Rapport. Linköpings Universitet. Sammanställning av alkoholvaneundersökning. HT Termin 5

Transkript

1 Rapport Linköpings Universitet Sammanställning av alkoholvaneundersökning HT Termin 5 Tekniska Högskolan Filosofiska Fakulteten Hälsouniversitetet Utbildningsvetenskap Livsstilsportal.se Copyright AlexIT AB 2012 info@alexit.se - All rights reserved 2012 Sida 1

2 Introduktion Denna rapport är en sammanställning av ett mejlbaserat alkoholvanetest som studenthälsan vid Linköpings Universitet genomförde. Undersökningen gjordes via en nationell livsstilsportal som har utvecklats av studenthälsovården i Sverige, i samarbete med det forskningsbaserade IT företaget AlexIT AB. Professor Preben Bendtsen vid Linköpings Universitet är vetenskaplig rådgivare till AlexIT AB och står för det vetenskapliga innehållet i testet. Utvecklingen av portalen finansierades initiellt av det nationella riskbruksprojektet - delprojekt universitet och högskolor, vid Statens Folhälsoinstitut. Innevarande rapport är en automatisk genererad rapport baserad på de deltagandes svar på de enskilda frågorna. Själva undersökningen går till på så vis att de studerande får ett mejl från studenthälsovården med en uppmaning att testa sina alkoholvanor genom att klicka på en länk i mejlet. Alkoholvanetestet innefattar dels frågor om hur mycket alkohol studenten har druckit de senaste tre månaderna, motivation till förändring, upplevda negativa konsekvenser och en frågor om hur man tror att andra dricker. Efter en och två veckor skickas en påminnelse ut till de studerande som ännu inte har svarat och efter ytterligare en vecka stängs länken och därmed möjligheten att genomföra testet. Efter att ha svarat på frågorna i testet får varje student en personlig återkoppling på sin datorskärm med möjlighet att skriva ut resultatet. Den personliga återkopplingen visar om den studerande har en riskfylld alkoholkonsumtion eller inte, hur mycket alkohol man dricker i jämförelse med andra studenter samt den högsta promille alkohol som studenten haft under de senaste 3 månaderna (självskattad högsta alkoholkonsumtion vid ett tillfälle). Sist i återkopplingen får varje student specifika råd om vad just han eller hon bör fundera på då det gäller att förändra sina alkoholvanor. Slutligen ges kontaktinformation till den lokala studenthälsan. Kontaktinformation: AlexIT AB: info@alexit.se Studenthälsovården: gunilla.johansson@liu.se;marie.delsander@liu.se;jonas.blom@liu.se Sida 2

3 1. Resultat 1.1 Svarsfrekvens Totalt fick 837 studerande ett mejl från studenthälsovården vid Linköpings Universitet med en uppmaning att testa sina alkoholvanor genom att klicka på en länk i mejlet. Total svarade 299 studenter, 170 kvinnor och 129 män, på frågorna i det mejlbaserade alkoholvanetestet, vilket ger en total svarsfrekvens på 36%. Fördelningen av svarsfrekvensen mellan de olika fakulteten eller motsvarande framgår av tabell 1. Av alla svar genomfördes 298 på svenska och 1 på engelska. Tabell 1. Fördelning av svarande mellan de olika fakulteten/motsvarande Fakultet/motsvarande Andel svar % Andel kvinnor % Tekniska Högskolan 41% 30% Filosofiska Fakulteten 27% 68% Hälsouniversitetet 16% 81% Utbildningsvetenskap 15% 83% Totalt 100% 57% Åldersfördelning Könsfördelning Sida 3

4 2. Andel studenter med en riskfylld alkoholkonsumtion Definition av riskfylld alkoholkonsumtion Riskfylld alkoholkonsumtion definieras utifrån två olika riskmått - dels den totala veckokonsumtionen och dels dryckesmönstret eller frekvens av så kallad intensivkonsumtion. Riskfylld veckokonsumtion definieras enligt följande med referens till antal standardglas Män: mindre än 10 glas/vecka - "låg risk för alkoholproblem" glas/vecka - "ökad risk" = på väg mot riskfylld alkoholkonsumtion 15 glas eller mer/vecka - "riskfylld konsumtion" Kvinnor: mindre än 7 glas/vecka - "låg risk för alkoholproblem" 7-9 glas/vecka - "ökad risk" = på väg mot riskfylld alkoholkonsumtion 10 glas eller mer/vecka - "riskfylld konsumtion" Intensivkonsumtion definieras utifrån att man vid ett och samma tillfälle t ex under en kväll dricker en större mängd alkohol - vilket för kvinnor är 4 eller fler standardglas och för män 5 eller fler. Om man intensivkonsumerar mer sällan än en gång i månaden innebär detta en låg risk för alkoholrelaterade problem. Om man däremot intensivkonsumerar 1-3 gånger i månaden innebär detta en ökad risk för alkoholrelaterade problem. Intensivkonsumtion en gång i veckan eller oftare innebär en risk för alkoholrelaterade problem. För att klassificeras som riskdrickare räcker det med att man uppfyller ett av dessa två mått; hög veckokonsumtion eller intensivkonsumtion minst en gång i veckan - men man kan även uppfylla båda. Bland studenter är det vanligt att kriteriet för intensivkonsumtion uppfylls men inte kriteriet för en hög total veckokonsumtion. Förklaring till hur resultatet på de följande sidor skall läsas På de följande sidorna redovisas andelen med riskfylld alkoholkonsumtion uppdelad på kön i förhållande till fakultetstillhörighet, civilstånd och ålder (här kallad kategori). Detta innebär att den totala andelen inom varje kategori blir 100%. Således redovisas t.ex. andelen med låg risk, ökad risk och riskfylld alkoholkonsumtion bland samtliga ensamstående kvinnor utan barn. OBSERVERA att i varje diagram redovisas en siffra i parentes som står för det antal personer som ingår i beräkningen av det aktuella diagrammet. Om siffran är relativ låg måste man vara försiktig med att generalisera resultatet. Svenskt index I slutet av rapporten redovisas ett genomsnitt av alkoholkonsumtionen baserat på de tidigare undersökningarna som genomförts via livsstilsportalen. Sida 4

5 Veckokonsumtion fördelad på fakultet Diagram 1. Veckokonsumtion fördelad på fakultet, kvinnor (170) Diagram 2. Veckokonsumtion fördelad på fakultet, män (129) Sida 5

6 Veckokonsumtion fördelad på civilstånd Diagram 3. Veckokonsumtion fördelad på civilstånd, kvinnor (170) Diagram 4. Veckokonsumtion fördelad på civilstånd, män (129) Sida 6

7 Veckokonsumtion fördelad på ålder Diagram 5. Veckokonsumtion fördelad på ålder, kvinnor (170) Diagram 6. Veckokonsumtion fördelad på ålder, män (129) Sida 7

8 Intensivkonsumtion fördelad på fakultet Diagram 7. Intensivkonsumtion fördelad på fakultet, kvinnor (170) Diagram 8. Intensivkonsumtion fördelad på fakultet, män (129) Sida 8

9 Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd Diagram 9. Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd, kvinnor (170) Diagram 10. Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd, män (129) Sida 9

10 Intensivkonsumtion fördelad på ålder Diagram 11. Intensivkonsumtion fördelad på ålder, kvinnor (170) Diagram 12. Intensivkonsumtion fördelad på ålder, män (129) Sida 10

11 3. Högsta alkohol promillehalt Alkoholvanetestet beräknar ut den högsta promillehalten alkohol som de svarande studenterna har haft under de senaste 3 månaderna - baserad på kön, längd, vikt, mängd alkohol och tidsåtgång för intag av alkohol. Resultatet redovisas i 4 olika promillekategorier enligt följande indelning. 0.0 Nykter = ingen risk för skador Nykter till lättare berusad = låg risk för skador Måttligt berusad = ökad risk för skador > 1.20 Kraftigt berusad = risk för skador Diagram 13. Promillerisk fördelad på ålder, kvinnor (170) Diagram 14. Promillerisk fördelad på ålder, män (129) Sida 11

12 4. Alkoholens påverkan på olika områden Observera: Respondenterna kan välja flera svarsalternativ. Diagram 15. Alkoholens negativa konsekvenser enligt den studerandes egen bedömning, kvinnor (170) Diagram 16. Alkoholens negativa konsekvenser enligt den studerandes egen bedömning, män (129) Sida 12

13 5. Studenternas motivation till förändring av sina alkoholvanor Diagram 17. Motivation till förändring i relation till den totala veckokonsumtionen, kvinnor och män (299) Diagram 18. Motivation till förändring i relation till intensivkonsumtion, kvinnor och män (299) Sida 13

14 6. Uppskattning av andras alkoholvanor "Hur mycket tror du att du dricker jämfört med andra studenter i samma åldersgrupp och kön?" Diagram 19. De studerandes uppskattning av egna alkoholvanor jämfört med andra studerande på samma termin i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen, kvinnor (170) Diagram 20. De studerandes uppskattning av egna alkoholvanor jämfört med andra studerande på samma termin i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen, män (129) Sida 14

15 Appendix Tabeller Sida 15

16 7. Veckokonsumtion Tabell 1. Veckokonsumtion fördelad på fakultetstillhörighet, kvinnor. Fakultet/motsvarande Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Tekniska Högskolan 37 73% 22% 5% Filosofiska Fakulteten 56 77% 7% 16% Hälsouniversitetet 39 87% 8% 5% Utbildningsvetenskap 38 79% 8% 13% Tabell 2. Veckokonsumtion fördelad på fakultetstillhörighet, män. Fakultet/motsvarande Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Tekniska Högskolan 86 70% 10% 20% Filosofiska Fakulteten 26 65% 19% 15% Hälsouniversitetet 9 67% 11% 22% Utbildningsvetenskap 8 50% 12% 38% Sida 16

17 Tabell 3. Veckokonsumtion fördelad på civilstånd, kvinnor. Civilstånd Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Ensamstående utan barn 84 71% 13% 15% Ensamstående med barn 2 100% 0% 0% Sambo/gift utan barn 64 84% 11% 5% Sambo/gift med barn 20 90% 0% 10% Tabell 4. Veckokonsumtion fördelad på civilstånd, män. Civilstånd Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Ensamstående utan barn 89 64% 12% 24% Ensamstående med barn 1 0% 0% 100% Sambo/gift utan barn 36 75% 14% 11% Sambo/gift med barn 3 100% 0% 0% Tabell 5. Motivation till förändring i relation till den totala veckokonsumtionen, kvinnor. Motivation till förändring Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Jag har inte funderat på att minska % 7% 6% Jag har funderat på att minska, men funderar inte just nu 11 45% 36% 18% Jag funderar på hur jag ska minska 5 40% 20% 40% Jag har börjat minska 31 65% 13% 23% Jag har försökt att minska, men misslyckats Tabell 6. Motivation till förändring i relation till den totala veckokonsumtionen, män. Motivation till förändring Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Jag har inte funderat på att minska 86 74% 12% 14% Jag har funderat på att minska, men funderar inte just nu 16 62% 12% 25% Jag funderar på hur jag ska minska 8 25% 12% 62% Jag har börjat minska 18 61% 17% 22% Jag har försökt att minska, men misslyckats 1 0% 0% 100% Sida 17

18 Tabell 7. Alkoholens negativa konsekvenser enligt den studerandes egna bedömning i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen, kvinnor (flera svar kan väljas) Negativa konsekvenser Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Mina studier 5 40% 0% 60% Min ekonomi 12 33% 17% 50% Min relation till familj och vänner 4 50% 0% 50% Jag har haft sex som jag har ångrat 10 40% 10% 50% Jag hamnat i situationer jag ångrat 26 54% 19% 27% Min psykiska hälsa 12 33% 17% 50% Jag har skadat mig fysiskt 8 25% 12% 62% Jag hamnat i bråk/blivit utsatt för våld 3 33% 33% 33% Min sömn 27 67% 11% 22% Nej, inga % 9% 3% Tabell 8. Alkoholens negativa konsekvenser enligt den studerandes egna bedömning i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen, män (flera svar kan väljas) Negativa konsekvenser Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Mina studier 13 31% 0% 69% Min ekonomi 22 45% 14% 41% Min relation till familj och vänner 2 0% 0% 100% Jag har haft sex som jag har ångrat 3 67% 0% 33% Jag hamnat i situationer jag ångrat 24 46% 17% 38% Min psykiska hälsa 8 25% 0% 75% Jag har skadat mig fysiskt 9 22% 22% 56% Jag hamnat i bråk/blivit utsatt för våld 2 0% 0% 100% Min sömn 27 52% 22% 26% Nej, inga 77 82% 10% 8% Tabell 9. De studerandes uppskattning av egna alkoholvanor jämfört med andra studerande på samma termin i relation till riskgruppsnivå beträffande den totala veckokonsumtionen, kvinnor och män Uppskattning Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Mycket mer 5 20% 40% 40% Något mer 49 31% 10% 59% Ungefär lika mycket 79 65% 23% 13% Något mindre 79 89% 10% 1% Mycket mindre 82 98% 1% 1% Vet Ej 5 80% 0% 20% Sida 18

19 7. Intensivkonsumtion Tabell 10. Intensivkonsumtion fördelad på fakultetstillhörighet, kvinnor. Fakultet/motsvarande Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Tekniska Högskolan 37 65% 27% 8% Filosofiska Fakulteten 56 59% 23% 18% Hälsouniversitetet 39 67% 21% 13% Utbildningsvetenskap 38 63% 21% 16% Tabell 11. Intensivkonsumtion fördelad på fakultetstillhörighet, män. Fakultet/motsvarande Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Tekniska Högskolan 86 49% 24% 27% Filosofiska Fakulteten 26 54% 35% 12% Hälsouniversitetet 9 56% 11% 33% Utbildningsvetenskap 8 25% 25% 50% Sida 19

20 Tabell 12. Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd, kvinnor. Civilstånd Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Ensamstående utan barn 84 54% 27% 19% Ensamstående med barn 2 100% 0% 0% Sambo/gift utan barn 64 66% 25% 9% Sambo/gift med barn 20 90% 0% 10% Tabell 13. Intensivkonsumtion fördelad på civilstånd, män. Civilstånd Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Ensamstående utan barn 89 44% 26% 30% Ensamstående med barn 1 0% 0% 100% Sambo/gift utan barn 36 58% 28% 14% Sambo/gift med barn 3 100% 0% 0% Tabell 14. Motivation till förändring i relation till intensivkonsumtion, kvinnor. Motivation till förändring Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Jag har inte funderat på att minska % 19% 9% Jag har funderat på att minska, men funderar inte just nu 11 45% 27% 27% Jag funderar på hur jag ska minska 5 0% 80% 20% Jag har börjat minska 31 42% 29% 29% Jag har försökt att minska, men misslyckats Tabell 15. Motivation till förändring i relation till intensivkonsumtion, män. Motivation till förändring Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Jag har inte funderat på att minska 86 62% 21% 17% Jag har funderat på att minska, men funderar inte just nu 16 19% 50% 31% Jag funderar på hur jag ska minska 8 0% 38% 62% Jag har börjat minska 18 39% 22% 39% Jag har försökt att minska, men misslyckats 1 0% 0% 100% Sida 20

21 Tabell 16. Alkoholens negativa konsekvenser enligt den studerandes egna bedömning i relation till riskgruppsnivå beträffande intensivkonsumtion, kvinnor (flera svar kan väljas) Negativa konsekvenser Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Mina studier 5 60% 20% 20% Min ekonomi 12 33% 8% 58% Min relation till familj och vänner 4 75% 0% 25% Jag har haft sex som jag har ångrat 10 40% 20% 40% Jag hamnat i situationer jag ångrat 26 42% 27% 31% Min psykiska hälsa 12 33% 33% 33% Jag har skadat mig fysiskt 8 12% 50% 38% Jag hamnat i bråk/blivit utsatt för våld 3 67% 33% 0% Min sömn 27 48% 30% 22% Nej, inga % 20% 8% Tabell 17. Alkoholens negativa konsekvenser enligt den studerandes egna bedömning i relation till riskgruppsnivå beträffande intensivkonsumtion, män (flera svar kan väljas) Negativa konsekvenser Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Mina studier 13 8% 23% 69% Min ekonomi 22 27% 32% 41% Min relation till familj och vänner 2 0% 0% 100% Jag har haft sex som jag har ångrat 3 33% 33% 33% Jag hamnat i situationer jag ångrat 24 33% 25% 42% Min psykiska hälsa 8 12% 12% 75% Jag har skadat mig fysiskt 9 11% 33% 56% Jag hamnat i bråk/blivit utsatt för våld 2 0% 0% 100% Min sömn 27 26% 37% 37% Nej, inga 77 62% 26% 12% Tabell 18. De studerandes uppskattning av egna alkoholvanor jämfört med andra studerande på samma termin i relation till riskgruppsnivå beträffande intensivkonsumtion, kvinnor och män Uppskattning Antal svar Låg risk % Ökad risk % Risk % Mycket mer 5 20% 0% 80% Något mer 49 12% 31% 57% Ungefär lika mycket 79 32% 41% 28% Något mindre 79 68% 29% 3% Mycket mindre 82 98% 2% 0% Vet Ej 5 80% 0% 20% Sida 21

22 Svenskt index - Veckokonsumtion Nedan redovisas fördelningen av andelen studerande med riskfyllda alkoholvanor beräknat på en sammanställning av tidigare undersökningar gjorda via studentalkoholportalen. Veckokonsumtion fördelad på ålder, kvinnor (18078) Veckokonsumtion fördelad på ålder, män (14698) Sida 22

23 Svenskt index - Intensivkonsumtion Nedan redovisas fördelningen av andelen studerande med riskfyllda alkoholvanor beräknat på en sammanställning av tidigare undersökningar gjorda via studentalkoholportalen. Intensivkonsumtion fördelad på ålder, kvinnor (18078) Intensivkonsumtion fördelad på ålder, män (14698) Sida 23