utan läser kurser på engelska vid akademin inom t.ex. programmen International Business Management samt Analytical Finance. Antalet sökande till fristående kurser har under de senaste tre åren har varit relativt stabilt med en topp En av orsakerna till minskade antalet förstahandsökande är förändrade rutiner som innebär att programstudenter inte behöver söka alla kurser inom programmen. Generellt kan ändå konstateras att antalet sökande minskat under perioden. Ansökningar till fristående kurser Fristående kurs Hösten 2008 Våren 2009 Hösten 2009 Våren 2010 Hösten 2010 Antal sökande Förstahand Uppdragsutbildning Uppdragsutbildningen som är en del i samverkan med det omgivande samhället har under 2010 haft en omslutning på drygt miljonen och omfattat sju projekt fem på NT-sidan och två inom HS området. 9

12 3 Utbildning på forskarnivå Vid akademin bedrivs forskarutbildning inom 4 ämnen, Arbetslivsvetenskap, Bioteknik/Kemiteknik, Energi- & Miljöteknik samt Industriell ekonomi och organisation. Som ett led i den nationella avvecklingen av begreppet vetenskapsområde har MDH anmält ett antal forskarutbildningsområden där avsikten är att bedriva forskarutbildning framöver. Två av de anmälda områdena berör HST:s verksamhet: Miljö, Energi- och Resursoptimering (MERO) som omfattar forskarutbildningsämnena Energi- och miljöteknik (samt Tillämpad matematik som ligger på UKK). Industriell ekonomi, Arbetsliv & Styrning (INAS) som omfattar ämnena Industriell ekonomi och organisation samt Arbetslivsvetenskap. Som en effekt av den nya ordningen kommer vi framöver att få examinationsrätten prövad av högskoleverket. Högsta prioritet för ämnena har varit att kvalitetssäkra sin verksamhet genom goda rutiner för beslut om antagning och inför examinerande prövningar samt god handledning under utbildningens gång. Handledarkollegiernas roll har förtydligats i organisationen. Ämnet Bioteknik/Kemiteknik är under avveckling och HST har under året aktivt arbetat för att doktorander ska ges förutsättningar att avsluta sina utbildningar på ett för alla parter tillfredställande vis Totalt finns st doktorander antagna inom de forskarutbildningsämnen som HST står värd för. Dessa fördelar sig på följande sätt inom respektive ämnen: Totalt antagna doktorander vid HST inom respektive forskarutbildningsämne samt fördelning av antal kvinnor och män Antal registrerade doktorander Män Kvinnor Total Män Kvinnor Total Arbetslivsvetenskap Energi- & miljöteknik Industriell ekonomi och organisation Bioteknik/Kemiteknik Totalt HST Antagna Arbetslivsvetenskap Energi- & miljöteknik Industriell ekonomi och organisation Totalt HST

13 Antalet doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser under Antal doktorsavhandlingar 2009 Män Kvinnor Totalt Arbetslivsvetenskap Energi- & miljöteknik Industriell ekonomi och organisation Bioteknik/Kemiteknik Totalt HST Antal Lic-uppsatser 2009 Arbetslivsvetenskap Energi- & miljöteknik Industriell ekonomi och organisation Bioteknik/Kemiteknik Totalt HST

14 4 Forskning Akademin är högskolans näst största akademi när det gäller omslutningen inom forskningen med drygt 42 miljoner kronor. Forskningsfinansieringen utgörs till 40% av fakultetsanslag, 52% av sökta bidrag och 8% genom uppdrag. HST är fortsatt värdakademi för två profilområden; Process- och resursoptimering (PRO), samt Hållbart arbetsliv och styrning (HAS). Under året har båda profilerna utvecklats vidare i sitt arbetat med att konsolidera och fokusera sin verksamhetsinriktning. Samverkan med externa aktörer är för forskningen naturlig och väl utvecklad. Forskningen bedrivs genom ett flertal nationella forskningsprojekt i samarbete med näringsliv och offentlig förvaltning och ett antal internationella projekt(eu) med främst europeiska parter, universitet, företag och organisationer. Samverkan sker också via ett antal industridoktorander (ca 30) Akademin har också två projekt vars syfte är att vara nätverksskapande CLEAN-projektet som samarbetar med en rad företag inom miljöteknikområdet, Akademin deltar också som part i Automation region projektet. 4.1 Process- och resursoptimering Forskningsprofilen Process- och resursoptimering (PRO) bedriver forskning inom områdena processeffektivisering, processutveckling, energi- och laststyrning, miljö och risk samt miljömanagement och kommunikation. Inom PRO finns en gedigen kompetens inom områdena processmodellering och simulering med fokus på hur modellerna skall användas för diagnostik, beslutsstöd och optimering. Dessutom är miljöteknik ett område på frammarsch. Inom PRO har det under året rekryterats en ny professor i energiteknik. Miljön har varit fortsatt framgångsrik i sina ansökningar om externa projektanslag, framför allt inom området energimarknader. Under året har också en ny nod inom samhällskontraktet med fokus på hållbar utveckling inom energiområdet initierats tillsammans med Västerås och Eskilstuna stad. Diskussion har förts med KTH om att kunna bli en associerad partner inom InnoEnergy, ett av EU:s Knowledge & Innovation Communitys. PRO har för avsikt att ändra namnet på profilen till MERO (Miljö, Energi- och Resursoptimering En stor del av forskningen inom PRO är av s.k. samproduktionskaraktär och sker i nära samarbete med privata och offentliga aktörer. Ett mått på detta är bl.a. de årliga forskningsbidrag som profilen får av Mälarenergi, Eskilstuna energi och miljö samt VAFAB. PRO är en forskningsprofil som på ett mycket konkret sätt befinner sig i kärnan av de strategier gällande samproduktion som uttrycks i högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi. 12

15 4.2 Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning Inom HAS har det rekryterats en professor inom industriell förnyelse med inriktning mot marknadsföring. Samtidigt har 3 professorer inom profilen sökt sig till andra lärosäten vilket skapar ett utrymme för ytterligare rekrytering av forskningskompetens. Som ett led i att ytterligare konsolidera verksamheten har inriktningen på den nya kompetensen diskuterats under hösten, utlysningar går ut i början på Under året har profilen förstärkts av en gästprofessor från Leipzigs universitet, Gisela Mohr som innehaft Alva Myrdahlprofessuren. HAS har för avsikt att ändra namnet på profilen till INAS (Industriell ekonomi, Arbetsliv & Styrning). Inom HAS har ett särskilt stort arbete har lagts ned på att under året skapa en gemensam identitet bland forskarna som ingår i HAS. Kärnan i verksamheten är dels arbetslivsforskning som belyses ur bland annat ett hållbarhetsoch styrningsperspektiv dels industriell ekonomi och organisation. Under året har mycket arbete lagts på att försöka integrera de olika ämnena i HAS. En stor del i detta har rört utarbetandet av det s.k. HAS-dokumentet som är en programförklaring vilken beskriver inriktningarna inom profilen. Det är viktigt att poängtera att arbetet med att formera HAS ännu ej är avslutat. Fortfarande återstår att integrera industriell ekonomi och organisation i HAS. Arbetet med detta blir en utmaning under nästkommande år. 13

16 5 Arbetsmiljö Uppdrag att genomföra för Implementering av handlingsplanen för arbetsmiljö - utse en kommitté för arbetsmiljöarbetet -informationsspridning, månadsbrev/hst-novitas, frukostmöten -uppbyggnad av intranät -Översyn av organisationen avseende roller, ansvarsfördelningar, beslutsnivåer Under 2010 har ett stort arbete lagts ner på att verkställa punkterna i den handlingsplan för arbetsmiljöarbetet som fastställdes i februari månad. Handlingsplanens huvudpunkter var -Tydliggör och kommunicera organisationsstrukturen, delegation och rollfördelning inom HST. -Identifiera beslutsnivåer och typer av beslut -Se över den rådande organisationen av HST -Uppbyggnad av ett intranät för akademin där all dokumentation och aktuell information kan samlas nyhetsbrev -frukostmöten -HST kommittén där avdelningarna utser kandidater De gemensamma upptaktsdagar i Tällberg hade som huvudrubrik medarbetarskap. Där frågan diskuterades ur olika perspektiv. Efter upptaktsmötet har ett arbete pågått med att se över organisationen, ansvarsfördelningar och roller. Förslaget har vid flera tillfället remissats till avdelningarna och kommer att fastställas under

17 6 Kommentar till ekonomiskt utfall Akademin har under tre år bedrivit ett kontinuerligt och slitsamt arbete med att minska kostnaderna. Akademins totala kostnader har (inkluderat avvecklingskostnader för IBK) minskat med 25 miljoner kronor från 202,7 miljoner kronor i bokslut 2008 till 177,3 miljoner kronor i bokslut Intäkterna har under samma period ökat från 172 miljoner till 179 miljoner. Intäktsökningen beror på att flera studenter antagits till vår grundutbildning vilket medfört en ökning av antalet hås med 166 sedan Forskningens omslutning har under perioden legat på ungefär samma nivå. Personalkostnaderna som är en stor post har under perioden 2008 till 2010 minskat till drygt 90 miljoner kronor från 112 miljoner kronor. Grundutbildningen redovisar ett överskott på tkr exkl avvecklingskostnaderna från fd IBK. I relation till 2009 har intäkterna i grundutbildningen ökat med 6 miljoner kronor. Det glädjande är att akademins kostnader under året inte galopperat iväg utan ligger kvar på nivån 128 miljoner. Detta har medfört att grundutbildningens underskott sedan tidigare år har vänt till ett positivt resultat. Akademin har tilldelats 8 miljoner i strategiska medel som stöd vilket också bidraget till det positiva resultatet. Helt ekonomiskt självbärande inom grundutbildningen är akademin inte ännu. Ungefär hälften av överskottet beror på att semesterlöneskulden minskat med tkr andra hälften på att flera studenter främst utländska under året valt våra utbildningar och intäkterna därmed ökat. Forskningen redovisar ett överskott på tkr. exkl avvecklingskostnaderna från fd IBK. Båda forskningsprofilerna redovisar ett överskott på sina anslagsmedel. INAS överskott beror på att det under året är professorer som slutat eller varit tjänstlediga och att doktorandanställningar tillsatts senare än beräknat. En tillsättning av en professur avbröts som var budgeterad för året. Medfinansieringen har också varit mindre än beräknat då projekt flyttats till andra lärosäten och att det stora Drivkraftprojektet avslutades under våren. MEROs överskott beror på i stor utsträckning på att man varit lyckosam när det gällt beviljandet av externa medel i slutet av året. Professorer och doktorander som tidigare budgeterats inom anslaget har därför finansierats via externa medel. Projekt med fram flyttat statdatum har också inneburit att medfinansieringen blivit mindre än beräknat. Omslutningen av externa intäkter inom forskningen omfattar 28 miljoner kronor. I relation till 2009 då omslutningen var 30 miljoner kronor har en minskning skett med 2 miljoner kronor. Förklaringarna finns bl.a. i att projekt flyttas till andra lärosäten, avslutats tidigare än beräknats eller inte kommit igång som beräknats. Under slutet av året har flera nya projekt beviljats medel som kommer att bidra till att behålla nivån framöver. Akademigemensamma kostnader har i relation till 2009 minskat med 2 miljoner kronor från 25 miljoner till 23 miljoner kronor. Minskningen avser driftskostnader. Avvecklingskostnader från IBK uppgår i årets bokslut till 5,7 miljoner kronor. Till 2011 kommer enbart en mindre del att kvarstå. 15

18 Den nya redovisningsmodellen för OH-kostnader som har tillämpats sedan 2008 där OHglappet för forskningsprojekt skall belasta fakultetsanslaget har utvecklats enligt nedanstående tabell Medfinansierad OHkostnad MKR MKR MKR fakultetsanslag % av fakultetsanslaget Sammanfattningsvis ses årets positivare resultat som ett steg framåt för akademin. 16

19 SAMMANSTÄLLNING inkl avvecklingskostnader BALANSRÄKNING RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING UB Eget kapital IB Oförbrukade medel Summa kostnader Intäkter (bokförda inkomster + periodisering av oförbr bidrag) Årets kapitalförändring (+:negativ/ -:positiv) Eget kapital UB Oförbrukade medel UB 1. GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTB ANSLAGSFINANSIERAD VERKSAMHET, 31x 0,00 0, , , , ,25 0,00 AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET, 32x 0,00 0, , , , ,68 0,00 BIDRAGSFINANSIERAD VERKSAMHET, 33x 0, , , ,83 0,00 0, ,45 SUMMA GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTB 0, , , , , , ,45 2. FORSKNING/FORSKARUTBILDNING ANSLAGSFINANSIERAD VERKSAMHET, 41x ,50 0, , , , ,11 0,00 AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET, 42x 0, , , , , , ,08 BIDRAGSFINANSIERAD VERKSAMHET, 43x 0, , , ,73 0,00 0, ,15 SUMMA FORSKNING/FORSKARUTB , , , , , , ,23 3. AKADEMIGEM FUNKTIONER , ,11 0,00 TOTALT , , , , , , ,68 1