betygskriterier och betygsbedömning Roger Pettersson, avd chef, pedagogisk utvecklare, SLU Info om kursen:

Transkript

1 BETYGSKURS: betygskriterier och betygsbedömning Roger Pettersson, avd chef, pedagogisk utvecklare, SLU Info om kursen:

2 Betygskursen Kursen motsvarar tre arbetsdagar & omfattar följande tre delar: 1. föreläsning 2. hemuppgift 3. workshop

3 Lärandemål Kursdeltagaren ska efter avslutad kurs: kunna redogöra för skillnaden mellan olika betygssystem kunna beskriva hur man går tillväga i formulerandet av betygskriterier kunna redovisa ett eget förslag på betygskriterier på en utvald kurs

4 Kursansvarig Cecilia Almlöv, pedagogisk utvecklare vid, SLU telefon: e-post: hemsida:

5 Översikt föreläsning Bolognaprocessen och betygen Tidsplan för nytt betygssystem vid SLU Lärandemål och constructive alignment Olika betygssystem Att skriva betygskriterier Sammanfattning & diskussion

6 Bolognaprocessen & betygen Från undervisning till lärande, ändrat synsätt! Tydliga lärandemål Betonar kopplingen mellan studentens lärande (lärandemål), examination och läraktiviteter (kallas Constructive alignment) Mer betoning på generella kompetenser Förordar inte någon betygskala men trycker på jämförbarhet och rörlighet Högre lärosäten i Sverige diskuterar just nu betygssystem Flera har beslutat om förändringar (gemensamt: målrelaterat)

7 Tidsplan för nytt betygssystem vid SLU Beslut togs : Fyrgradig målrelaterad betygskala införs vid SLU läsåret 2008/09 Utbildningsprogram kan behålla tvågradig skala (beslut av Rektor på begäran av fakultet) Vissa programkurser (10%) kan behålla en tvågradig skala av pedagogiska skäl (beslut av fakultet) Samtliga examinatorer skall genomgå betygsutbildning 2007/08 Beslut om beteckningar för betygsstegen tas under hösten 2007 Riktlinjer för betygskriteriers utformning presenteras under betygskursen Våren 2008 fattas beslut om hur betyg från SLU skall översättas till ECTS OBS! Betygskriterier skall vara klara till kursstart höst 2008 (ej i kursplanen men i en bilaga)

8 Constructive alignment Lärandemål Examination Läraktiviteter

9 Constructive alignment I begreppet ingår att: Studenter konstruerar sin kunskap genom vad de måste göra i kursen Läraren skall se till att lärandemål, examination och läraktiviteter hänger ihop på ett tydligt och logiskt sätt alignment = justera och konstruktivism = lärandet ses som en process (John Biggs)

10 Lärandemål Lärandemål Examination Läraktiviteter

11 Olika beteckningar Lärandemål: Översatt från engelskans learning outcomes eller expected learning outcomes Kallas också vid andra svenska universitet för: förväntade studieresultat förväntade läranderesultat lärmål

12 Lärandemål skall: vara en grund för kursplaneringen ringa in kursens väsentliga kunskaper och de färdigheter och förmågor som tränas beskriva vad studenten förväntas kunna efter genomförd kurs formuleras som krav för godkänd på kursen om inte annat anges vara observerbara ligga till grund för betygskriterier, examination och bedömning lärandemålen ska riktas till studenten och vara begripliga för studenter, lärare och andra intressenter

13 Lärandemål I examensordningen formuleras målen under tre huvudrubriker: 1. Kunskap och förståelse, 2. Färdighet och förmåga, 3. Värderingsförmåga och förhållningssätt. (jfr SECC, Southern England Consortium for Credit Accumulation) 1. Development of knowledge and understanding 2. Cognitive/ intellectual skills 3. Key/ transfereble skills 4. Practical skills Men på kursnivå konkretiseras dessa övergripande mål i form av lärandemål

14 Kursnivå Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Genomföra och skriftligen avrapportera (verb) ett mindre laborativt arbete (substantiv) Dvs på kursnivå behöver lärandemålen inte skrivas isär! Blir enklare att skriva i löpande text.

15 Relationen mellan mål och examinationsfrågor Lärandemål Examinationsfrågor - Detaljeringsgrad +