Strategier för bibliotekens roll i vuxnas lärande

Transkript

1 REGIONBIBLIOTEKET I KALMAR LÄN Strategier för bibliotekens roll i vuxnas lärande Projektrapport Mikael Andersson och Angela Zetterlund

2 Innehåll Kunskapsöversikt... 3 Metod och urval... 3 Upplägg... 4 Några definitioner... 5 Distansutbildning... 5 Värdhögskola... 5 Lärcentra... 5 IKT... 5 Biblioteksresurser för distansstuderande uppsatser och rapporter... 5 Var är biblioteket? En användarstudie om distansstudenters biblioteksbehov När högskolan kom till byn... 7 Studenters uppfattningar om stödet från högskolebiblioteken vid studieformen problembaserat lärande i distansstudier... 8 En studie av högskolebibliotekariers uppfattningar om distansstudenter som användargrupp... 9 Virtuella möten och fysiska träffar: biblioteksstöd till flexibel utbildning i högskolan Centrala frågeställningar Vilket bibliotek vänder sig distansstudenterna till? Vilka resurser använder man sig av? Vilken är studenternas uppfattning om biblioteksstödet? Hur ser bibliotekarierna på de distansstuderande? Vilka är förutsättningarna för ett bra biblioteksstöd? Reflektioner Brukarundersökning Inledning Några begrepp och definitioner Utvärderingsansats och metod Utvärderingsansats Upplägg och metod Reliabilitet och validitet Fallet Linnéuniversitetet och dess bibliotek Vilka är det som studerar på distans vid LNU Distansstuderandes lärandekontext Distansstuderandes syn på universitetets digitala resurser

3 Distansstuderandes värdering av biblioteket digitala resurser Distansstuderandes syn på bibliotekets fysiska resurser Synen på det egna lärandet och bibliotekens och de digitala resursernas roll i ett framtidsperspektiv Konklusion Brukarundersökningar fokuserar på användare Bilden av användaren är mångtydig och utvecklingsorienterad Två hållningar kan urskiljas Bilden av sig själv som gynnad Men relationen till biblioteken kunde vara bättre En del problem och svårigheter Biblioteket är en del i ett större spektrum Till slut en blick framåt Avslutande reflektioner

4 Projektrapport Strategier för bibliotekens roll i vuxnas lärande Kungliga biblioteket (KB) beviljade i början av 2012 medel till projektet Strategier för bibliotekens roll i vuxnas lärande. Projektet är en fortsättning på ett tidigare Kulturrådsprojekt med fokus på folkbibliotekens roll inom vuxnas lärande. Det aktuella projektet har som syfte att tydliggöra de behov av biblioteksresurser som distansstuderande på högskolenivå uttrycker. Projektet har två huvuddelar, en kunskapsöversikt med utgångspunkt från publicerade rapporter och artiklar, samt en brukarundersökning bland distansstuderande vid Linnéuniversitetet. I denna rapport beskrivs det genomförda arbetet samt resultat och slutsatser. Projektresultatet kommer även att användas i den strategi för bibliotekens roll i vuxnas lärande som kommer att färdigställas som ett resultat av de två ovan beskrivna projekten. Rapporten beskriver inledningsvis de två delarna, kunskapsöversikten och brukarundersökningen, var för sig, och avslutas med en resonerande del kring de slutsatser som kan dras från projektets samlade arbete. För slutrapporten samt kunskapsöversikten ansvarar Mikael Andersson, Tretton2 AB, och för brukarundersökningen Fil dr Angela Zetterlund, Linnéuniversitetet. Kunskapsöversikt Kunskapsöversikten baserar sig på identifierade rapporter och artiklar med innehåll som behandlar kopplingen mellan distansutbildning och biblioteksresurser. Vid projektets inledning stod det tidigt klart att detta område är mycket sparsamt beforskat, och antalet publicerade avhandlingar och rapporter inte är så omfattande. Urvalet av rapporter har därför breddats till att även behandla det bredare området flexibelt lärande, vilket är ett bredare begrepp än distansutbildning. Detta har lett till en ökad förståelse för området och gett viktig information. Vid sammanställningen av slutrapporten har dock redovisningen återigen avgränsats till att gälla det område som är projektets fokus, nämligen distansutbildning, för att inte avvika från de ursprungliga projektplanerna och det mål som satts upp för användningen av projektmedlen. Metod och urval Målet för kunskapsöversikten har varit att besvara frågeställningen vilka biblioteksresurser som efterfrågas bland distansstuderande på högskolenivå. Med en så pass bred grundläggande frågeställning har de genomlästa rapporterna studerats både för att finna kunskaper och för att definiera de avgörande delfrågorna i den övergripande frågeställningen. Eftersom den ansvarige för kunskapsöversikten inte är kopplad till en akademisk institution, och därför inte full tillgång till forskningsdatabaser, har hjälp med identifiering och urval av material för kunskapsöversikten inhämtats. I det första skedet av projektet anlitades ämnesexpertis från 3

5 Linnéuniversitet för sökningar efter publicerat material inom området biblioteksstöd till högskolestuderande distansstudenter. Tyvärr visade det detta svårare än förväntat eftersom området uppenbarligen inte attraherat så många forskare. Av den anledningen anlitades en professionell researcher med biblioteksbakgrund för att göra ytterligare sökningar efter publicerat material. Anvisningarna till researchern var att, utifrån en lista av sökord, prioritera nationella rapporter med så hög aktualitet som möjligt. En gräns drogs vid år 2000, där äldre material inte skulle beaktas. Anledningen till detta var dels att de tekniska förutsättningar som finns för en distansstuderande utvecklats så mycket att rapporter som tagits fram före år 2000 inte är relevanta för en kunskapsöversikt vars syfte är att utgöra grunden för framtida strategier, och dels för att målgruppen distansstuderande förändrats starkt under tiden efter år 200, med ökad IKT-vana bland distansstudenterna. Studenternas vana och acceptans för medierade möten och användning av webbaserade läromedel har också förändrats starkt under denna period. Resultatet blev ändå begränsat, med sex uppsatser som behandlar själva kärnområdet högskolestuderande på distans och biblioteksresurser, samt ett fåtal artiklar och konferensbidrag. Ytterligare en begränsande faktor är den tidsmässiga koncentrationen av uppsatserna. Även om perioden kan tyckas synnerligen avgränsad, så är den faktiska tidsfördelningen mellan de relevanta uppsatserna ännu mer avgränsad, då den äldsta är publicerad år 2004 och den senaste år Detta innebär att det område som kunskapsöversikten behandlar förefaller ha varit outforskat de senaste fem åren. Fem år under en period av väldigt snabb teknisk utveckling, och en samtidig förändring av förutsättningarna för de distansstuderande är en lång tid, och av den anledningen finns det anledning att stimulera fortsatt (eller snarare återupptagen) forskning på detta område. För att skapa en tillräcklig kunskapsbas har urvalet av uppsatser och artiklar vidgats till ätt även innefatta det bredare begreppet flexibelt lärande, vilket förutom distansutbildning innefattar en rad olika möjliga studiemodeller för studenten, inklusive studier på campus. Även internationella uppsatser och artiklar har fått utgöra kunskapsunderlag. De aktuella rapporterna har först lästs igenom utan att söka svar på i förväg ställda frågor. Efter genomläsning har det första arbetet gått ut på att grupper de viktigaste frågeställningarna som behandlats i de olika rapporterna. Efter en identifiering av de mest avgörande frågeställningarna har en andra genomläsning skett, denna gång med fokus på att söka svar på de uppsatta frågeställningarna. En tredje mer noggrann genomläsning av de sex relevanta uppsatserna har sedan skett för att undvika svar som inte har direkt relevans för den aktuella kunskapsöversikten. Syftet med kunskapsöversikten är att ge underlag till förslag på strategier för bibliotekens roll i vuxnas lärande. Av den anledningen dras slutsatser på grunder som kanske inte motsvarar alla krav på en akademisk avhandling. Det är inte heller en väl utvecklad notapparat som återfinns i kunskapsöversikten. Kunskapsöversikten präglas alltså av att det är en journalist som sammanställt den, snarare än en forskare. Målet har varit att ta fram ett antal tydliga ståndpunkter som kan tjäna till grund för ett fortsatt utvecklingsarbete. Upplägg Kunskapsöversikten inleds med några korta definitioner av uttryck och företeelser som förekommer frekvent. Sedan följer en sammanfattning av de sex relevanta uppsatserna samt några rapporter. Det 4

6 tredje avsnittet tar återigen sin utgångspunkt i de tidigare refererade uppsatserna och rapporterna, men denna gång utifrån de centrala frågeställningarna. Kunskapsöversikten avslutas sedan med reflektioner och några rekommendationer rörande fortsatta undersökningar. Några definitioner Distansutbildning Högskoleverket definierar distansutbildning som utbildning baserad på undervisning där lärare och studenter den mesta delen av tiden är rumsligt åtskilda. Verket har också en mer specifik definition av nätbaserad distansutbildning som då särskiljer sig genom att vara distansutbildning där hela eller huvuddelen av utbildningen genomförs via Internet. I denna kunskapsöversikt används genomgående distansutbildning och distansstuderande utan någon särskiljning av tekniskt stöd. Värdhögskola Den högskola eller det universitet som är formell utbildningsanordnare och ansvarar för handledning och examination. Lärcentra En fysisk miljö som erbjuder möjlighet för distansstuderande en miljö för lärande och tillhandahåller olika former av stöd för lärandet, t.ex. tillgång till teknik och handledarresurser. I kunskapsöversikten görs ingen skillnad utifrån huvudman eller eventuell skol- eller utbildningsformsinriktning för lärcentret. IKT Informations- och KommunikationsTeknik. Förkortningen har valts för att spegla vikten av tvåvägskommunikation till skillnad från t.ex. webbföreläsningar eller nedladdning av material. Biblioteksresurser för distansstuderande uppsatser och rapporter I detta avsnitt ges en översikt över de viktigaste slutsatserna i de uppsatser och rapporter som mer direkt behandlar kärnämnet i kunskapsöversikten, biblioteksresurser för distansstuderande. Rapportören har valt att redovisa materialet i kronologisk ordning, med de mest aktuella texterna först. Var är biblioteket? En användarstudie om distansstudenters biblioteksbehov. 1 I sin magisteruppsats från 2008 tar författarna Sara Niclasson och Jill Olsson upp hur distansstudenterna själva ser på biblioteksanvändande i sina studier och hur dessa studenter skulle vilja att ett bra biblioteksstöd skulle kunna se ut då man läser på distans. Uppsatsen har alltså ett tydligt brukarperspektiv på frågan om biblioteksstödet. De frågor som författarna valt att fokusera på är: Vad har distansstudenterna i vår studie för uppfattningar om vad biblioteksstöd innebär? Upplever distansstudenterna att de behöver biblioteksstöd? I så fall: Vad anser de sig 1 Niclasson, Sara & Olsson, Jill, Var är biblioteket? En användarstudie om distansstudenters biblioteksbehov (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap; 2008:113) Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan. 5

7 behöva för slags biblioteksstöd? Vilket bibliotek vänder sig distansstudenterna till om de har behov av biblioteksstöd? På vilka grunder gör de sitt val? Om inte biblioteksbehovet uppfylls ställande, på vilket sätt upplever då distansstudenterna att studieresultaten påverkas? Författarna menar att distansstudenterna hade en ganska vag uppfattning om vad biblioteksstöd innebär egentligen. Bara ett fåtal kände till lagbestämmelsen om informationskunskap och man upplevde inte att man hade fått en strukturerad information om biblioteksstöd vid kursstarten. Detta trots att information fanns tillgänglig på högskolans webbsida. Upptäckten av biblioteksstödet förefaller ha skett mer slumpartat och först när något behov uppstått. Det biblioteksstöd som det fanns högst samstämmighet kring var den fysiska tillgången till läromedel och annat kursmaterial. En stor del av de studerandes svar och synpunkter kretsar kring möjligheter och svårigheter i samband med fjärrlån. Förutom kurslitteratur nämner de studerande hjälp att söka artiklar till uppsatser som en central tjänst. Däremot varierade synpunkterna rörande hur hjälpen ska vara utformad. Några ville ha ren service där bibliotekarien tar fram lämpligt material, medan andra snarare ville lära sig informationssökning. På frågan vilket bibliotek studenterna vänt sig till så hade nästan alla studenter använts sig av folkbiblioteket på hemorten. Närheten till och den höga servicenivån på folkbiblioteken anges som den anledningen till valet. I de fall folkbiblioteket legat nära ett lärcenter har det varit positivt. Många angav att den personliga kontakten varit viktig och att det känts enklare att besöka ett fysiskt bibliotek än att logga in på ett virtuellt bibliotek. Ungefär hälften av studenterna upplevde att biblioteket hade påverkat deras studieresultat i positiv riktning. Det var dock främst tillgången till nödvändiga kursböcker som biblioteket stått till tjänst med. Författarnas slutsatser är att bibliotek används, men då i stor utsträckning folkbibliotek. Trots att studenterna inte är medvetna om att informationssökning är en del av deras utbildning så vänder de sig till ett bibliotek som kan sägas vara en relevant informationskälla och en kombination av ett fysiskt och intellektuellt redskap på vägen till kunskap. Studenterna vände sig till folkbiblioteket av den anledningen att servicenivån var hög och den personliga kontakten viktig. Samtidigt menar författarna att de servicetänkande bibliotekarierna kanske gör studenterna en björntjänst. Hur blir studenterna informationskompetenta då de inte söker sin information själva, utan blir serverade och också vill bli serverade? Författarna förvånas över att distansstudenternas i studien hade så låg medvetandegrad om vad som finns att tillgå. Författarna menar att informationen till studenterna förmodligen har varit bristfällig på något sätt då de var så omedvetna om värdhögskolans resurser. Man ser också att någon slags barriär till att använda sig av ett virtuellt bibliotek tycks finnas. Detta samtidigt som det virtuella biblioteket faktiskt är mer tillgängligt än folkbiblioteket. Internet är alltid öppet och tillgängligt hemifrån. 6

8 Man anser att bibliotekarierna måste lära känna de som studerar på distans, veta hur utbildningarna är upplagda och samarbeta med de lärare som är involverade i distansutbildningarna ses då ett fungerande biblioteksstöd för distansstudenter skall utformas. Men även då ett samarbete mellan de olika bibliotekstyperna. I studien fanns inte ett formellt samarbete mellan värdhögskolorna och folkbiblioteket på den ort där lärcentret låg. Inte heller fanns det något formellt samarbete mellan folkbibliotek och högskolecentrum. Faran är då att studenterna blir utlämnade till folkbibliotekens och de enskilda bibliotekariernas välvilja samt till det rådande ekonomiska läget i kommunerna, eftersom det egentligen inte finns någon finansiering för denna typ av service. Författarna lyfter att det finns ett antal högskolebibliotek som är skyldiga att ansvara för distansstudenternas informationsförsörjning, och att dessa inte utnyttjas i den grad det är tänkt. Författarna efterlyser någon form av logistikkedja mellan dessa. Faran som författarna ser är att distansstudenterna missar information genom att inte använda sig av adekvata bibliotek. Författarna anser också att de enskilda bibliotekarierna på folkbiblioteken inte kan ha förutsättningarna att hålla kontakten mellan så många värdhögskolor som är inblandade vid sidan av sina övriga arbetsuppgifter. Man ser en möjlighet i någon form av kontaktperson som är knuten till lärcentret, men stationerad på folkbiblioteket och som fungerar som en länk till de olika värdhögskolorna. När högskolan kom till byn 2 I sin magisteruppsats från 2006 fokuserar Ditte Sjöberg på folkbibliotekets roll vid högskolestudier på distans. Syftet med uppsatsen var att främst undersöka hur väl de olika kommunala målen stämmer överens med den faktiska verksamheten på biblioteket vad avser distansutbildningen på högskolenivå och vad satsningen på högre utbildning får för effekter på folkbiblioteket lokalt. Författaren har valt att göra en djupstudie i en kommun, Alingsås. De frågeställningar som uppsatsen lyfter är bl. a: Hur stämmer folkbibliotekens uppdrag och mål överens arbete som utförs för högskolestuderanden och som, om utbildningen inte bedrevs på distans, skulle falla på det högskolebibliotek dit utbildningen är knuten? Hur påverkar det bibliotekets ekonomiska situation att en annan kommunal verksamhet utvidgar sitt verksamhetsområde och frivilligt åtar sig statliga arbetsuppgifter? Vilka konsekvenser får det när man utför dessa arbetsuppgifter inom ramen för den egna verksamheten? Författaren menar att det finns en mål- och uppdragskonflikt när distansstuderande vid högskolan plötsligt p.g.a. en utbildningssatsning (i detta fall tillkomsten av Campus Alingsås) blir en målgrupp för folkbiblioteket snarare än för värdhögskolans högskolebibliotek. Utgångspunkten för uppsatsen var att de studerande vid distansutbildningar knutna till olika högskolor skulle påverka folkbibliotekets arbete. Några tydliga bevis på att så är fallet kunde dock inte påvisas. Den befarade anstormning man från bibliotekets sida oroade sig för uteblev. 2 Sjöberg, Ditte, "När högskolan kom till byn": folkbibliotekets roll vid högskolestudier på distans. Borås : Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan, 2006 (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap 2006:106) 7

9 En spänning som lyfts fram i uppsatsen var att kommunen inte tagit in folkbiblioteket i sina strategier för etableringen av Campus Alingsås, och därför inte avsatt några resurser för detta, samtidigt som folkbiblioteket ändå uppvisade starka ambitioner att spela en roll för de distansstuderande. Den tjänst som dock förefaller ha varit populärast är möjligheten till fjärrlån. I fråga om informationssökning hänvisade folkbiblioteket de distansstuderande till den då existerande tjänsten Jourhavande bibliotekarie. Även om antalet distansstuderande inte var så många som befarat (förväntats) så anger dock folkbiblioteket att man ägnade % av sin tid åt studerande. Vad man märkte var en allmän ökning av studenter som påverkade bibliotekets verksamhet genom att de tog resurser i anspråk och aktualiserade många frågor, t.ex. behov av studiebibliotekarie, annat arbetssätt och tveksamhet kring prioriteringar. Författaren menar att detta måste få konsekvenser för bibliotekets resursanvändning och att det finns risk att något annat måste stryka på foten. Studenters uppfattningar om stödet från högskolebiblioteken vid studieformen problembaserat p lärande i distansstudier 3 Ytterligare en uppsats som behandlar frågan om biblioteksstöd ur ett brukarperspektiv är Lena Dunérs magisteruppsats från I uppsatsen behandlar författaren specifikt biblioteksstödet vid distansutbildning och problembaserat lärande. Det som gör denna vinkel särskilt intressant är att kombinationen av distansutbildning och PBL ställer stora krav på ett bra biblioteksstöd för att studierna ska vara framgångsrika. Att studera med metoden PBL innebär också ett ökat tryck på biblioteken. Studenterna tillbringar mer tid på biblioteket och rådfrågar bibliotekspersonalen i större utsträckning eftersom det ingår i PBL-metoden att de studerande på egen hand ska söka och hantera den information som de anser sig behöva. Uppsatsen tar upp två huvudsakliga frågeställningar: Hur uppfattar studenter, som har inslag av både distansstudier och PBL i sin utbildning, att stödet från högskolebiblioteket fungerar? På vilket sätt skulle stödet kunna utvecklas, för studenter som har inslag av både distansstudier och PBL i sin utbildning, för att bättre motsvara deras behov? Studenterna i undersökningen uppfattar inte att de använt sig av högskolebibliotekens stöd i sin informationssökning och det är inte så självklart vad stöd och hjälp från högskolebiblioteken är för något. Uppfattningen är att stöd är något som man bara får om man befinner sig i biblioteket. Stöd i form av informationssökningskurser, allt elektroniskt material, databaser, elektroniska tidskrifter, hjälp via telefon eller nätet etc. uppfattas inte som ett stöd utan mer som något självklart. Författaren noterar särskilt att studenterna har använt sig av sina lokala sjukhusbibliotek och har där funnit en positiv miljö där de på ett enkelt sätt kunnat få stöd och hjälp med allt de behövt. Författaren menar att de på grund av detta inte heller känt något behov av att få någon hjälp eller stöd från högskolebiblioteken. Ingen av studenterna hade fått information från högskolan eller högskolebiblioteken om möjligheten att använda sig av sjukhusbiblioteken. I de aktuella fallen hade 3 Dunér; Lena, Studenters uppfattningar om stödet från högskolebiblioteken vid studieformen Problembaserat lärande i distansstudier. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan, 2006 (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap 2006:84) 8

10 folkbiblioteken inte kunnat ge det ämnesspecifika stöd som studierna krävde, och därför hade detta stöd valts bort. Författaren menar att distansstudenter har ett särskilt behov av att bli sedda i sin studiesituation och noterar att studenterna satte stort värde i att bli igenkänd och positivt bemött av bibliotekspersonal. Att känna igen studenter är naturligtvis lättare att uppnå om biblioteket i fråga inte är allt för stort. Författaren menar därför att det vore positivt om folkbiblioteken och även andra sorters bibliotek kunde få resurser till att närma sig den service som högskolebiblioteken ger med tanke på det allt större antalet distansstudenter. Den viktigaste slutsatsen som författaren drar är att det finns ett stort värde med att kunna erbjuda olika biblioteksstöd eftersom studenter befinner sig i olika livssituationer. Informationen om vad det finns för stöd och hjälp att få från högskolebiblioteken har svårt att nå ut till studenterna även om det finns lärare som på ett engagerat sätt visar att det är viktigt med informationssökning. Ett större samarbete mellan lärare och bibliotekarie för att få informationssökningskurserna mer integrerade i studenternas utbildning anser författaren skulle vara till fördel för studenternas informationskompetens. Likaså att informationssökningskurserna behöver vara ett återkommande inslag i studenternas studier. En studie av högskolebibliotekariers uppfattningar om distansstudenter som användargrupp 4 En uppsats som till skillnad från de tidigare refererade helt och hållet behandlar frågan ur bibliotekariernas synvinkel är en magisteruppsats från 2005 av Mikael Rosell och Malin Skog. I sin uppsats tar de upp hur högskolebibliotekarier uppfattar distansstudenter som användargrupp. Författarnas syfte med uppsatsen är att med utgångspunkt från högskolebibliotekariernas synvinkel studera och få förståelse för användargruppen distansstudenter utifrån olika perspektiv. De frågeställningar som författarna tar upp är: Hur uppfattar högskolebibliotekarier distansstudenter som användargrupp? Hur uppfattar högskolebibliotekarierna sina arbetsuppgifter och den pedagogiska roll de har i relation till distansstudenterna? Hur stämmer högskolebibliotekariernas uppfattningar överens med högskolebibliotekens dokumenterade policy om distansstudenter? Slutsatserna i uppsatsen baserar sig på en undersökning genomförd med nio stycken högskolebibliotekarier. Författarna anger att bibliotekarierna uppfattar distansstudenterna som en heterogen användargrupp. De uppfattar även de distansstuderande som en sårbar grupp, där de studerandes sårbarhet anses vara avståndet till högskolan, studieovana och att studier på distans anses innehålla mycket ensamarbete. Vidare anger författarna att högskolebibliotekarierna uppfattar de distansstuderande som endast en liten del av högskolebibliotekens användare. Man upplever att högskolebiblioteken fungerar som ett 4 Rosell, Mikael & Skog, Malin, En studie av högskolebibliotekariers uppfattningar om distansstudenter som användargrupp. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan, 2005 (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap 2005:110) 9

11 komplement till folkbiblioteken för att få tag i kurslitteratur och artiklar. Framför allt för att distansstudenterna har närmare till folkbiblioteket och att distansstudenterna känner sig mer trygga i folkbibliotekens bekanta miljö. Denna kompletterande roll som högskolebiblioteken har är något som högskolebibliotekarierna inte heller verkar anse att man behöver ändra på. Denna inställning från högskolebibliotekarierna är mycket intressant eftersom det visar på att högskolebibliotekarierna inte känner till att folkbiblioteken varken har uppdrag eller finansiering för denna funktion. En slutsats är också att högskolebibliotekarierna har en övertro på distansstudenternas dator- och informationssökningskunskaper. Författarna menar att detta kan få konsekvenser i form av bristande information när något ska förklaras eftersom användaren redan förutsätts kunna en del. Högskolebibliotekarierna uppger att e-post oftast används för att besvara enklare frågor, och i fråga om handledning i informationsökning telefonen tillsammans med datorn. Författarna lyfter fram bibliotekariernas uppfattning att dessa sätt att kommunicera fungerar lika bra som om de hade stått bredvid distansstudenten. Författarna menar att detta speglar en oförmåga att se de problem som IKT kan medföra för distansstudenter som saknar tillräckliga kunskaper eller inte kan komma åt de elektroniska verktygen hemifrån. Man menar att det inte går att se på användarens kroppsspråk och ansiktsuttryck ifall han/hon har förstått svaret på frågan. Bibliotekarier som har en bättre insikt i teknikens problem anges troligen ha lättare för att i sitt arbete reflektera över distansstudenternas barriärer och begränsade möjligheter att använda IKT verktyg. En slutsats är också att det bland de tillfrågade bibliotekariern finns en förståelse för distansstudenternas problem och behov samtidigt som de av några upplevs vara krävande och vill bli särbehandlade. En uppfattning som är anges vara starkt förankrad hos bibliotekarierna och även i den dokumenterade policyn är att distansstudenterna ska få hjälp så de kan lära sig att söka information själva. Författarna anser att detta kan bottna i en önskan att distansstudenterna ska tillgodogöra sig tillräckligt med kunskaper för att klara studierna själva. Bibliotekarierna anges ha en uppfattning om att högskolebiblioteket arbetar för att underlätta för distansstudenterna. De anges dock vara benägna att i första hand lyfta fram åtgärder som tillgodoser användarnas behov av kurslitteratur eller åtgärder som ligger bibliotekarierna själva närmast, som samarbetet med lärarna. Bibliotekarierna anger att de själva marknadsför högskolebiblioteket via lärarna. Det är dock inte alltid som lärarna upplevs se någon mening med denna information, vilket leder till att denna typ av marknadsföring upphör eller sker i begränsad utsträckning. En viktig slutats som författarna kommer fram till är i fråga om jämförelsen mellan den antagna policyn på högskolan och bibliotekariernas uppfattning. I den dokumenterade policyn anges att distansstudenter ska få samma service som campusstudenterna. Författarna uppfattar tre uppfattningar bland bibliotekarierna om hur det fungerar. Den första uppfattningen grundar sig i att det tack vare IKT går att ge samma service till distansstudenter som till campusstudenter. Den andra uppfattningen utgår från att distansstudenternas annorlunda förutsättningar gör att det inte går eller är svårt att ge samma service och att de därför måste få mer speciella förmåner och service. I den tredje uppfattningen framkommer det att distansstudenterna uppfattas som en delvis betungande användargrupp med höga förväntningar. Det innebär att distansstudenterna upplevs som särbehandlade eftersom de får mer service än campusstudenterna. 10

12 Virtuella möten och fysiska träffar: biblioteksstöd till flexibel utbildning i högskolan 5 Ett synnerligen intressant bidrag till kunskapsbildningen rörande biblioteksstöd till distansstuderande är den rapport som publicerades av Myndigheten för Sveriges Nätuniversitet 2005, med Cristina Jönsson Adrial som redaktör. Den vinkel som tas upp i rapporten är kvalitetskriterier för biblioteksstöd riktat till distansstuderande. I rapporten tar man utgångspunkt i den praktik som då fanns vid ett antal högskolor och universitet, för att på så sätt slutligen landa i en sammansmältning i form av det goda exemplet som skulle kunna utgöra en forma av vägledning för de högskolor och universitet som vill utveckla ett gott biblioteksstöd till distansstuderande. I rapporten utgår man från fem olika kvalitetsaspekter för att definiera kvalitetskriterierna: Ledarskap Kundorientering Samverkan Delaktighet Faktabaserade beslut Utifrån dessa aspekter har författarna granskat fem olika lärosäten, både universitet och högskolor. Författarna anger att ledarskapet ska ange riktningen för verksamheten, ta tillvara potentialen i medarbetarnas erfarenheter, skapa förutsättningar för medarbetarna och definiera och följa upp målen. I den undersökning man gjort konstaterar författarna att oavsett om den högsta ledningen på universitetet eller högskolan har flexibelt lärande som en strategisk fråga eller inte så driver biblioteken ofta frågan utan vare sig uppdrag eller extra resurser. Man upplever att det finns en brist på handlingsplaner och rutiner, samt att lärarnas engagemang varierar. Bristen på tid och på incitament från ledningen anges som orsaker. I fråga om kundorientering anger författarna att man måste skapa värde för studenterna. Här upplever författarna att de distansstuderande har svårt att göra sin röst hörd och att de som har den närmaste kontakten med studenterna är lärarna snarare än bibliotekarierna. Samverkan upplevs som mycket viktig, men man saknar en enhetlig plan för samverkan. Man har hittat goda exempel på samverkan, men dessa exempel drivs då oftast av eldsjälar. Samverkan handlar både om samverkan mellan yrkesgrupper och om regional samverkan på organisationsnivå. Delaktighet handlar om att biblioteket ska finnas med i de överordnade beslutsorganen på universitetet eller högskolan. Även där är resultatet av undersökningen blandat. Dessutom finns det exempel där delaktigheten är stor utan medverkan i de överordnade beslutsorganen, men att detta då beror på personliga kontakter och starkt engagemang, vilket inte är ett hållbart system. Man hittar också exempel där delaktigheten upplevs som liten trots formell medverkan i beslutsledet. För att det ska vara möjligt att uppfylla uppsatta mål på ett bra sätt menar författarna att beslut måste byggas på dokumenterade och tillförlitliga fakta. Undersökningen visar att det överlag finns 5 Jönsson Adrial, Christina (red.), Virtuella möten och fysiska träffar: biblioteksstöd till flexibel utbildning i högskolan. Härnösand: Myndigheten för Sveriges nätuniversitet, 2005 (Rapport/Myndigheten för Sveriges nätuniversitet ; 7) 11

13 mycket lite kunskap om studenterna och deras behov, vilket försvårar för biblioteken att utforma bra tjänster. Rapportens slutsats är att man tar fram ett gott exempel där man kombinerar det bästa från de fem lärosätena. Det goda exemplet innehåller en idealmodell för alla kvalitetsaspekterna, som återges här i starkt koncentrerad form: Ledarskap Lärosätet med lärare formulerar mål för flexibel utbildning och bibliotekets roll i detta sammanhang Tydlig ansvarsfördelning inom området Resurser och strukturer anpassas efter övergripande mål Kundorientering Studenterna uppnår lagstadgad informationskompetens Utbildning i informationskompetens är integrerad i ämneskurserna Utvecklat samarbete mellan lärare och bibliotekarier Samplanering av kursmoment Ingen konkurrens mellan yrkesgrupper En gemensam lärplattform som också har administrativa funktioner och support Samverkan Lärosätet utnyttjar och utveckla alla lokala, regionala och nationella resurser Högskolebiblioteket samverkar med andra högskolebibliotek, folkbibliotek och lärcentra Delaktighet Biblioteket är representerat i centrala beslutsorgan Kontaktbibliotekarier deltar i kursplaneringen Lärare och studenter deltar i bibliotekets utformning av tjänster Man presenterar också ett antal tydliga kvalitetskriterier för biblioteksstöd till flexibel utbildning. Dessa kvalitetskriterier citeras här: Strategiska kvalitetskriterier Ledningens engagemang för flexibel utbildning Ledningen formulerar en pedagogisk grundsyn som återspeglas i tydliga uppdrag till alla delar i organisationen, säkerställer uppdragen så att de inte blir personberoende Ledningen skapar en organisation där bibliotekets roll är synliggjord Ledningen inrättar centra som synliggör pedagigiska möjligheter med flexibel utbildning Högskolan identifierar former för användares engagemang Högskolan kartlägger behoven av och kostnaden för den flexibla utbildningen 12

14 Högskolan tydliggör fördelar med flexibel utbildning för lärosätet i stort och ger tydliga incitament för alla enskilda individers engagemang Ledningen anvisar samarbetsformer mellan lärare och bibliotekarier, exempelvis ämneskollegier, i syfte att väva in informationskompetens i ämnesutbildning Allmänna kvalitetskriterier Tillgång till stabila och användarvänliga IKT-verktyg med tydligt och intuitivt gränssnitt mot studenter, ex. webbsidor och lärplattform Gemensamt regionalt lånekort Lösningar för åtkomst av e-resurser på distans Tillgång till samlad supportfunktion tillgänglig på kvällar och helger Samordningsbara system, ex. ekonomi- kursadministrativa system så att samtliga studenter administreras i samma process Biblioteksspecifika kvalitetskriter Tydlig information till studenter om bibliotekets tjänster Helpdesk på webbsida, lärplattform och i bibliotek Handledning och sökhjälp på kvällar och helger, möjlighet till co-browsing e-resurser i gemensamt gränssnitt och med samsökningsmöjligheter interaktiv webbaserad kurs i informationskompetens möjlighet att ansöka om lånekort via Internet och rutiner för säkrad identifiering vid hemsändning av kortet hemsändning av boklån med generösa lånetider utbildning av lärare i informationskompetens bidra med informationsförsörjningsperspektiv vid kursplanering Centrala frågeställningar Utifrån de genomlästa uppsatserna och rapporterna, inklusive de som inte sammanfattats ovan, kan man se att det finns några centrala frågeställningar inom området biblioteksstöd till distansstuderande. Givet att dessa centrala frågeställningar är formulerade under en koncentrerad tidsperiod och senast för fem år sedan så är det värt att reflektera kring dem. De centrala frågeställningarna som återkommer är: Vilket bibliotek vänder sig distansstudenterna till? Vilka resurser använder man sig av? Vilken är studenternas uppfattning om biblioteksstödet? Hur ser bibliotekarierna på de distansstuderande? Vilka är förutsättningarna för ett bra biblioteksstöd? Vilket bibliotek vänder sig distansstudenterna till? En återkommande beskrivning i uppsatserna och rapporterna är att distansstudenter tenderar till att välja det bibliotek som erbjuder en fysisk plats och/eller en geografisk närhet. Behovet av att uppsöka ett fysiskt bibliotek och möta en bibliotekarie av kött och blod förefaller vara viktigare än att 13

15 alla resurser finns på platsen. Intressant är att detta gäller oavsett om studenten har en tidigare erfarenhet av bibliotek eller inte. Det leder till att folkbiblioteken dyker upp vid upprepade tillfällen i materialen. I de material som genomlästs finns det dock ganska lite reflektioner eller analyser av vad detta innebär eller hur ett sådant stöd kan eller bör utvecklas. Valet av folkbiblioteken som förstahandsval för distansstudenterna beror ibland på att dessa både erbjuder informationsresurser och lärcentraresurser. Kopplingen mellan en fysisk plats att förlägga sina studier till och tillgången till information förefaller viktig. I en av uppsatserna nämns även att kopplingen mellan lärcentra och folkbiblioteket gör att stödet upplevs som bättre. Detta stämmer väl överens med de erfarenheter som finns från utvecklingen av lärcentra, där samma koppling beskrivs som viktig. Samtidigt är det fysiska mötet mellan studerande, oavsett om de studerar samma kurs eller inte, viktigt för individerna. Valet av folkbiblioteken för dock med sig en rad utmaningar. Den främsta utmaningen är naturligtvis resursmässig, eftersom folkbiblioteken inte får någon ersättning för denna typ av tjänster. Det är dock tydligt att folkbiblioteken ändå upplever att de har någon form av uppdrag att erbjuda service till de distansstuderande, även om detta uppdrag inte är formellt. Folkbiblioteken upplever också att de har något att erbjuda de distansstuderande. Ytterligare en utmaning är att det förefaller som att kommunikationen mellan folkbiblioteken och högskolebiblioteken är ytterst sparsam. Det gör att det finns risk för såväl dubbelarbete som att uppgifter faller mellan stolarna. Det finns ingen samsyn mellan biblioteken att man båda äger den distansstuderande, och den distansstuderande förfaller inte heller uppleva de två biblioteken som någon form av samlad resurs. Om denna situation kvarstår är det utan tvekan en viktig fråga för framtiden att förbättra samordningen mellan folkbiblioteken och högskolebiblioteken. Resursfrågan måste också lösas. Vilka resurser använder man sig av? Det framstår mycket tydligt ur det studerade materialet att den främsta biblioteksresursen för den distansstuderande är tillgången till kursmaterialet. Även om det inte är så att de flesta studenter lånar sitt material, så är just tillgången till kursmaterial den vanligaste bibliotekstjänsten. Kopplingen till folkbiblioteket ger konsekvensen att fjärrlånet är ett av de vanligaste fenomenen som behandlas i det studerande materialet. Vid ett flertal tillfällen diskuteras hur fjärrlånen kan förbättras och effektiviseras, längden på lånetiden, kostnader för returer, huruvida folkbibliotek ska köpa in eller låna på andra ställen. Det är noterbart att man i materialet reflekterar mer över HUR fjärrlånen ska hanteras istället för ATT fjärrlånen är den främsta biblioteksresursen. För en utomstående är det väldigt tydligt att denna fråga gått till att bli ett fast fenomen. Inte minst när e-böckerna slår igenom på bred front och mer och mer internationellt kursmaterial blir fritt tillgängligt i digital form förefaller det som om det finns behov av en ny vinkel i denna fråga. Den näst vanligaste resursen som används är informationssökning och hjälp vid informationssökning. Här verkar det finnas ett glapp i hanteringen av den resursen. Högskolebiblioteken lyfter fram det lagstadgade kravet på studenternas kunskap i informationssökning och anser att studenterna av den anledningen ska klara den uppgiften själva. Samtidigt verkar det inte finnas någon systematik för hur denna kunskap ska uppstå hos studenterna eftersom informationskunskap ibland finns som en integrerad del i ämneskursen, ibland som en egen kurs och ibland som en gemensam webbaserad 14

16 kurs på lärosätets intranät. Folkbiblioteket i sin tur upplever inte att de i första hand ska ge studenterna kunskap i eller strategier för informationssökning, utan griper ofta in och tar över ansvaret för att söka upp den information som studenten behöver, vilket både kan vara till nytta och till skada för studenten. Den skada som kan uppstå är att studenten då inte får en hållbar kunskap rörande informationssökning, samt att perspektivet att själva informationssökningen är en viktig del av lärprocessen går förlorad. Den tredje resursen förefaller vara tillgången till databaser som inte är publikt åtkomliga via webben. Här har lånekortet och registreringen vid högskolebiblioteket en avgörande funktion. I det genomlästa materialet förefaller det dock som om det är alltför vanligt att denna resurs upptäcks sent i kursen, av en slump, eller rent av inte alls. Vilken är studenternas uppfattning om biblioteksstödet? Genomgående lämnar studenterna positiva omdömen om biblioteksstödet. Deras omdömen är dock formulerade utifrån deras bild av vad ett biblioteksstöd innebär och vilka resurser som finns att tillgå. Det förefaller finnas en stark koppling mellan att bilden av vilka resurser som finns utvecklas i takt med att man börjar använda dem. I så fall är det ju logiskt att man bara utvärderar det man fått tillgång till och inte det som man inte använt och kanske inte ens vetat om. Med tanke på alla de resurser som egentligen finns tillgängliga upplevs studenternas uppfattning om biblioteksstödet som ganska smalt. Man tycker det är väldigt bra med möjligheten att få tag på det fysiska kursmaterialet via biblioteket som ett alternativ till att köpa, och i de fall man inte är nöjd så relateras dessa synpunkter ofta till korta lånetider, kostnader för bokreturer, långa vänteköer m.m. Materialet visar dock att studenterna uppskattar det stöd de får, och framför allt då bemötandet från en fysisk bibliotekarie. I många fall verkar bibliotekarien (inte minst folkbibliotekarien) ha utgjort lite av en guide både i informationsdjungeln, men också i studierna. Man upplever också stödet från högskolebiblioteket som positivt, men vagt. Det förefaller som att många distansstudenter har en otydlig uppfattning om vilken roll högskolebiblioteket spelar i deras studier. Många studenter anger att biblioteksstödet har påverkat deras studieresultat positivt, men relaterar vanligtvis detta till att de genom biblioteket fått tillgång till kursmaterial och information som varit nödvändig för att klara kursen, inte till att biblioteksstödet gett någon added value. Hur ser bibliotekarierna på de distansstuderande? I det genomlästa materialet finns egentligen bara en uppsats som har detta som fokus, så man får göra en försiktig tolkning. Generellt förefaller det som om att distansstudenterna är en mycket otydlig målgrupp för bibliotekarierna på högskolebiblioteken. Bibliotekets fokus ligger på de campusstuderande. I de flesta strategierna som beskrivits finns angivet att distansstuderande ska få samma stöd som campusstuderande, vilket också stämmer när de distansstuderande besöker campus. Det finns inget som pekar på att de distansstuderande aktivt nekas visst stöd, utan när de frågar efter stöd så får de också det. Däremot är det svårt att utläsa att man tagit fram specifika lösningar med syftet att till 100 % likställa möjligheterna för distansstuderande och campusstuderande. 15

17 I den refererade uppsatsen anges de distansstuderande vara krävande och i behov av extra hjälp. Anledningen till detta uppges främst vara relaterade till studentens livssituation och förutsättningar. Däremot refereras det inte lika mycket till de inbyggda utmaningar som distansstudierna innebär. Utifrån den situation som är vanlig så finns det ett perspektiv som saknas i det genomlästa materialet. Det är situationen när studenten är campusstuderande på et egna campus och samtidigt distansstudent på ett annat lärosäte. Att utveckla strategier för såväl detta som för den situationen när en distansstudent vill använda sig av resurser på ett högskolebibliotek på hemorten när man är distansstudent på ett annat lärosäte, förefaller viktigt. I det genomlästa materialet finns bara svagare referenser till hur folkbiblioteken upplever distansstuderande högskolestudenter. Det som framkommer är dock en ambivalent syn, där man å ena sidan lyfter fram studentens rätt till stöd och de möjligheter som folkbiblioteket kan erbjuda, och å andra sidan problemet med att man varken har uppdrag eller resurser för detta. Det känns som om just denna problematik är något som behöver lösas. Vilka är förutsättningarna för ett bra biblioteksstöd? Här finns ett mycket bra grundmaterial i den ovan refererade rapporten av Jönsson Adrial. Den reflektion man kan göra är att motsvarande genomlysning skulle behöva göras på nytt utifrån eventuell utveckling på lärosätena, samt i fråga om teknisk utveckling och förändring av målgrupperna. I övrigt förefaller de framtagna kvalitetskriterierna och idealsituationen vara fullt användbara för att utgöra grund för utvecklingen av ett bra biblioteksstöd. Reflektioner Den första reflektionen är naturligtvis att det varit svårt att hitta forskning på just området biblioteksstöd till högskolestudenter på distans. Med tanke på utvecklingen av allt fler distansstuderande (även om andelen minskade 2012) så känns det som ett område som tyvärr inte prioriterats av forskningen. Den andra reflektionen är att det material som finns är så oerhört starkt koncentrerat till ett kort utsnitt i tiden, och att det sedan abrupt slutar Det går inte att undvika kopplingen till det faktum att det plötsliga avbrottet i forskningsrapporter sammanfaller med nedläggningen av de statliga myndigheter som hade uppdraget att stödja och främja utvecklingen av det flexibla lärandet. I så gott som samtliga uppsatser refereras det till DUKOM, Distum, CFL, Nätuniversitet och/eller NSHU. I flera fall är rapporterna också finansierade av någon av dessa myndigheter. Om det är så att det finns en reell koppling mellan frånvaron av en centralt drivande kraft och intresset för området, så är det något som borde beaktas. Även om utbildningsministern Jan Björklund inte gav någon annan motivering än att detta var saker som staten inte ska syssla med, så kastade han ändå ut en handske när han menade att det finns universitet och högskolor som har som uppdrag att forska på och utveckla distansutbildning och flexibelt lärande. Den handsken förefaller dock ligga kvar oupplockad. Här finns alltså ett behov av såväl fortsatt forskning som någon centralt drivande kraft för att hålla liv i utvecklingen av dessa frågor. En reflektion är också den ouppklarade relationen mellan högskolebiblioteken och folkbiblioteken. Om det är så att studenterna i högre utsträckning använder sig av folkbiblioteken som stöd i sitt lärande så måste både resursfrågan och samverkansfrågan lösas. 16

18 Genomläsningen ger också reflektionen att det finns ett behov av att strukturera upp såväl informationen om vilka biblioteksresurser som finns tillgängliga, samt träning i att använda dessa. Utvecklingen av e-böcker och annat digitalt material borde få inverkan på den komplicerade frågan om fjärrlån. Utifrån den pågående utvecklingen med snabbt ökande internationalisering av högre utbildning med MOOC s, gratis tillgängligt digitalt material m.m. så känns det också akut med en strategi kring hur de svenska biblioteken ska förhålla sig till detta. 17

19 Brukarundersökning Inledning Under hösten 2012 påbörjades en diskussion mellan Linnéuniversitetet och det regionala utvecklingsprojektet Vuxnas Lärande (not) Ett projekt med syfte att få till en nationell diskussion om biblioteks förändrade roll i ett samhälle präglat av kontinuerligt kunskapsutveckling och livslångt lärande. Projektet bestod av flera delar, bland annat en kunskapsöversikt och en del utvecklingsinriktade biblioteksprojekt. Linneuniversitetet fick i uppdrag att genomföra en brukarinriktad studie av distansstuderande, med fokus på hur de upplever det stöd de får både fysiskt och digitalt i sitt lärande (not uppdragsformuleringen, användarundersökningen) Projektet är finansierat av Kungliga Biblioteket och ägs och leds av en styrgrupp bestående av företrädare för universitetsbiblioteket i Växjö, Regionbibliotek Regionförbundet i Kalmar och som konsult och projektansvarig har även Mikael Andersson på Tretton2 varit inkopplad i projektet. Projektet är en brukarundersökning av biblioteksstöd för distansstuderande. Distansstudier och distansstuderande är uttryck som används ganska ofta inom högskolans värld. Definitionen av distansstudier och studerande är dock lång ifrån definitiv, utan präglas både av personliga tolkningar, både från utbildaren och den studerande och olika definitioner i olika vetenskapliga forskningsfält. Arbetet med att få fram jämförbara data ur de nuvarande registreringssystemen. I allt utvecklingsarbete är det rimligt att belysa problemen utifrån ett flertal perspektiv. En särskild fråga i samband med distansstuderande inom högre utbildning är deras biblioteksstöd. Eftersom en distansstuderande kan vara på distans på ett flertal sätt och ha sin studerandemiljö på ett flertal sätt, kan också en distansstuderande uppvisa ett flertal behov av stöd från både högskole- och folkbibliotek. För att tydliggöra olika varianter av behov från distansstuderande inom högre utbildning bör en brukarundersökning genomföras. Avdelningen för Biblioteks- och informationsvetenskap vid LNU kontaktades strax före sommaren av Projektledningen för att bistå med empirisk datainsamling inom ramen för en brukarundersökning. Studien skall bidra som en del till det underlag som skall ligga till grund för beslut om strategier för bibliotekens roll i vuxnas lärande. Undersökningen bör ses mot bakgrund av en litteraturgenomgång inom området, en telefonstudie av goda exempel från folkbiblioteksområdet. En viktig strävan bakom projektet är att förstå vuxenstuderande utifrån ett helhetsperspektiv och få en bild av behovsstruktur och bruk i förhållande till någon form av progression genom biblioteks och utbildningsnivåerna. Frågor som bör belysas är bland annat är själva studiesituationen, den studerandes personliga bakgrund samt hur befintligt biblioteksstöd uppfattas och brukas. Likaså bör studien ge en bild av hur den studerande upplever hur stödet kommer in samt rymma någon form av bedömning av hur detta är organiserat. Studien bör även omfatta reflektioner över den studerandes egna framtida önskemål eller utvecklingstankar. Uppdragsgivaren är också intresserade av vad för typ av stöd som väljs bort. Den övergripande frågeställningen för användarundersökningen är: 18

20 Vilka studerande deltar i universitetets distansundervisning och hur upplever personer/användare som befinner sig i olika typer av distanslärande sitt behov och bruk av biblioteks- och informationsresurser. Hur värderar de det befintliga biblioteks- och informationsstödet, vilka problem och hinder möter de i sin lärandekontext, på vilka grunder väljer de sina stöd och vilka stöd väljer de, samt vilka föreställningar finns om behovet av stöd inför ett framtida fortsatt lärande efter avslutad utbildning. Några begrepp och definitioner Några begrepp skall klargöras för den här framställningen. Det är främst den terminologi vi använder när vi klargör innebörden i vår frågeställning. Det rör sig här om begreppen vuxnas lärande, distansstuderande, läranderesurser och behov och användning av biblioteks- och informationstjänster. Med vuxnas lärande avses det lärande som sker efter att de studerande passerat ungdomsskolan och kan vara av många slag (Gärden et al 2007 ) Begreppet kan hänsyfta till studerande i komvuxutbildning, folkhögskoleutbildning och olika typer av eftergymnasial utbildning. Även universitetsstudier kan ingå i begreppet även om konnotationerna är tydligare till en sorts alternativ motdiskurs (Klasson, M 1997)Begreppet handlar om sådant lärande som är mer självstyrt och knutet till ett perspektiv som inbegriper kontinuerlig kunskapsutveckling. Med distansstudenter avses här personer inskrivna vid universitetets kurser och utbildningar tänkta att genomföras utanför campusorterna, vilket är en sådan instrumentell definition som återfinns i en del internationella studier ( survey of library services for distance learning programs 2008). Läraranderesurser är här ett samlingsbegrepp för den uppsättning av hjälpmedel, verktyg, litteratur, information och lokaler samt även den undervisning som meddelas i utbildningen (jfr Richlin, L 2006). Perspektivet bygger på att studerande är aktiva subjekt som själv styr och agerar för att utveckla sin förståelse i förhållande till olika kunskapsmål. Begreppet biblioteks- och informationsbehov är ett komplext begrepp (Wilson, T 1994)som motsvarar de krav och behov av det utbud av litteratur, elektronisk information och olika söksystem som erbjuds i bibliotekens repertoar. Användningen av biblioteks- och informationsresurser hör ihop med intellektuella, sociala och emotionella behov. Med digitala läranderesurser avses sådant stöd som är uppbyggt kring it-verktyg i undervisningen såsom lärplattformar och kommunikationslösningar för diskussion, problemlösning och textskapande (Reneland Forsman, L 2013) Utvärderingsansats och metod Det är möjligt att undersöka distansstuderandes erfarenheter av lärandestöd på en rad olika sätt och i föreliggande studie har vi valt en ansats som kallas för brukarinriktad utvärdering. Terminologin och det upplägg vi valt för undersökningen kan behöva klargöras något. Utvärderingsansats Det är möjligt att utvärdera offentlig verksamhet på många sätt (Vedung, E 2007) och biblioteks- och informationsfunktioner har en lång lista på möjliga modeller (Zetterlund, A.2004; Markless, S & Streatfield, D). Att fokusera på brukarperspektivet leder i regel uppmärksamheten mot användare och användbarhet av olika tjänster och system samt understryka vikten av relationer och samspel mellan förmedlare och producenter av information och mottagare och konsumenter av densamma (Gärden, C et al). Här kan en uppdelning av olika typer av användarstudier klargöras och Zetterlund (2004) fann brukarundersökningar gjorda med bland annat fokus på medborgarnas rättigheter, 19