VERKSAMHETSPLAN. Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling MDH /11

Transkript

1 2012 VERKSAMHETSPLAN Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling MDH /11

2 Innehåll Inledning... 1 Utbildning på grund- och avancerad nivå... 2 Examina... 2 Utbud... 3 Rekrytering... 4 Genomströmning... 5 Studieprestationer... 5 Kvalitetssäkring av utbildningarna... 6 Internationalisering av utbildningarna... 7 Samverkan och samproduktion... 8 Studentmedverkan... 8 Studentservice... 9 Utbildning på forskarnivå Energi- och miljöteknik Arbetslivsvetenskap Industriell ekonomi och organisation Volym doktorander Justering av aktivitetsgrad och genomströmningstal Studieprestationer Kvalitetssäkring av utbildning på forskarnivå Internationalisering av utbildningen på forskarnivå Samverkan och samproduktion med omgivande samhälle i forskarutbildningen Doktorandmedverkan Forskning Forskningsområdenas utveckling Mål för samverkan och internationalisering Mål för forskningsförankrad grundutbildning Mål avseende publikationer Mål avseende extern finansiering Anställda Behålla och utveckla kompetens Rekrytering...20 Jämlikhet Uppföljningsplan

3 Inledning HST går in i 2012 med goda förutsättningar. Det är gott om registrerade studenter på våra kurser och program, vi prognostiserar med ett ökat söktryck, ekonomin är i balans och vi har en bra portfölj av externfinansierade forskningsprojekt. Det kommande året kommer att präglas av en översyn av verksamheten och anpassning till den nya forsknings- och utbildningsstrategin. HST kommer också påbörja ett prioriteringsarbete gemensamt med övriga akademier för att anpassa verksamheten till ett sänkt takbelopp för MDH. De utmaningar akademin står inför handlar i första hand om att säkra examensrätter och skapa en bättre koppling mellan forskning och utbildning. Det är också nödvändigt att hitta en hållbar lösning för att möta svårigheterna med att rekrytera nödvändig lärarkompetens inom framför allt ingenjörsutbildningarna. Under året kommer blicken också riktas mot effekterna och an passning till de minskade ungdomskullar som väntar inom ett par år. 1

4 Utbildning på grund- och avancerad nivå Övergripande mål: Utbildningen vid Mälardalens högskola ska vara av vetenskaplig hög kvalitet och av relevans för regionens och landets utveckling. Högskolan ska ha en tydlig profil mot samproduktion med intresse i högskolans omgivning och utbildningarna ska kännetecknas av att de leder till anställningsbarhet för studenterna. Examina Avklarad examen är av betydelse för studenter vid anställning och vid ansökan till högre utbildning. Examen kan idag tas ut dels enligt gamla förordningen med huvudämne dels enligt huvudområden i den nya examensstrukturen.(sedan 2007). Under 2011 fram till december har enligt gamla förordningen totalt utfärdats 45 kandidatexamen, 31 magisterexamen, 16 högskoleingenjörer samt 3 civilingenjörs examen som HST är värdakademi för. Akademin har uppmärksammat att det är få studenter inom civilingenjörsprogrammen som tar ut en examen från MDH. Enligt nya examensstrukturen har 218 kandidatexamen, 144 magisterexamen samt en högskoleingenjörs examen utfärdats. Totalt för akademin fram till december 443 examina. Om alla studenter fullföljer sin utbildning och tar ut examen skulle det per år vara möjligt att uppnå ca 670 examen. Totalt uttagna examen under 2011 till och med 6 dec 2011 kandidatexamen magisterexamen högskoleingenjörsexamen civilingenjörsexamen Tabell 1 Aktiviteter: - uppmärksamma studenter på betydelsen av att ta ut examen genom informationsinsatser. - en analys skall göras av det låga uttaget av examen inom civilingenjörsutbildningarna - följa upp studenter från tidigare år med avseende på oavslutade kurser som saknas för examen. HST:s mål för 2012 öka andelen studenter som tar ut examen efter fullgjort program med 10% 2

5 Utbud Uppdrag: Resultatet av den utvärdering av ekonomiämnena som genomförs under hösten 2011 på uppdrag av fakultetsnämnden ska återspeglas i mål och aktiviteter i akademins verksamhetsplan för Aktivitet: - rapport förväntas i februari Utifrån rapporten vidtas analys och åtgärder Akademier ges i uppdrag att tillsammans utreda förutsättningarna för ämnet teknik inom lärarutbildningen. Aktivitet: - HST bidrar med en representant till arbetsgruppen Akademierna ges i uppdrag att tillsammans tydliggöra de samhällsvetenskapliga ämnenas roll och utformning för befintliga utbildningar vid högskolan. Särskilt ska ämnenas koppling till lärarutbildningarna, ekonomutbildningarna och socionomutbildningen tydliggöras. Koppling till forskarutbildningen och forskningsmiljöer ska också göras. I uppdraget ligger också att utreda förutsättningarna för att integrera verksamheten inom arbetslivsvetenskap och beteendevetenskap vid akademin HST med verksamheten inom välfärdsområdet vid akademin HVV. Aktivitet: - tillsätta en arbetsgrupp, formulera ett uppdrag och avrapportera till fakultetsnämnden Akademin HST och IDT uppdras att göra en översyn av utbudet av teknikutbildningar både på grund- och avancerad nivå i syfte att tydliggöra vad fokus är för MDH:s utbildningar inom det här området. Det har hög prioritet att rekrytera fler till teknikutbildningarna och det finns då ett behov av att tydliggöra vilka examina och program som ska utgöra kärnan i högskolans teknikutbildningar och att dessa är långsiktigt hållbara, Översynen skall beakta både studenternas intressen och arbetsmarknadens behov. Aktivitet: - tillsätta en arbetsgrupp, formulera ett uppdrag och avrapportera till fakultetsnämnden 3

6 Antal hås per utbildningsområde Utbildningsområde 2010 (bokslut) 2011(bokslut) 2012(budget) LU NT SA Summa Tabell 2 Prognosen över helårsstudenter visar att utbildningsområdet teknik kommer att öka ytterligare under En orsak är den beslutade satsningen på nya program inom civilingenjörsutbildningarna i energi och industriell ekonomi och också att söktrycket förväntas bestå inom området. Inom det samhällsvetenskapliga (ekonomi)utbildningsområdet förväntas de internationella studenter minska pga. avgiftsskyldigheten. För att bredda målgruppen inför den förväntade minskningen av studentkullarna kommer satsningar att göras på internationella program och distansutbildningar inom ekonomisidan. Rekryteringen av studenter till internationella program kommer också att vända sig till studenter som antas via den nationella antagningen. Aktiviteter: - utveckla kurser inom nyinrättade ledarskaps- och arbetslivsmagister programmet - utveckla programmet Internationell Business Management till ett ekonomprogram på engelska - påbörja arbetet med att utveckla kurser inom ekonomprogrammet till en webbbaserad form - fortsätta samarbetet om att utveckla ett internationell masterprogram mot Marketing Management - utveckla kurser inom masterutbildningen i mark och vatten inför programstart se över rekryteringsmålen för beteendevetenskapliga programmet pga. försämrad arbetsmarknad - avveckla gamla utbildningar inom energi och miljöteknik, civilingenjör i samhällsteknik (ersattas med nya 2010)och master programmet Inland Water Quality Assessment IWQA Rekrytering HST har under 2011 tagit fram en process för hur förslag till beslut om dimensionering av nuvarande program skall förankras i verksamheten. Under våren kommer en årlig utvärderings dag att anordnas där programmens verksamhet kommer att genomlysas både ur kvalitativt och kvantitativt perspektiv. Studenternas årliga programutvärdering kommer tillsammans med de kvantitativa mått som genomströmning och prestationer utgöra basen för diskussionen om programmets framtid. I de förberedande diskussionerna kommer akademins ledningsråd, programsamordnare och UFO att delta. Akademirådet kommer utifrån utvärdering och analys lämna förslag till fakultetsnämnden om vilket utbud och vilka rekryteringsmål akademin önskar. Akademin har en rekryteringsgrupp som består av utbildningsledare, informatör, studievägledare samt tre programsamordnare som representerar utbildningsområdena NT, samhälls- och beteendevetenskap samt ekonomi och marknadsföring. Gruppen är ett diskussionsforum för planering av rekryteringsinsatser samt uppföljning. Gruppen tar på uppdrag fram en årlig studentrekryteringsplan. 4

7 Under 2012 ska marknadsföringsåtgärder för studentrekrytering förbättras och förfinas. Programmens budskap ska förstärkas genom utökat marknadsföringsmaterial och befintliga programsidor på mdh.se ska förstärkas genom film, studentintervjuer, alumnintervjuer m.m. Ökade insatser skall också riktas mot regionens gymnasieskolor genom studentbesök och populärföreläsningar. HST:s mål för 2012 uppnå rekryteringsmålen för program och kurser ytterligare öka rekrytering av studenter till de tre grundutbildningarna inom energi, med speciell satsning på att få fler kvinnliga sökande till programmen Genomströmning Uppdrag: Akademierna uppdras att återkomma till fakultetsnämnden med handlingsplaner för att öka genomströmningen för program där färre än 80 procent av studenterna registreras termin tre. Akademierna uppdras att återkomma till fakultetsnämnden med handlingsplaner för att öka genomströmningen för program där färre än 66 procent av studenterna registreras termin sex. Genomströmningsprocenten för HST ligger idag i genomsnitt något under rekryteringsmålen medan ett av våra program, Internationella marknadsföringsprogrammet, har mycket god genomströmning med 96 % termin tre och 72 % termin sex. Ett program, samhällsvetenskapliga programmet har svag genomströmning med 46 % termin tre och 32 % termin sex. Åtgärder som diskuteras för att minska studenternas avhopp från programmen är i första hand närmare kontakt med studenterna, pedagogiskutveckling och bättre uppföljningar. Aktiviteter: - särskild analys och handlingsplan kommer att göras under våren för samhällsvetenskapliga programmet till lämnas enligt uppdrag till fakultetsnämnden - analys och handlingsplaner för att öka genomströmningen skall göras i programråd och redovisas vid årlig utvärderingen av programmen i juni HST:s mål för 2012 öka genomströmningen med 5% Studieprestationer Generellt mål: Inget enskilt utbildningsområde på akademin ska ha lägre prestationsgrad än 0,70. 5

8 Genomsnittlig studentprestation (håp) per utbildningsområde i % Utbildningsområde 2010(bokslut) 2011(bokslut) 2012(budget) LU NT SA Summa Tabell 3 Studenternas prestationer ligger över önskvärda nivåer i ett par av våra utbildningsområden medan den samhällsvetenskapliga sidan, företrädesvis inom ekonomi, uppvisar prestationer på marginalen. En förklaring till att den samhällsvetenskapliga delens lägre nivå är att det inom området ges ett större antal fristående kurs och distanskurser där prestationsgraden är betydligt lägre. Åtgärder för att förbättra studenternas prestationer kan vara att förstärka undervisningen med flera timmar mot studenten t.ex. genom att stödja den teoretiska undervisningen med praktiska moment i form av räknestugor. Aktiviteter: - omfördela timmar till förmån för praktiska moment - förändra nuvarande generella modell för resurstilldelning per kurs mot en mera behovsprövad modell HST:s mål för 2012 öka prestationsgraden med i genomsnitt 2% Kvalitetssäkring av utbildningarna Högskoleverket har utvärderat de samhällsvetenskapliga utbildningarna under 2011 och kommer under 2012 att utvärdera högskoleingenjörsexamina, civilingenjörsexamina, ämnet miljövetenskap samt de tekniska ämnena vid akademin. Resultaten från utvärderingarna av de samhällsvetenskapliga utbildningarna förväntas under våren. För varje examen som ges finns nationellt gällande examensbeskrivningar. Kvaliteten i utbildningen ska alltid vara så hög att målen i examensbeskrivningarna nås. Utbildningarna utvärderas utifrån hur väl de når kraven i högskolelagen och examensbeskrivningarna. Högskoleverket granskar i vilken utsträckning studenternas faktiska studieresultat motsvarar de förväntade studieresultaten. Stor vikt har lagts i utvärderingssystemet vid granskning av studenternas examensarbeten. Att upprätthålla en god kvalitet i utbildningarna förutsätter att det skapas former för att utbildningen skall kunna forskningsanknytas på ett bra sätt. Utbildningsprogrammen behöver generellt stärkas med tydligare koppling mellan forskning och utbildning. Ett ständigt pågående arbete är att kvalitetssäkra examensarbetena. Här diskuterar akademin möjligheterna att omfördela resurser så att handledartiden kan utökas till studenterna. För att säkra kvalitén i kurser genomförs kursutvärderingar efter varje kurs med automatik i Netigate, ett internetbaserat utvärderingsverktyg. Efter avslutad kursutvärdering görs en sammanställning av utvärderingen som delges studenterna. Kursutvärderingarna diskuteras i programråd och eventuellt initierade förändringar i kursen skall vid nästa kurstillfälle påtalas för de nya studenterna. Kurserna diskuteras med avseende på innehåll, undervisningsmoment, progression, placering i program etc. Programutvärderingar diskuteras på avdelningsmöten/ämnesmöten och programråd. En gång om året redovisas resultatet för akademiledning. 6

9 Branschråden är ett annat forum där ovanstående frågor diskuteras och där näringslivets syn på vad studenten förväntas kunna efter avslutat utbildning framkommer. Aktiviteter: - höja den pedagogiska kompetensen hos personalen genom att erbjuda pedagogisk utbildning, itpedagogik och kurser i engelska - kartläggning av IT-kompetens och önskemål om IT-pedagogisk utveckling alla disputerade lärare skall vara verksamma minst 20 % i forskningen, alternativt att alla forskare skall vara 20 % i grundutbildningen. öka antalet disputerade lärare inom utbildningsområden där andelen understiger 50% Internationalisering av utbildningarna Uppdrag: Samtliga akademier uppdras att genomföra en översyn av utbudet av internationell utbildning och rekrytering till dessa mot bakgrund av minskat antal studenter som söker högskolan. HST är värdakademi för ett bachelorprogram inom ekonomi, International Business Management, samt tre magisterutbildningar, International Marketing, Sustainable Energy Systems och Energy Optimization for Buildings. En inriktning av bachelorprogrammet Analytical Finance ligger inom HST.(UKK är värdakademi) Sustainable Energy Systems har utvecklats till ett masterprogram med start hösten Ett arbete har påbörjats med att kartlägga och välja ut lämpliga universitet och högskolor främst i Europa där marknadsföringsåtgärder kan vara lämpliga att vidta. Civilingenjörsutbildningen i energisystem erbjuder möjligheter till utlandsstudier under höstterminen i årskurs 4. Totalt finns ca 350 studenter i akademins internationella program och ca 200 inresande utbytesstudenter. Aktiviteter: - se över gällande samarbetsavtal avseende utbytesstudenter - koncentrera den internationella rekryteringen främst till Europa - se över möjligheterna att utveckla flera masterprogram där utbildningen genomförs gemensamt med andra lärosäten främst inom Europa. - identifiera och fördjupa arbetet med strategiska partners öka antalet utresande studenter och lärare med 10% öka studentutbytet med 10% genom olika program och Erasmus kurser (Euroweek) 7

10 Samverkan och samproduktion Samverkan och samproduktion är framträdande ledord för MDH och något som ska prägla verksamheten på alla nivåer. Innebörden och tillämpningen av samproduktion skiljer sig ofta åt mellan olika verksamhetsområden. Under 2012 kommer akademin arbeta systematiskt med att respektive område formulerar innebörd och tillämpning av samproduktion för den egna verksamheten. Ett övergripande mål är att studenterna under sin utbildning vid akademin skall få God insikt i arbetslivets problem och arbetsätt. En specifik form av samverkan är uppdragsutbildning. HST har för avsikt att under 2012 påbörja arbetet med att utveckla uppdragsutbildningar inom flera områden. Aktiviteter: - externa representanter skall finnas i utbildningsplanerings processen t.ex via branschråd - långvariga samverkansavtal med branscher för undervisningsinsatser kan vara en möjlighet att kunna tillgodose den senaste utvecklingen på marknaden - utveckla möjligheterna att erbjuda mentorsprogram - externa moment skall ingå i kurser och program via studiebesök, projekt, VFU, och externa föreläsare - ta fram ytterligare uppdragsutbildningar i ledarskap för chefer - utveckla attraktiva uppdragsutbildningar inom ekonomi och miljö. öka inslaget av VFU-verksamhet, samverkande och samproducerande moment inom grundutbildningen såsom externa föreläsare, studiebesök externa examensarbeten och uppsatser skall vara fortsatt vara hög, dvs. mer än 64% utveckla och erbjuda minst 3 uppdragsutbildningar Studentmedverkan Alla utbildningsprogram på akademin ska ha ett programråd där studentrepresentanter från respektive utbildning sitter med. För akademirådet är målet tre studentrepresentanter, en från NTsidan, en från ekonomi och en från övrig samhällsvetenskap. Sedan kårobligatoriet upphörde har det varit svårt att få studentrepresentanter till akademins råd. Studenterna väljer i större att engagera sig i linjeföreningarna aktiviteter. Linjeföreningarna är det sociala stödet vid programstarter och även löpande under året. Deras insatser är ytterst värdefulla för akademin. I några fall är linjeföreningsrepresentanter utsedda av kåren som studentrepresentanter i akademins råd. tillsättning av studeranderepresentanter på samtliga platser öka studentmedverkan i rekryteringsarbetet öka kontakten med linjeföreningarna 8

11 Studentservice Studentservice lämnas av alla som möter studenterna vid akademin. En god studentservice är att studenterna erhåller den information och det material de behöver för sina studier på ett smidigt, korrekt och rättssäkert sätt. Aktivitet: - efter behov utbilda akademins lärare i senaste versionen av lärplattformen Blackboard HST: mål upplevd förbättring av studentservicen bland akademins studenter 9

12 Utbildning på forskarnivå Generellt mål: Högskolan ska bedriva utbildning på forskarnivå inom samtliga sex prioriterade inriktningar. Det betyder att nya examensrätter behöver erhållas samt att befintliga måste ses över. Utbildning på forskarnivå vid Mälardalens högskola ska ske i samproduktion och i starka forskningsmiljöer. Forskarutbildning i de prioriterade inriktningar som HST är värd för bedrivs inom fyra ämnen; energioch miljöteknik, tillämpad matematik, industriell ekonomi och organisation samt arbetslivsvetenskap. Energi- och miljöteknik Forskarutbildningen inom energi- och miljöteknik har under 2011 haft fokus på kvalitetssäkring. Handledarkollegiets roll har förtydligats och kollegiet sammanträder numer tre gånger per termin och behandlar alla ärenden som berör kvalitetssäkring av utbildningen för ämnets doktorander. Ämnet har idag behov av att utöka antalet tillgängliga huvudhandledare och stärka deras kompetens. Därför är det viktigt att MDH kan erbjuda egna handledarutbildningar, på engelska samt fortbildnings- och ledarskapskurser för handledare. Alla svensktalande handledare har i dagsläget handledarutbildning men det saknas utbildning för några av de engelsktalande. Ämnet har idag ett stort antal doktorander som av olika anledningar haft låg eller ingen aktivitet under de senaste åren. Fortfarande återstår en handfull så kallade nollaktiva doktorander. Ett arbete har påbörjats för att dessa doktorander ska återuppta och slutföra sina utbildningar eller i förekommande fall avbryter sina studier. Satsningen kallas Doctoral Hat 2012 och omfattar 10 doktorander som bedöms vara i ett avslutande skede i sina studier. Gruppen träffas veckovis (fredagar) och arbetar metodiskt med att strukturera avhandlingsarbetet. För att kunna behålla en omfattning om minst helårsdoktorander kommer det att vara nödvändigt att rekrytera ca 5 10 nya doktorander under det kommande året. Ämnet är beroende av externa forskningsanslag för att bedriva forskarutbildning. Under 2011 har flera forskningsansökningar beviljats vilket möjliggjort rekryteringen av doktorander till miljön. sex disputationer sex licentiatseminarium engagera fler handledare så att vi uppfyller kravet på max 7 doktorander per handledare rekrytera sex doktorander till forskarutbildningen Arbetslivsvetenskap Forskarutbildningsämnet arbetslivsvetenskap inrättades 2007, och 2010 var i praktiken första året där utbildning har bedrivits. Det är således ett ämne under uppbyggnad. 10

13 Forskarutbildningen i Arbetslivsvetenskap är flervetenskapligt med studenter från de stora samhällsvetenskapliga programmen vid MDH. Forskningen bedrivs kring Sociala och psykologiska processer (t ex ledarskap, yrkesstolthet organisationsidentitet), arbete och hälsa (hälsofrämjande interventioner) och sociala och samhälleliga processer (t ex om företagshälsovård, hållbarhet och styrning). För närvarande finns sex doktorander inskrivna och ytterligare två är under antagning. Fortsatt rekrytering av doktorander finansierade av externa anslag är nödvändigt för att bygga upp en forskningsmiljö som klarar kommande examensrättsprövningar. En första licentiatexamen planeras under Förstärkning på handledarsidan är nödvändig genom rekrytering av seniora forskare (professor/docent) som kan vara huvudhandledare göra en översyn under året, enligt uppdrag, avseende förutsättningarna för att integrera verksamheten arbetslivsvetenskap vid akademin HST med verksamheten inom välfärdsområdet vid akademin HVV med koppling mot forskning och forskarutbildning rekrytera minst två doktorander i arbetslivsvetenskap utöka antalet huvudhandledare genom återbesättning/rekrytering av 2 professorer/docenter examinera en licentiand doktorandprojekt inom industriell ekonomi och organisation och arbetslivsvetenskap genomförs i samverkan med de företag och organisationer som studeras Samhällskontraktet har gett utmärkta kontakter med Västerås stad och Eskilstuna kommun och hittills pågår samproduktion i två projekt med en kommunlicentiand i Arbetslivsvetenskap. Nya idéer och projekt finns planerade och samarbetsmodellen borde kunna utvidgas till fler företag och organisationer i regionen. Industriell ekonomi och organisation Forskarutbildningsämnet industriell ekonomi och organisation inrättades 2001 och har sedan dess, med start 2005, examinerat 19 doktorer och 7 licentiater. För närvarande har forskarutbildningsämnet 23 inskrivna doktorander varav 15 är aktiva. Fem av dessa 23 har doktorerat vid andra universitet eller aldrig kommit igång med sina studier, och tre har studieuppehåll. Minst sex av den 15 beräknas ha erhållit sin examen vid utgången av år 2012, och ytterligare minst fem vid utgången av Detta innebär att forskarutbildningsämnet måste anta en grupp nya doktorander under 2012 för att kunna upprätthålla volymen. Forskarutbildningsämnet strävar efter att anta sina doktorander vid den nationella forskarskolan Management och IT som erbjuder tillgång till doktorandkurser, nätverkande och seminarieverksamhet varvid doktoranderna kan få feedback på sitt avhandlingsarbete. Tillgång till detta nätverk gör att god doktorandutbildning kan erbjudas även vid låg doktorandvolym. Forskarutbildningsämnet industriell ekonomi och organisation utlyste vt11 två doktorandtjänster som inte tillsattes. Målet är att återutlysa dessa tjänster under vt12. Efterfrågan på doktorandtjänster är konjunkturberoende och vi kommer under 2012 att undersöka olika sätt att finansiera och rekrytera starka doktorander. rekrytera minst två doktorander utöka antalet huvudhandledare med en forskare med docentkompetens examinera 2 licentiater och 4-6 doktorer 11

14 Volym doktorander Antal doktorander Ämne Anställda Industri Stipendier Energi och miljöteknik Arbetslivsvetenskap Industriell ekonomi 4 4** 4 15 (23)* 8 (12) och organisation Tabell 4 * 15 aktiva doktorander; 23 inskrivna. Ingen nyantagning antas. ** Två doktorander avslutar 2012, två adjunkter kompetensutvecklas Justering av aktivitetsgrad och genomströmningstal Till forskarutbildningen på HST har ett stort antal doktorander antagits under åren, av vilka ett antal (5 inom industriell ekonomi och organisation och 12 inom energi- och miljöteknik) ej har avslutat sina studier och ej heller sökt avbrott. Under 2012 kommer ett omfattande arbete att genomföras för att de här doktoranderna ska kunna återgå till forskarstudier och avsluta eller lämna in ansökan för att avbryta studierna. Studieprestationer Generellt mål: Ingen forskarutbildning skall ha lägre genomsnittlig prestationsgrad än 80%. Mediestudietiden för utbildningen på forskarnivå till doktorsexamen ska, netto, vara fyra år. alla doktorander skall till 100% följa den studieprestation för året som fastställts av fakultetsnämnden i ISP;n (individuella studieplan) Kvalitetssäkring av utbildning på forskarnivå Under 2012 kommer omfattande arbete att läggas på att doktoranderna skall dokumentera sin progression, sina aktiva besök på konferenser och andra forskarutbildningsaktiviteter. Utöver detta kommer vi att fortsätta utveckla den kvalitetssäkring för avhandlingsarbetet som togs fram under 2010/2011 så att den blir effektiv och användbar för alla handledare i kollegiet. Under 2012 ses möjligheten över att samla doktoranderna i en separat avdelning för forskarstudier. Anledningen till detta är den ökade internationaliseringen av gruppen som leder till att många av huvudhandledarna är frånvarande under långa perioder. Samtidigt har doktoranden huvuddelen av sin verksamhet inom forskarutbildningen vilket gör att de blir åsidosatta i prioriteringen inom avdelningarna. 12

15 Internationalisering av utbildningen på forskarnivå Rekryteringen av nya doktorander har ofta skett internationellt och forskarutbildningen utgör idag en internationellt präglad miljö. 60% av doktoranderna inom MERO och 20% inom INAS har en internationell bakgrund. Aktivitet: - fortsatt deltagande i internationella konferenser - engagera doktorander som inte deltar i internationella projekt i intra-samarbeten för att göra dem delaktiga i forskningsnätverk varje doktorand skall aktivt delta i minst en konferens tillsammans med en handledare ur kollegiet under sin utbildningstid öka andelen doktorander som gör utbyte och under året skicka minst 3 av doktoranderna på utbyten Samverkan och samproduktion med omgivande samhälle i forskarutbildningen Samproduktion erbjuder den blivande tekniska doktorns möjlighet till en oändlig arbetsmarknad. I de aktiviteter där doktoranden samverkar är det handledaren, huvudhandledaren eller en bihandledare, som är ansvariga för eventuell rapportering till den samproducerande parten. Som ett led i kvalitetsutvecklingsarbetet inom forskarutbildningen kommer vi under 2012 se över detta. Doktorandprojekt inom industriell ekonomi och organisation genomförs i samverkan med de företag och organisationer som studeras varje doktorand skall vara samproducerande med minst en aktör utanför högskolan Doktorandmedverkan Doktorand från HST har sedan tre år tillbaka varit doktorandombud på MDH samt representerar idag doktoranderna i högskolestyrelsen. 13

16 Forskning Generellt mål: Forskningen vid Mälardalens högskola ska kännetecknas av hög vetenskaplig kvalitet, bedrivas i samverkan med omgivande samhälle och vara internationellt förankrad. Det skall finnas en tydlig koppling mellan högskolans forsknings- och utbildningsverksamhet. Forskningen ska bidra till att utbildningarna vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund och lärarna ska ingå i forskningsmiljöer inom de sex prioriterade inriktningarna. HST är värdakademi för forskarutbildningsområdena MERO och INAS. Inom MERO finns forskarutbildningsämnena Miljö och energiteknik och tillämpad matematik. Inom INAS finns forskarutbildningsämnena arbetslivsvetenskap och industriell ekonomi. Forskningsområdenas utveckling Utveckling av MERO (Framtidens Energi) Den nuvarande forskningsmiljön Miljö, energi- och resursoptimering (MERO) utgör basen för utbildning inom byggnadsteknik, energiteknik, miljöteknik, miljövetenskap och tillämpad matematik. MERO (Framtidens Energi )är en tvärvetenskaplig forskningsmiljö med en väletablerad samproduktion med både näringsliv och samhälle. Arbetet pågår med att profilera miljön mot en tydlig spets inom området framtidens energi, med särskilt fokus på förnybar och intelligent energi, med avancerade matematiska metoder. Den tvärvetenskapliga forskningen med många olika kompetenser ger en unik möjlighet att hitta lösningar för hållbara energisystem genom både praktiska experiment, modellering och utveckling av verktyg för analys och styrning. 14

17 Framtidens Energi Illustration av forskningsprofilen MERO Experiment Modellering Simulering Validering Adaptiva matematiska modeller Optimering STYRKOR Stor del externa medel Kombinationen processkunskap modellering - experiment Några starka nischer Samarbet m industri Regional koppling MÖJLIGHETER Mer nyfikenhetsforskning Verkar inom ett ämne i tiden Kritisk infrastruktur Tillämpningar Intelligent energi Smart Grids - Customer interaction Energieffektivisering P4 P1 P2 Förnybar energi Sol och vind Bioenergi P3 Pn Profilbeskrivning Verksamhetsnära utveckling av vetenskap liga metoder inom energi och miljö Bild 1 Visionen är att år 2016 är MERO (Framtidens Energi ) en nationellt ledande och internationellt konkurrenskraftig miljö inom förnybar och intelligent energi som kännetecknas av excellent forskning och är en eftertraktad samproduktionspartner inom både forskning och utbildning. Samproduktion sker med aktörer som representerar både produktion, distribution och användning av energi men även leverantörer av utrustning och system för att möjliggöra lösningar som tar hänsyn till alla delar av energisystemen. Aktiviteter: Fokusera forskning och ansökningar om nya externa anslag mot områdena: - system för användning av bioenergi och solenergi, speciellt lokal användning och produktion samt nya bioenergiresurser - system och verktyg för ökad användning av förnybar energi - diagnostik och optimering för effektiv energianvändning öka antalet publikationer i vetenskapliga tidskrifter som kan förväntas ge hög impact knyta fler disputerade forskare till miljön Future Energy 15

18 Utveckling av INAS Industriell ekonomi arbetsliv och styrning Forskarutbildningsområdet INAS omfattar forskarutbildningsämnena arbetslivsvetenskap samt industriell ekonomi och organisation. INAS utgör forskningsbasen för grundutbildning inom ekonomi och samhällsvetenskap. Industriell ekonomi och organisation Inom industriell ekonomi och organisation sammanförs forskning i teknik, ekonomi och samhällsvetenskap. Forskningen fokuserar särskilt på industriell förnyelse, ett område med stor samhällsekonomisk betydelse med tanke på den omstrukturering av ekonomin som globalisering och teknisk utveckling medför. Forskningen bedrivs i nära samverkan med näringslivet och samhället i övrigt. Visionen är att till 2016 ska industriell ekonomi och organisation ha utvecklats till en framstående forskningsmiljö och intressant samarbetspartner för forskare och praktiker inom forskningsfältet industriell förnyelse. Vägen dit kräver rekrytering av goda forskare och lärare samt intensifierat samarbete med det lokala näringslivet och ett ökat internt samarbete med fokus på forskning och publicering inom fältet industriell förnyelse. Aktiviteter: - att öka kompetensen genom rekrytering av forskande lärare - att skapa förutsättningar för 1-3 lektorer att lämna in ansökan om befordran till docent - att stimulera anställda lärare till att lägga mer tid på egen forskning och publicering - att stärka samarbetet med näringsliv och forskare vid andra lärosäten - att verka för ökad koppling mellan forskning och utbildning att ytterligare specificera och utveckla forskning inom industriell förnyelse vid MDH öka antalet publikationer i vetenskapliga tidskrifter öka antalet externfiansierade forskningsprojekt anta minst 2 doktorander till indek Arbetslivsvetenskap Forskarutbildningen i Arbetslivsvetenskap är flervetenskapligt med studenter från de stora samhällsvetenskapliga programmen vid MDH. Forskningen bedrivs kring Sociala och psykologiska processer (t ex ledarskap, yrkesstolthet organisationsidentitet), arbete och hälsa (hälsofrämjande interventioner) och sociala och samhälleliga processer (t ex om företagshälsovård, hållbarhet och styrning). 16

19 Visionen är att till 2016 fortsatt utveckla samhällsvetenskaplig arbetslivsforskning med inriktning mot arbete, hälsa och välfärd samt att fortsätta utveckla samverkan och samproduktion med företag och organisationer i regionen. Aktiviteter: - ökad samverkan inom MDH med bl a Folkhälsovetenskap och andra samhällsvetenskapliga ämnen - behålla kompetensen genom rekrytering av seniora forskare (docent / professor) efter pensioneringar varav minst två i Arbetslivsvetenskap - fortsatt arbete med ansökningar för att finansiera doktorander i forskarutbildning - under 2012 kommer vi att skicka in minst tre ansökningar om externa medel för doktorander i Arbetslivsvetenskap - hösten 2012 planerar vi att genomföra introduktionskursen i Arbetslivsvetenskap som är obligatorisk för de nyantagna doktoranderna Öka antalet publikationer i vetenskapliga tidskrifter Öka antalet externfiansierade forskningsprojekt Anta minst 2 doktorander inom arbetslivsvetenskap Mål för samverkan och internationalisering MERO: vara den viktigaste aktören för näringsliv och offentlig förvaltning i regionen avseende utveckling inom energi- och miljöområdet samarbete ske med de bästa forskningsmiljöerna både nationellt och internationellt. Under 2012 fokuserar vi på ökat samarbete med KTH, UU, SLU, LiU och HiG/HDa i Sverige och ECUST, Tsinghua, NCEPU i Kina, Pretoria och Cape Town i Sydafrika, UOIT i Kanada och Perugia i Italien. Dessa är redan samarbetspartners inom forskning men vi vill stärka även genom utbyte på BSc och MSc nivå nationella och internationella konferenser organiseras inom prioriterade områden. Vi är medarrangörer i Control Systems, New Orleans, April 2012 (i USA), APEN i Souzhou Juli 5-8 (Kina), ICEC 7 i Dalian Maj (i Kina) och Bioenergy conversion Oktober i Beijing (på NCEPU). SIMS 2012 i Reyjkjavik 4-5 Oktober 2012 INAS: Arbetsliv Ökad samverkan inom MDH med bl a Folkhälsovetenskap och andra samhällsvetenskapliga ämnen Fortsatt utvecklingen av samproduktionsprojekt bl a genom samhällskontraktet Ökad nationell samverkan kring forskning och utbildning med Umeå Universitet och Stockholms universitet samt med Föreningen svensk arbetslivsforskning (FALF) 17

20 Fortsatt internationalisering av både forskning och utbildning t ex planera en nord-euroepisk master i Arbetslivets psykologi Inbjuda utländska forskare för seminarier med forskare och föreläsningar för studenter Mål för forskningsförankrad grundutbildning ha en stark koppling mellan forskning och utbildning på grund- och avancerad nivå genom att våra professorer och forskare tar ett aktivt ansvar och deltar i undervisning på grundutbildningen utbildningarna inom ekonomi och samhällsvetenskap ska ges en tydligare forskningsbas, både i form av fler disputerade lärare och genom att fler lärare också är aktiva som forskare. rekrytering av lärare i Arbetslivsvetenskap för att fylla luckor efter pensioneringar och avgångar är väsentlig för att kunna fullfölja det nya ombildade magisterprogrammet i Ledarskap och arbetsliv som startar till hösten 2012 alla forskare skall ha som ambition att undervisa minst 20% i grundutbildningen. anordnar forskningsdag med forskare och doktorander för alla nya studenter under hösten 2012 öka antalet masterstudenter i forskningsprojekt arbeta långsiktigt med att rekrytera och behålla såväl juniora som seniora forskare, samt med att göra strategiska val vid rekrytering av doktorander Mål avseende publikationer en majoritet av publikationer skall ske i erkända vetenskapliga tidsskrifter. Mål minst 25 stycken. publicera papers på för oss viktiga vetenskapliga konferenser med peer review i första hand prioriteras de konferenser vi arrangerar väsentligt ökad publikationsvolym. VR-publicerad publikationer per heltidsekvivalt forskare Mål avseende extern finansiering MERO Idag bedrivs många olika projekt inom MERO, och forskningen finansieras av både nationella och internationella forskningsfinansiärer. De externa forskningsmedlens belopp skall öka ytterligare under förutsättning att vi inte slår i taket pga för små fakultetsmedel. INAS Den externa finansieringen skall öka bl a genom ansökningar till Samhällskontraktet, FAS och AFA under

21 Anställda Behålla och utveckla kompetens HST är en akademi med stor spännvidd av utbildningsområden. Områdena har olika karaktär och olika grundförutsättningar för att kunna tillgodose kompetensbehov och akademisk kompetens. Generellt är det svårt att rekrytera lektorer till professionsutbildningar. Svåra områden är byggnadsteknik och redovisning och revision där den efterfrågade kompetensen är näst intill omöjlig att finna i landet. säkra kompetensen inom svårrekryterade områden genom kompetensutveckling skapa förutsättningar för adjunkter att fortbildas till en högre nivå, master, licentiand eller doktor skapa meriteringsprogram som möjliggör en stärkning av forskningsbasen i grundutbildningen strategiskplan för att erbjuda kompetensutveckling inom språk, särskilt engelska som ett led i internationaliseringen av rundutbildningen Anställda lärare per ämne helårsekvivalenter(forskare, doktorander och administrativ personal ingår inte) Ämne Årsarb professor Årsarb Lektor/docent Årsarb adjunkt Andelen lektorer Andelen kvinnor Energiteknik 3,2 2 7,4 21% 26% Byggteknik 1 6,25 16% 40% Miljöteknik 3 100% 100% Naturvetenskap/miljö 2 5,5 28% 42% Psykologi % 60% Sociologi % 40% Statsvetenskap 2 100% 0 Historia % 0 Marknadsföring 1 5,4 8,25 40% 22% Organisation % 50% Redovisning % 50% Nationalekonomi % 0 Handelsrätt % 66% Totalt 9,2 44,4 44,4 50% 41% Tabell 5 Totalt finns idag 157 anställda på akademin varav 41 % utgörs av kvinnor. 19

22 Rekrytering Inom de svårrekryterade områdena kommer djupare analyser att göras för att kartlägga hur kompetensen till utbildningarna skall tillgodoses över tid. Akademin har inte några stora pensionsavgångar att vänta men i vissa fall avgår nyckelpersoner som kan vara svåra att ersätta. Kommande pensionsavgångar: Energi 1, 0 adjunkt 1,0 lektor 1,0 lektor Bygg- Miljöteknik 2,0 lektor/adjunkt byggnadskonstuktion byggnadsplanering 0,5 adjunkt arkitektur 1,0 lektor energisnåla hus Miljö- och naturvetenskap Marknadsföring 1,0 lektor 1,0 prof Indus.ekonomi 1,0 prof 4,0 lektorer/adjunkt 1,0 lektor/adjunkt 1,0 lektor/adjunkt Psykologi Samhällsvetenskap Ny rekryterings behov Tabell 6 1,0 lektor 1,0 lektor 12,5 3,0 2,0 Öka andelen disputerade i grundutbildningen Arbetsmiljö och miljö Generella mål: Högskolans medarbetare ska ha en mycket god-god arbetsrelation med sin chef. Detta ska uppgå till minst 70 %. Högskolans studenter ska ha mycket god-god arbetsrelation med sina lärare. Detta ska uppgå till minst 70 %. Högskolans medarbetare ska känna att de är delaktiga i beslut som fattas vid sin akademi/bibliotek / EER/sektion. Detta ska uppgå till minst 70% i svarsfrekvens mycket god-god delaktighet. Ökad miljömedvetenhet hos personal och studenter Effektivare energianvändning. Akademin har sedan 2009 efter första arbetsmiljöenkäten arbetat med arbetsmiljön genom konkreta handlingsplaner. 20

23 En arbetsgrupp med representanter för varje avdelning har arbetat fram nedanstående punkter för en förbättrad arbetsmiljö inför Gruppen föreslår att följande punkter ingår i den reviderade handlingsplanen: 1. Förtydliga och konkretisera delegation och rollfördelning inom HST (gjort) 2. Skriv tydliga befattningsbeskrivningar för alla uppdrag (gjort) 3. Skapa en lathund för processer /beslutsordningen på HST (gjort) 4. Fortsätt utveckla och säkerställa kvalitén i den interna informationen 5. Fortsätt med frukostmöten 6. Förtydliga HST-kommittén uppdrag, alt. Ersätt med projektgrupper 7. Genomför en analys (ev. tillsammans med Previa) vad som ligger bakom att 25% av medarbetarna upplever sig ha sömnsvårighet kopplade till arbetet. 8. Skapa en långsiktig (3-årig) kompetensutvecklingsplan för respektive ämne. 9. Skapa en långsiktig (3-årig) kompetensutvecklingsplan för varje medarbetare. 10. Utred hur vi kan organisera arbetet annorlunda för att minska de negativa effekterna av den höga arbetsbelastningen Utöver dessa konkreta åtgärdsförslag så behöver frågan om förtroendebrist mellan medarbetarna och akademiledningen fortsatt beaktas och hanteras. Miljö ingår som aktiva inslag i de flesta av akademins utbildningar. Jämlikhet Akademin som helhet har en relativt jämn könsfördelning där 41 % av de anställda är kvinnor. Många av våra medarbetare har sitt ursprung i andra nationaliteter. Doktorander inom energi har ofta rekryterats internationellt. Gästforskare och gästlärare bidrag med inslag från andra kulturer. Uppföljningsplan Verksamhetsplanen utgör akademins huvudsakliga styrdokument och arbetet med att nå målen för 2012 kommer att följas upp kontinuerligt i ledningsråd, akademiråd och vid rektorsdialog. 21