Regionalt nätverk för språk-, läs- och skrivutveckling. Aktiviteter ht16-vt17

Transkript

1 Regionalt nätverk för språk-, läs- och skrivutveckling Aktiviteter ht16-vt17 För ett långsiktigt och systematiskt kvalitetsarbete kring språk-, läs- och skrivutveckling samverkar sedan 2014 Halmstad kommun, RUC, NCS (Nationellt centrum för språk-, läsoch skrivutveckling) och Region Halland. Hur kan språk-, läs-och skrivutvecklaren stötta huvudmäns, rektorers och skolors processer för en ökad måluppfyllelse hos alla elever, oavsett språk och/eller genus? Hur kan språk-, läs- och skrivutvecklaren samtidigt stötta huvudmäns, rektorers och skolors processer kring mottagande av nyanlända och flerspråkiga elever? Kommunikativ, flerstämmig undervisning, där fokus ligger på språkets roll i alla ämnen, är gynnsam för alla elever. Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och hur kan man lära mer om det? Resultaten av Skolinspektionens kvalitetsgranskning Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska, 2010, visar att undervisningen i den svenska skolan inte gynnar flerspråkiga elever i tillräckligt hög grad och att bristerna i många förskolor och skolor gäller generella svagheter i arbetet med språk- och kunskapsutveckling. Många lärare saknar kunskap om hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande och många lärare saknar nödvändig kunskap om elevernas bakgrund och kunskapsnivå. Syfte och genomförande Syftet är att förstärka de regionala språk-, läs- och skrivutvecklarnas kompetens och därmed möjlighet att bidra till att systematiskt kvalitetssäkra regionens och huvudmännens arbete kring och förskolornas och skolornas mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn och elever ur ett språk- och kommunikations- samt genusperspektiv. Regionens språk-, läs- och skrivutvecklare erbjuds ett fortbildningspaket som syftar till att, genom kollegiala lärprocesser inom gruppen, stärka olika perspektiv som stödjer ett framgångsrikt arbete kring pojkars och flickors lärande i ett språkutvecklande och flerspråkigt fokus, samt med nyanlända och flerspråkiga elever i ett 1-19 års perspektiv. Fortbildningspaket innehåller följande fokus: Pojkars och flickors läsning och skrivning - ur ett forsknings- och praktiskt pedagogiskt perspektiv. Lärande för en demokratisk trygghet - PISA och PIRLS ur ett genusperspektiv. Flerspråkigheten och lärandet - kulturella möten i ett genusperspektiv. Skolbibliotekariens roll för en ökad måluppfyllelse och en språkstärkande undervisningur ett språkutvecklande-, flerspråkigt-samt genusperspektiv. En språkutvecklande och språkstödjande pedagogik - utveckling av elevers språk -och kunskaper. Skolbiblioteket som resurs för flerspråkig undervisning. Bedömning och bedömningskompetens ur ett flerspråkigt perspektiv. Kartläggning av nyanlända och flerspråkiga elevers språk. Inläsningstjänst och studiestöd- organisation och användande.

2 Ovan beskrivna fortbildningspaket är planerat till nio tillfällen under ht16-vt17. i språknätverket erbjuds att delta alla tillfällena, och anmäler sig till varje tillfälle via länk på Innehållet i fortbildningspaketet presenteras på följande sidor, och följs av presentationer av seminarieledare. Lunch samt fm- och em-kaffe/te ingår. Läs mer om tidigare aktiviteter för nätverket Språk-, läs- och skrivutveckling Kontakt Erica Eklöf Håkan Cajander Samordnare regionalt nätverk Utvecklingsledare Resurscentrum Kärnhuset Regionalt utvecklingscentrum BUF Halmstad Högskolan i Halmstad Erica.eklof@halmstad.se hakan.cajander@hh.se 2

3 Höstterminen 2016 Dag 1 5 sep fm öppet Pojkars och flickors läsning och skrivning Flickor och pojkars läsning och skrivning sett ur fyra perspektiv; forskning, didaktik, demokrati och critical literacy Föreläsningen utgår från de forskningsresultat som finns; att flickor har bättre betyg i alla ämnen utom idrott samt att flickors läsförmåga är bättre än pojkars. Underlagen för en del av dessa resultat kommer att problematiseras och skillnaden mellan läsförmåga och läsförståelse belysas. Olika didaktiska val som kan ha betydelse för de flesta pojkars negativa inställning (och de flesta flickors positiva inställning) till att läsa och skriva kommer att diskuteras. Eftersom svenska skolan har två uppdrag, kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget, så kommer föreläsningen också att visa vad ett demokratiskt arbetssätt i klassrummet kan vara. Skillnaden mellan begreppen literacy och critical literacy kommer att diskuteras ur ett didaktiskt perspektiv. Gunilla Molloy Workshop utifrån förmiddagens Avslutning Dag 2 22 sep fm deltagarnas rektorer samt öppet Pojkars och flickors lärande ur ett PISA, PIRLS och kunskapsperspektiv Under föreläsningen kommer skolprestationer, lärande, genus och jämställdhet att problematiseras och diskuteras utifrån framförallt PISA-resultat från Därtill kommer Mia också att konkret diskutera vad som kan göras för att förändra trenden av skolprestationer Workshop utifrån förmiddagens Mia Heikkilä 3

4 Dag 3 14 okt och under fm deltagarnas rektorer/för skolechefer, sva-lärare, förstelärare, lärare FBklass samt samordnare FB-klass Flerspråkighet och kunskapsutveckling Att undervisa nyanlända Allt fler nyanlända elever börjar sin skolgång i den svenska skolan. Att undervisa elever som saknar det svenska språket är en stor men spännande utmaning. Att lära sig ett skolspråk tar enligt forskarna 6-8 år för en nyanländ elev. För att förkorta ner tiden är det viktigt att nyanlända elever ska kunna utvecklas både språkligt och kunskapsmässigt. Annars blir klyftan till de jämnåriga eleverna ännu större. Därför måste vi undervisa nyanlända elever språk- och kunskapsutvecklande. Arbetssättet är dessutom ett inkluderande arbetssätt för varje elev. I föreläsningen visar Tiia Ojala hur man kan arbeta med nyanlända för att förbättra allas skriftliga och muntliga produktion. Hon visar hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande samt ger konkreta råd och tips hur man kan undervisa nyanlända. Innehåll: Vad utmärker framgångsrik undervisning för nyanlända? Hur arbeta språk- och kunskapsutvecklande? Hur kan undervisningen ge redskap till varje nyanländ för att möjliggöra utveckling både med det talade och skrivna språket? Hur kan läraren stötta nyanlända på bästa sätt i sin undervisning? Hur kan undervisningen utmana nyanlända kognitivt? Hur arbeta med genrepedagogikens cirkelmodell? Tija Ojala Workshop utifrån förmiddagens 4

5 Dag 4 29 nov fm öppet Pluggisar eller begåvningar? Ungdomars inställning till att prestera i skolan Hur ser unga flickor och pojkar på betydelsen av skolprestationer för sitt nuvarande och framtida liv? Vilken inställning/attityd har de till att lyckas i skolan? Föreläsningen utgår från antologin Att lyckas i skolan- om skolprestationer och kön i olika undervisningspraktiker som Ann-Sofie är medredaktör för. Bokens resultat bygger på intervjuer och klassrumsobservationer bland niondeklassare och deras lärare på nio olika skolor i Västsverige Workshop Under workshopen diskuteras olika frågeställningar som uppkommit vid föreläsningen. Hur kan vi förstå de skillnader i studieresultat som finns mellan flickor och pojkar i grundskolan? Är de ett problem - och i så fall varför? Hur skiljer sig flickors och pojkars attityder åt och hur kan vi i skolan arbeta med dessa? Ann-Sofie Holm Dag 5 5 dec fm öppet Seminarium Utbildningstillfället kommer att innehålla följande delar: Skol- och organisationsutveckling hur lyckas man med det? Roller och ansvar i organisationen hur använder man organisation och roller effektivt? Undervisningsstilar och språkutveckling hur arbetar framgångsrika lärare? Leda lärares lärande hur gör man för att nå framgång? Workshop utifrån förmiddagens Ann S. Pihlgren 5

6 Vårterminen 2017 Dag 6 20 jan fm öppet Skolbibliotekets roll i ett flerspråkigt och genusmedvetet språkutvecklingsarbete Skolbiblioteket en resurs för flerspråkiga elevers lärande och språkutveckling På Hjulsta grundskola är nästan alla elever flerspråkiga och skolan tar emot många nyanlända elever. Vilka krav ställer det på skolbiblioteket och bibliotekarien? Hur kan modersmålet användas som resurs för flerspråkiga elevers lärande? Vilka pedagogiska möjligheter erbjuder litteratur och information i olika former? Med hjälp av konkreta exempel kommer Cilla Dalén och Annelie Drewsen att belysa dessa frågor ut ett skolbiblioteks-, lärar- och författarperspektiv. Målgrupp: i språk-, läs- och skrivnätverket, förstelärare, svasamordnare, lärare fb-klass, lärare, skolbibliotekarier/ folkbibliotekarier som samarbetar med skolor, chef/utvecklingsledare med ansvar för nyanlända på huvudmannanivå Fördjupning utifrån förmiddagens Cilla Dalén Annelie Drewsen Dag 7 23 mar Fortbildning med fokus pojkars och flickors lärande genus och flerspråkighet Föreläsningen syftar till att skapa utmaning och lärande för deltagarna. Fokus ligger även på aktiv läskraft, kunskapsöversikten, erfarenheter kring flerspråkighet samt har forskningsanknytning Workshop utifrån förmiddagens Barbro Westlund Utifrån den fortsatta dialogen med Språknätverket kommer ytterligare dagar att erbjudas under vt17. 6

7 Seminarieledare Cilla Dalén är bibliotekarie på Hjulsta grundskola F 9 i Tensta, Stockholm. Tillsammans med lärare och annan personal arbetar hon med såväl elevernas läsutveckling som deras förmåga till informationssökning och källkritik. Annelie Drewsen är författare och lärare i svenska som andraspråk. Hon har gjort författarbesök i klasser från årskurs 3 till gymnasiet och har arbetat som lärare för nyanlända elever på gymnasiet. Flera av hennes böcker är lättlästa och flera finns översatta till bland annat arabiska, somaliska och engelska. Erica Eklöf arbetar som språk-, läs- och skrivutvecklare och specialpedagog på Resurscentrum för Lärande och Barn- och Ungdomsförvaltningen i Halmstads kommun. Erica ingår i referensgruppen på NCS (Nationellt Centrum för Språkutveckling) och Skolverket samt leder regionens språkutvecklarnätverk i samverkan med Regionalt Utvecklings Centrum, NCS och Högskolan i Halmstad. Mia Heikkilä är forskare och lektor i pedagogik vid Mälardalens högskola samt fristående post doc-forskare inom genus och pedagogik med stipendium från Stiftelsen för Natur och Kultur. Hennes specialområde kan formuleras som utbildningsorganisationers genus- och jämställdhetsutmaningar. Ann-Sofie Holm är mellanstadielärare och numera docent i pedagogik vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsintresse rör frågor om kön och utbildning och om marknadiseringen av det svenska skolsystemet. Hon har medverkat i flera olika forskningsprojekt bl.a. Ungdomars skolvardag i könsperspektiv, Skolprestationer och kön samt Gymnasiet som marknad. 7

8 Gunilla Molloy Gunilla Molloy är docent i svenska med didaktisk inriktning vid Stockholms universitet. Hon har ingått i planeringsgruppen för Läslyftet och skrivit flera av de delar som ingår i det. Hennes huvudsakliga forskningsintresse fokuserar på samspelet mellan lärares didaktiska val och elevers lärande med utgångspunkt i olika textgenrer. Hon har tidigare arbetat som högstadielärare, som lärarutbildare och som fortbildare för lärare. Gunilla Molloy är författare till flera böcker om elevers läsning och skrivande som Reflekterande läsning och skrivning, När pojkar läser och skriver, Skolämnet svenska en kritisk ämnesdidaktik, Selma Lagerlöf i mångfaldens skola. Ann S. Pihlgren är filosofie doktor i pedagogik och arbetar för närvarande som forskningsledare, lärarutbildare, författare och skolutvecklare bland annat vid Ignite Research Institute och ett antal av Sveriges kommuner. Ann arbetar med forskning, skolutveckling och ledarskapsfrågor. Hon har skrivit flera delar i Läslyftet och förskolans läslyft och har varit expert för Skolverket för nya allmänna råd för fritidshem och läroplanens kapitel om fritidshemmet. Hennes huvudsakliga forskningsintressen rör främst hur samspel, dialog och tänkande samverkar och vilka didaktiska konsekvenser det får för undervisningen i förskola, skola och på fritidshem. Hon har tidigare arbetat som studierektor vid Stockholms universitet och som lärare, skolledare, förvaltningschef, och skolpolitiker inom svensk skola. Ann är författare till flera pedagogiska och didaktiska böcker. Tija Ojala är legitimerad lärare, fil. mag. i svenska som andraspråk, läromedelsförfattare, legitimerad coach, föreläsare samt vinnare av ett läromedelsförfattarpris Lärkungen Tija har även arbetat som förstelärare och har lång erfarenhet av nyanländas lärande i alla åldrar. Tiia Ojala är läromedelsförfattare bl.a. för Förstå språket NO/SO för nyanlända, Mötet med nyanlända Vägen till en framgångsrik skolgång samt Språkkraft svenska för nyanlända tilldelades hon Årets debutantpris för unga läromedelsförfattare. 8 Barbro Westlund Barbro Westlund är filosofie doktor i didaktik; lektor i läs- och skrivutveckling vid Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet. Barbro arbetar som lärarutbildare och författare och har deltagit i expertgruppen i Lärarlyftet och i flera handledarutbildningar genom Skolverket.