Hur skall vi utveckla matriser, mål och kriterier för Bolognaprocessen? Brit Rönnbäck Kunskapsbyggardagen 7 juni 2006

Transkript

1 Hur skall vi utveckla matriser, mål och kriterier för Bolognaprocessen? Brit Rönnbäck Kunskapsbyggardagen 7 juni

2 Universitetspedagogisk forskning Perspektivskifte 1970-talet och framåt Från undervisning till lärande Från kvantitativ syn till kvalitativ syn Vetenskapligt grundad undervisning inte bara till innehåll utan även till formen Påverkar alla aspekter av hur högre undervisning bedrivs. 2

3 Bolognaprocessen och perspektivskiftet Outcome based mål är en del av perspektivskiftet från undervisning till lärande Focus flyttas från vad skall vi överföra i kursen till vad skall de kunna efter kursen 3

4 Toppen av ett isberg Att formulera om målen räcker inte Målen påverkar också: Synen på var i kurserna färdigheter skall tas upp Lärarens aktiviteter före och under kursen Val av inlärningsaktiviteter under kursen Timing av fördelning av uppgifter och feedback Synen på och utformningen av examination 4

5 Fakulteterna har beslutat Om utformningen av kursplaner för alla kurser i studiehandboken Om tillämpningen av matriser för program och utbildningar Skall vara klart under

6 Hur skall vi göra matriser? Gemensamt bestämma vilka färdigheter och kunskaper som studenterna skall uppvisa när de går ut Bestämma i vilka kurser dessa skall introduceras, tränas samt examineras dvs Var, När och Hur Observera att färdigheterna utvecklas genom behandling av stoffet inte separat, de måste byggas in i valet av arbetsmetoder och synliggöras för studenterna 6

7 Utan matris över färdigheter inget sammanhang mellan kurser 7

8 Med matris över färdigheter sammanhang mellan kurser KURSER 1 A B C D E F FÄRDIGHETER

9 Hur skall vi skriva kursplan? Målen beskriver vad studenterna skall kunna göra efter kursen och kopplas till matrisen så att kursen hör till helheten Innehåll beskriver det som behandlas under kursen Genomförande tar upp det studenten behöver göra för att lära sig Examinationen beskriver vad som krävs för varje betyg 9

10 Hur skall vi skriva målen? Inte innehållet i kursen Inte vad studenten skall göra för att lära sig något (processen) UTAN resultatet av att de jobbat, dvs Produkten = det studenten kan VISA UPP efter kursen 10

11 Bytet av perspektiv på mål Undervisningsperspektiv från Kursinnehållet Kursen skall ge Studenter skall få Brukar först ändras till. till Processen Studenten skall utveckla Lärandeperspektiv till Produkten Studenten skall efter kursen kunna visa upp (att han/hon kan göra X med Y i situationer som Z) 11

12 Hur skall vi skriva kriterier? Med hjälp av SOLO-taxonomins fyra steg kan vi bestämma vilken nivå vi förväntar oss på kunnandet beroende på vad målet är Vi behöver beskriva vad vi menar med att förstå och vad vi menar att studenterna skall göra för varje betygssteg Wiggins & McTighe (2001) Understanding by Design Walvoord & Johnson Anderson (1998) Effective Grading. A Tool for Learning and Assessment 12

13 SOLO-taxonomin Biggs s

14 Skall studenten kunna: Memorera Identifiera Förstå enklare saker Räka upp Beskriva Parafrasera Förstå grundidéer Se sammanhang Förklara Tillämpa Relatera till principer Göra hypoteser Värdera, jämföra YTINLÄRNING Observera den kvalitativa DJUPINLÄRNING skillnaden yta - djup 14

15 Vad menar jag med att förstå? Wiggins & McTighe (2001) Understanding by Design Försöker att beskriva vad vi menar med förstå och delar in det i sex aspekter och de beskriver fem nivåer inom varje aspekt. Vi kan använda dessa för att göra våra mål klarare för oss själva och för studenterna m 15

16 Vad menar jag med att förstå? Explanation Interpretation Application Perspective Empathy Self-knowledge Sophisticated Profound Masterful Insightful Mature Wise In-depth Revealing Skilled Thorough Sensitive Circumspect Developed Perceptive Able Considered Aware Thoughtful Intuitive Intepreted Apprentice Aware Developing Unreflective Naive Literal Novice Uncritical Egocentric Innocent 16

17 Primary Trait Analysis (PTA) Denna metod kan användas för att beskriva kriterier för alla olika typer av arbetsuppgifter som studenter skall göra Skriven i lärandeparadigmet Walvoord & Johnson Anderson (1998) Effective Grading. A Tool for Learning and Assessment. Kapitel 5 17

18 Hur gör jag PTA? läraren identifierar de faktorer (traits) som bidrar till poängen eller betyget läraren utvecklar en skala (2-5 steg) för att kunna poängsätta studentens arbete på varje faktor läraren värderar studentens arbete mot dessa kriterier 18

19 Steg för att konstruera en PTAskala 1 Arbeta gärna utifrån gamla uppgifter du har använt och som har hjälpt dig att formulera kriterier 1) Välj en skrivning eller hemuppgift som du vill bedöma. Ha målen klara för uppgiften. 2) Identifiera de faktorer som skall räknas med i bedömningen. Brukar vara substantiv eller substantivfraser som t ex i en rapport Abstract, Inledning, Diskussion, eller ögonkontakt med klienten, eller kontroll av variabler osv 19

20 Steg för att konstruera en PTAskala 2 3) konstruera en 2-5 gradig skala för varje faktor. För varje steg gör man en beskrivning av vad som bör vara med, eller vad man menar 4) Prova ut skalan med exempel på en students arbete eller samarbeta med kollegor och revidera skalan 20