Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN"

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN KUNGSHOLMENS G Y - SVENSKA SEKTIONEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 13-01/6 SID 1 (15) Handläggare: Annica Tengbom Telefon: Kvalitetsredovisning Inledning Skolans vision är "Bildning för aktiv påverkan i en globaliserad värld". Våra elever förändras genom den kunskap de skaffar sig. De har förmågan att tänka självständigt, kritiskt och kan reflektera. Våra elever kan också tolka frågor ur samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt och humanistiskt perspektiv och de vet att perspektiven befruktar varandra. Våra elever vet att bildning är både livslångt och livsvitt. Våra elever går ut i världen med kunskaper och verktyg för att aktivt kunna påverka samhällets utveckling i en långsiktigt hållbar riktning. De förstår hur egna och andras handlingar har betydelse i ett globalt sammanhang. Vi erbjuder en miljö med ungdomar och personal med olika bakgrund och arbetar med ett interkulturellt förhållningssätt, vilket bidrar till förståelse för mångfaldens betydelse. Många av våra elever väljer att studera utomlands efter gymnasiet och skolan bidrar aktivt genom t ex referensskrivande och ansökningsstöd. Skolans helt unika kompetens när det gäller ansökningsarbetet bidrar till att så många som en tredjedel av en avgångskull bereds plats. Vi har etablerade samarbeten med och studieresor till Frankrike, Italien, Spanien och Tyskland när det gäller moderna språk och latin, samt med tre skolor i Zambia i global hälsa/hållbar utveckling samt ömsesidig lärarfortbildning. Musikeleverna deltar årligen i internationella körtävlingar med stor framgång. Även i andra internationella sammanhang är våra elever framgångsrika. Genom IB och andra organisationer deltar skolans personal regelbundet i internationella konferenser och kompetensutveckling. Vi är också värdar för ett stort antal besök från andra länder. Det ger oss möjligheter att knyta nya kontakter och lär oss mer om utbildning i andra länder. Undervisningsspråket för knappt hälften av eleverna är engelska och genom den höga kompetensnivån i engelska hos våra lärare kan också övriga elever erbjudas en del undervisning på engelska. Kungsholmens gymnasium har samarbeten med högskolor och universitet i området. Samarbetet med KTH har fördjupats det senaste året och omfattar alltfler elever. Skolan har många aktiva elevföreningar så som t ex Amnesty, Henrys vänner (inom Röda korset), Zambiagruppen, Kungsholmens idrottsförening, Debate

2 SID 2 (15) Group, Kzine (digital elevtidning) och K.Y.S. S (Young Scientists). De flesta föreningar har lärare som mentorer. Föreningarna skapar ett mervärde både för skolan och för de enskilda eleverna. De lär sig ett demokratiskt förhållningssätt och stärks i möjligheten att även utanför skolan vara med och påverka utvecklingen inom olika områden. Kungsholmens Gymnasium har en unik mix av utbildningar som alla, på olika sätt bidrar till det som är vår skolas själ och som utgör en av våra viktiga framgångsfaktorer. Vi har Naturvetenskapsprogrammet - och Samhällsvetenskapsprogrammet på svenska och engelska och med särskild variant kör, Humanistiska programmet samt IB, International Baccalaureate. Våra elever ska genom undervisning och elevinflytande få verktyg för att aktivt påverka samhällsutvecklingen i en långsiktigt hållbar riktning. Våra elever är med och påverkar sin studiesituation i de olika kurserna, genom klassråd, utvärderingar och skolkonferens. Elevkåren har en stark ställning på skolan och deltar aktivt i utvecklingsarbetet. Skolan är organiserad i 3 skolenheter, Svenska sektionen, Internationella sektionen samt Musiksektionen. Svenska sektionen består av två arbetslag med 6 klasser (totalt 380 elever) och 10 lärare i varje. Sammansättningen är tvärvetenskaplig så att Naturvetenskapsprogrammet och Samhällvetenskapsprogrammet/Humanistiska programmet finns representerade i båda lagen. Lägsta meritvärde för antagning ht 2012 var för NA 310 poäng, för SA-SAM 300 poäng samt HU 220 poäng. Det är små förändringar jämfört med förra året, med undantag för Humanistiska programmet som har något lägre antagningsgräns jämfört med året innan. Kvalitetsarbetet Underlaget för årets kvalitetsredovisning har hämtats från olika typer av statistik, centralt och lokalt producerad. Huvudkällor är Utbildningsförvaltningens egen brukarundersökning för åk 2, betygsstatistik, kursutvärderingar för alla kurser i åk 1 och 2, och sammanställningar av utvärderingssamtal som mentorerna har med sina elever i åk 3. Vidare har skolan använt enkät vid utvärdering av introduktionen för åk 1. Arbetslagen och elevhälsoteamet har utvärderat skolans och sina egna mål. Deras protokoll bildar en viktig del av underlaget i kvalitetsredovisningen. Alla siffror avser svenska sektionen där ej annat anges. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Utifrån skolans vision och analys av skolans resultat har vi identifierat fyra utvecklingsområden.

3 SID 3 (15) 1. Vi vill vara en lärande organisation, en verksamhet där personalen lär av varandra och av sina erfarenheter för att systematiskt utveckla undervisning och annan verksamhet. 2. Vi vill fortsätta det påbörjade arbetet att skapa en större helhetssyn kring eleverna och deras hela utbildning. 3. Vi vill utveckla kvaliteten i bedömning för lärande. 4. Vi vill förädla, utveckla och tydligare marknadsföra skolans internationella arbete. Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Den aktuella likabehandlingsplanen gäller under 2013 och beslutades i dec Skolledning och elevhälsoteam har informerat alla mentorer om vikten av att arbeta med likabehandlingsfrågor i sin mentorsgrupp. Mentorer har också avsatt tid för att diskutera dessa frågor på mentorstiden. Arbetslagen har lagt mycket tid och energi på aktiviteter som syftar till att stärka gemenskap och tillhörighet fram för allt för eleverna i åk 1. Under introduktionsperioden för åk 1 anordnas många olika aktiviteter som alla syftar till att skapa gemenskap och trygghet i klassen. Utvärderingen av perioden visar att eleverna är mycket nöjda med sin start på Kungsholmen. Särskilt uppskattat är de internat som genomförs precis i början av terminen. Även elevkårens aktiviteter är mycket uppskattade. Flera elevföreningar och elevskyddsombuden har också likabehandling och psykosocial arbetsmiljö som huvudfrågor. Skolan har aktivt stöttat deras arbete. Lärarna tillämpar, fram för allt i åk 1, styrd placering och gruppindelningar i klassrummet, så att alla elever får möjlighet att lära sig arbeta med alla klasskamrater. Antimobbingteamet har arbetat utifrån handlingsplanen med de fall som kommit till skolans kännedom. Andelen elever som upplever att de är trygga ligger på en mycket hög nivå, I 3 av 4 tillfrågade klasser uppger 100 % att de känner sig trygga. För den fjärde klassen är siffran 96 %. Vi tror att den ändrade arbetsorganisationen tillsammans med ovan beskrivna åtgärder har bidragit till den positiva utvecklingen. 91 % av eleverna tycker att det råder en positiv stämning på skolan, vilket är avsevärt högre än genomsnittet för övriga skolor och är dessutom en ökning med fem procentenheter jämfört med förra året. I skolans egen trivselundersökning från januari 2013 framgår att 98 % av eleverna upplever att stämningen på skolan är bra och alla upplever sig bli respektfullt bemötta av sina klasskamrater.

4 SID 4 (15) Vid de s.k. avvecklingssamtal som mentorerna har med eleverna i åk 3 ges en entydig bild av skolan som en plats där det råder öppet klimat med mångfald och tolerans. Andelen som är nöjda med skolans arbete mot mobbning har sjunkit till 63 %, enligt Brukarundersökningen. Siffrorna skiljer sig mycket mellan klasserna. I skolans egen trivselundersökning framgår att knappt en fjärdedel av eleverna inte vet, eller känner sig osäkra på vart de ska vända sig om de blir trakasserade. Under vårterminen har antimobbingteamet därför ökat sina informationsinsatser till eleverna. Bedömning och analys av resultaten En försiktig tolkning av resultaten av åtgärderna i likabehandlingsplanen 2012 och 2013 för att förebygga trakasserier och annan kränkande behandling är att de givit goda resultat. Nästan alla elever är trygga och trivs i skolan. Det är dock mycket svårt att säga om måluppfyllelsen är ett resultat av vårt arbete eller om det beror på andra faktorer. Bedömningen är ändå att arbetslagsorganisationen i hög utsträckning bidragit till ökad trivsel och trygghet. Under de senaste två åren har arbetslagen förutom lärare också haft SYV och skolsköterska respektive kurator som ständig medlem. Det har bidragit till en ökad fokusering på förebyggande arbete kring likabehandlingsfrågor. EHT samverkar nu på ett helt annat sätt med lärarna kring dessa frågor och deras kompetens används proaktivt, inte bara när bekymmer uppstått. Antalet fall som antimobbingteamet arbetat med under året har inte varit fler eller mer komplicerade än tidigare år. Däremot är det viktigt att fortsätta upplysa om vart man kan vända sig om man ser eller själv upplever trakasserier. Att antalet som är nöjda med skolans arbete mot mobbning inte är högre kan bero på att de förebyggande åtgärder vi arbetar med inte kopplas direkt till antimobbningsarbetet utan ses som ett naturligt inslag i arbetet med klasserna. NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Andel gymnasieelever som enligt gymnasieundersökningen är nöjda med Det är arbetsro på mina lektioner Andel nöjda elever i gymnasieundersökningen år 2 avseende möjlighet att känna sig trygg i skolan Periodens utfall Årsmål Period 72 % 75 % % 100 % 2013 Ogiltig frånvaro i gymnasieskolan 1 % 2 % 2013

5 SID 5 (15) Skolledning, elevhälsoteam och lärare arbetar tillsammans för att skapa ett arbetsklimat som gynnar lärandet. - Arbete med studieteknik åk 1 - Föreläsning om hur man förebygger stress för elever i åk 1 tillsammans med mentorer - Kontinuerligt arbete med formativ bedömning - Regelbundna snabbenkäter till klasser avseende den psykosociala arbetsmiljön, som underlag för vidare åtgärder Frånvarostatistik, brukarundersökningen. Fler elever tycker att de kan rekommendera både sitt program och sin skola, jämfört med förra året. 95 % av eleverna kan rekommendera sin skola, jämfört med 86 % förra året och 96 % rekommenderar sitt program (87 % förra året). Detta är den bästa indikatorn på att skolan erbjuder ett arbetsklimat som är gynnsamt för lärande. Den totala registrerade frånvaron är på samma nivå som förra året, 8 %. Den ogiltiga frånvaron har dock minskat och är så låg som 1 %. Jämfört med förra året har åk 2 och 3 minskat sin frånvaro, medan frånvaron i åk 1 på SA och HU ökat. NA-programmet har generellt lägre frånvaro än SA och frånvaron tenderar fortfarande att öka något ju högre upp i årskurserna eleverna kommer. När det gäller lugn och arbetsro så är resultaten bättre än förra året. Tittar man närmare på enskilda klasser så skiljer sig resultaten åt markant. I tre av klasserna uppger mellan 8 och 9 av tio att det råder arbetsro. I den fjärde klassen är siffran enbart 27 %. Skolkurator och en av våra skolsköterskor har fortsatt med utbildning i en metod för stresshantering som kallas ACT. Arbetslagen har också arbetat tillsammans med eleverna för att planera deras arbetsbelastning. En del av den upplevda stressen handlar om bristande studieteknik och planering och där har både lärare och delar av EHT arbetat med både elevgrupper och enskilda elever. Bedömning och analys Genom förbättrad samverkan mellan lärare och mellan övriga yrkesgrupper och med en mycket engagerad elevkår har vi lyckats skapa en miljö som gör att eleverna trivs både i och utanför klassrummet. Skolan blir något mer än bara en plats att ha lektioner på. Det finns en stolthet över att tillhöra Kungsholmens gymnasium, och denna stolthet skapar ett engagemang som ytterligare utvecklar skolan.

6 SID 6 (15) När det gäller minskningen av den oanmälda frånvaron hoppas vi att det till en del beror på att vi är bättre på att följa upp den. Troligt är dock också att det faktum att det är lätt att gå i på Fronter och sjukanmäla sig bidragit till den lägre siffran. Vi vet att elever i viss utsträckning sjukanmäler sig när det egentligen är fråga om skolk. Att ogiltig frånvaro också direkt rapporteras till vårdnadshavare via mail har säkert också bidragit till högre anmälningsbenägenhet. Minskningen av frånvaron i åk 2 och 3 är glädjande. Här har en ökad samverkan i planeringen mellan de olika lärarna säkert haft betydelse. Ökad användning av det trådlösa nätverket medför också att eleverna i högre utsträckning, med hjälp av egna datorer, arbetar i skolan när de har självständiga uppgifter. Begreppet arbetsro i brukarundersökningen och våra egna kursutvärderingar är komplicerat. När vi frågar eleverna vad de lägger i i begreppet arbetsro så får vi de mest skiftande svar. Slutsatsen blir att begreppet i sig är så svårtolkat att det är tveksamt om det bör användas i sin nuvarande form. I den klass som upplever att de inte har arbetsro har lärarna diskuterat vad begreppet innebär för den elevgruppen och har sedan arbetat med gemensamt förhållningssätt, vilket har givit goda resultat. Samverkan mellan lärare och EHT genom fast representation i arbetslagen har ökat ytterligare och har under läsåret utvidgats till delvis nya områden. Det har varit mycket positivt eftersom det gynnat det förebyggande och hälsofrämjande uppdraget som ju elevhälsan har ännu tydligare framskrivet nu i och med den nya skollagen. Elevhälsan kunnat komma in med sin kompetens när det gäller gruppstödjande aktiviteter, och idéer inom ANT och sex och samlevnad. En del av de goda resultaten inom detta målområde är sannolikt kopplat till denna förändring i organisationen. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Andel gymnasieelever med godkänt i alla kurser i slutbetyget Periodens utfall Årsmål Period 94 % 94 % 2013 Genomsnittlig betygspoäng för elever med slutbetyg (ej IV) 17,8 Poäng 18 Poäng 2013 Eleverna på Kungsholmens gymnasium kan överblicka större kunskapsfält och utvecklar ett alltmer vetenskapligt sätt att arbeta och tänka.

7 SID 7 (15) - Arbetslagen arbetar utifrån ett helhetsperspektiv på lärandet och samverkar över ämnesgränserna. Detta underlättas av införandet av det sk E-blocket, där en halv dag per vecka ägnas åt fram för allt ämnesövergripande arbete. - Planeringen av specialiseringskurser och gymnasiearbete inom ramen för GY11 fortsätter Brukarundersökningen och egen kursutvärdering. Planeringen av gymnasiearbete och specialiseringskurser är klar för genomförande lå 13/14. Eleverna upplever i högre grad att lärarna samarbetar kring deras lärande (66 % positiva svar jämfört med 55 % förra året) och att undervisningen motiverar dem till att vilja lära sig mera (69 % jämfört med 62 % förra året). De upplever i mycket högre grad att det är variation i arbetssätt (76 % i år jämfört med 59 % förra året) Någon systematisk utvärdering av E-blocket har vi inte gjort under det första året. Det har gått för kort tid för att dra några långtgående slutsatser. I de samtal som lärarna haft med eleverna framkommer att de generellt sett är positiva till att ha en halvdag i veckan för ämnesövergripande teman, studiebesök etc.de vill veta längre i förväg vad innehållet i passet ska vara. Det finns också önskemål om att i högre grad integrera undervisningen på e-block med den övriga undervisningen. Organisationen med arbetslag kring elever har nu funnits i fyra år. Under den tiden har samverkan mellan lärarna ökat genom ett alltmer ämnesövergripande arbetssätt. Lärarna har också arbetat utifrån examensmål och identifierat progressionen i utvecklingen av de färdigheter som våra elever ska ha utvecklat för att vara redo för högre studier. Som ett led i det har vi arbetat med de specialiseringskurser som vi beslutat genomföra för eleverna under åk 3. I framtagandet av innehåll i dessa kurser har vi arbetat utifrån examensmål, skolans vision, ämnesplanens innehåll samt möjligheten att integrera gymnasiearbetet. Hela organisationen präglas av lärande med högt till tak och öppenhet för förändring. Personalens kompetens kännetecknas av kreativ professionalism - Lärare diskuterar systematiskt sin undervisning tillsammans med kollegor - Rektor arbetar närmare den pedagogiska verksamheten genom deltagande i ämnes- och arbetslagsmöten samt i undervisning - Samverkan över klass- och sektionsgränser möjliggörs genom införande av E- block, där en halv dag i veckan ägnas åt fram för allt ämnesövergripande arbete.

8 SID 8 (15) Bokcirkel för facklitteratur - Bildningsseminarium Medarbetarsamtal, skolledningens deltagande i ämnesgrupper, arbetslag samt övriga arbetsgrupper på skolan, lektionsbesök. Medarbetarsamtalen har i högre utsträckning fokuserat undervisningsnära frågor och många har uppskattat att få mer strukturerad respons på sitt arbete av kolleger och av rektor. För att bli en lärande organisation krävs dock ett fortsatt arbete för att uppnå ett prestigefritt klimat där det inte känns obekvämt att få/ge konstruktiva synpunkter på varandras arbete, oavsett vilken personalkategori man tillhör. Kompetensutvecklingen under året har till största delen bestått av lärande kolleger emellan när det gäller formativ bedömning och EHT när det gäller samtalsmetod. Vår IT-pedagog har lett seminarier inom IT. Införandet av E-block har inneburit en ökad samverkan mellan lärare när det gäller planering av innehåll och arbetssätt för gemensamma elever. Lärarna samverkar systematiskt för att utveckla undervisningen. Med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet kan varje lärare formulera sin egen pedagogiska grundsyn utifrån skolans vision. Förankring av skolans vision genom information och diskussion med personal och elever. Lärare diskuterar sin egen undervisning med kollegor för att därigenom utveckla sitt sätt att se på och arbeta med elevers lärande. Erfarenhetsutbyte inom skolan där lärare som deltagit i kompetensutveckling delger varandra förvärvade kunskaper. Rektor arbetar närmare den pedagogiska verksamheten genom deltagande i arbetslags- och ämnesmöten samt i undervisningsarbetet. Medarbetarsamtal, brukarundersökningen Arbetslagen har utvecklat sin förmåga att arbeta i team. Genom självskattning kan de konstatera att mycket hänt de senaste två åren. Arbetslagens viktigaste uppgift är att skapa en större helhet för eleverna. Erfarenheterna från arbetet med att arbeta ämnesövergripande är samverkan gynnat säkerheten i bedömningen,

9 SID 9 (15) minskat lärarnas arbetsbörda med bedömning och gjort eleverna tryggare med hur bedömningen skett. För att ytterligare utveckla detta arbete har vi tillsatt en förstelärare som ska inspirera till och stödja ökad samverkan mellan lärare för att skapa större helhet för eleverna. Vi har även tillsatt en förstelärare som fokuserar på hur ITpedagogiska verktyg kan underlätta lärandet. Skolan har i stor konkurrens tilldelats medel till ämnesdidaktisk forskning från Stockholms stad och vi räknar med att de deltagande lärarna ska publicera sina resultat hösten Det kan tjäna som inspiration för andra lärare som vill studera undervisning på ett mer systematiskt sätt. Den pedagogiska grundsynen är svår att komma åt, men genom ökad ämnessamverkan och genom att fler lärare delar kurser kan det skapas en naturlig plattform för samtal kring didaktiska frågor. Rektor har också kunnat fokusera mer på undervisningsfrågor genom strukturerade besök och deltagande i arbetslags- och ämnesgruppsarbete. Bedömning och analys Elevernas grad av måluppfyllelse är fortsatt mycket god. Andelen elever som bara har G eller mer i sitt slutbetyg har ökat från 92 % till drygt 94 %. Totalt sett fanns ca 20 st IG av ca 4000 satta betyg i slutbetygen. Det går inte att se något mönster för vilka kurser det är vanligare med IG. Antalet elever med IG i slutbetyget har minskat från 10 till 7. Bara 3 elever gick ut med samlat betygsdokument. Det är resultat av ett fortsatt mycket fokuserat arbete kring elever som fått IG i vissa kurser. Genom en förändring av rutiner och en bättre uppföljning av satta betyg kan vi konstatera att den radikala minskningen av IG i slutbetygen som inleddes förra året har fortsatt även i år. Genomsnittliga slutbetyget för NV är 18,1 och för SP(sam och språk) 17,4. För svenska sektionen totalt sett är det 17,8. Det innebär att den genomsnittlige eleven har fler MVG än VG i sina slutbetyg. Medianvärdena ligger ännu högre, 18,55 för NA och 18,15 för SP. Inom detta målområde har vi fortsatt mycket goda resultat och vi lyckas, från höga värden, bli ännu bättre. Eleverna går ut med mycket höga slutbetyg, antalet IG i slutbetygen har minskat och eleverna har ökat sin närvaro. Detta skapar en positiv spiral där höga förväntningar och motiverade elever och lärare skapar en mycket gynnsam miljö för lärande. Även elever som inte är så motiverade kan få inspiration och draghjälp i en sådan miljö. Det är dock viktigt, som eleverna i avvecklingssamtalen bl a lyfter fram, att lärare och klasskamrater inte signalerar att det bara är de högsta betygen som räknas. Det kan skapa en stress som absolut inte är gynnsam för lärande. Ett formativt arbetssätt med ökade inslag av ämnessamverkan bidrar däremot till en lägre stressnivå och årets arbete i arbets-

10 SID 10 (15) och ämneslag har mycket framgångsrikt utvecklat undervisning och bedömning i denna riktning. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som är nöjda med hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen, enligt gymnasieundersökningen Andel elever som är nöjda med hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till, enligt gymnasieundersökningen Andel elever som är nöjda med Jag får vara med och påverka hur vi arbetar under lektionerna, enligt gymnasieundersökningen Periodens utfall Årsmål Period 69 % 75 % % 70 % ,61 % 65 % 2013 Bedömning under kursens gång är ett naturligt redskap för fortsatt lärande Eleverna utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och har en förmåga att utveckla sitt eget lärande Lärare ger fortlöpande varje elev information om elevens utvecklingsbehov och framgångar i studierna Arbete med utveckling av formativ bedömning framför allt i ämnesgrupperna men även i arbetslagen - Kompetensutveckling inom formativ bedömning - Översyn av utvecklingssamtalsformulär Kursutvärdering i åk 1, brukarundersökning

11 SID 11 (15) När det gäller elevers inflytande över undervisningen så är det även i år ett av de områden inom brukarundersökningen där de största förbättringarna skett och det är också ett av områdena där vi ligger väldigt högt jämfört med övriga gymnasieskolor i staden. De får i högre utsträckning vara med och påverka innehåll och arbetssätt samt upplever att deras synpunkter tas till vara på ett bra sätt. För var och en av frågorna har ökningen varit 10 procentenheter även under detta läsår. Åsikten att Mina synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola delas av 77 % av eleverna på svenska sektionen och innebär en ökning på knappt 20 procentenheter. en är liknande för kursutvärderingen i åk 1 och 2 där påståendet "mina åsikter respekteras och tas hänsyn till" får ett genomsnittligt värde på 3,4 av max 4 Våra egna tre åtaganden ovan anknyter alla till det område som vi fokuserat allra mest på under året, nämligen formativ bedömning och betygssättning utifrån de nya kunskapskraven. Vi har haft intensiva diskussioner, kompetensutvecklingsinsatser och mycket samverkan kring tolkningar, rutiner och strategier för att förbättra bedömning under kursens gång. Med ytterligare ett år inom GY11 har strategier och förändring av undervisningen fortsatt och det är mycket glädjande att kunna konstatera att eleverna märkt effekterna av det: På de punkter som brukarundersökningen mäter avseende detta (informerat mig om vad som krävs (från 65 till 68 % nöjda), informerar mig under kursens gång vad som krävs (från 50 % till 73 % nöjda) samt mina lärare hjälper mig att förstå vad som krävs för att förbättra mina resultat (från 50 % till 60 % nöjda) är resultaten fortsatt mycket positiva. Att så många som 73 %, jämfört med stadens genomsnitt 54 %, uppger att de fortlöpande får information om vad om krävs visar också vilken otrolig utveckling som skett inom detta område. Bedömning och analys Genom elevinflytande på många olika sätt övas våra elever i att ta ansvar och påverka sin arbetssituation. Elevinflytande i klassrummet handlar om att påverka undervisningsform snarare än själva innehållet och om att eleverna känner att deras synpunkter tas tillvara i en konstruktiv dialog med läraren. Genom att använda ett mer formativt arbetssätt där lärarna oftare samtalar med eleverna kring undervisning och bedömning kopplat till styrdokumenten upplever eleverna att de har bättre insyn och kontroll över sitt eget lärande Det målmedvetna arbete med formativ bedömning som vi inledde våren 2011 och som vi ägnat mycket tid och energi åt även läsåret 12/13 har givit mycket goda resultat. Det är inte bara elevernas uppfattning om hur de får respons på sitt arbete som utvecklats, de intensiva diskussionerna kring undervisning och bedömning i kollegiet har fortsatt under detta läsår. Strategier för att utveckla den formativa bedömningen genom t ex kamratrespons och självvärdering beskrivs i arbetslagens utvärderingar, det kan också konstateras att det är viktigt att eleverna får öva mycket på små områden inom kunskapskraven samt att ge konkret formativ bedömning på det som eleverna för tillfället håller på med.

12 SID 12 (15) Det har både inspirerat och frustrerat många lärare och skolledningen, inte minst, att det inte funnits några enkla lösningar att finna i de nya styrdokumenten. Processen har varit mycket fruktbar och det didaktiska samtalet är nu ständigt levande i olika forum. Ännu finns förstås mycket att göra inom ovanstående målområde under kommande läsår finns goda förutsättningar att ytterligare utveckla samverkan kring undervisning och bedömning för lärande, och det finns uttryckt önskemål hos arbetslagen att utveckla samarbetet kring detta. Samverkan Eleverna har kunskap om globala samband och hållbar utveckling och kan bedöma skeenden ur såväl globalt som ur hållbarhetsperspektiv Utveckling av specialiseringskurser inom NA, SA samt HU. Vi organiserar verksamheten så att internationella kontakter utvecklas och underlättas. Hållbar utveckling och globaliseringens effekter diskuteras i alla relevanta delar av kurser på de olika programmen som erbjuds i skolan. Gruppvisa utvärderingssamtal med elever i åk 3. Utvärdering av de internationella samarbetsprojekt som skolan deltar i. Vi har utvecklat specialiseringskurser som uttrycker skolans profil. Kurserna är till sin karaktär ämnesövergripande. En stor del av lärarna har varit delaktiga i det arbetet. Varje kurs leds av en grupp lärare som kompletterar varandra när det gäller ämneskompetens. Under året har vi startat ett nytt samverkansprojekt med en skola i Guatemala. Utbytet kommer att integreras i en av specialiseringskurserna, på samma sätt som vårt mångåriga samarbete med tre skolor i Zambia nu är det. Eleverna upplever att de får en god inblick i högskolestudier och kommande arbetsliv, genom de samarbeten och informationsinsatser som skolan erbjuder. Vi fördjupar samarbetet med KTH genom att bli en s k samarbetsskola. E-blocket möjliggör studiebesök och mer strukturerade kontakter med

13 SID 13 (15) avnämare. SYV utökar kontakterna med och bjuder in representanter från arbetsliv och högskolor/universitet. Vid planeringen av Specialiseringskurser och gymnasiearbetet tas nya kontakter för att möjliggöra extern medbedömning samt medverkan i genomförandet av specialiseringskurserna. Brukarundersökningen Elevernas möjlighet att i sin utbildning få kontakt med arbetslivet i olika former har ökat markant sedan förra året (42 % jämfört med 20 %). Samarbetet med KTH (N-klasser) har fortsatt och utvecklats. NA1 ska inkluderas genom projektet "Vad gör en ingenjör?, NA2 deltar i "Future Friday" och genom specialiseringskurser och gymnasiearbetet ökar samarbetet mellan NA3 och KTH. Liknande samarbeten genomförs med våra humanister, i samverkan med Södertörns högskola (humanistdagarna) och med Stockholms universitet (lingvistik, språkdagen, t ex) En av våra lärare antogs till Kemilektorslänken initierad och finansierad av Kungliga Vetenskapsakademin. Syftet med länken var att utveckla undervisningen i kemi på gymnasiet och att öka samarbetet mellan gymnasieskolan, högskolan och näringslivet inom kemiämnet. Genom det arbetet har bl a en kemilärarguide tagits fram. Den används nu av kemilärare i hela landet och även inom lärarutbildningen. Genom tillsättning av en lektor inom naturvetenskap hoppas vi att samarbetet med både KTH och andra högskolor och universitet kan öka ytterligare. Kungsholmens elever utvecklar de kompetenser och det engagemang som krävs för att aktivt kunna påverka sina och andras levnadsvillkor. Deltagande i Ungdomsparlamentet, Europeiska ungdomsparlamentet, FNrollspel och andra sammanhang där elever lär sig hur man kan påverka. Arbete med elevinflytande på lokal nivå både i undervisningen och via elevkåren samt alla elevföreningar. Utveckling av skolkonferensen. Främjande av internationella kontakter genom bl a revidering av policy och rutiner för resor samt revidering av policy och rutiner för ansökningsarbetet till utländska universitet. Pågående samarbete med universitet och högskolor fortsätter och nya samarbeten kring språkutbildning utvecklas under läsåret. Positivt bemötande av elevinitierade skolaktiviteter

14 SID 14 (15) Brukarundersökningen och kursutvärdering angående elevinflytande. Utvärdering av kontakter med svenska och utländska universitet Under året har vi försökt öka engagemanget för skolkonferenserna och även om mycket arbete återstår så har det skett en viss förbättring redan detta år. Elevkårens arbete har breddats och genom en bra organisation och engagerade elever blomstrar nu också elevföreningarna (ca 35 st!) som aldrig förr. Även i år har ett antal språkresor genomförts och vi har haft en mindre grupp elever som besökt Zambia inom ramen för det etablerade samarbete vi har med tre skolor där. vi har etablerat ett nytt samarbete med en skola i Vejer i södra Spanien. Vi har också fått medel från Programkontoret för att undersöka möjligheten till ett nytt samarbete med skolor i Guatemala. Samverkan med svenska och utländska högskolor och universitet är etablerat, men kontakten med arbetslivet i övrigt är fortfarande, som tidigare nämnts, ännu inte tillräckligt utvecklat. Bedömning och analys Inom skolan har vi försökt göra skolkonferensen till ett bättre demokratiskt forum. Där återstår en del arbete. Även klassråden behöver förbättras för att utgöra det demokratiska forum det är tänkt att vara. Som tidigare nämnts så upplever elever i mycket högre utsträckning nu att de har inflytande över sin skolsituation. Lärarna arbetar högre grad arbetar formativt och därmed blir det tydligare för eleverna hur de kan påverka sina studier. Elevkåren har utvecklats från att vara en festfixarförening till att ha en välorganiserad verksamhet där många kan engagera sig i olika frågor. Föreningarna har stor betydelse för elevernas möjlighet att utöva påverkan inom olika områden. Våra elever är mycket skickliga och intresserade retoriker och lyckas bra i olika tävlingssammanhang där deras demokratiska färdigheter utövas och bedöms. Att ämnet retorik intresserar våra elever visas också av det faktum att vi kommer att ha tre grupper i ämnet retorik inom ramen för det individuella valet lå Sammanfattande analys Kraftsamlingen kring ett fåtal prioriterade områden dit alla resurser styrs är ett effektivt sätt att nå resultat. Att så gott som samtliga elever nu rekommenderar sin skola är ett gott bevis på att vårt arbete går i rätt riktning. Det område där vi nått längst under året är tveklöst den formativa bedömningen. Eleverna upplever i mycket större omfattning att de är nöjda med hur de får

15 SID 15 (15) information om kunskapsutvecklingen under kursens gång. Även när det gäller elevinflytande har vi tagit stora steg framåt. Elevernas slutbetyg är mycket höga, och högre än förväntat resultat med tanke på antagningspoängen för de olika klasserna. Att vi också lyckats få ner antalet IG i slutbetygen och minskat antalet elever som går ut med samlat betygsdokument innebär också att vår kompetens och kraftsamling när det gäller de elever som av olika skäl har det svårare att nå målen är mycket god. Genom arbetslagsorganisationen har vi skapat goda förutsättningar för att skapa en helhetssyn kring eleverna och hela deras skolgång. Eleverna ökar sin närvaro, får en rimligare arbetsbelastning och lärarna samverkar i högre grad kring elevernas utbildning. Genom det gemensamma undervisningsblock för ämnesövergripande arbete som infördes under året har samarbetet ytterligare förstärkts. Att bli en lärande organisation med allt vad det innebär är en längre process där vi egentligen bara inlett arbetet. Det handlar om att våga visa varandra det arbete vi gör och att kunna ge och ta konstruktiva synpunkter för att utvecklas i våra respektive yrkesroller. Prioriterade åtgärder för utveckling Utifrån skolans vision och analys av skolans resultat har vi identifierat fyra utvecklingsområden. Dessa utvecklingsområden kommer att vara i fokus även ett tredje år, lå 13/14. Under året kommer vi också att arbeta med att ta fram nästa treårsplan som kommer att styra verksamheten ht 14 till vt Vi vill fortsätta det påbörjade arbetet att skapa en större helhetssyn kring eleverna och deras hela utbildning. 2. Vi vill utveckla kvaliteten i bedömning för lärande. 3. Vi vill vara en lärande organisation, en verksamhet där personalen lär av varandra och av sina erfarenheter för att systematiskt utveckla undervisning och annan verksamhet. 4. Vi vill förädla, utveckla och tydligare marknadsföra skolans internationella arbete. Kvalitetsredovisning upprättad av Annica Tengbom Öd en Rektor

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2015 Utifrån Diskrimineringslagen 2008:567 samt Skollagen 2010:800 6 kap. 1. Vision På Kungsholmens gymnasium ska alla

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Kungsholmens Västra Gymnasium

Kungsholmens Västra Gymnasium K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Kungsholmens Västra Gymnasium Ing re ss På Kungsholmens Västra Gymnasium är det kunskaper om vad det är att vara människa i en alltmer globaliserad värld som är

Läs mer

Folkungaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Folkungaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling s plan mot diskriminering och kränkande behandling FOLKUNGASKOLANS GYMNASIUM Ansvariga för planen Enhetschef: Rektorer: EHT: Ulf Lindberg Sara Frank Gunilla Linder Helena Hultkvist Appelberg skolsköterska

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Skolledningens ställningstagande.

Skolledningens ställningstagande. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR CALMARE INTERNATIONELLA SKOLA 2014-2015 Likabehandlingsplanen ska godkännas och fastställas av skolkonferensen vårterminen 2014 för att träda i kraft 1 juli samma år. Skolledningens

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Arbetsplan. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Arbetsplan. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN UTBILDNINGSNÄMNDEN ÖSTRA REALS G YMNASIU M 2 TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 201201/5 SID 1 (11) 2012-10-28 Handläggare: Rolf Ödén Telefon: 076 1293501 Arbetsplan Inledning Inledning Östra Reals och enhet 2 uppdrag

Läs mer

Katedralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2014/2015

Katedralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2014/2015 Katedralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2014/2015 Grunduppgifter Vision Alla har rätt att må bra i skolan. På Katedralskolan är det nolltolerans mot kränkning elevelev,

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra

Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra Elevhälsoplan Verksamhetsområde Södra Solenskolan/Kiörningskolan åk 4-9 Läsåret 2014/15 Ju mer vi värderar och uppskattar varandra, desto bättre blir vi var och

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Arbetsplan. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Arbetsplan. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN UTBILDNINGSNÄMNDEN KUNGSHOLMENS VÄSTRA GYMNASIUM HÄLSA SAMHÄLLE HÅLLBAR UT VE CKLI NG TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (12) 2012-10-31 Handläggare: Britta Wikman Telefon: 08 508 33 683 Arbetsplan Inledning

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Göteborg Ansvarig chef: Jonas Enger, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Hermods Gymnasium (HG) i Göteborg startade hösten 2013 och är

Läs mer

Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse. Projekt för förändrat arbetstidsavtal för lärare i Ludvika kommun

Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse. Projekt för förändrat arbetstidsavtal för lärare i Ludvika kommun Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse Projekt för förändrat arbetstidsavtal för lärare i Ludvika kommun 1 SYFTE Syftet med en förändrad arbetstidsförläggning för lärare i skolan är att skapa bättre

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Skolenhet 3s likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Skolenhet 3s likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Skolenhet 3s likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen Cindia Escalante Mattsson,

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om070 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014 Sundsgymnasiet Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014 Bästa möjliga livskvalité - bästa möjliga skolmiljö för alla i Sundsgymnasiets verksamhet. (Planen gäller maj

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan 1(11) Barn- och utbildningsförvaltningen Kristinebergskolan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Kristinebergskolan 2 Innehållsförteckning Kristinebergskolans

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Elever och personal ska få maximal kunskap, entreprenöriell kompetens och mod att förverkliga egna och andras mål På Djurgårdsskolan hjälper vi varandra

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder Tumba Gymnasium Skolan erbjuder Högskoleförbredande program: Ekonomiprogrammet - inriktningarna Ekonomi och Juridik Estetiska programmet - inriktningarna Estetik & media, Musik och Bild- & formgivning

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0IT6Gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Sandeplanskolan. Lokal handlingsplan 14/15 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Sandeplanskolan. Lokal handlingsplan 14/15 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Rev 2014-06-23 1 (10) Sandeplanskolan Lokal handlingsplan 14/15 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014-06-23 2 (10) Innehållsförteckning 1. Lagstöd och definition 3 2. Övergripande

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6

Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6 Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6 Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar.

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013 STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013 Förutsättningar Presentation av enheten Förskolorna Backen, Dungen, Storviken, Marieby och Tandsbyn med

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Kungsbacka läsåret 2013/2014 Planen omfattar både arbetet med likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling 1 Rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012 Plan mot kränkande behandling 2012/13 Reviderad november 2012 Policy På Sven Eriksonsgymnasiet accepterar vi inte och tar avstånd från diskriminering eller annan kränkande behandling av våra elever och

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 1. Inledning Falkenbergs gymnasium och Vuxenutbildning är en del av omvärlden och omvärlden är en del av oss. Skolan skall vara välkomnande

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Fria gymnasieskolan i Haninge

Fria gymnasieskolan i Haninge Haninge Skolan erbjuder Haninge erbjuder utbildning med hög kvalitet på det Samhällsvetenskapliga programmet med inriktningarna Ekonomi och Samhällsvetenskap. Inom det individuella valet finns det möjlighet

Läs mer

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en stor skola, med en liten skolas atmosfär. Tryggheten, trivseln och gemenskapen är det som uppskattas mest av våra elever. En bidragande faktor är den goda kontakten mellan lärare

Läs mer

Jämtlands Gymnasium!

Jämtlands Gymnasium! Jämtlands Gymnasium! Årlig likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Jämtlands Gymnasium Wargentin, Enhet 1a, b, c, 2 a, b, c Likabehandlingsgruppen Jämtlands Gymnasium Wargentin Innehållsförteckning

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Åsaka fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Design & Construction College, Stockholm Ansvarig chef: Katarina Lindeman-Andersson, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Design & Construction College startade

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 20132014

LIKABEHANDLINGSPLAN 20132014 LIKABEHANDLINGSPLAN 20132014 INLEDNING Centralskolans handlingsplan är upprättad utifrån skrivelser i skollag och diskrimineringslag. Av diskrimineringslagen framgår att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan

Läs mer

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Hot spots - Råd för rektor Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Karriärvägar för lärare Ca 10 000 karriärtjänster Ca 5 000 kr/månad för förstelärare Ca 10 000 kr/månad för lektor

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Rudbecksgymnasiet läsår 15/16

Plan mot kränkande behandling. Rudbecksgymnasiet läsår 15/16 Plan mot kränkande behandling Rudbecksgymnasiet läsår 15/16 1 Inledning Det finns två lagar, Skollagen och Diskrimineringslagen, som ska skydda mot kränkning, diskriminering och trakasserier i skolan.

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer