ISBN Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan
|
|
- David Jonsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER Lotta Sjöberg Första upplagan KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på Undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. Liber AB, Stockholm Tfn Kundservice tfn , fax e-post: kundservice.liber@liber.se LEDARSKAP OCH ORGANISATION LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB Får kopieras 2
3 INNEHÅLL INTRODUKTION 4 Ämnet Ledarskap och organisation 4 ORGANISATION OCH LEDARSKAP I EN FÖRÄNDERLIG VÄRLD 6 Faktatext 6 Uppgifter 6 PP-bilder 7 DEN ANSVARSTAGANDE ORGANISATIONEN 8 Faktatext 8 Uppgifter 9 PP-bilder 9 ORGANISATIONER FÖRR OCH NU 10 Faktatext 10 Uppgifter 11 PP-bilder 12 ORGANISATIONEN I OLIKA SITUATIONER 13 Faktatext 13 Uppgifter 13 PP-bilder 14 HUR ORGANISERAR MAN IDAG OCH IMORGON? 15 Faktatext 15 Uppgifter 15 PP-bilder LEDARSKAP 167 Faktatext 17 Uppgifter 18 PP-bilder 19 ORGANISATIONENS KULTUR DESS SJÄL 20 Faktatext 20 Uppgifter 20 PP-bilder 21 GRUPPEN 22 Faktatext 22 Uppgifter 23 PP-bilder 24 MOTIVATION 25 Faktatext 25 Uppgifter 26 PP-bilder 27 LÖSNINGAR 28 Kapitel 1 28 Kapitel 2 32 Kapitel 3 35 Kapitel 4 38 Kapitel 5 41 Kapitel 6 44 Kapitel 7 48 Kapitel 8 50 Kapitel 9 53 LEDARSKAP OCH ORGANISATION LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB Får kopieras 3
4 INTRODUKTION Ämnet Ledarskap och organisation Under rubriken Ämnets syfte preciserar Skolverket vilka kunskaper, färdigheter och förmågor som undervisningen i ämnet ska ge eleverna möjlighet att utveckla. Ämnets syfte 1. Kunskaper om begrepp, teorier och modeller inom området ledarskap och organisation samt förmåga att använda dessa. 2. Kunskaper om hur individer och grupper fungerar samt om kommunikation, samverkan, konflikthantering och motivation inom en målstyrd verksamhet. 3. Kunskaper om olika former av ledarskap. 4. Kunskaper om olika organisationsformer och deras användbarhet i olika sammanhang. 5. Kunskaper om hur organisationskulturer bildas och deras inverkan på ledarskap, medarbetare och resultat inom en verksamhet. 6. Förmåga att identifiera och diskutera frågor om ledarskap och organisation ur olika synvinklar. 7. Förmåga att leda och organisera en verksamhet. Centralt innehåll Under rubriken Centralt innehåll preciseras innehållet i kursen Ledarskap och organisation. Här följer en översikt kring det centrala innehållet och var i läroboken detta område specifikt lyfts fram: Begrepp, teorier och modeller som förklarar hur individer och grupper fungerar i organisatoriska sammanhang samt hur ledarskap fungerar. Kapitel 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9. Grupprocesser, grupputveckling och konflikthantering. Kapitel 8. Kommunikation, samverkan och motivationsskapande faktorer inom en organiserad verksamhet. Kapitel 5, 8 och 9. Ledarskap på olika nivåer, ledarstilar och ledarroller. I samband med det behandlas personlig ledarutveckling och hur man tar tillvara egna och andras resurser. Kapitel 6. Organisationsformer: olika metoder att organisera en verksamhet för att nå uppsatta mål av olika karaktär. Kapitel 2, 3, 4 och 5. Organisationskulturer: antaganden, värderingar och normer som präglar en organisation samt hur organisationskulturen påverkar ledarskap, medarbetare och resultat. Kapitel 2 och 7. Ledarskap och organisation ur ett etiskt och historiskt perspektiv samt i relation till frågor om demokrati och genus. Kapitel 2, 3 och 6. LEDARSKAP OCH ORGANISATION LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB Får kopieras 4
5 Bedömning Kunskapskraven återspeglas i många av uppgifterna i Ledarskap och organisation. Kunskapskravens nyckelord kan sammanfattas på följande vis. Betyg E: översiktligt, enkla, med viss säkerhet, bekanta situationer Betyg C: utförligt, välgrundat, med viss säkerhet, bekanta situationer Betyg A: utförligt, nyanserat, välgrundat, komplex, med säkerhet, nya situationer. Bedömningsmatris Matrisen visar kursens olika kunskapskrav och är tänkta att vara ett stöd i utformningen av undervisningen och ett underlag för att samtala om bedömning med eleverna. Utgå från matrisen och vidareutveckla den så att den passar med dina uppgifter och övningar. E C A Innebörd av begrepp inom ledarskap och organisation. Med hjälp av teorier och modeller förklarar eleven olika sammanhang. Resonemang om teoriernas och modellernas användbarhet. Översiktliga redogörelser och förklaringar samt enkla resonemang. Utförliga redogörelser och förklaringar samt välgrundade resonemang. Utförliga och nyanserade redogörelser och förklaringar. Samt välgrundade och nyanserade resonemang. Redogör för hur individer och grupper fungerar inom en organiserad verksamhet. Redogör för former för kommunikation och samverkan samt metoder som kan användas vid konflikthantering och för att skapa motivation. Värderar de olika formerna och metoderna. Översiktliga redogörelser samt värdering med enkla omdömen. Utförliga redogörelser samt värdering med enkla omdömen. Utförliga och nyanserade redogörelser samt nyanserande omdömen. Beskriver olika ledarskapsformer och för resonemang om vilken betydelse ledarskapsformen har för en verksamhet. Eleven beskriver olika organisationsformer och för resonemang om deras användbarhet. Eleven redogör för hur organisationskulturer uppstår och för resonemang om organisationskulturens påverkan på ledarskap, medarbetare och resultat inom en verksamhet. Översiktliga beskrivningar och redogörelser samt enkla resonemang. Utförliga beskrivningar och redogörelser samt välgrundade resonemang. Utförliga och nyanserade beskrivningar samt välgrundade och nyanserade resonemang. Eleven identifierar och formulerar frågeställningar inom ledarskap och organisation samt för resonemang om dem. Eleven använder relevanta metoder för att leda och organisera en verksamhet i situationer. Enkla frågeställningar och resonemang. Arbetar i samråd med handledaren med bekanta situationer. Formulerar frågeställningar och för välgrundade resonemang. Arbetar efter samråd med handledare med bekanta situationer. Formulerar komplexa frågeställningar och för välgrundade och nyanserade resonemang. Arbetar efter samråd i bekanta och nya situationer. När eleven samråder med handledare bedömer hen den egna förmågan Med viss säkerhet. Med viss säkerhet. Med säkerhet. LEDARSKAP OCH ORGANISATION LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB Får kopieras 5
6 1. ORGANISATION OCH LEDARSKAP I EN FÖRÄNDERLIG VÄRLD Kapitlet innehåller centrala begrepp, teorier och modeller för att man ska förstå hur organisationer fungerar. Faktatexten förtydligas av en mängd exempel och konkreta uppgifter. Faktatext Kapitlet inleds med att beskriva verksamheten i sju organisationer och vilka utmaningar dessa står inför. Organisationerna är i olika faser i livscykeln. Visa PP 1:1 och gå igenom de olika faserna. Låt eleverna placera in de sju organisationerna i livscykeln. Det ger perspektiv och förståelse. Huvudtemat i kapitlet är visioner, mål och strategier. Det är begrepp som eleverna förmodligen använder, men kan känna sig lite osäkra inför. Visa PP 1:2, Visioner, mål och strategier, och redogör för de olika begreppen och hur de hänger samman. Vid genomgången är det bra att hänvisa till de praktiska exemplen på visioner och mål som finns i faktatexten. När man ska formulera mål används ofta SMART-modellen som kriterium. Visa modellen, PP 1:3, och förklara de olika delarna. Låt eleverna gärna testa modellen med sina egna personliga mål. Uppgifter UPPGIFT 1 är en enkel ingångsuppgift. Gå igenom livscykeln och diagrammet innan ni tar er an uppgiften. UPPGIFT 2 kräver att eleverna har läst igenom fallbeskrivningarna i faktatexten. Speciellt viktigt är detta om uppgiften ska lösas i grupp. Ett alternativ är att göra uppgiften som hemuppgift. LEDARSKAP OCH ORGANISATION LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB Får kopieras 6
7 I UPPGIFTERNA 3 6 ska eleverna hantera begreppen vision, mål och strategi. Det är inga naturliga begrepp för eleverna, så om de inte har klart för sig begreppens betydelse blir uppgifterna meningslösa. Ett tips är att göra en genomgång efter varje uppgift så att du ser att alla hänger med. I de flesta kapitel hittar du rubriken Jag som ledare. Tanken är att eleven ska tränas i att vara ledare och ta ställning i de frågeställningar som en ledare möter. UPPGIFT 7 berör skolans värld, men är inte helt enkel eftersom det gäller vision, mål och strategi. PP-bilder LEDARSKAP OCH ORGANISATION LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB Får kopieras 7
8 2. DEN ANSVARSTAGANDE ORGANISATIONEN För att en organisation ska nå sina uppställda mål måste den leva i symbios med sin omvärld. Den måste få ett mandat från de olika intressenter som påverkas och påverkar organisationens verksamhet. Detta kräver att det är en ansvarstagande organisation. En organisation som tar ett samhällsansvar. Detta är i sin tur grunden för ett etiskt ledarskap. Faktatext Kapitlet handlar om det ansvarstagande som en organisation måste ta. Alla organisationer har intressenter som har krav, men som också bidrar till organisationens fortlevnad. Intressentmodellen, PP 2:1, är utmärkt för förståelsen om att ett företag måste ta hänsyn till många partners. Visa modellen och be eleverna redogöra för vad varje intressent bidrar med respektive kräver. Organisationer har fått större krav på sig när det gäller socialt och miljömässigt ansvarstagande. De flesta organisationerna har svarat upp till dessa krav genom att skriva en uppförandekod eller arbeta med CSR. De flesta bygger på FN:s syn på hållbar utveckling. Visa PP 2:2, Hållbar utveckling, och förklara de tre hållbarhetsområdena. När man lägger samman intressentmodellen och modellen för hållbar utveckling så får man ett intressant landskap som organisationer måste agera inom. Det kallas ofta för kapitalism 2.0. Visa PP 2:3 och förklara hela bilden. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om etiskt ledarskap, som är en viktig del av ledarskapet. Det etiska ledarskapet vilar på sex grundpelare. Visa dessa med hjälp av PP 2:4 och kommentera varje punkt. Låt gärna eleverna förklara vad som menas med trovärdighet, ansvar, omtanke, respekt, rättvisa och medborgarskap. LEDARSKAP OCH ORGANISATION LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB Får kopieras 8
LEDARSKAP OCH ORGANISATION
LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier
MARKNADSFÖRING LÄRARHANDLEDNING. Jan-Olof Andersson Rolf Jansson Anders Pihlsgård Nils Nilsson. M3000 LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB 1
3000 MARKNADSFÖRING LÄRARHANDLEDNING Jan-Olof Andersson Rolf Jansson Anders Pihlsgård Nils Nilsson M3000 LÄRARHANDLEDNING Författarna och Liber AB 1 ISBN 978-91-47-11706-2 2016 Jan-Olof Andersson, Rolf
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers
ISBN 978-91-47-12383-4 2017 Fredrik Wennersten & Liber AB Projektledare och redaktion: Andreas Persson Grafisk form: Eva Jerkeman Bildredaktör: Mikael Myrnerts Produktion: Adam Dahl Illustrationer: Typoform
ISBN Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB
ISBN 978-91-47-12384-1 2017 Catrin Borgå & Nelli Issa och Liber AB Projektledare och redaktion: Eva Lundström Grafisk form: Eva Jerkeman Bildredaktör: Mikael Myrnerts Produktion: Adam Dahl Bildförteckning:
AFFÄRSUTVECKLING OCH LEDARSKAP
H2ooo LÄRARHANDLEDNING AFFÄRSUTVECKLING OCH LEDARSKAP att leda i praktiken Gunilla Eek Anders Philsgård Lotten Svensson LÄRARHANDLEDNING MED LÖSNINGAR H2000 Affärsutveckling och ledarskap att leda i praktiken
FORMATIV SVENSKA 1 OCH FORMATIV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 1
CARIN EKLUND INNA RÖSÅSEN FORMATIV SVENSKA 1 OCH FORMATIV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 1 LÄRARHANDLEDNING ISBN 978-91-47-12408-4 2017 Carin Eklund, Inna Rösåsen och Liber AB redaktion Ann Ohlsson Ax formgivare
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok
BIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING. Jonas Bohlin LIBER
BIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING ÅK 7 Jonas Bohlin LIBER ISBN 978-91-47-12382-7 2017 Jonas Bohlin och Liber AB Projektledare och redaktion: Eva Lundström Grafisk form: Eva Jerkeman Bildredaktör: Mikael Myrnerts
FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
PERSONLIG FÖRSÄLJNING 2
H2ooo LÄRARHANDLEDNING PERSONLIG FÖRSÄLJNING 2 att utveckla kundrelationerna Mats Erasmie Anders Pihlsgård LÄRARHANDLEDNING MED LÖSNINGAR H2000 Personlig försäljning 2 att utveckla kundrelationerna Lärarhandledning
GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN
GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN Ämnet gymnasieingenjören i praktiken behandlar ingenjörsmässiga arbetsmetoder, färdigheter och förhållningssätt. Det omfattar också ledarskap, projektledning, grupprocesser,
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet gymnasieingenjören i praktiken inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet gymnasieingenjören i praktiken inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd
PRIVAT- JURIDIK J2000. Jan-Olof Andersson. Cege Ekström LÄRARHANDLEDNING (NEDLADDNINGSBAR)
J2000 PRIVAT- JURIDIK LÄRARHANDLEDNING (NEDLADDNINGSBAR) Jan-Olof Andersson Cege Ekström ISBN 978-91-47-11581-5 2016 Jan-Olof Andersson, Cege Ekström och Liber AB Projektledare: Anna Klöble Redaktörer:
Lärarhandledning Hälsopedagogik
Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras
Tummen upp! Svenska ÅK 3
Tummen upp! Svenska ÅK 3 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OM BUDSKAP I EN TEXT Provlektion Följande provlektion
Religionskunskap. Ämnets syfte
Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion har sin bas i både praktisk och teoretisk kunskapstradition. Inom ämnet studeras den process och de tekniker som ligger till grund för medieproduktioner inom både
MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION
MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION Ämnet medier, samhälle och kommunikation har sin bas inom medie- och kommunikationsvetenskap, journalistikvetenskap och samhällsvetenskap. Det behandlar såväl traditionella
Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares
Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TRÄNINGSLÄRA Ämnet träningslära har sin grund i humanbiologi och idrottsvetenskap. I ämnet behandlas hur kroppen påverkas av träning och fungerar i tränings- och motionssammanhang. Ämnets syfte Undervisningen
MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion har sin bas i både praktisk och teoretisk kunskapstradition. Inom ämnet studeras den process och de tekniker som ligger till grund för medieproduktioner inom både
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.
RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer
Modell och verklighet och Gy2011
Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen
NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
KONSTRUKTION. Ämnets syfte
KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och
Nyhet! Utkommer 2009 Prel. pris 1575: Libers Språklåda grammatik Kerstin Robertsson och Liber AB Får kopieras 1
Nyhet! Utkommer 2009 Prel. pris 1575: Libers Språklåda grammatik Kerstin Robertsson och Liber AB Får kopieras 1 ISBN 978-91-47-09181-2 Kerstin Robertsson och Liber AB Projektledare och redaktör: Anna Granlund
Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm
Första upplagan 2016 Kopieringsförbud Undantag Liber AB, 113 98 Stockholm Innehållsförteckning Specialpedagogik 1 och 2 lärarhandledning... 1 Lärarhandledning till läromedlen Specialpedagogik 1 och 2...
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.
Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.
Anvisningar för prövning Religionskunskap 1 Centralt innehåll och kunskapskrav Prövningen avser att mäta den prövandes kunskaper på de områden som anges i Skolverkets centrala innehåll för kursen Religionskunskap
DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
DIGITALT SKAPANDE Ämnet digitalt skapande behandlar skapande och gestaltande processer med digitala verktyg i gränslandet mellan konstnärligt skapande och teknik. Innehåll och teknik i konstnärligt skapande
APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng
Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,
MÄNNISKAN I INDUSTRIN
MÄNNISKAN I INDUSTRIN Ämnet människan i industrin behandlar industrins villkor och individens roll, ansvar och betydelse i arbetsgruppen och för företagets produktion. Det är också en introduktion till
A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens
Syfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt
Målet i sikte åk 1 3. Målet i sikte 1 3. kartläggning i matematik. Lgr11
Må Målet i sikte åk Målet i sikte Målet i sikte är ett kopieringsmaterial som kartlägger elevernas kunskaper i matematik. Utgångspunkt är det centrala innehållet och kunskapskraven i Lgr. För varje område
JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
JURIDIK Ämnet juridik behandlar huvudsakligen civilrätt och offentlig rätt. Civilrätt omfattar rättsområden som är av betydelse för enskilda personer och företag. Offentlig rätt behandlar hur den offentliga
KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
PRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,
Kunskapskrav, sid 1 [6] för kursen entreprenörskap, 100 p
Kunskapskrav, sid 1 [6] Betyg E Betyg C Betyg A Entreprenörskap Du redogör, med hjälp av några exempel, översiktligt för vad entreprenörskapet innebär för individer, organisationer, företag och samhällen.
SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att
HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte
MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån
PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte
PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas
SPECIALIDROTT. Ämnets syfte
SPECIALIDROTT Ämnet specialidrott möjliggör en utveckling av den idrottsliga förmågan mot elitnivå inom en vald idrott. Det behandlar metoder och teorier för prestationsutveckling mot elitnivå. Ämnets
Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Föreläsning den 18 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad är en bedömning -
SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg
1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den
Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation
Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på
Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta
Specialpedagogik 1, 100 poäng
Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande
Redovisning 1. Daniel Nordström
Redovisning 1 Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för Redovisning 1 Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0
Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar
Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013
Jonas Angerud, Karlbergsgymnasiet Åmål Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013 Vi har nu cirka fem stycken lektionstillfällen kvar av vårterminen och det kommer säkert att falla bort något på vägen.
Företagsekonomi 1. Daniel Nordström
Företagsekonomi 1 Daniel Nordström Agenda Ämnesplanens upplägg Ämnesplanen för företagsekonomi Betygsskalan Värdeorden i kunskapskraven Betygsmatris Bedömning Betygsättning Mina förväntningar Era förväntningar
Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015
Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att
Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 5
Tryck.nr 47-11030-8-01 9789147110308c1c.indd 1 2014-05-16 11.26 TUMMEN UPP! Ç C I TUMMEN UPP! SVENSKA KARTLÄGGNING ÅK 5 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven
HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte
HÄLSOVÅRD Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande
Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll:
Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Fritids- och friskvårdsverksamheter Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll: Förtydligande av begrepp kopplade till kunskapskrav
DANSTEORI. Ämnets syfte
DANSTEORI Ämnet dansteori är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas i dansvetenskap men även kulturvetenskap ingår. Med hjälp av begrepp, teorier och metoder från dessa områden kan dans förstås
Tummen upp! Religion ÅK 6
TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven
INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 3 inriktning Pedagogiskt arbete
INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 3 inriktning Pedagogiskt arbete Flera känner kanske till vårt BARN- OCH FRITIDSPROGRAM, men för dig som inte gör det tänkte
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN Ämnet husbyggnad specialyrken behandlar olika arbetstekniker inom valt specialyrke, från planering och utförande till det att objektet är färdigt att användas. Ämnets syfte Undervisningen
Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia
Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap
Tummen upp! Matte ÅK 6
Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är
PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg
HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
P R O J E K T : D I C E
P R O J E K T : D I C E Ett projektarbete i svenska, entreprenörskap och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2013. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av utvecklingsprocessen
Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt
Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar
BETYG GYMNASIESKOLAN
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BETYG GYMNASIESKOLAN Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i gymnasieskolan. Det kan i sin
Tummen upp! Historia ÅK 6
TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Magnus Koraen KARTLÄGGNING LGR 11 HISTORIA Tummen upp! Historia ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Provlektion:
Klinisk psykologi. Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg
Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Klinisk psykologi Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Klinisk psykologi: psykisk
HISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med produktionsförbättrande arbete i projektform.
PRODUKTIONSFILOSOFI Ämnet produktionsfilosofi handlar om hur produktion, på olika nivåer i en organisation, planeras och styrs samt om hur planerings- och styrmetoder utvecklas genom ständigt förbättringsarbete.
Förslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Tummen upp! Matte Kartläggning åk 5
Tryck.nr 47-11064-3 4711064_t_upp_ma_5_omsl.indd Alla sidor 2014-01-27 12.29 TUMMEN UPP! Ç I TUMMEN UPP! MATTE KARTLÄGGNING ÅK 5 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven
Lärarhandledning: Upphovsrätten, En film om. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Upphovsrätten, En film om Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42616 Ämnen: Samhällskunskap, Bild Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 12 min Produktionsår:
HANTVERKSKUNSKAP. Ämnets syfte
HANTVERKSKUNSKAP Ämnet hantverkskunskap behandlar hantverkets roll i samhället samt det valda hantverksområdet och dess olika yrkens förutsättningar, villkor och yrkesetiska frågor. Det behandlar också
I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden
BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte
BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar byggandet från planeringsstadiet till färdigställande och drift. Det behandlar även bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och arbetsvillkor.
Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska
Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Algebra och Ekvationer År 7
Undervisning Algebra och Ekvationer År 7 Lärandemål (konkretisering av syfte och centralt innehåll ur Lgr 11) Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och situationer och inom
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande
FÖRSÄLJNING OCH KUNDSERVICE
FÖRSÄLJNING OCH KUNDSERVICE Ämnet försäljning och kundservice behandlar försäljning och kundservice inom handelsoch tjänstesektorn. Sälj- och servicefunktionerna är viktiga för företagens verksamhet, och
INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 3 inriktning Fritid
INFORMATION TILL APL-PLATSERNA Barn- och fritidsprogrammet, elever i årskurs 3 inriktning Fritid Flera känner kanske till vårt BARN- OCH FRITIDSPROGRAM, men för dig som inte gör det tänkte vi lämna lite
Kemi 2. Planering VT2016
Kemi 2 (KEM02, NA2) Planering VT2016 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 20160208 C Denna planering gäller för VT2016, med andra ord den andra halvan av kursen. Centralt innehåll Fet stil skolverkets text, med
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI Ämnet ventilationsplåtslageri behandlar ventilationstekniska system och deras uppbyggnad samt hur ett väl fungerande inneklimat påverkar vår boende- och arbetsmiljö. Ämnets syfte
RENGÖRINGSSERVICE. Ämnets syfte
RENGÖRINGSSERVICE Ämnet rengöringsservice behandlar hur man säkert och systematiskt arbetar med rengöring med för ändamålet avsedda metoder, medel, redskap och maskiner. Det behandlar också rengöringens
3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
MOBILA ARBETSMASKINER
MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.