VERKSAMHETSBERÄTTELSE. Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling

Transkript

1 2011 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling

2 Innehåll 1 Kvalitetsarbete Internationalisering Samverkan och samproduktion Utbildning på grund- och avancerad nivå Utbildning på forskarnivå Forskning Anställda Kommentarer till bokslut

3 1 Kvalitetsarbete Akademins mål 2011 var att Höja kvalitén i utbildningarna Aktiviteter 2011 Stärka forskningsanknytningen i grundutbildningen. Stärka den akademiska kompetensen genom att öka antalet disputerade inom områdena ekonomi och teknik. Kompetensutveckling inom informations- och kommunikationsteknik området. Arbeta med definition och innebörd av begreppet contact hours kontakt timmar för att kunna synliggöra och öka studenters kontakttid med lärare. Studentuppföljning skall genomföras en gång per årskurs. Det är av största vikt att tillhandahålla goda utbildningsmiljöer för både studenter, lärare och forskare. En kvalitetshöjande åtgärd är att stärka forskningsanknytningen i grundutbildningen, ansvaret för undervisning på avancerad nivå åligger i huvudsak professorerna. Grundutbildning ingår idag därför som en del av en professors arbetsuppgifter. Som ett exempel på forskningsanknytning av utbildningen är att vid revideringen av kurserna i civilingenjörsprogrammen utvecklades, de sista två åren i utbildningen, med avseende på att knyta an till forskningsområdena. Forskningsanknytningen av kurser på grundnivå görs genom att integrera moment i kurserna som berör akademins forskningsområden. Arbetet med att höja kvaliteten i våra utbildningar pågår ständigt. Kvalitetssäkringen av utbildningarna sker genom kontinuerliga program- och kursutvärderingar. Under maj månad anordnade akademirådet en utvärderingsdag där programsamordnarna redogjorde för resultatet av årets programutvärderingar. I avdelningarnas lärarlag diskuteras kontinuerligt kurser med avseende på innehåll, undervisningsmoment, progression, placering i program etc. Under året har kursplanegruppen avvecklats och ersatts med expertkunnig person på nya examensordningen. För att höja kvalitén i kursplanearbetet har också avdelningscheferna och kursansvariga utbildats i hur kursplaner skrivs med avseende på progression inom ämnet och kopplat till programmål och examensmål. Det nya ekonomprogrammet skall samtliga kurser ha inslag av affärssystem och projektledning, allt för att ge praktiska inslag och bidra till både ökat intresse från studenterna, men även för studenternas anställningsbarhet. Omarbetning har också skett av innehållet i kurserna till mera praktiska tillämpningar i syfte att ge studenterna mer kunskaper i att hantera och analysera olika typer av data. Den pedagogiska idén för nya ekonomprogrammet, med fler uppgifter och inlämningar och seminarier, har fungerat bra så också integrationen av vetenskaplig metod från programmets första termin. Arbetet med den fortsatta utvecklingen av ekonomprogrammet fortgår i lärarlag. Under 2011 har resurser avsatts för utveckling av de nätbaserade utbildningarna (distansutbildningar). En grupp lärare inom ekonomiområdet har arbetat med 2

4 frågan. Syftet är att ge kurserna en kvalitetshöjning framför allt när det gäller pedagogik och teknik samt att skapa en modell för att tydliggöra progressionen mellan olika nivåer inom kurserna. Tanken är att modellen ska vara ett stöd för kursutveckling både i nuvarande och kommande utbildningar. Gruppens arbete har bl a bestått av diskussionsmöten, utbildning i Adobe Connect och inspirerande studiebesök hos kollegor på Dalarnas högskola och Högskolan i Gävle. Utvecklingsarbetet fortsätter. Akademin har främst inom områdena teknik och ekonomi behov av att stärka den akademiska kompetensen och öka antalet disputerade lärare. Två adjunkter har beviljats kompetensutvecklingsmedel för licentiandexamen inom energimarknader (teknik och ekonomi). Under året har ett flertal annonseringar av lektorat gjorts. I energiteknik har en lektor tillsatts och en adjunkt har disputerat. I byggnadsteknik har inte någon visat intresse för tjänsterna. Akademisk kompetens till ämnet är ett utbrett och känt problem i landet. Under hösten påbörjades rekryteringar av två lektorat i miljöteknik och ett i redovisning vilka förväntas tillsättas under våren. Studentuppföljning har, enligt en plan för kontinuerliga studentuppföljningar, genomförts av studievägledarna. Detta arbete kan utvecklas mer. Akademins studenter är en väldigt heterogen grupp där många lyckas bra med studierna men det finns även ett antal studenter som kommer att ha svårt att nå fram till en examen. Under året har inom energiutbildningarna gjorts en särskild satsning på uppföljning av gamla studenter som idag är yrkesverksamma. Svarsfrekvensen kunde ha varit bättre med en övervägande del av de som svarat anser att det har varit en bra och relevant utbildning som de har haft nytta av i sitt arbete. Genomströmningssiffror/program Höstterminen 2011 studenter i termin 3 och termin 6 Program Studenter kvar i Studenter kvar i % termin3 % termin6 Beteendevetenskapliga Byggnadsingenjör Civilingenjör Samhällsbyggnad Civilingenjör Energisystem 85 * Civilingenjör indust ekonomi 76 * Högskoleingenjör energi Ekonomi IBM Internationella marknadsför Miljövetenskap 86 * Samhällsvetenskapliga *nystartade program finns ännu ingen termin 6 3

5 2 Internationalisering Akademins mål 2011 var att Fördjupa samarbeten med utländska lärosäten Aktiviteter 2011 Under 2011 skall en policy och plan tas fram för akademins internationella arbete Antalet in- och utresande utbytesstudenter skall öka med 10 % år 2011 jämfört med år Se över gällande avtal och fördjupa samarbetet med strategiska partners inom EU/EES Påbörja ett arbete för att förstärka samarbeten utanför EU/EES Inom grundutbildningen var den stora händelsen under året avgiftsbeläggningen av studenter utanför EU/EES. Akademin har sedan tidigare många internationella studenter och befarande att påverkan skulle bli stor på de engelskspråkiga programmen. Erfarenheterna från höstens antagning var att söktrycket som helhet sjönk men att det inte i någon större omfattning har påverkat rekryteringen till programmen som uppfyllt sina rekryteringsmål. Betalande studenter/program 2011 Program Antal Internationell Business 8 Management Energy Optimization for 1 Buildnings International Marketing 9 Totalt 18 Av ovanstående betalande studenter har två studenter beviljats stipendier och fyra studenter har beviljats anstånd med studiestart. Ett arbete har påbörjats med att ta fram en internationaliserings policy för akademin som framledes kommer att integreras i VP-arbetet. Akademin är värd för bachelor programmet International Business Management (IBM) och magisterprogrammen International Marketing(IM), Energy opitimization for Buildings(EOB), Sustainable Energy System (EES) Process and Resourse Optimization (PRO), IT-Management samt masterprogrammet Inland Water Quality Assement( IWQA ). IT-Management och Process and Resource Optimization ställdes in hösten

6 Internationella program studenter 2011 VT11 HT TERMIN genom T T PROGRAM snitt IBM IM EOB EES IWQA PRO IT-manag TOTALT Under året har diskussionerna fördjupats med universitet Groningen i Nederländerna om att utveckla en gemensam masterutbildning i International Marketing Management. Akademin bedriver för närvande en masterutbildning, IWQA, i samarbetet med ett universitet Autonoma i Madrid samt ett Erasmusprogram i samarbete med Dresden. Under året nyutvecklades masterutbildning i Sustainable Energy System från en ettårig magisterutbildning till en tvåårig master. Programmet riktar sig främst till internationella studenter och då i första hand från Europa. Studenterna i civilingenjörsutbildningen i Energisystem erbjuds möjligheter till utlandsstudier under höstterminen i årskurs 4 med stor valbarhet utan att detta påverkar examenskraven. Akademin deltar aktivt i internationella nätverk där Nordplus nätverket Nordbiz är det mest framgångsrika. Nätverket har varit aktivt i 15 år och har under dessa år utvecklat double degree program samt två populära intensivkurser. För läsåret 2011/2012 tilldelades nätverket Euro. Ett intensivt studentutbyte sker varje år där studenter läser en eller två terminer vid något av lärosätena inom nätverket. Under våren 2011 tog MDH emot fyra studenter för reguljärt utbyte samt 18 studenter till intensivkursen. Under hösten 2011 har MDH taget emot två studenter och skickat tre studenter på reguljärt utbyte. MDH är det lärosäte som tar emot flest studenter inom nätverket. Inom NordBiz arrangerade akademin under våren 2011 intensivkursen Business Strategies for Sustainable Development. Kursen gavs för första gången och 23 studenter och sju lärare träffades under nio intensiva dagar i april för grupparbeten, företagsbesök och gästföreläsningar. I kursen samarbetade studenterna med ABB där de fick ett real-time-case från ABB att lösa. Tre personer från ABB var mentorer till varje projektgrupp. Kursen blev mycket framgångsrik och ABB var mycket imponerade av vad studenterna kunde åstadkomma på kort tid. Den andra intensivkursen inom NordBiz -Nordic Baltic Perspectives on Marketing telecommunications gavs under 10 dagar i Tallin där 35 studenter och sju lärare från 5

7 sju olika länder/lärosäten träffades. Kursen startar på hemmauniversitetet, där studenterna får lösa olika uppgifter. Därefter träffas de och delas in i multikulturella grupper för att jobba med uppgiften i ett projekt. En ERASMUSkurs har utarbetats och genomförts Shaping Healthy Work in Future i ett svensk-tysk-finskt samarbete med universiteten i Leipzig, Tampere och Jyväskylä. Kursen gavs i Leipzig och från Sverige deltog 12 studenter på avancerad nivå, inkluderande 3 doktorander i intensivkursen som omfattande 2 veckor. Tre psykologilärare deltog i undervisningen i kursen. Som en fortsättning av detta samarbete inviterades en av lärarna från Leipzig som gästföreläsare och undervisade på kursen Leadership Development and Communication. Utbytesavtal har ingåtts med universitetet i Leipzig. Inresande utbytesstudenter INRESANDE VT11 HT Erasmus Bilateral ISEP Nordplus TOTALT Utresande utbytesstudenter UTRESANDE VT11 HT Erasmus Bilateral ISEP Nordplus TOTALT In- och utresande utbytesstudenter Inresande Utresande Ökning av inresande studenter är knappt 3 %mellan 2010 och 2011 medan under samma period har utresande studenter minskat med 18%. Över tid har intresset för studier utomlands kraftigt varierat hos de svenska studenterna. Den internationella rörligheten bland lärarna kunde vara större. En lärare inom ekonomisidan forskade under första halvåret vid University of Richmonds,Robins 6

8 School of Business, en annan undervisar varje år vid Fachhochshule Vorarlberg, Dorbin i kursen Service Marketing. Forskningen inom profilen MERO har ett stort och utbrett nätverk med samarbetspartner över hela världen. Forsknings samarbeten i form av gemensamma projekt finns med Kina, Sydafrika, Moçambique, Colombia, England, Bolivia, Ungern, Japan samt med de baltiska länderna. Forskare och doktorander inom MERO har deltagit och presenterat paper på ett antal internationella konferenser under Nämnas kan World Renewable Energi Conference i Indien där professor Erik Dahlquist var keynote speaker. Likaså vara han och professor Jinyue Yan keynote speakers på International Energi Green Conference i Turkiet. MERO har också varit representerade på FN;s klimatkonferens i Durban och på SAUPEC konferensen i Cap Town. MERO arrangerade också årets SIMS-konferensen (Scandinavian Simulation and Modelling Conference) i Sverige. Under året arrangerade MERO en resa till Kina för att studera biogas. I resan deltog ett 40-tal personer bl.a. från energibolag, ABB, Energimyndigheten, IVA och lärosätena SLU, LIU och LTH. Inom forskningsprofilen INAS finns samarbeten med Tyskland, Kina och Etiopien. För Indek-gruppen presenterades ett paper på International Marketing and Purchasing (IMP) Conference i Glasgow. 7

9 3 Samverkan och samproduktion Akademins mål 2011 var att Fördjupa samverkan med omgivande samhälle Aktivitet 2011 Mentorsprogram eller motsvarande tas nu fram för de tekniska och naturvetenskapliga utbildningarna samt ekonomutbildningarna. För alla utbildningsprogram skall finnas en plan för hur samverkan med det omgivande samhället skall realiseras. nationella och internationella konferenser organiseras inom prioriterade områden Inom grundutbildningen sker mycket av samarbetet med det omgivande samhället via branschråd, externa föreläsare i kurser och studiebesök. Teknikutbildningarna har lång erfarenhet av branschråd medan det under året har utformats ett gemensamt branschråd för beteendevetenskapliga, samhällsvetenskapliga, arbetslivs- och ledarskapsprogrammen. Ett branschråd är under utveckling för ekonomprogrammen. I branschråden diskutera bl.a. frågor som näringslivets syn på vad studenten förväntas kunna efter avslutat utbildning. Samhällsvetenskapliga programmets verksamhetsförlagda utbildning har fungerat som planerat. Referenspersonsystemet inom beteendevetenskapliga programmet har fått en nystart. Mentorsprogram erbjuds studenter, från första året, inom energiutbildningarna. Cirka en femtedel av studenterna nappade på erbjudandet. Programmet har än så länge varit väldigt uppskattat av de studenter som deltar. Kontakter utanför högskolan sker också genom att flera lärare engagerats för enstaka föreläsningar inom olika organisationer (såväl offentlig som privat verksamhet). Populärföreläsningar på gymnasieskolor är en annan aktivitet inom området. Under 2011 genomfördes endast en uppdragsutbildning Diplomerad solskyddstekniker-. Nationella byggkonferensen med 52 deltagare anordnades av MDH. Inom forskningen bedrivs många projekt i direkt samproduktion med parter från näringsliv och offentlig sektor. Forskningsprofilen MERO har ett långsiktigt samproducerande arbete i form av gemensamma projekt med regionens energibolag, Mälarenergi, Eskilstuna Energi och Miljö, VAFAB och Sala-Heby Energi. Inom MERO bedrivs samproduktion med lärosätena SLU, UU, LMU, LTU, LIU, KTH och som forsknings samfinansiärer i projekt finns ett 30-tal företag såsom ABB, MIMER, Länsstyrelsen, IVT-värmepumpar, SL, NCC, SolarIT, Riksbyggen, Eksjöhus med flera. INAS har samarbeten med regionens kommunerna som bl.a. resulterat i en kommun licentiand. Samarbeten finns också med lärosätena GU, SU, UMU. 8

10 4 Utbildning på grund- och avancerad nivå Akademins mål 2011 var att Behålla nuvarande grundutbildningsprogram och koncentrera utbildningar på avancerad nivå Aktiviteter 2011 Samtliga beslut om att inrätta, revidera och avveckla program och kurser skall baseras på en strategisk analys som bl.a. innefattar bedömningar av rekryteringspotential, kvalitet och arbetsmarknadsanknytning. Antalet kurser på grundnivå med färre än tio registrerade studenter skall särskilt granskas. Utveckla inom energiteknik en tvåårig internationell master Utveckla distansutbildningar för att nå nya målgrupper Under 2011 skall en kommunikationsplan tas fram för studentrekrytering Antalet distanskurser skall öka med 10 % inom samhällssidan. Organisationen för kvalitets- och driftsfrågor i distansutbildningar skall diskuteras. Under 2011 har akademins ämnen företagsekonom, psykologi, sociologi, nationalekonomi, statsvetenskap och arbetslivsvetenskap kvalitets granskats i den nationella kvalitetsutvärderingen av HSV. Resultatet av utvärderingarna har ännu inte presenterats. Under året har också ett stort arbete lagts ner på att ta ett helhetsgrepp om utbildningsplaneringsprocessen. Utbildningsråd och programråd har bildats för att få en transparant och välförankrad utbildningsprocess inför behandlingen utbildningsärenden i akademirådet. Utbildningsrådet består av utbildningsledare, avdelningschefer, studieadministratör och studievägledare. Varje program ska ha ett programråd där alla aktuella frågor för programmet diskuteras. Avdelningschef, programsamordnare, ämnesföreträdare, kursansvariga, studievägledare, studentrepresentanter ingår i programrådet. Rollfördelningen i utbildningsfrågor mellan avdelningschef, programsamordnare och studievägledare har tydliggjorts. Ett gemensamt internat anordnades under hösten för att förankra rollerna. HST är den akademi som har det största grundutbildningsuppdraget med 34,5% av totala antalet hås på MDH. Närmare 83 % av grundutbildningsverksamheten tillhör de samhällsvetenskapliga utbildningarna där ekonomiutbildningarna utgör hela 55 %. 17% utgörs av teknik och naturvetenskapliga utbildningar. Grundutbildningsverksamheten utgörs på grundnivå till 58 % av kurser inom utbildningsprogram och 31 % fristående kurser. 11 % av verksamheten är utbildning på avancerad nivå. 9

11 Grundutbildningsuppdraget fördelning i hås(helårsstudenter) Utbildningsområde LU NT SA Summa Grundutbildningsuppdraget/ort Program/hås Fristående kurs/hås Totalt % Västerås Eskilstuna Utbildningsutbudet för grundutbildningsprogrammen har inte förändrats under Fokus har varit på att modernisera programmen där det under året lagts ner mycket arbete på att omarbeta och sjösatta ett förändrat ekonomiprogram. Rekryteringen till det nya ekonomprogrammet har både i Västerås och Eskilstuna gått över förväntan då betygsmedelvärdena vid antagningen höjts väsentligt. För de tekniska programmen har arbetet fortsatt med utveckling av kurser i de nya programmen för att uppnå en tydligare profilering av energi och byggnadsutbildningarna. En översyn av utbildningar på avancerad nivå resulterade i att magisterutbildningarna i arbetslivsvetenskap och ledarskap sammanförs till ett gemensamt program: Ledarskaps- och arbetslivsmagisterprogrammet. Utbudet av utbildningar på avancerad nivå har minskat då två program ställts in magisterutbildningen i IT-Managment och magisterprogram i kvalitet i processteknik. Från hösten 2011 ges inte längre lärarutbildningens inriktning naturvetenskap och teknik på akademin. Nämnden har under året godkänt inrättande av två nya masterutbildningar i hållbara energisystem och mark och vattenteknik med start Antalet sökande till akademins utbildningsprogram har från 2010 har ökat med 5%.Den största ökningen finns inom teknikutbildningarna samt det populära Internationella marknadsföringsprogrammet. Det glädjande är också att antalet förstahands-sökande har ökat med hela 15% även här står Internationella marknadsföringsprogrammet för den största ökningen. Ökade satsningar på studentrekrytering och ett mera strategiskt rekryteringsarbete, bildandet av en rekryteringskommitté, har bidragit till de positiva söktalen. 10

12 Sökande till program Antal sökande Antal sökande Antal sökande Förstahand /plats Förstahand /plats Förstahand /plats Beteendevet , , ,9 Byggnadsingenjö , , ,2 Civilingenjör samhällsbyggnad , , ,5 Civilingenjör i energisystem , ,4 Civilingenjör industriell ekon , ,0 Ekonomprogram , , ,3 Energiingenjör , , ,6 Samhällsvetensk , , ,8 Kandidatprogr miljö , ,9 IMTOinriktningpsykologiföretagsekonomi ,2 1, , ,8 1,2 Internationella marknadsför.pro , , ,5 Interna.Business Management- svensk ansökan engelsk ansökan , , ,8 11

13 Magisterprogrammet i arbetslivsvetenskap har totalt låga sökande tal som resulterat i en ny utbildning från hösten Antalet sökande till engelskspråkiga magisterutbildningar har, vid införandet av studieavgifter 2011, markant minskat däremot har rekryteringsmålen för programmen kunna uppnås vilket är glädjande. Sökande till 1-åriga påbyggnadsutbildningar och magisterprogram Antal sökande/ första hand Antal sökande/ första hand Antal sökande/ första hand Magister i ledarskap 93/38 106/72 106/82 Magister i företagsekon 21/7 71/21 62/30 Magiste arbetslivsvet 62/39 49/34 48/27 International Marketing engelsk ansökan svensk ansökan 635/ / /64 70/11 Energy optimization for Buildings engelsk ansökan svensk ansökan Sustainable Energy System engelsk ansökan svensk ansökan 51/7 107/17 111/18 200/32 49/0 11/3 70/0 3/1 Sökande till fristående kurs har legat på en jämn nivå under de senaste åren. I de nya utbildningsprogrammen har antalet valbara kurser minskat vilket ger direkt utslag på att antalet sökande till fristående kurs också minskar. Ansökningar till fristående kurser Fristående kurs Våren 2009 Hösten 2009 Våren 2010 Hösten 2010 Våren 2011 Hösten 2011 Antal sökande Förstahand

14 Akademins mål att utveckla distansutbildningar för att nå nya målgrupper har under 2011 inte ännu resulterat i en ökning av distansstudenter. De gjorda satsningarna 2011 förväntas ge resultat Antal hås i distansutbildningar Teknik Ekonomi/psykologi Utfärdade examina 2011 enligt gamla och nya examensordningen samhällsvetenskap Utfärdade examina 2011 enligt gamla och nya examensordningen teknik Ämne Fil.kandidat Ekon.kandidat Fil.magister Ekon.magister Företagsekonomi Mijöveten 6 skap Ledarskap 6 Arbetslivs 5 vetenskap Sociologi 41 1 Statsveten 11 skap Psykologi 62 4 Kemi/ 2 7 kemitekn Nationalekonomi 21 Miljö- och 5 hälsoskyd ITekonomi 2 19 Informati 8 3 Historia 1 Totalt Ämne Tekn. kandidat Tekn. magister Högskoleingenjör Civilingenjörsexamen Byggteknik Energiteknik Samhällstekn 6 Kemiteknik 3 5 Totalt Inom civilingenjörsutbildningar gavs tidigare endast ett program i samhällsteknik. 13

15 5 Utbildning på forskarnivå Vid akademin bedrivs utbildning på forskarnivå inom tre ämnen: Energi- och Miljöteknik, Industriell Ekonomi och Organisation, samt Arbetslivsvetenskap. Gemensamt för samtliga ämnen är behovet av en tillräcklig volym och kvalitetssäkring för att klara kommande examensrättsprövningar. Samtliga ämnen har under året arbetat upp rutiner och arbetsformer för frågor kring antagning, uppföljning och examination. Antalet doktorander antagna i forskarutbildningsämne Antalet registrerade Män Kvinnor Total Män Kvinnor Total doktorander Arbetslivsvetenskap Energi och miljöteknik Industriell ekonomi och organisation Kemiteknik Totalt Miljö, Energi och ResursOptimering MERO Mål inför disputationer och 4 lic-examinationer Utöka antalet huvudhandledare Rekrytera sex doktorander Forskarutbildningen inom MERO, under 2011, har arbetat med att förtydliga handledarkollegiets roll. Kollegiet sammanträder minst 3 ggr per termin och behandlar alla ärenden som berör kvalitetssäkring av utbildningen för ämnets doktorander. Ämnets behov av att utöka antalet tillgängliga huvudhandledare och bredden på deras kompetens har delvis tillgodosetts genom att en lektor befordrats till docent och en ytterligare en docentansökan finns inlämnad. Ämnet har idag ett stort antal doktorander som av olika anledningar haft låg eller ingen aktivitet under de senaste åren. Ett arbete har påbörjats för att aktivera dessa doktorander återupptar och slutför sina utbildningar eller i värsta fall avbryter sina studier. För att kunna bibehålla en nivå om minst helårsdoktorander har under året rekryterats 9 nya doktorander. Doktoranderna finansieras helt av medel från externa projekt. Rekryteringen av de nya doktoranderna har skett både nationellt och internationellt, från Italien, Iran, Lettland, Colombia och Nigeria. Ämnet präglas aven stimulerande internationell miljö. Under året har 4 doktorander disputerat och 3 avlagt lic.examen. 14

16 Industriell ekonomi, Arbetsliv och Styrning INAS Industriell ekonomi och organisation Indek Mål inför 2011 rekrytera två doktorander med extern finansiering 7 disputationer För ämnet är det prioriterat att öka rekryteringen av nya doktorander. Ett akademi övergripande handledarkollegium lett av en ordförande har sammanträtt vid 2 tillfällen under Kollegiets har framförallt arbetat med att fastställa rutiner för sitt eget arbete och arbetat med studieuppföljning av befintliga doktorander. Fram tills nu har tillgången på huvudhandledare inom ämnet varit tillfredställande. Under 2011 har doktorandanställningar annonserats och två sökande anmälde sitt intresse. Båda avböjde anställning. Under året har 4 doktorander disputerat. Inom ämnet finns idag 17 aktiva doktorander, varav två är antagna till lic.examen, verksamma vid både HST (13) och IDT.(4). 6 doktorander har studieuppehåll eller avbrutit studierna men är kvar i forskarutbildningen. Arbetslivsvetenskap Mål inför 2011 rekrytera två doktorander med extern finansiering Arbetslivsvetenskap är fortfarande ett ämne under uppbyggnad. Tillgången på handledarkompetens har hittills varit god. Fortsatt rekrytering av doktorander finansierade av externa anslag är nödvändigt för att bygga upp en forskningsmiljö som klarar kommande examensrättsprövningar. Inom ämnet har 6 doktorander antagits varav 2 doktorander Tre av doktoranderna finansieras helt av fakultetsanslag. 15

17 6 Forskning Akademin är idag värd för två forskarutbildningsområden MERO (Miljö-, Energi och ResursOptimering) och INAS (Industriell ekonomi, Arbetsliv och Styrning). Inom MERO ryms forskarutbildningsämnena Energi- och miljöteknik samt Tillämpad matematik där UKK är värdakademi, och inom INAS ryms Arbetslivsvetenskap och Industriell ekonomi och organisation. Under året har akademins forskningsråd ersatts med två forskarkollegier; INAS och MERO. Ordförande i kollegierna är forskningsledarna. Docenter är också inbjuda till kollegiernas verksamhet. Forskarutbildningsområde MERO Aktiviteter 2011 samverkan inom och mellan de olika forskningsgrupperna skall öka en majoritet av publikationer ska ske i erkända vetenskapliga tidskrifter kompetenta och relevanta forskare rekryteras för att utbilda de bästa studenterna och doktoranderna inom området Profilen innehöll vid ingången av 2011 tre områden Effektiva processer inom energi- och miljöteknik Pappersmassa, vattenrening, biogas, kraftverk, biologisk nedbrytning av svårnedbrytbara ämnen, explosiva ämnen, tillämpad matematik Effektiv distribution och användning av energi AMR (Smarta mätare), Smart Grids, att analysera, tolka och föreslå nya metoder, energieffektiva byggnader, tillämpa matematiska metoder Säkerhet i infrastruktur Brandsäkerhet i undermarksanläggningar, risk och konsekvenshantering, säker energidistribution, miljökonsekvenser vid olyckor Verksamheten bedrivs i fem forskningsgrupper: 1) Processeffektivisering 2) Processutveckling och bioenergi 3) Energi-och laststyrning och energieffektiva byggnader 4) Safty science lab med undergrupperna Brandsäkerhet respektive destruktion av svårnedbrytbara ämnen 5) Tillämpad matematik Under 2011 genomfördes en strategidiskussion som ledde till att vi önskar fokusera forskningen till Framtidens energi med de två temaområdena Förnybar energi och Intelligent energi. MERO har ett välutvecklat samarbete med regionens företag och framförallt energibolagen. Under 2011 beviljades 10 nya projekt där varje projekt utförs i samverkan med externa parter. Projekten löper under tre år och omsluter totalt 18 miljoner kronor. De största bidragsgivarna till MERO är KK-stiftelsen, Formas, 16

18 Energimyndigheten, Sida, IVA (Kungliga vetenskaps akademin), NDF(Nordic Development Found),Svenska Institutet -Visby programmet-, SL(Stockholms lokaltrafik) samt olika EU-fonder. Publikationer inom MERO Artiklar Övriga publikationer Forskarutbildningsområde INAS Forskarutbildningsområdet INAS omfattar forskarutbildningsämnena Arbetslivsvetenskap, och Industriell ekonomi och organisation. Aktiviteter 2011 rekrytera minst en professor arbetslivsvetenskap och industriell ekonomi Forskningsledare och tillika ordförande i forskarkollegiet skall utses Docenter skall inbjudas till forskarkollegiet Visioner, mål och strategier skall formuleras för forskarutbildningsområdet INAS Nyrekryteringen av en professor tillika ämnesföreträdare i ämnet arbetslivsvetenskap har inte verkställts under året. Rekryteringen av professor till ämnet industriell ekonomi har avbrutits. Ett skäl är att rektor utsett Leif Lindmark att utreda Indeks och det företagsekonomiska ämnets framtida inriktning vid MDH likaså arbetet med en ny Forsknings- och utbildningsstrategi för MDH. INAS har under 2011 beviljats tre externa projekt under en treårs period med en omslutning av 1,8 miljoner kronor. Publikationer inom INAS Artiklar 22 9 Bok 1 0 Kapitel i bok 8 10 Titeln på årets bokproduktionär; Studies in Industrial Renewal: Coping with Changing Contexts, huvudredaktör professor Esbjörn Segerlod Artikel, Home bias in preferences and the political economics of agricultural protection, Review of Agricultural and Environmental Studies, 2011, 92 (1), En nationalekonom har varit flitigt förekommande i våra regionala medier under året. I VLT, , skrev han om Amortera så mycket som möjligt och på SvR P4, den 11 augusti uttalade han sig om Skuldkrisen. 17

19 7 Anställda Antalet anställda per 31 december Ak. chef Prof Adj /gäst prof Lektor Forskare Adjunkt Doktor. * Adm Totalt *industridoktorander och stipendiedoktorander ingår ej Akademin har fortsatt krympa antalet anställda under 2011 de personer som lämnat akademin är nedanstående och också orsak till varför. 3 professor - historia flyttat till annat lärosäte, sociologi och företagsekonomi pension 6 lektorer - sociologi en pension samt en vikarier, nationalekonomi en vikarie, naturvetenskap en pension, historia två till andra tjänster. 5 forskare forskare/forskarassistenter inom projekt som avslutats samt en övergång till lektorsanställning För att få en väl fungerande verksamhet har akademin ett behov av att rekrytera flera personer vilket inte alltid lyckats under året. Lösningarna har varit att där kompetens inte kunnat rekryteras har konsulter anlitats. 18

20 8 Kommentarer till bokslut Räkenskapsår: 2011 Akademi: HST Grundutbildning Grundutbildningsuppdraget har fullföljts som planerat. Prestationerna har glädjande ökat med 2% på de samhällsvetenskapliga utbildningarna vilket gör att grundutbildningen kan uppvisa ett positivt ekonomiskt resultat.inom vissa områden, främst bygg och ekonomi, har det varit svårt eller omöjligt att rekrytera kompetent personal vilket resulterat i att konsultkostnaderna ökat under året. Den förändring av debitering av rörliga lokaler som infördes 2011 har medfört att utöver det utjämningsbidrag som tilldelats akademin har en merkostnad för lokaler uppstått med 1, 2 miljoner kronor jämfört med HST kan inte se att detta enbart beror på ett större lokalutnyttjande pga. flera studenter. Forskning/forskarutbildning Forskningen/forskarutbildningen som finansieras av fakultetsanslaget redovisar för 2011 ett överskott. Under 2011 har HST- forskningsprofilen MERO- varit lyckosam vid beviljandet av externa medel. Detta har medfört att belastningen på MERO;s fakultetsanslaget minskat både avseende professorernas löner och doktoranders löner då dessa löner helt överförts till extern finansierade projekt. Alla projekt har inte kunnat starta enligt tidplan, pga. personalrekryteringar, vilket medfört att medfinansieringen i projekten blev mindre än förväntat enligt budget. Vid rekrytering av två doktorander har tillsättningen försenats varför kostnaden kommer att belasta fakultetsanslaget först Extern finansiering Under 2011 har forskningsprofilen MERO beviljats ett flertal nya forskningsprojekt främst finansierade av Energimyndighet och KKS med även av andra svenska finansiärer. Projekten löper under en period av tre år vilket medför att de externa intäkterna för MERO kommer under 2012 att ligga på motsvarande nivå som 2011, även för 2013 är 50% av nuvarande nivå garanterad. Många projekt ligger med en omslutning runt SEK/år, inga projekt finns med större omslutningnivå/år. Under 2011 har inom forskningsprojektet METRO genomförts ett fullskaleförsök (brand i tågtunnel) som drastiskt ökat driftkostnaderna för den externa forskningen. 19

21 Administration Under 2011 har kostnaderna för administrationen totalt sett minskat. Återbesättning av vakanta anställningar har inte gjorts. Intentionerna är att ha en väl anpassad administrativ organisation i relation till verksamhetsuppdraget. Ekonomiska förutsättningar kommande tre år Grundutbildningen Under de kommande tre åren förväntas ett mindre studentunderlag som kommer att påverka akademins utbildningar. Hur och i vilken omfattning går idag inte att förutsäga och inte heller de ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenserna. Det vi vet idag är att de senaste årens goda tillströmning av studenter innebär att de stora studentkullarna finns kvar i systemet under ännu något år, så gör även den positiva påverkan detta har på ekonomin. Forskning Alla externfinansierade projekt löper under tre år. I projekten har anställts nio doktorander som i sin forskarutbildning skall finansieras under totalt fyra år. HST har ett finansiellt åtagande för doktorandernas fjärde år som inte är garanterat i projekt idag. Planeringen är att det fjärde året skall finansieras av fakultetsanslag. Dessa åtagande mot doktoranderna gör att årets överskott på fakultetsanslaget planeras tas i bruk för doktorandernas fjärde år. Större påverkningar framöver kommer på fakultetsanslaget om ansökningar om Forskarskola och KKS- profil beviljas. 20

22 Akademi..HST... Org enhet nr... HELÅRSBOKSLUT för period Uppföljning per verksamhetsgren INTÄKTER Grundläggande högskoleutb Forskning/Forskar-utbildning AKADEMIGEM FUNKTIONER TOTALT 31* * * Budget 2011 Utfall enl Agresso intäkt/kostnad Budget 2011 Utfall enl Agresso intäkt/kostnad Budget 2011 Utfall enl Agresso intäkt/kostnad Prognos för helår 2011 Budget 2011 Utfall enl Agresso intäkt/kostnad ANSLAGSFINANSIERAD VERKSAMHET, 31x, 41x AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET, 32x, 42X BIDRAGSFINANSIERAD VERKSAMHET, 33x, 43x SUMMA GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTB KOSTNADER Mdh gem kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Driftskostnader Avskrivningar Akademi gem kostnader TOTALT KOSTNADER TOTALT