Verksamhetsberättelse. Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling HST 2008

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Grundutbildning 3 2. Forskning 6 3. Forskarutbildning 8 4. Internationalisering Samverkan med det omgivande samhället Genomförda och pågående utvecklingsåtgärder Kommentarer till det ekonomiska utfallet 18 2

3 Sammanfattning HST:s första år har varit innehållsrikt och spännande. Målsättningen att från fyra institutioner med helt vitt skilda förutsättningar skapa en akademi för tvärvetenskapligt samarbete inom områdena teknik och samhällsvetenskap har varit och är fortfarande en utmaning. Vägen har varit snårig och kantad med många törnen men aldrig oframkomlig. Arbetet med att utveckla grundutbildningsprogrammen, forskningsmiljöerna, hitta gemensamma förhållningssätt och rutiner har börjat få organisationen att formas i positiv riktning. I varje litet hörn på HST händer något och verksamheten går framåt. Det stora budgetunderskottet har hängt över och avvecklingen av verksamheter har varit ansträngande men nödvändig. Omorganisationen har medfört att gamla strukturer och kulturer har tvingats brytas och nya har börjat skapas. Detta är ett arbete som fortfarande pågår och kommer att ta ytterligare några år. Arbetsinsatsen har varit stor från alla medarbetare, men har också inneburit motkrafter vilket kan förväntas vid stora förändringsarbeten. Den stora omorganisationen till trots har akademin förutsatts hantera alla frågor som ankommer på en akademi i full drift. Till detta lades också ett underskott på ca 38 miljoner. En förklaring till det stora underskottet var att högskolans resurstilldelningssystem ändrades vid årsskiftet 2007/2008. Tidigare gjordes en omfördelning av resurserna mellan NT och HSV- prislappar innan fördelning till institutionerna. I det nya resurstilldelningssytemet slopades alla omfördelningar och nya förutsättningar började gälla. Det innebar att de gamla institutionerna som byggdes under andra ekonomiska förutsättningar plötsligt kom att visa ett stort underskott och dessutom hamna i en och samma akademi, HST. För att ge en uppfattning om akademin HST:s storlek refereras till högskolans hela verksamhet. Akademins ansvarar för 35,5% av högskolans hela grundutbildningsutbud för Grundutbildningsområdena är både NT och HS, där samhällsvetenskapliga delen är den största med ca 75% av verksamheten. Grundutbildningsuppdraget fördelning i hås(helårsstudenter) 2008 LU NA SA TE Summa ,6% 6,5% 74,4% 18,5% 100% Akademin är högskolans näst största akademi när det gäller omslutningen inom forskningen med drygt 46 miljoner kronor. Forskningsfinansieringen utgörs till 43% av fakultetsanslag, 41% av sökta bidrag och 16% genom uppdrag. NT står för 60% eller 16 miljoner kronor av akademins externfinansierade forskningsverksamhet. Akademin borde kunna utifrån dessa referenspunkter betraktas som högskolans största. Året inleddes med att besätta nödvändiga ledningsfunktioner interimistiskt för att sedan i april fastställa en fastare struktur och organisation. Parallellt med detta lades en budget som visade ett underskott på 38 miljoner. Det i sin tur ledde till ett beslut om avveckling av ämnena biologi, kemi/kemiteknik som i den tidigare organisationen visat på kraftiga underskott under många år. Arbetet med avvecklingen har tagit mycket kraft och energi och där vi i många delar varit amatörer. Med facit i hand hade detta kanske kunnat genomföras på ett mer professionellt sätt. Högskolan saknar erfarenhet av att avveckla verksamheter Däremot har högskolan god erfarenhet av att hantera övertalighets situationer. 1

4 Organisationen har trots många kringhändelser funnit sin form och gränsdragningar mellan olika funktioner har blivit tydligare, organisationen fungerar smidigare idag. Olika råd med kontinuerliga möten har inrättas. I ledningsrådet hanteras i huvudsak driftsfrågor tillsammans med avdelningscheferna. I akademirådet hanteras i huvudsak utbildningsfrågor tillsammans med utbildnings- och forskningsledare. I forskningsrådet hanteras forskningsfrågor tillsammans med professorer. I samtliga råd finns studenter representerade. Efter varje rådsmöte skrivs minnesanteckningar som sedan skickas till varje medarbetare för att sedan finnas tillgänglig på en gemensam katalogplats. Antalet anställda var en parameter som låg till grund för skapandet av avdelningarna inom akademin. Under året har antalet personer i organisationen varierat mellan exkl. ca 19 industridoktorander. Antal anställda Ak.chef Profess Adj.prof Lektor Forskare Adjunkter Doktor.* Admin Totalt *exkl. industridoktorander Akademin byggdes upp med nio avdelningar varav en är administrativ. Målsättningen var att varje avdelning skulle ha ca 20 anställda. Med anledning av verksamhetens art har två avdelningar blivit större med ca 30 anställda. För att kunna sammanföra organisationen har en mängd gemensamma rutiner har skapats och gemensamma riktlinjer tagits fram t.ex. för arbetet med lärares tjänsteplanering, kompetenstid, utvecklingssamtal m.m. 2

5 2. Grundutbildning Samhällsvetenskap och ekonomi På samhällsvetenskapliga och ekonomiska delen av HSTs utbildningar är det ett år som har präglats av försök till konsolidering, dvs att se våra utbildningsprograms position i den nya organisationen. När det gäller utbudet, har ett nytt program startats, Samhällsvetenskapliga programmet. Ett annat, Internationella Marknadsföringsprogrammet, har genomgått en förändring genom att framtoningen har ändrats till internationella affärer och därmed har möjligheten till att läsa fler språk ökats. Dessvärre har en del program och kurser ställts in pga för få sökande t.ex MIMA programmet Ecological Economics och Master-programmen. Vad gäller sökandetrycket på programmen har det ökat för de engelskspråkiga och minskat något för de svenska. Vi har dock två pålitliga och stora program som alltid är eftersökta, Beteendevetenskapliga programmet och Ekonomprogrammet. Det sistnämnda börjar dock få rekryteringsproblem i Eskilstuna. Ökning av sökande på de engelskspråkiga programmen är markant, men där finns alltid en stor osäkerhet i hur många som är behöriga och som verkligen kommer. Möjligtvis kan den också förklaras av den planerade avgiftsbeläggningen för utomeuropeiska studenter. Vad gäller campuskurserna har dessvärre historia och ekonomisk historia haft få sökande och betydande förändringar har gjorts i utbudet. Distanskurserna akademin erbjudit har genomgående fungerat bra med god studenttillströmning. En viss minskning av kurserna i marknadsföring och organisation har gjorts eftersom utbudet var för omfattande. Det finns möjligheter att erbjuda distanskurser inom fler ämnesområden, eftersom både intresse och underlättande teknik finns. Naturvetenskap och teknik Programutbudet på den naturvetenskapliga/tekniska sidan har förändrats radikalt under I början av 2008 genomfördes en utredning av utbildningarna inom biologi, kemi och kemiteknik vilket ledde till att rektor tog ett beslut att avveckla verksamheten som den såg ut då inom dessa ämnen. Ansökningssiffrorna för hösten visade att intresset för det miljövetenskapliga programmet och högskoleingenjörsprogrammet i Mark och vatten var väldigt lågt och båda ställdes därför in hösten Högskoleingenjörsprogrammet i byggnadsteknik hade en fortsatt bra sökandetryck, dock något lägre än året innan. Den stora positiva överraskningen var antalet sökande till Civilingenjörprogrammet i Samhällsteknik. Högskoleingenjörsprogrammet i energi och miljö hade ett fortsatt lågt antal sökande. HST fick strategiska pengar av NT-fakulteten för att utveckla ett antal nya program. Detta arbete under hösten har lett till att det går in ansökningar om att inrätta ett nytt civilingenjörsprogram i Energiteknik och ett i Industriell Ekonomi. Det i sin tur leder till att modifieringar görs på andra program och därmed motiverar ett namnbyte. Civilingenjöprogrammet i Samhällsteknik byter namn till Civilingenjörsprogrammet i Samhällsbyggnad och Högskoleingenjörsprogrammet i Energi och miljö byter namn till Högskoleingenjörsprogrammet i Energiteknik. Det program som har fått en större modifiering är det miljövetenskapliga programmet som nu kopplas ihop det med arbetsvetenskap. Akademin har lämnat en ansökan till nämnden om att inrätta ett kandidatprogram i Miljövetenskap arbete, miljö, hälsa. Alla programmen har fått en större koppling till den forskning som bedrivs på HST och är väl anpassade till behovet av arbetskraft i samhället. 3

6 På magister- och masternivå startade tre program, Magister i miljö- och hälsoskydd, Joint master in Inland Water Quality Assessment och Magisterprogrammet i kvalitet inom läkemedel och bioteknik. Rekryteringen var inte särskilt bra men där sker samläsning med befintliga program för de båda magistrarna. Lärarutbildningen påverkades också av avvecklingen av biologi, kemi och kemiteknik. Efter att teknikinriktningen lades ned kommer HST endast ha inriktningen Naturvetenskap och teknik för tidigare år kvar. Under året som har en effektivisering gjorts av kursutbudet som lett till färre val inom programmen. En diskussion har inletts om vilka kurser som ska erbjuda endast på distans och vilka kurser som ska erbjudas till fristående studenter. Beslutet om att avveckla biologi och kemi/kemiteknik fattades under våren 2008 av ekonomiska skäl. Verksamheten var för kostsam att driva med det antal studenter som fanns i utbildningarna och något större intresse för utbildningarna fanns inte heller att finna i sökandetalen. Studenter och personal informerades den 16 april av rektor och akademichef om avvecklingen. Många frågor kom från studenterna som i första hand besvarades av studievägledarna. Flera studenter har efter beslutet valt att lämna MDH för annat lärosäte. MDH har lämnat ersättning till ett 10-tal studenter för mer kostnader i samband med lärosätesbytet. Avvecklingen av verksamheten blev något snabbare än vad från början avsågs då MDH omförhandlade hyresavtalen för lokaler i Eskilstuna under sommaren. Detta innebar att en del av verksamhetens lokaler skulle utrymmas till årsskiftet och nästa del till sommaren Laborationslokaler har därför flyttats och iordningsställts i Västerås för de verksamheter som kommer att fortsätta bl.a. för lärarutbildningen. Det är ett stort arbete att under så kort tid genomföra avvecklingen av en kemiverksamhet där det finns tekniskutrustning med fasta installationer. Avvecklingen har inneburit att personal har sagts upp i olika omgångar vilket gjort att arbetsklimat och arbetsmiljö blivit påfrestande för många berörda. Under hösten finns ca 60 studenter från biologi, kemi/kemiteknik kvar samt ett antal från lärarutbildningen. All kvarvarande verksamhet kommer att bedrivas i Västerås från hösten Akademin är värdinstitution för 19 utbildningsprogram, fyra påbyggnadsprogram och 12 MIMA-program. Förstahandssökande till ett program kan ses som ett mått på intresset för programmet. Ett antal av akademins program lockade inte tillräckligt många sökande utan ställdes in hösten

7 Sökande till program 2008 Antal sökande Sökande Förstahand Förstahandssökande per plats Beteendevet. prog ,2 Byggnadsingenjör ,8 samhällsteknik Civilingenjör-samhällsteknik ,8 Ekonomprogrammet-allmän ,9 inriktning Ekonomprogrammet redovisning ,9 och revision Ekonomporgammet managment ,9 Energi och miljöingenjör ,7 samhällsteknik Samhällsteknik: Bygg, miljö, ,3 energi Samhällsvetenskapliga ,4 programmet Biologiprogrammet Inställt Bioteknik och läkemedelsdesign Inställt Civilingenjör bioteknik och Inställt läkemedelsdesign Ekonomprogrammet - hållbar Inställt utveckling Ekonomprogrammet - hållbar Inställt utveckling Drifttekniker samhällsteknik Inställt Innovation inom hälso- och Inställt natur-produkter Kemiprogrammet Inställt Mark- och vatteningenjör Inställt Miljövetenskapliga programmet Inställt Sökande till påbyggnadsutbildningar hösten 2008 Antal sökande Förstahandssökande Magisterprogrammet i ledarskap Magister i företagsekonomi 13 5 Magisterprogram i miljö- och hälsoskydd Magisterprogram i kvalitet inom läkemedel och bioteknik

8 Totalt erbjöds inom MIMA-programmet 12 masterutbildningar. Åtta av dem bedömdes ha för få sökande och ställdes in. Sökande till MIMA-program Antal sökande med Antal registrerade i mitten av sept. inkomna dokument International Business and Entrepreneurship International Marketing IT Mangament Masterprogrammet i kemiteknik Till akademins fristående kurser hösten 2008sökte 7118 studenter vara 4747 var förstahandssökande. Jämförbar statistik finns inte tillgänglig för våren Forskning Akademin (HST) står värd för två av högskolans prioriterade forskningsprofiler. Forskningsprofilen Process- och resursoptimering (PRO) var redan etablerad vid akademins tillkomst, medan forskningsprofilen Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning (HAS) har kommit att växa fram under Sammansättningen inom PRO är densamma som innan omorganisationen då denna speglar f.d. institutionen IST. Vad gäller HAS är forskningsprofilen ett resultat av omorganisationen och omfattas av discipliner från i huvudsak f.d.institutionerna ISB och EKI. Ett särskilt stort arbete har lagts ned på att under året skapa en gemensam identitet bland forskarna som ingår i HAS. Här bör också poängteras att sammansättningen av forskningsprofilerna inte ännu är fullständigt fastslagen och det pågår ett arbete som under 2009 kan leda till vissa avsteg från den nuvarande strukturen. Detta beror främst på ekonomiämnets plats i HAS i relation till det stora antal studenter som finns i ämnet på grund- respektive avancerad nivå. Forskningsprofilernas gemensamma forum vid akademin är Forskningsrådet där alla professorer inklusive akademichef, forskningssamordnare samt ekonom med ansvar för forskningen ingår. Rådet har möte 3-4 gånger per termin och frågor om bland annat fördelning av fakultetsmedel och prioriteringar vid akademin tas upp och diskuteras. Akademichefen är ordförande i rådet. Forskarna inom forskningsprofilerna har förutom att hitta sin egen plats i den nya organisationen också kommit att finna gemsamma ytor för samarbeten mellan forskningsprofilerna. Detta har skett såväl vid planering för kommande kurser och program på grund- och avancerad nivå som vid etableringen av tvärvetenskapliga och forskningsprofilöverskridande samarbeten. Akademin har under året arbetat aktivt för att stödja sådana samarbeten. I framtiden är ambitionen att detta ska leda till fler konkurrenskraftiga utbildningar och intressanta forskningsprojekt som i sitt mångvetenskapliga sammanhang är unika och blir ett signum för såväl akademin som högskolan. 6

9 Ett mått på att forskning som utförs vid akademin är relevant och håller god kvalitet är dess förmåga att generera externa forskningsmedel. Under året har en rad ansökningar beviljats medel. Särskilt framgångsrika har akademin varit med ansökningar till KK-Stiftelsen där HST i slutet på året beviljades två forskningsprojekt om vardera ca 3,5 miljoner, och två av samma forskningsstiftelse finansierade anställningar som forskarassistent som totalt är värda ca 6,5 miljoner. För kommande år planeras dessutom en rad ansökningar både till nationella såväl som internationella forskningsfinansiärer. Akademin befinner sig trots vissa neddragningar i en expansionsfas när det gäller forskning och det finns goda förhoppningar att genom omorganisationen skapa förutsättningar för en fortsatt framgångsrik forskningsverksamhet. Process- och resursoptimering Forskningsprofilen Process- och resursoptimering (PRO) bedriver forskning inom områdena processeffektivisering, processutveckling, energi- och laststyrning, miljö och risk samt miljömanagement och kommunikation. Profilen omfattar åtta professorer, ytterligare elva forskare samt drygt fyrtio doktorander. Inom PRO finns en gedigen kompetens inom områdena processmodellering och simulering med fokus på hur modellerna skall användas för diagnostik, beslutsstöd och optimering. Dessutom är miljöteknik ett område på frammarsch. PRO består av följande forskargrupper: Processutveckling: Forskning inom bioenergi t.ex. biogas och biodiesel. Även vattenrening och avfallshantering. Processeffektivisering: Optimering av energiprocesser inom bl.a. pappersmassaindustri. Energi och effektstyrning: Kontroll och styrning av energiförbrukning. Miljömanagement och kommunikation: Analyser av aktörskap på olika nivåer gällande miljö. Safety Science Lab: Utveckling av tekniker för riskhantering inom brand och miljö. Tillämpad matematik: Resursgrupp vid exempelvis matematiska modeller för optimering med akademitillhörighet vid UKK. En stor del av forskningen inom PRO är av s.k. samproduktionskaraktär och sker i nära samarbete med privata och offentliga aktörer. Ett mått på detta är bl.a. de årliga forskningsbidrag som profilen får av Mälarenergi, Eskilstuna energi och miljö samt VAFAB. På senare år har PRO rönt stor framgång hos forskningsfinansiären KK-Stiftelsen, vilka beviljar medel till forskning som sker i samproduktion med företag. PRO är en forskningsprofil som på ett mycket konkret sätt befinner sig i kärnan av de strategier gällande samproduktion som uttrycks i högskolans Forsknings- och utbildningsstrategi. Under 2008 har mycket arbete lagts åt att stärka den rent vetenskapliga kvaliteten, både vad gäller forskning och administrativa rutiner. Särskilda insatser har skett på följande områden: Byggt upp ett samlande forum för PROs forskargrupper. Startat en aktiv seminarieverksamhet. Startat processen med att rekrytera en ytterligare professor i energiteknik som särskilt ska stärka och utveckla den vetenskapliga kompetensen. Aktivt arbetat med att fler forskare ska publicera sig i internationellt erkända vetenskapliga tidskrifter. 7

10 Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning Som en del av högskolans stora omorganisation till akademier har forskningsprofilen Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning (HAS) kommit att formeras vid akademin under Kärnan i verksamheten är arbetslivsforskning som belyses ur bland annat ett hållbarhets- och styrningsperspektiv. Dessutom ingår ekonomiämnet i HAS. Under året har mycket arbete lagts på att försöka integrera de olika ämnena i HAS. En stor del i detta har rört utarbetandet av det s.k. HAS-dokumentet som är en programförklaring vilken beskriver inriktningarna inom profilen. I programförklaringen lyfts 4 forskningsområden fram som tillsammans utgör kärnan i profilen. Dessa är: Historiska och samhälleliga frågor i relation till arbetslivet Styrning och ansvar i arbetslivet Sociala och psykologiska processer i arbetslivet Hälsofrämjande processer i arbetslivet Genom att ha formulerat gemensamma frågeställningar har även arbetet med att söka forskningsmedel för profilen kommit att intensifierats mot slutet av året. Under nästkommande år finns stora förhoppningar om att få forskningsmedel beviljade som ytterligare kan förstärka profilen. Det är viktigt att poängtera att arbetet med att formera HAS ännu ej är avslutat. Fortfarande återstår att integrera hela ekonomiämnet i HAS. Mot bakgrund av det stora antal studenter på grund- och avancerad nivå i ämnet företagsekonomi är det viktigt att ekonomiämnet får en framskjuten plats inom ramen för HAS. Arbetet med detta blir en utmaning under nästkommande år. Sammanfattningsvis har arbetet under året främst resulterat i följande: Skapat en gemensam HAS-identitet hos forskarna Formulerat ett forskningsprogram Skapat förutsättningar för att i ökad utsträckning söka medel från forskningsfinansiärer 3. Forskarutbildning HST står värd för 4 av NT-nämndens forskarutbildningsämnen: Energi- och miljöteknik, Industriell ekonomi och organisation, Arbetslivsvetenskap och Bioteknik/Kemiteknik. Ämnet Energi- och miljöteknik är direkt knutet till forskningsprofilen PRO. Ämnena Industriell ekonomi och organisation samt Arbetslivsvetenskap är direkt knutna till forskningsprofilen HAS. Vad gäller ämnet Bioteknik/Kemiteknik så är det under avveckling och HST har under året aktivt arbetat för att doktorander ska ges förutsättningar att avsluta sina utbildningar på ett för alla parter tillfredställande vis. Totalt finns st doktorander antagna inom de forskarutbildningsämnen som HST står värd för. Dessa fördelar sig på följande sätt inom respektive ämnen: 8

11 Totalt antagna doktorander vid HST inom respektive forskarutbildningsämne Energi- och miljöteknik 45 Industriell ekonomi- och organisation 18 Arbetslivsvetenskap 0 Bioteknik/Kemiteknik 6 Totalt inom alla forskarutbildningsämnen 69 Energi- och miljöteknik är det mest resurstarka forskarutbildningsämnet då det är knutet till PRO. En stor mängd externa medel har bidragit till det relativt stora antalet doktorander. Industriell ekonomi- och organisation har haft mindre andel s.k. fakultetsmedel och externa medel vilket förklarar det mindre antalet doktorander. Ämnet Bioteknik/Kemiteknik är som tidigare nämnts under avveckling och det pågår ett arbete med att försöka finna bra lösningar för de doktorander som fortfarande bedriver studier i ämnet. Ämnet Arbetslivsvetenskap har inga antagna doktorander än. Dock har arbetet med att bygga upp forskningsprofilen HAS också skapat förutsättningar för att börja anta den första kullen doktorander under nästkommande år. Fördelningen av kvinnor respektive män inom de forskarutbildningsämnen som HST står värd för ser ut på följande vis: Fördelning av antal kvinnor och män inom resp. forskarutbildningsämne Forskarutbildningsämne Kvinnor Män Energi- och miljöteknik Industriell ekonomi- och organisation 4 14 Arbetslivsvetenskap 0 0 Bioteknik/Kemiteknik 3 3 Totalt Enligt tabellen ovan finns är totalt 20 antagna doktorander kvinnor. Omräknat i procent innebär detta att 29 %, eller en knapp tredjedel, av det totala antalet doktorander utgörs av kvinnor. Det går även att konstatera att vissa ämnen ger ett bättre utfall än andra. Industriell ekonomi- och organisation har mest snedfördelning med avseende på kön. Här är dock två kvinnliga doktorander under antagning och dessa kommer att antas Dessutom pågår ett arbete med att förbättra en rad administrativa rutiner kopplade till utbildningen på forskarnivå. Här ingår bland annat ett mer professionaliserat antagningsförfarande där man vid antagning måste rangordna de sökande. Det ska också vara två forskare, varav minst en senior (dvs. docent eller professor), som ansvarar för urvalsprocessen i samband med antagning. Genom att genomföra urvalsprocessen på ett mer öppet sätt minimeras fördelen av att ha ett tidigare kontaktnät med forskare vid HST, där det sistnämnda många gånger gynnar manliga sökanden. En öppen process bidrar också till att minska den sociala snedrekryteringen. Under året har 12 doktorander antagits inom forskarutbildningsämnen som HST står värd för. Som kan utläsas i tabellen nedan var 10 av dessa män och endast 2 kvinnor. Här bör det poängteras att de flesta antagningarna genomfördes innan de administrativa systemen för urval skärpts till. 9

12 Nyantagna doktorander vid HST inom respektive forskarutbildningsämne under 2008 Forskarutbildningsämne Kvinnor Män Energi- och miljöteknik 1 8 Industriell ekonomi- och organisation 1 1 Arbetslivsvetenskap 0 0 Bioteknik/Kemiteknik 0 1 Totalt inom alla forskarutbildningsämnen 2 10 Under 2008 har, enligt nedanstående tabell, 4 licentiatuppsatser och 6 doktorsavhandlingar producerats inom de forskarutbildningsämnen som HST står värd för. Utöver detta har två personer disputerat som bedrivit sin forskarutbildning vid HST, men varit antagna vid andra lärosäten inom ämnena historia och psykologi. Antal producerade doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser under 2008 Forskarutbildningsämne Licentiatuppsats Doktorsavhandling Energi- och miljöteknik 3 1 Industriell ekonomi- och organisation 1 4 Arbetslivsvetenskap 0 0 Bioteknik/Kemiteknik 0 1 Totalt 4 6 I samband med omorganisationen framkom bland annat på vilka olika sätt forskarutbildningen varit organiserad vid de tidigare institutionerna. Under året har mycket arbete lagts på att skapa likartade administrativa rutiner för alla forskarutbildningsämnen. Som en viktig del i detta arbete finns numer handledarkollegier och forskarutbildningsråd för alla forskarutbildningsämnen vid HST, med undantag från Bioteknik/Kemiteknik. Handledarkollegierna sammanträder en gång per termin för att diskutera doktorandernas progression utifrån de individuella studieplanerna. I de ämnesspecifika forskarutbildningsråden diskuteras administrativa rutiner kopplade till forskarutbildningen såsom exempelvis tillgodoräknanden av kurser och andra administrativa frågor av mer och mindre principiell karaktär. Genom detta arbete finns goda förhoppningar om att skapa en forskarutbildning vid HST med goda rutiner som står sig väl i såväl nationell som internationell jämförelse. Arbetet med forskarutbildningen under 2008 har resulterat i följande: Skapat aktiva handledarkollegier och ämnesspecifika forskarutbildningsråd. Skapat likartade förutsättningar och regler för alla doktorander vid HST. Skapat nya administrativa regler och rutiner som tydligare betonar kvalitetsaspekter. Skapat en, för doktoranden mer, rättssäker forskarutbildning som minimerar betydelsen av kön, etnicitet och social bakgrund. 4. Internationalisering Internationalisering inom grundutbildningen Verksamhetsåret 2008 har bestått av omorganisation och upprättande av nya rutiner. Detsamma gäller internationalisering där de strategiska bitarna mest legat på central nivå (INA). 10

13 Internationaliseringspropositionen är ännu inte känd varför det idag endast är spekulationer om dess innehåll. Oavsett hur besluten blir kommer detta att påverka HST i någon omfattning. Under 2008 har vi även diskuterat möjligheten för MDH att arrangera en International Week, där vi vill bjuda in partners och studenter att medverka vid en mässa och andra aktiviteter. Internationella program HST erbjuder ett antal masterprogram på engelska samt ett bachelorprogram (International Business Management) helt på engelska. I samarbete med UKK ger vi även bachelorprogrammet Analytical Finance. Samtliga nämnda program är mycket framgångsrika och har höga sökandetal varje år. Programmen utvecklas ständigt och har de senaste åren också fått en ökad rekrytering av svenska studenter. Svenska kandidatprogram, Internationell Marknadsföring, har också internationella dimensioner. Studenterna läser marknadsföring med internationell inriktning tidigt i programmet och det ingår även utlandsstudier i programmet. Här ges också några kurser på engelska i programmet för att sammanföra internationella och svenska studenter. Inom NordPlus-nätverket NordBiz erbjuds varje år en intensivkurs Nordic Baltic Perspectives on Marketing. Här börjar studenterna läsa kursen på sitt hemuniversitet under ca 1 månad. Därefter träffas 30 studenter från sex olika lärosäten (Sverige, Norge, Danmark, Island, Finland, Estland) under en intensivvecka. Hösten 2008 arrangerades intensivveckan i Danmark (Århus Universitet, Handels- och Ingenjörshögskolan i Herning). Denna kurs gick för femte gången hösten 2008 och under 2009 planeras kursen att ges igen och då arrangeras intensivveckan i Norge. Inom ämnet psykologi erbjuds också ett 30-poängsprogram: Intercultural Leadership Program, vilket är mycket populärt och har många sökande varje år. Interkulturell kommunikation är något som introduceras till alla studenter vid HST tidigt i utbildningen. Inom energi och miljö finns ett antal kurser på engelska, där utbytesstudenter och svenska studenter samläser. Ämnena har också internationell forskningsbas vilket kommer studenterna tillgodo. Inom miljövetenskap ges också ett s.k. Joint Master Program: Inland Water Quality Assessment, som har utvecklats av 14 lärosäten runt om i Europa. Studenterna läser en termin i Spanien, en termin vid MDH och under år 2 kan de välja vid vilket av de 14 lärosätena de vill läsa. Statistik över internationella studenter i utbildningen Rekrytering av s.k. free movers till våra utbildningsprogram sköts av den centrala rekryteringsgruppen. Andelen utländska studenter på bachelorprogrammen är svår att fastställa istället redovisas antalet studenter registrerade på programmet: Registrerade studenter på International Business Management Registrerade våren 2008 Registrerade hösten 2008 årskull 2004, 2005, årskull årskull Totalt

14 På Masternivå finns framgångsrika avtal med universitet i Thailand, vilket innebär att det varje år kommer ca thailändska studenter för att studera på något masterprogram. Andelen free movers på masterprogram är majoritet, endast en handfull svenska studenter söker dessa program. Antalet registrerade studenter våren 2008 och hösten 2008 på 1-åriga program Program 2007/2008 (VT08) Program 2008/2009 (HT08) International Marketing International Business & Entrepreneurship IT-Management Inland Water Quality 8 Assessment Totalt In- och utresande utbytesstudenter och lärare In- och utresande utbytesstudenter och lärare Studenter Forskarstuderande Lärare Annan personal kv m kv m kv m kv m Inresande Utresande Majoriteten av de utresandestudenterna inom EU läser inom Internationella Marknadsförings-programmet vid HST. Detta program har varit framgångsrikt i många år och har en stark internationell prägel genom hela utbildningen. Programmet utvecklas årligen till att gälla för flera språkgrupper och geografiska områden. Övriga utbildningsprogram vid akademin har också börjat locka studenter att resa utomlands, Ekonomiprogrammet, Beteendevetenskapliga programmet och även studenter på programmen inom Samhällsteknik (Bygg, Energi etc) här är det dock vanligare att studenterna väljer att läsa utanför EU (se nedan). Inresande studenter på avtal inom EU följer inte ett specifikt utbildningsprogram utan läser kurser på engelska inom vid akademin inom t.ex. programmen International Business Management samt Analytical Finance. Statistik över in- och utresande studenter inom EU utanför EU Kvinnor Män Kvinnor Män Inresande Utresande

15 Internationellt utbyte lärare ( antal individer). Kortare lärarutbyte avseende undervisning Rapporteringskrav till EU. Redovisningen avser både lärares besök vid utländskt lärosäte och besök av lärare från utländskt lärosäte. Ett krav för att en lärare ska medräknas är att läraren undervisat minst 8 timmar på kandidat- eller magisternivå under vistelsen. Här rapporteras samtliga lärarutbyten oavsett land. HST lärare vid utländsk högskola Utländska lärare vid HST VT 2008 < 4 veckor VT veck. 3 mån HT 2008 < 4 veckor HT veck. 3 mån Kv M Kv M Kv M Kv M Samverkan med omgivande samhälle Samverkan med det omgivande samhället är integrerat i flera av akademins verksamheter. Inom forskning finns ett flertal forskningsprojekt i samarbete med näringsliv och offentlig förvaltning samt ett antal industridoktorander (ca 19). Förutom forskningsprojekt finns även ett antal samverkansprojekt där samarbete sker med bl.a. mindre och medelstora företag (Clean-projektet, Drivkraft-projektet samt Automation Region). Inom utbildning på grund- och avancerad nivå genomförs ett flertal examensarbeten i samverkan med det omgivande samhället. Dessutom finns ett referenspersonssystem för studenter inom det beteendevetenskapsliga programmet, vilket skall vidareutvecklas till att omfatta även andra program. I ett referenspersonssystem erbjuds studenterna en referensperson som från år två skall fungera som studentens mentor. Referenspersonerna kan även delta under olika moment av programmets kurser, exempelvis som gästföreläsare. Med referenspersonsystemet blidas också en naturlig kontakt mellan MDH och olika organisationer som ger möjligheter till utökat samarbete. Referenspersonsytemet finansieras idag externt genom det partnerskapskontrat som slutits mellan MDH och olika partner. Våren 2010 ingår verksamhetsförlagd utbildning som en obligatorisk del i det samhällsvetenskapliga programmet. Den verksamhetsförlagda undervisningen pågår under fem veckor och omfattar 7,5 högskolepoäng. Syftet med den verksamhetsförlagda utbildningen är att på ett konkret sätt omsätta högskolans strategi om att vara en högskola som fokuserar på utbildningar som leder till jobb. Beslutet att integrera verksamhetsförlagd utbildning i det samhällsvetenskapliga programmet innebär att studenterna har rätt att erhålla en praktikplats på en arbetsplats där verksamheten ligger i linje med den utbildning som programmet syftar att ge. För att realisera detta kommer vissa resurser att avsättas för en VFU-samordnare. 13

16 Uppdragsutbildningen som är en del i samverkan med det omgivande samhället har under 2008 haft en omslutning på ca 3,2 milj. kronor och omfattat 14 projekt. De större uppdragsutbildningar som har genomförts är två inom energiområdet till Söder energi och Fortum motsvarande ca 1,2 milj. kronor samt en för utbildning av personal inom Företagshälsovården för 1,2 milj. kronor. 6. Genomförda och pågående utvecklingsåtgärder Ett av målen med att bilda HST var att skapa bättre förutsättningar för ett tvärvetenskapligt samarbete inom områdena teknik och samhällsvetenskap. En uppgift som kan tyckas ogörlig men samtidigt utmanande. Självklart är detta en process som kommer att fortgå under många år men HST har trots allt kommit en bra bit på väg tack vare de diskussioner som förts inom olika grupper inom akademin. Samtidigt som en ny organisationsstruktur byggts och verksamhet avvecklats så har en gemensam plattform för en spännande tvärvetenskaplig utveckling kunnat skapas. Utgångspunkten för utveckling av utbildning och forskning är att skapa en gemensam bild. Figuren ovan utgår ifrån de två forskningsprofiler, PRO och HAS, som har den huvudsakliga verksamheten inom HST. Utvecklingen av de två profilerna har tidigare omnämnts under rubrikerna forskning respektive forskarutbildning. Den viktigaste förändringen från tidigare är att hantera hållbarutveckling som ett perspektiv på arbetsliv/styrnig, industriell ekonomi samt process och resursoptimering istället för som ett eget ämne. Det gör att det på ett tydligare sätt går att beskriva och tydliggöra de olika miljöerna. Av figuren framgår också hur utbildning på 14

17 grund- och avacerad nivå på ett naturligt sätt binder samman de olika forskningsprofilerna och miljöerna. Inom området ekonomi har vi idag ca 1400 helårsstudenter. Trots detta återfinns inte begreppet ekonomi inom vår utbildningsstruktur. Akademin kommer att lägga förslag på att detta ändras bl.a. genom att ändra namnet på forskningsprofilen så att ämnet ekonomi synliggörs. Utveckling av nya grundutbildningsprogram I figur ovan visas de tre forskarutbildningsämnena kopplade till den nya utbildnings- och examensstrukturen enligt Bologna. HST arbetar efter två linjer när det gäller utbildning, nämligen att utveckla ett begränsat antal utbildningar med fokus på forskning och ett flertal utbildningar med fokus på anställningsbarhet. Det som kännetecknar utbildningar med fokus på forskning är: Starkt kopplade till våra forskningsmiljöer Höga teoretiska ambitioner Internationellt erkända magister och masterutbildningar Ambition att rekrytera internationella studenter Doktorandkurser på internationell nivå Flera webbaserade kurser Erkänt hög vetenskaplig nivå Internationella kontakter Det som kännetecknar utbildningar med fokus på anställningsbarhet är: Arbetsmarknadsanpassade utbildningar med tvärvetenskaplig orientering Erkänt hög vetenskaplig nivå Nära samarbete med det omgivande samhället Generella examina med yrkesrelevans Inte nödvändigtvis egen forskning 15

18 Koppling till forskningsmiljöer utanför MDH Tvärvetenskapligt orienterade magister- och masterprogram med anställningsbarhet i fokus Erkända välfungerande pedagogiska lärmiljöer Uppbyggnad av reguljär Alumniverksamhet Verksamhetsförlagda studier praktisk arbetslivsorientering Internationellt utbyte Den teknisk/naturvetenskapliga fakultetnämnden har givit akademin ett antal utbildningsuppdrag. Uppdraget ligger väl i linje med den gemensamma bilden och har anpassats på ett tydligt sätt genom att visa kopplingen mellan de olika profilerna. I maj 2008 tilldelades HST strategiska medel för att se över och utveckla utbildningar inom energi och miljö. Detta arbete har lett fram till en ansökan till nämnderna om att inrätta följande program och examina: Energiingenjörsprogrammet Energiingenjörsutbildning har bedrivits vid Mälardalens högskola sedan mitten av 80- talet och periodvis har utbildningen varit en av de största inom energiingenjörsområdet i Sverige. Utbildningen är välkänd inom energibranschen och har ett gott rykte. För ca 10 år sedan minskade antalet sökande till programmet. Olika åtgärder har genomförts för att hantera problemet men har visat sig otillräckliga och har delvis bidragit till otydlighet och osynlighet. En översyn av programmet har gjorts under 2008 och förslag finns för förändringar som både berör programstruktur och kursinnehåll. Förändringsarbetet har vägletts av en strävan mot ökad tydlighet och modernisering samt en integrering av samhällsmålet om hållbar utveckling. Dessutom har arbetsmarknadens behov av olika energiingenjörskompetenser varit styrande för programupplägget. Civilingenjörsprogrammet/Civilingenjörsexamen Energiteknik Civilingenjörsprogrammet samläser med energiingenjörsprogrammet till stor del under de tre första åren. Därför gäller motiveringen för energiingenjörsprogrammet även här. Några punkter att ytterligare beakta är: Med en civilingenjörsutbildning i energiteknik lyfts ämnet energiteknik fram och man får en större tydlighet vad gäller programinnehåll. Vid branschrådet så var alla överens om att man måste våga fokusera och skära bort. MDH har fokuserat på energiproduktion och energianvändning på grundnivå och energieffektivisering på avancerad nivå. Med detta nya civilingenjörsprogram får vi en naturlig koppling till akademins forskning inom process- och resursoptimering. Inget annat lärosäte integrerar perspektivet hållbar utveckling på hela sin utbildning som vi ämnar göra. Civilingenjörsprogrammet /Civilingenjörsexamen/ Högskoleingenjörsexamen Industriell Ekonomi Industriell ekonomi är Sveriges mest sökta civilingenjörsutbildning (2007 och 2008), följd av design och produktframtagning, teknisk fysik, maskinteknik och datateknik. Arbetslösheten bland civilingenjörer är mycket låg, under 1% vid den senaste mätningen. Civil-, och högskoleingenjörsprogram i Industriell ekonomi fokuserar på att knyta samman naturvetenskap, teknik och ekonomi, och skapa ingenjörer som kan integrera och arbeta både med teknik och ekonomi. En civilingenjör i industriell ekonomi har 16

19 både kunskap om teknik och teknikbaserad affärsverksamhet, kan kommunicera med specialister inom olika områden och fungera som brobyggare mellan olika funktioner i företaget, t ex i rollen som projektledare. Civilingenjörsprogrammet /Civilingenjörsexamen Samhällsbyggnad Civilingenjör i Samhällsbyggnad kommer att ha byggnadsteknik som huvudsakligt område för examen. Namnbytet från Samhällsteknik till Samhällsbyggnad motiveras igenom att studenter inte längre kommer att läsa samma civilingenjörsprogram som studenter från byggnadsteknik. Examenskraven kraven på energi- och miljöteknik har tagits bort. Dock har kravet på kurser med integration av ämnena byggnads-, energi- och miljöteknik behållits då studenterna i sitt framtida arbetsliv kommet att samverka med delar av denna bransch. Kandidatprogram i Miljövetenskap arbete, miljö, hälsa Miljöbranschen är komplex då miljökunniga personer behövs inom flera branscher. Regler som lett till behov av ökad tillsyn och kontroll av framförallt livsmedel gör att behovet av inspektörer ökar inom kommunen. Det är viktigt att ge studenterna en generell kompetens så att de kan arbeta med hållbar utveckling inom olika sektorer i samhället. Med det föreslagna innehållet i programmet ger vi en tydligare profil mot kvalitetsarbete inom miljö och arbetsmiljö, dvs. yttre och inre miljö. Förutom grunder och fördjupning inom miljövetenskap ges studenterna kunnande inom ledarskap och kommunikation vilket torde göra dem mer anställningsbara då detta ses som viktiga delar för att kunna driva ett hållbarhetsarbete i samhället. Övriga utvecklingsinsatser Ett utvecklingsarbete har under året gjorts inom Beteendevetenskapliga programmet som kommer att ges i ny reviderad from för studenter antagna hösten Programmet har getts klarare konturer anpassade till dagens arbetsmarknad för beteendevetare. Även Internationella marknadsföringsprogrammet kommer att utökas med fler språk och där vi kommer att få en asiatisk inriktning. Arbetet med ansökan om Civilekonomexamen har fortsatt och kurser har tagits fram. Ansökan kommer tidigast att kunna lämnas in under våren Rekryteringsinsatser pågår för att kompetensförstärka framför allt inom ekonomiområdet. Platsannonser om 2 professorer och 2 lektorer i företagsekonomi samt 1 lektor i nationalekonomi är under utarbetande. Dessutom kommer en annons om 1 professor i energi och miljöteknik samt 2 forskarassistentertjänster inom samma område att annonseras. Ett steg för att nå målet att få sammanhållen akademi är att skapa goda rutiner. Under året har ett utvecklingsarbete skett av administrativa rutiner som baseras på HST grunder och förutsättningar. 17

20 7. Kommentarer till det ekonomiska utfall Akademin började sin verksamhet med ett prognostiserat underskott i budget om ca 38 miljoner kronor. Orsaken till detta finns dels i de ingående institutionernas tidigare resultat dels i det nya resurstilldelningssystem som infördes från 2008 där tidigare omfördelning av medel mellan institutioner slopades. Underskottets storlek föranledde att ett antal omedelbara åtgärder. För de verksamheter som redovisade det i särklass största underskott beslutades om avveckling för. ämnena biologi, kemi och kemiteknik. De ekonomiska effekterna av beslutet kommer först att kunna ses under I relation till förväntat utfall för 2008 visade bokslutet ett glädjande resultat om enbart ca 31 miljoner kronor i underskott. Grundutbildningen är den del som står för underskottet. Resultatet som blev positivare än förväntat i grundutbildningen är hänförbart till att intäktssidan ökat. Två huvudförklaringar finns Håp-ersättningen (studenternas prestationer) har ökat över budgeterad nivå beroende på terminsförskjutningen läsåret 2008/2009. I realiteten innebar detta att studenternas resultat för läsperiod 2b(årets sista) bokförts för både 2007 och 2008 under året. Konsekvenserna av terminsförskjutningen kommer även att påverka 2009 genom en intäktsminskning då terminerna återgår till tidigare förläggning. Regleringen av verksamheter mellan akademierna har fallit ut positivare än beräknat för HST:s del. Forskningen, anslag och externfinansierade projekt (totalt ca 110 projekt), har genom god kontroll och uppföljning kunnat hållas inom budgetramen. De bidragsfinansierade forskningsprojekten har glädjande under 2008 ökat sin ekonomiska omslutning. Den nya redovisningsmodellen för OH-kostnader som har tillämpats under 2008 har inneburit att kronor eller 6% av forskningsanslaget använts till underfinansierade OH. Akademin har kunnat finansiera detta inom ramarna för fakultetsanslaget. Personalkostnadsminskningar har också bidragit till ett positivare resultat pga ett aktivt arbete med personalplanering och minskning av tidsbegränsade anställningar. Inköpsstoppet har följts vilket bidragit till att driftkostnaderna minskat i förhållande till förväntade kostnader. Sammanfattningsvis ses årets positivare resultat som ett steg framåt för akademin. 18

21 Akademi HST HELÅRSBOKSLUT för period SAMMANSTÄLLNING 1. GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTB BALANSRÄKNING RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING UB Eget kapital IB Oförbrukade medel Summa kostnader Intäkter (bokförda inkomster + periodisering av oförbr bidrag) ANSLAGSFINANSIERAD VERKSAMHET, 31x 0,00 0, , ,99 Årets kapitalförändring (+:negativ/ -:positiv) AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET, 32x , , , , , ,04 Eget kapital UB Oförbrukade medel UB ,04 0, , ,11 BIDRAGSFINANSIERAD VERKSAMHET, 33x 0, , , ,70 0,00 0, ,89 SUMMA GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTB , , , ,34 698,17 778, ,00 2. FORSKNING/FORSKARUTBILDNING ANSLAGSFINANSIERAD VERKSAMHET, 41x ,10 0, , , , ,02 0,00 AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET, 42x 0, , , ,62 0,00 0, ,84 BIDRAGSFINANSIERAD VERKSAMHET, 43x 0, , , ,71 0,00 0, , SUMMA FORSKNING/FORSKARUTB , , , , ,92 006, ,41 3. AKADEMIGEM FUNKTIONER , ,06 0, TOTALT , , , ,62 622, , ,41 1