En handledarutbildning för Läslyftet med fokus på skolutveckling

Transkript

1 Handledarutbildning för Läslyftet ht15-vt16 Kursplanering En handledarutbildning för Läslyftet med fokus på skolutveckling Hösten 2015 startar Skolverkets satsning på Läslyftet. Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Läslyftet bygger på kollegialt lärande. Högskolan i Halmstad, i samverkan med kommuner, genomför en uppdragsutbildning i egen regi. Syftet är att utbilda handledare för Läslyftet, och även ge verktyg för att kunna utveckla sin egen verksamhet. Efter genomgången utbildning ska handledarna leda kollegialt lärande inom Läslyftet, och bl a diskutera didaktiska frågor och undervisningssituationer, samt vara ett stöd och ge inspiration till kollegorna. Deltagarna ska efter genomgången utbildning även kunna handleda kollegor i olika former av skolutveckling inom andra områden. Därför kommer vi under utbildningen att arbeta med hur utvecklingsprocesser kan gestalta sig på en skola eller förskola, och ge handledarna verktyg hur de kan leda dessa processer. Mellan kurstillfällena ska deltagarna utföra utvecklingsarbete kopplat till Läslyftet, i sin egen verksamhet. Didaktisk kompetens kopplad till Läslyftet Läsförståelse och skrivförmåga är avgörande för elevers utveckling och lärande liksom för framtida delaktighet i samhälls- och yrkesliv. Elevers språk- och kommunikationsutveckling är alla lärares ansvar. Därför riktar Läslyftet sig till lärare i alla verksamheter och i alla ämnen. Efter denna utbildning kommer handledarna att kunna utmana sin egen och sina kollegors didaktiska kompetens genom att uppmärksamma och reflektera över genomförande och beslut i den egna undervisningen, samt vara förtrogna med Läslyftets bakgrund, syfte och utformning. Handledarkompetens Mönstret i den vetenskapliga kunskapsbildningen om kvalitets- och skolutveckling visar att resultatförbättringar i elevers lärande är tydligast på de skolor där förskollärarna och lärarna beforskar sin egen pedagogiska vardagsverksamhet. Det innebär att förskollärare, lärare och skolledare behöver vara medaktörer i den systematiska kunskapsbildningen om lärande och undervisning i och utifrån sin vardag som grund för förändringar i sin vardagspraktik. Många intressenter betonar betydelsen av kollegialt lärande, lärande samtal och analys som drivkraft för utveckling. För att få en hög kvalitet i den skolgemensamma systematiska kunskapsbildningen om lärande och undervisning är det viktigt att lärprocessen leds av utbildade handledare. För att skapa så goda förutsättningar som möjligt för deltagarnas lärande om att leda kollegialt lärande har vi lagt upp utbildningen så att man både får tillämpa, erfara och uppleva olika metoder och strukturer hur man som handledare leder professionell kunskapsbildning om lärande och undervisning på en skola. Tillämpningarna relateras till underliggande teorier om lärandebaserad skolutveckling.

2 Höstterminen 2015 Dag 1 17 sep, rektorer och förskolechefer (inkl kaffe/te) Kursstart, introduktion av moduler Läslyftet i stort Vad är handledning i denna utbildning? (inkl kaffe/te) Att leda och verka för kollegialt stöttande, följande och utmanande av undervisning Lgr11 och hur vi läser den strategier, överblick och att användandet i praktiken Andra delen av eftermiddagen tar upp hur läsförståelse och lässtrategier i förhållande till ett textarbete kopplas till Lpfö98 och Lgr11: Hur läser vi läroplanen? Vilka strategier använder vi? Hur skapar vi överblick? Hur använder vi läroplanerna i praktiken när det handlar om hur vi undervisar kring text? Hur blir Lpfö98 och Lgr11 en aktiv text? Eftermiddagen ger ett metaperspektiv kring hur vi arbetar med text ur både ett lärar- och ett undervisningsperspektiv. Erica Eklöf Anne-Marie Körling Konsten att fråga hur fråga för att utveckla tänkandet? Under tredje delen av eftermiddagen tar Körling upp Konsten att fråga för att motivera kollegor, som rektor eller handledare. 2

3 Dag 2 19 okt Handledningsstrategier utifrån ett förskole- och skolutvecklingsperspektiv, föreläsning och workshops Storgrupp Introduktion. Utformning av utbildningen Varför kollegialt och professionellt lärande? Förskollärare, lärare och skolledare som medaktörer i den systematiska kunskapsbildningen om lärande och undervisning. Skolgemensam kunskapsbildning om lärande och undervisning som utgångspunkt för kvalitetsutveckling Storgrupp Betydelsen av en pedagogisk helhetsidé som vägledning för den professionella kunskapsbildningen. Att arbeta fram en verksamhetsgemensam helhetsidé utifrån deltagarnas viktigaste lärdomar om lärande och undervisning med hjälp av föreställningskartor (inkl kaffe/te) Parvis Utarbetande av föreställningskartor Storgrupp Att leda strukturerade handledningssamtal så att de inte stannar vid erfarenhetsutbyte och tipsgivning. Att ta vara på variation i uppfattningar och görande som underlag för gemensam kunskapsbildning istället för kamper mellan rätt och fel, bra och dåligt. Metod för att upptäcka mönster i variationen. Tabellmetoden Att finna mönster i variationen i deltagarnas viktigaste lärdomar om lärande och undervisning Kaffe/te Grupper med ca 8 deltagare Arbetet leds av någon i gruppen som tränar på att leda handledningssamtalet. Söka mönster i gruppdeltagarnas föreställningskartor. Tillämpning av att leda strukturerade handledningsamtal Grupper om ca 20 deltagare Reflektioner, lärdomar, dilemman och frågor utifrån dagens arbete Hemuppgift: Tillämpa tabellmetoden på de lärdomar som de olika workshopsgrupperna arbetat fram. Skapa en nulägesbeskrivning från din egen verksamhet. Nulägesbeskrivningarna skickas in till kursledarna. 3

4 Dag 3 16 nov Fortsättning på Handledningsstrategier utifrån ett förskole- och skolutvecklingsperspektiv, föreläsning och workshops Storgrupp Utvecklingsorganisationen Handledare, lärledare, processledare, arbetslagsledare, Att leda lärande och professionell kunskapsbildning som tar sin utgångspunkt i den egna skolans pedagogiska vardagsverksamhet i relation till den skolgemensamma helhetsidén. Var och en skriver ned den handledningsfråga man ser som mest angelägen att lära om. Metod: Todaysmeet. Analys som metod för kunskapsbildning Analys innebär att förstå sig på samband mellan det man gör och det man uppnår med det man gör i relation till det man vill uppnå. Att hantera variation och olikhet Storgrupp Fem faser i systematisk kunskapsbildning: Fas 1: Upptäcka, förstå och formulera handledningsfrågan Det första steget är att synliggöra vardagsproblem. Fas 2: Skaffa underlag för kunskapsbildning Systematisera variationen i erfarenheter om vad som sker och fungerar bra och mindre bra i verksamheten för att få underlag för kunskapsbildning. Fas 3: Söka efter mönster i det insamlade underlaget Söka mönster och strukturer i den variation av erfarenheter man har om det pedagogiska mötet mellan pedagog, barn och elever. Fas 4: Formulera lärdomar och slutsatser Målet är att försöka förstå varför mönstret ser ut som det gör. Det handlar om att förstå hur och varför skillnader i undervisningspraktiker kan leda till skilda resultat. Fas 5: Att utpröva lärdomar i vardagsverksamheten Utpröva de nya lärdomarna i den vardagliga verksamheten och undersöka hur dessa nya arbetssätt och insikter påverkar barn och elevers lärande. Fokus på fas 1. Att skapa handledargrupper utifrån angelägna handledarfrågor. Presentation av de olika kategorierna av handledarfrågor utifrån Gun-Britts kategorisering (inkl kaffe/te) Val av handledarfråga Handledarfrågorna fördelas på utbildarna. Deltagarna går till den utbildare som ansvarar för den handledarfråga som man valt. Utbildarna grupperar deltagarna i handledargrupper om ca 8 deltagare. 4 kategoriserar de individuella frågorna.

5 Forts. Dag 3 16 nov Handledargrupper Handledarsamtal i fas 1 och 2 av kunskapsbildningsprocessen. Arbetet leds av en handledare som tränar på att leda strukturerade handledarsamtal. Varför har deltagarna valt gruppens handledarfråga? Vilka lärdomar och erfarenheter har gruppdeltagarna om den fråga de valt att fördjupa sig i? Vilka mönster kan man se? Hur ska man vidga och berika variationen genom att ta dela varandras erfarenheter och lärdomar? Vilka frågor ska man ställa till andra som inte ingår i den egna handledargruppen? Akvarium i grupper om ca 20 deltagare Reflektioner, lärdomar, dilemman och frågor utifrån arbetet (inkl tid för lunch) Parvis Samla in ytterligare variation i lärdomar och slutsatser som underlag för kunskapsbildningen i den egna handledargruppen genom att intervjua andra deltagare i utbildningen Handledargrupper Handledarsamtal. Arbetet leds av en handledare som tränar på att leda strukturerade handledarsamtal. Fas 2, 3 och 4. Vilka mönster kan man se utifrån det underlag man har? Har intervjuerna med andra tillfört andra synsätt? Formulering av lärdomar. Varför ser mönstren ut som de gör? Akvarium i grupper om ca 20 deltagare Reflektioner, lärdomar, dilemman och frågor utifrån arbetet Kaffe/te Akvarium i storgrupp Reflektioner, lärdomar, dilemman och frågor utifrån de olika 20- gruppernas akvarier Avslutande fördjupande föreläsning om att leda professionell skolgemensam kunskapsbildning. En deltagare från varje 20-grupp tillsammans med och 5

6 Dag 4 8 dec Skrivstrategier Deltagarna delas upp i två 40-grupper (grupp 1+2 samt grupp 3+4) samt (inkl fm- och em-kaffe/te) Teachers as writers (genomförs på engelska) I många delar av världen ligger barns och elevers skrivande och textproduktion långt efter deras läsförmåga och läsförståelse. Parallellt med detta finns en ökad medvetenhet kring att olika ämnesoch kunskapsområden har sina mer specifika krav ur ett språk- och litteracitetsperspektiv. Terry Lockes föreläsning ger en fördjupad inblick i vad det innebär att vara ett skrivande barn/elev och att få formativ respons på sitt skrivande samt (inkl fm- och em-kaffe/te) Tolka och skriva text i skolans alla ämnen Ann-Marie Körling leder oss genom processen hur vi i vår undervisning tolkar och skriver text, med kopplingar till den metodik och didaktik som Terry Locke föreläser om. Hur ser vår undervisning kring skrivande och tolkande av texter ut tillsammans med eleverna? Hur för- och efterarbetar vi för att skapa engagerade, nyfikna och frågeställande elever? Hur använder vi den formativa kunskapen genom att skapa en undervisning som bekräftar men också utmanar eleverna att delta och lära? Terry Locke Anne-Marie Körling 6

7 Vårterminen 2016 Dag 5 19 jan Att bearbeta texter (inkl kaffe/te) Kritiskt textarbete- att läsa och samtala och skriva om världen Hur kan man som lärare utveckla sina elevers läsförståelse? Teoretiska och forskningsbaserade modeller samt didaktiska redskap som du som lärare kan använda för att stödja, utveckla och bedöma de strategier eleverna behöver för att förstå olika texter. Teori varvas med praktiska undervisningsmodeller som du sedan kan utforska tillsammans med kollegor och använda med eleverna (inkl kaffe/te) Hur arbetar man med ett kritiskt, undersökande och handlingsinriktat förhållningsätt vid läsning, samtalande kring och skrivande av olika texter? Att lärare ger sina elever stöd i att kunna uttrycka kunskap, skapa ny kunskap och kunna argumentera för olika värderingar är således ett centralt uppdrag för samtliga lärare. Eleverna ska få rika möjligheter att gestalta sin förståelse, både muntligt, skriftligt och med estetiska uttrycksformer. Barbro Westlund Barbro Westlund 7

8 Dag 6 20 jan Att skapa läsintresse samt modulkunskap (inkl kaffe/te) Att samtala om text och att skapa läsintresse Läsning av texter och samtal kring innehållet ska ses som en del av den skriftspråkliga förmåga, som förskola och skola ska arbeta med och som förmågor som barn och elever behöver utveckla. Att läsa och skriva tillsammans och samtala kring det man läser och skriver är sannolikt det allra viktigaste stöd man kan ge för att barns och ungas läsande och skrivande ska utvecklas (Liberg 2007, s. 29). Det är också i samtalet läraren kan förstå hur barnens och elevernas läsning ser ut, vad de tar med sig in i läsningen, vad de tar med sig från läsningen, vad läsningen skapar för problem och vad de funderar på. I skolan, där läsning oftast är något som någon annan än eleven själv initierar, är det viktigt att förstå grundläggande dimensioner av elevers läs- och skrivutveckling (Liberg 2008). En första dimension som Liberg pekar på är elevens motivation, engagemang och intresse. En andra dimension är läs- och skrivförståelse och en tredje att eleven kan läsa korrekt (avkoda) och skriva korrekt (inkoda). Dessa tre står i förgrunden, enligt Liberg. I bakgrunden, och det som allt utgår från, är de sammanhang som texterna förkommer i och vilka dessa texter är. Vidare vill Katarina ge inblick i teoretisk och praktisk kunskap om läsprocessen och ett språkstödjande arbetssätt samt didaktiska redskap för att planera och organisera en inkluderande och individualiserande läs- och skrivundervisning i alla ämnen. Hur kan lärare, i samverkan med skolbibliotekarier, stödja elevers läsning och utveckling av ett starkare läsintresse? (inkl kaffe/te) Syfte, innehåll och resonemang kring förskole- och grundskolemoduler Katarina Lycken Rüter Katarina Lycken Rüter 8

9 Dag 7 8 feb, rektorer och förskolechefer Praktiskt handledarskap tillsammans med rektorer och förskolechefer Storgrupp Att administrera uppifrån initierade utvecklingsprojekt respektive att organisera och leda kollegialt lärande som utgångspunkt för kvalitetsutveckling. En helhetsmodell för ledning, styrning och medskapande Kaffe/te Nyskapade handledargrupper Nyskapade handledargrupper som sammansätts av deltagare som deltagit i olika handledargrupper under dag 3. Lärprocessen leds av en handledare som tränar på att leda strukturerade lärande samtal utifrån de lärdomar man gjort i sina tidigare handledargrupper. Skolledarna deltar i dessa handledargrupper. Mönstret i lärdomarna dokumenteras Skolvis. Skolledare + handledare på samma skola eller annan indelning Kvalitetsdokumentation Beskrivning av helhetsidén, lärdomarna samt planera hur det fortsatta kvalitetsarbetet ska organiseras. Fokus på att lägga upp en plan för hur man får en hög kvalitet i utvecklingsorganisationen med hjälp av handledarna Kommungrupper (inkl kaffe/te) Likheter och skillnader i de olika skolornas/förskolornas planer för det fortsatta lärandebaserade kvalitetsarbetet. Arbetet leds av en av handledarna Avslutande föreläsning utifrån frågor och reflektioner från kommungrupperna. 9

10 Dag 8 18 mar i kursen och under fm öppet seminarium Kritiskt läsarbete- att läsa, samtala och skriva (om) världen - i förhållande till lässtrategier, ämnesfokus och ett genusperspektiv (inkl kaffe/te) Även skolpersonal från RUCs samverkansområde Varje dag möter elever en rad olika texter och uppgifter i skolans olika ämnen. Dessa ställer alla olika krav vad gäller läs- och skrivförmåga. Anne-Marie Körling ger en inblick i hur vi förbereder ett textarbete genom att noga gå igenom texter, förbereda med frågor om textens innehåll, använda den språkliga uppbyggnaden samt textens samspel eller brist på samspel. Läsning och skrivande hänger nära samman. I ett klassrum där textförståelsen och lärandet utvecklas genom samtal kan även de texter som eleverna själva producerar bli föremål för strukturerade samtal. Genom samtalet växer elevernas medvetenhet om att det skrivna har mottagare och när eleverna får samtala om sina texter blir de också medvetna om vilken betydelse form och innehåll kan ha för mottagaren av budskapet. Språk och identitet är nära förknippade. Att skriva är att kommunicera. Att öva sig att skriva för olika syften och för olika mottagare är också att öva sig i att möta sig själv, det egna språket och den egna identiteten. För att eleven ska kunna utveckla sitt språk, sin förmåga att kommunicera och få utrymme att berätta, måste elevens text också möta läsare. Därför är det av vikt att ta fram läsaren inom läraren (inkl kaffe/te) Endast deltagare i Handledarutbildning för läslyftet Fördjupning av förmiddagens föreläsning. Anne-Marie Körling Anne-Marie Körling 10

11 Dag 9 5 apr i kursen och under fm öppet seminarium Aktiv läskraft Vad innebär det? (inkl kaffe/te) Även skolpersonal från RUCs samverkansområde För att kunna tillämpa aktuell forskning om betydelsen av framgångsrika textsamtal behöver några centrala begrepp klargöras, t.ex. vad vi menar med text, vad man ska samtala om och vad samtalen ska leda till för muntliga och skriftspråksmässiga kompetenser. Det innebär vidare att läraren funderar över vad som förväntas att elever i olika åldrar ska förstå av en text och hur den förståelsen ska användas för att skapa kunskap om olika textgenrer, sig själv som individ och om världen. För att sådana diskussioner ska kunna föras behöver ett professionellt språk användas av både lärare och elever/barn (inkl kaffe/te) Endast deltagare i Handledarutbildning för läslyftet Fördjupning av förmiddagens föreläsning. Barbro Westlund Barbro Westlund Dag maj Kursavslutning (inkl lunch, fm- och em-kaffe/te) Fördjupningar utifrån deltagarnas erfarenheter av att leda gemensam professionell kunskapsbildning som underlag för kvalitetsutveckling. Skolledarrollen, handledarrollen samt hur de tillsammans kan höja kvaliteten i det skolgemensamma lärandet fokuseras. 11

12 Seminarieledare Erica Eklöf Erica Eklöf arbetar som språk-, läs- och skrivutvecklare och specialpedagog på Resurscentrum för Lärande och Barn- och Ungdomsförvaltningen i Halmstads kommun. Erica ingår i referensgruppen på NCS (Nationellt Centrum för Språkutveckling) och Skolverket samt leder regionens språkutvecklarnätverk i samverkan med Regionalt Utvecklings Centrum, NCS och Högskolan i Halmstad. Anne-Marie Körling Anne-Marie Körling är grundskollärare, författare, föreläsare, debattör och bloggare på korlingsord.se. Anne-Marie har även medverkat i framtagningen av kursplan i svenska samt är skribent i Läslyftet. är f. d. högstadielärare i SO, senare vuxenutbildare och uppdragsutbildare, och har tidigare varit handledare/lärledarutbildare för ett tiotal kommuner, bl.a. i Halmstad, från Karlstad universitet inom PBS. Arbetar i dagsläget med lärledarutbildning och processledning inom sektor utbildning Göteborg Stad samt handledarutbildare inom matematiklyftet och läslyftet Karlstads universitet. deltar även i Göteborgs universitets Mentorsutbildning/ handledarutbildning kring skolutveckling utifrån ett lärande perspetiv. Terry Locke Terry Locke is Professor of Arts and Language Education in the Faculty of Education at the University of Waikato. His research interests include the teaching of writing, the relationship between literacy and technology, disciplinary literacy and teacher professional knowledge. Terry Locke has written: Developing writing teachers: Practical ways for teacher-writers to transform their classroom practice (2015). He has led two major projects in recent years: Teachers as writers: Transforming professional identity and classroom practice ( ) and A culture of writing: Impacting on teacher and student performance across the curriculum ( ). 12

13 Katarina Lycken Rüter Barbro Westlund Katarina Lycken Rüter är undervisningsråd på Skolverket, och arbetar under 2015 både med frågor kring ikt i skolan och med Läslyftet. Katarina har sin bakgrund som svensklärare på högstadiet och gymnasiet, och har under 25 år i undervisningen särskilt intresserat sig för textsamtal och litteraturundervisning. Barbro Westlund är filosofie doktor i didaktik; lektor i läs- och skrivutveckling vid Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet. Barbro arbetar som lärarutbildare och författare och har deltagit i expertgruppen i Lärarlyftet och i flera handledarutbildningar genom Skolverket. Med socionomexamen och filosofie magister i pedagogik har under de senaste 25 åren arbetat inom skolans värld som lärare, studierektor, projektledare, utbildningsledare, personalkonsulent och kurator. Sedan 2002 är Ewa verksam på lärarutbildningen, undervisar i utbildningsvetenskap och är VFU-ledare för ämneslärarutbildningen. Under årens lopp har Ewa arbetat med handledningsprocessen i olika projekt för att lärare ska kunna utvecklas i sin yrkesroll. Dessutom har Ewa ansvaret för handledningskurser för VFU-ledare i lärarutbildningen. Aktiv inom skolutveckling och ledarskap, har bl a skrivit boken Lärande och skolutveckling: ledarskap för demokrati och meningsskapande tillsammans med. är docent i pedagogik med särskild inriktning mot skolutveckling och ledarskap. Han har varit vetenskaplig ledare under 10 år för ett lärande nätverk där medarbetare på 900 skolor ägnat sig åt kollegialt lärande om hur man kan bli allt bättre på att skapa berikande lärandemiljöer för barnen. Har även arbetat som gymnasierektor, skolpsykolog, utbildare och utbildningsledare i den statliga skolledarutbildningen. 13