Kursens namn Svenska för lärare åk 7-9, 30 hp (61-90). Ingår i Lärarlyftet II.

Transkript

1 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Svenska för lärare åk 7-9, 30 hp (61-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare som har en behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i svenska i åk 7-9 utan att vara ämnesbehörig. Förkunskapskrav 60 hp svenska. Studietakt Halvfart Start- och slutdatum Antal deltagare (min och max) Min 10, max 30. Kursens innehåll och upplägg Innehållet tar sin utgångspunkt i studenternas erfarenheter och kunskaper inom den egna verksamheten. Kursen har ett kritiskt förhållningssätt till kunskap och lärande och innehållet baseras på aktuell forskning. Kursen har sin tyngdpunkt på undervisning av elever i grundskolans senare år. Kursen är en ämnesdidaktisk fördjupning i svenska och ger en fördjupad förståelse för sambandet mellan språkutveckling och lärande. Kursen skall öka lärarens förmåga att arbeta dialogiskt och att reflektera över sin egen och sina elevers tal- läsoch skrivutveckling samt olika språkliga aspekter som påverkar densamma. Arbetet med att utveckla sin förmåga att se och bedöma elevers lärande problematiseras. Studenterna ska kunna följa och bedöma elevers språkutveckling och kunskapsutveckling utifrån lokala och nationella kursplanemål med förankring i läroplanen. Arbetet med att utforma pedagogiska planeringar kopplas samman med de i kursen ingående verksamhetsförlagda moment som genomförs i den egna verksamheten. Skönlitteraturen är central i kursen liksom hur man arbetar språkutvecklande i alla ämnen. Ett centralt moment är olika sätt att arbeta med skönlitteratur för att därmed öka elevers läslust och förmåga att uppleva och bearbeta texter i syfte att öka elevernas kunskaper i olika ämnen.

2 I kursen studeras vidare språkets struktur samt stavningsregler och interpunktion, liksom olika texttyper och deras syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag, vilket också uppmärksammas i studentens egna arbeten. Kursen lyfter fram språkliga, sociala, kulturella och individuella aspekter på språktillägnande, retorik, berättande, berättande texter och sakprosatexter, samt texter som kombinerar ord, bild och ljud. Skolbibliotekets roll i lärandet samt informationssökning och källkritik behandlas i kursen. Genusperspektivet problematiseras genom kursens aktiviteter och kursens litteratur, såväl facklitteratur som skönlitteratur. Undervisningsformerna präglas av en tydlig didaktisk grundsyn där studenterna får möjlighet att studera hur teorier de mött under kursen kan komma till uttryck i grundskolan. Studenterna genomför pedagogiska undersökningar som bildar utgångspunkt för diskussioner om lärares möjligheter att skapa utvecklande och utmanande aktiviteter för alla elever. Studenterna ska genom fortsatt processinriktat arbete vidareutveckla en personlig kärna av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt både avseende de egna studierna, yrkes- och ledarrollen samt avseende elevers kunskapsutveckling i skolan. Studenterna ska med hjälp av loggboksskrivande relatera kursinnehållet till sin egen erfarenhet av undervisning i vardagen. Examination sker fortlöpande inom ramen för undervisningen i muntlig såväl som skriftlig form, enskilt och i grupp. Studenterna redogör skriftligt för reflektioner kring kurslitteraturen inom fördjupad läs- och skrivutveckling i kombination med sina erfarenheter från de verksamhetsförlagda momenten. Studenterna utarbetar i grupp en pedagogisk planering för ett ämnesövergripande arbetsområde i vilket ska ingå arbete med skönlitteratur och medier som pedagogiskt redskap. Arbetet redovisas både muntligt och skriftligt. Den pedagogiska planeringen ska kunna användas i undervisningen i grundskolans åk 7-9. Dessutom genomför kursdeltagarna en enskild skriftlig tentamen inom området språksociologi och språkbruk. En uppsats om 7,5 hp skrivs inom området tal- läs- och skrivutveckling. En temadag om språk genomförs i den egna verksamheten. Kursen förutsätter därför att den studerande har tillgång till elevgrupper i åk 7-9. Genomgående gäller att god språkbehandling och god presentationsteknik krävs vid all examination. Arbetet förutsätter studenternas aktiva deltagande i planering, genomförande och utvärdering. Detta bedöms kontinuerligt.

3 Förväntade effekter av kursen Efter genomgången kurs ska studenten kunna diskutera aktuella teorier avseende språkutvecklande arbetssätt samt tal-, läs- och skrivutveckling och visa på fördjupad förståelse för hur val av innehåll och arbetssätt påverkar elevers språkutveckling och lärande samt utveckla olika skrivstrategier ha utvecklat och fördjupat sin förmåga att praktiskt arbeta med elevers läsoch skrivutveckling i ett dialogiskt klassrum och reflektera över sina elevers läs- och skrivutveckling samt ha kunskap om olika språkliga aspekter som påverkar densamma ha kunskap om olika sociala och kulturella aspekter på språktillägnande och språkbruk såsom genus, etnicitet och social tillhörighet ha fördjupat sina kunskaper om barn- och ungdomslitteratur och lässtimulerande arbetssätt i alla ämnen och därutöver kunna leda bokprat och boksamtal med ett professionellt förhållningssätt förstå och kunna använda svenskämnets didaktiska möjligheter och se dess potential genom att integrera läsande, skrivande och talande i skolans alla ämnen samt utveckla sin undervisning gällande lässtrategier förstå retorikens och berättandets betydelse för språkutveckling och lärande kunna analysera och redogöra för skolbibliotekets roll i kunskaps- och lärprocesser samt argumentera för skönlitteratur som kunskapskälla i samband med undervisning i alla ämnen kunna analysera och använda beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter ha kunskap om innebörden av olika sorters texter och hur dessa kan samspela och ha tillgodogjort sig kunskaper om hur medier kan användas samt inse betydelsen av hur dagens elever använder sig av nya kommunikationsoch uttrycksformer

4 kunna redogöra för och resonera kring olika sätt att dokumentera, värdera och stödja elevers språk- och kunskapsutveckling och därmed skapa underlag för bedömning och betygssättning med särskilt fokus på elevernas egen dokumentation och arbete med självbedömning utifrån pedagogisk planering kunna följa och kritiskt granska forskning och debatter om språk- och kunskapsutveckling samt kunna söka ny kunskap för att arbeta med äldre elevers vidare språkutveckling och lärande. Undervisningsform (distans, campus) Distans/campus Kursen är upplagd i huvudsak som en distanskurs. Undervisningen sker via en Internetbaserad kursplattform. 10 tillfällen är högskoleförlagda och lärarledda under kursperioden. Resterande tid utgör själv-, fält- och gruppstudier med nätbaserad kommunikation. Kursansvarig lärare Camilla Forsberg, telefon , e-post camilla.forsberg@hkr.se Kursens lärare Anders Eklöf är universitetsadjunkt och doktorand i pedagogik. Anders forskning handlar i första hand om olika former av självständigt arbete och de olika dilemman som elever ställs inför, bland annat när de självständigt skall söka, värdera och använda information från nätet. Camilla Forsberg är universitetsadjunkt i svenska med språklig inriktning, gymnasieoch komvuxlärare i svenska, examinerad språkkonsult i svenska språket och har en fil.mag. i pedagogik. Camilla Forsberg har erfarenhet av praktiskt lärararbete från universitet/högskola, gymnasieskola, komvux och inom sfi-undervisning. På Högskolan Kristianstad undervisar hon i svenska och svenska som andraspråk i huvudsak på lärarutbildningen. Mary Ingemansson är folkskollärare med lång yrkeserfarenhet från grundskolans mellanstadium samt fil. dr och lektor i svenska inriktning litteraturvetenskap. Hon arbetar med uppdragsutbildning inom områdena litteraturdidaktik och skolbiblioteksfrågor liksom inom lärarutbildningen samt med barn- och ungdomslitteratur i fristående kurser vid Högskolan. Christina Lindh är adjunkt i svenska med språklig inriktning samt filosofie magister i svenska med didaktisk inriktning. Hennes intresse är särskilt inriktat mot skrivpedagogik och språkutvecklande ämnesundervisning. Christina har sin praxiserfarenhet från i huvudsak grundskolans årskurs 7-9 samt som undervisande lärare i svenska i lärarutbildningen med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasiet. Christina är också verksam som lärare inom Högskolans uppdragsutbildningar.

5 Camilla Ohlsson är filosofie magister i litteraturvetenskap med inriktning barn- och ungdomslitteratur. Hon är universitetsadjunkt i svenska vid Högskolan Kristianstad. Camilla är fritidspedagog och grundskollärare i matematik och naturvetenskap och har arbetat många år i förskola, grundskola och i särskola. Gunilla Vikbrant Linnerud är filosofie magister i pedagogik. Hon är universitetsadjunkt i svenska och svenska som andra språk vid Högskolan Kristianstad. Gunilla har mångårig erfarenhet från undervisning på grundskolans högstadium. Kursutvärdering Kursutvärdering sker fortlöpande under kursens gång och utifrån olika perspektiv i relation till kursens mål och med tanke på kursens kvalitet. Studenternas helhetsupplevelse av kursens måluppfyllelse diskuteras samt utvärderas genom en skriftlig enkät vid kursens avslutning. Utvärderingen ska ge de deltagande lärarna möjlighet att reflektera över sin egen utveckling i förhållande till de förväntade målen som presenteras i kursplanen samt hur dessa kan relateras till den egna yrkesverksamhetens utveckling. Utvärdering och dess innehållsliga återkoppling ska betraktas som en del av kursens genomförande. Utvärderingsresultatet delges studenterna och uppdragsgivaren samt ingår som underlag för vidareutveckling av kursen. Studievägledning Sektionen för Lärande och Miljö har två studievägledare; Håkan Johansson, som är kontaktperson för student vars efternamn börjar på A-N och Eva Åberg, som är kontaktperson för student vars efternamn börjar på O-Ö. Telefon till Håkan , telefon till Eva , telefontid måndagfredag kl E-postadressen till studievägledarna är studievagledning.lm@hkr.se För besökare på campus finns Håkan och Eva i hus 6 efter tidsbokning.