Hur vet vi att något är begripligt?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hur vet vi att något är begripligt?"

Lina Karlsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Hur vet vi att något är begripligt? Håkan Eftring Certec, Lunds Tekniska Högskola

2 Hur vet vi att något är begripligt? Svårt, men vi kan: Fråga personen Testa personen Kontrollera informationen Kontrollera processen

3 Vad menar vi med begripligt? Begripligt för vem? Begripligt hur då?

4 Begripligt för vem? Hur ser målgruppen för informationen ut? OBS! Stora variationer inom målgruppen: Olika förkunskaper Olika förväntningar Olika situationer Olika motivation ftp://ftp.cordis.europa.eu/pub/cost-transport/docs/ pdf

5 Begripligt hur då? Syftet med informationen? Vad ska målgruppen kunna göra med hjälp av informationen? Upprepa den? Följa instruktionerna? Förstå vem informationen gäller? Förstå konsekvenserna? Ingenting?

6 Begripligt hur då? Exempel: Kursmål vid högskolan. Fel: Verb som kunna, förstå, inse. Rätt: Aktiva verb. Vad skall studenten kunna göra efter kursen?

7 Begripligt hur då? Kunskap, förståelse och lärande: Sätta in informationen i ett sammanhang. Förstå helheter och delar. Omforma sin egen kunskapsstruktur när man upptäcker att den inte stämmer.

8 Olika nivåer av förståelse Exempel: Hur uppstår tidvatten (ebb och flod)? Det beror på månen. Men varför blir det högvatten 2 ggr/dygn? Det beror på månen och jorden.

9 Olika nivåer av förståelse Exempel: Hur uppstår tidvatten (ebb och flod)? Det beror på månen. Men varför blir det högvatten 2 ggr/dygn? Det beror på månen och jorden. Men varför blir det extra högt vatten (springflod) vid nymåne och fullmåne? Det beror på månen, jorden och solen.

10 Olika nivåer av förståelse SOLO-taxonomin: (Structure of the Observed Learning Outcome, Biggs & Collis, 1982)

11 Fråga om personen har begripit Förstår du informationen? Ibland vet man att man förstår. Ibland vet man att man inte förstår. Ofta tror man att man förstår, fast man inte gör det. Ibland krävs det mod att säga att man förstår. Ofta krävs det mod att säga att man inte förstår.

Ofta tror man att man förstår, fast man inte gör det.

12 Är det någon som inte förstår? (Oj, tänk om jag frågar något som är självklart för alla andra. Då kanske jag verkar dum.) Det kan vara bättre att be personen gissa vad andra tycker är svårt.

13 Testa om personen har begripit Personer ur målgruppen Låt personerna göra(!) det som informationen syftar till. Testa testet

14 Mäta ögonrörelser Ger kunskap om en texts begriplighet: Korta, vanliga och förutsägbara ord är lättare att förstå och fixeras ofta inte alls. Ovanliga strukturer i meningar är svårare att förstå och ger ofta bakåtgående ögonrörelser. Mattias Nilsson, Uppsala universitet

15 Mäta fingerrörelser Studier av lässtrategier för punktskrift och taktila bilder Björn Breidegard

16 Mäta fingerrörelser Vänster och höger pekfingrar, och rösten.

17 Kontrollera informationen Expertutlåtande, checklistor m m: Program för analys av läsbarhet Klarspråk och lättläst text Designprinciper för användbarhet

18 Program för analys av läsbarhet The Readability Checker DeLite : bedömer läsbarhet för tysk (+engelsk) text. hittar läsbarhets-problem. EU-projektet BenToWeb

19 Rekommendationer för lättläst Skriv kort (ha något att säga, säg det och säg inget mer) Skriv med enkla ord Skriv utan bildspråk Skriv konkret Skriv samma ord Skriv utan onödiga siffror Skriv direkt Skriv aktivt (vem gör vad) Skriv huvudsatser Skriv med radfall (ny rad efter punkt) Skriv rent (typsnitt, radavstånd, teckenstorlek etc.) Använd bilder (förstärker innehållet) (Björn Wiman: Skriv lättläst, 2001)

Skriv aktivt (vem gör vad) Skriv huvudsatser Skriv med radfall (ny rad efter punkt) Skriv rent

20 Designprinciper för användbarhet Affordance (självförklarande ledtrådar) Synlighet Logisk koppling (mapping) Återkoppling Bra mental modell Mönsterigenkänning Feltolerant Minnesstödjande Begränsad handlingsfrihet

koppling (mapping) Återkoppling Bra mental modell

21 Designtankar Underlätta matchning med målgruppens: egen situation förkunskaper förväntningar

22 Designtankar Inte bara: Text-begriplighet Tänk också på: Bild-begriplighet Animations-begriplighet Film-begriplighet Och andra indelningar!

23 Designtankar Andra indelningar än text, bild, osv. Exempel Generella förklaringar Scenarier Frågor och svar Förklaringsordning (ut, in, hur) Det viktigaste först Nära kopplingar mellan olika delar text bild bildtext rubriker text generella förklaringar exempel

24 Designtankar, exempel Koppling text bild Koppling generell förklaring exempel Det viktigaste först

25 Kontrollera processen Informationen är troligtvis begriplig, OM man har Kunskap om målgruppen. Ett tydligt syfte med informationen. Testat informationen på målgruppen. Följt rekommendationer om begriplig information.

26 Intressanta rapporter och studier Lena Olsson Kihl (2005). Hur begriplig är den lättlästa samhällsinformationen? Ingrid Jerkeman (2007). Är en lättläst text också lätt att läsa och förstå? Stig Eriksson (2000). En översikt av forskningsrapporter om högskoleprovet (se listan över LÄS-provet) www8.umu.se/edmeas/hprov/hp-publik.html Karin Sandberg, Sara Spånning Westerlund, Karin Wejderot (2005). Prova din text en rapport om textanpassning och utprovning för olika målgrupper.

27 Intressanta rapporter och studier OECD (2000). Literacy in the Information Age: Final Report of the International Adult Literacy Survey. Irwin Kirsch (2001). The International Adult Literacy Survey (IALS): Understanding What Was Measured. Charlotte Magnusson: Introduktion till designmetodik. Att testa skisser, modeller och prototyper. Mer om användartest.

28 Intressanta rapporter och studier Bengt Hemlin (2003). Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga

29 Tack! E-post:

Relevanta dokument

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...