Virtuella möten och fysiska träffar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Virtuella möten och fysiska träffar"

Transkript

1 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet Box 194, Härnösand Telefon ISBN Rapport 2005 Christina Jönsson Adrial (redaktör ) Virtuella möten och fysiska träffar - Biblioteksstöd till flexibel utbildning i högskolan 17 Rapport Christina Jönsson Adrial (redaktör ) Virtuella möten och fysiska träffar Biblioteksstöd till flexibel utbildning i högskolan

2 Myndigheten för Sveriges nätuniversitet Rapport 7:2005 Christina Jönsson Adrial (red) Virtuella möten och fysiska träffar Biblioteksstöd till flexibel utbildning i högskolan 1

3 Virtuella möten och fysiska träffar - Biblioteksstöd till flexibel utbildning i högskolan Författare: Christina Jönsson Adrial Eva Hesselgren Mortensson Elisabeth Ingelf Bo Malmström Elisabeth Saalman Rapporten är ett samarbete mellan Myndigheten för Sveriges nätuniversitet och Kungl. Biblioteket/BIBSAM Grafisk form: Eden, Stockholm Original: Ann Sofie Fredriksson, Härnösand Tryck: Intellecta, Västra Frölunda Myndigheten för Sveriges nätuniversitet Box Härnösand Telefon: Fax: E-post: info@netuniversity.se Kungl. biblioteket Rapport 7:2005 ISBN

4 Sammanfattning I ett samhälle där allt fler medborgare utbildar och vidareutbildar sig är flexibel utbildning ett sätt för lärosätena att ta emot fler studenter. De flesta lärosäten i landet arbetar i någon form med flexibel utbildning; vissa lärosäten har det som profilering medan verksamheten på andra håll har en mer blygsam omfattning, eller inte alls. Väljer man att arbeta med flexibel utbildning påverkar det lärosätet i många delar; ledarskap, kvalitetsarbete, pedagogik, studentservice, administration och inte minst informationsförsörjningen och därmed biblioteksverksamheten. Föreliggande utvärdering syftar till att ta fram goda exempel för biblioteksstöd till den flexibla utbildningen i högskolan samt att identifiera kvalitetsindikatorer. Projektet är initierat av Myndigheten för Sveriges nätuniversitet och Kungl. biblioteket/bibsam. Utvärderingen bygger på självvärderingar och platsbesök på fem olika lärosäten: Lunds universitet, Högskolan Kristianstad, Högskolan på Gotland, Karolinska institutet och Mittuniversitetet. Bedömningen av biblioteksstödet har främst utgått från fem olika kvalitetsaspekter: ledarskap, kundorientering, samverkan, delaktighet och faktabaserade beslut. Ledarskap Ledarskapet ska ange riktningen för verksamheten, ta tillvara potentialen i medarbetarnas erfarenheter, skapa förutsättningar för medarbetarna och definiera och följa upp målen. I utvärderingen har vi sett att oavsett om den högsta ledningen på lärosätet har flexibel utbildning som en strategisk fråga eller inte, så driver biblioteken ofta frågan 3

5 utan vare sig uppdrag eller extra ersättning. Den generella bilden är att det finns en brist på konkreta handlingsplaner och administrativa rutiner för att underlätta utvecklingen av flexibel utbildning. Studenterna driver på utvecklingen. Studentkårerna ser positivt på en utveckling mot mer flexibel utbildning men de har ännu inte hittat formerna för hur man ska nå ut till studentgruppen och hur man ska få dem engagerade i kårens arbete. Lärarnas engagemang varierar. Brist på tid och incitament från ledningen anges som de största orsakerna till att inte arbeta med flexibla kurser. För många lärare är kursernas innehåll det primära. Den pedagogiska utvecklingen understöds dock av ledningen, och användningen av Informations- och kommunikationsteknik, (IKT), i undervisningen är på frammarsch. Kundorientering För att en organisation ska få framgång måste man skapa värde för dem som organisationen finns till för, dess kunder. Kundbegreppet kan innefatta uppdragsgivare, medborgare, andra organisationer etc. beroende på organisationens inriktning. I detta sammanhang har vi definierat studenterna som kunder. Studenter som studerar på flexibel utbildning är en grupp som inte gör sin röst hörd i någon större utsträckning och deras engagemang i studentkåren är oftast obefintligt. Behovsanalyser genomförs i regel inte. Uppföljning sker ibland via enkäter, men svarsfrekvensen från studenter utanför campus är oftast liten. Den som har närmast kontakt med studenterna är läraren. Lärarnas förmåga att ta hand om frågor och vägleda studenten rätt är av stor vikt för att helheten ska fungera. För studenter är det också viktigt att få tillgång till support, inte minst i IKT-frågor. 4

6 Samverkan Genom samverkan på flera plan och i olika avseenden tar organisationen till vara kompetenser och erfarenheter hos såväl medarbetare som studenter och huvudmän. I denna utvärdering har vi sett exempel på god samverkan där utvecklingen drivs på av eldsjälar, men vi har också sett exempel på ointresse för att samverka med andra yrkesgrupper. Lärarna har brist på tid och ledningen ger inte tillräckliga incitament för samverkan över institutionsgränsen. Bibliotekarierna lyckas inte alltid tydliggöra vad de kan bidra med. Regional samverkan förekommer på flera orter, främst med kommunen kring utbildning, lärcentra och bibliotek. Delaktighet Delaktighet är en förutsättning för att kunna utföra och utveckla sina arbetsuppgifter. Alla i organisationen ska ha klara mål och se sin roll i helheten. Därför är bibliotekens delaktighet i de övergripande beslutsorganen en förutsättning för att man ska kunna göra sin röst hörd i de överordnade planeringsprocesserna. Vi har dock sett exempel på hur man med hjälp av personliga kontakter och starkt engagemang kan bli en aktör i utvecklingen och stödet av den flexibla utbildningen, trots att man inte varit delaktig i hela processen. Detta är dock sårbart och på sikt inte hållbart. Å andra sidan finns det fall där genomslagskraften inte är tydlig trots att biblioteket finns med i ledningsorganen. Orsaken är då snarast att biblioteket inte tagit vara på tillfället att lyfta fram sina egna frågor. Faktabaserade beslut Beslut ska byggas på dokumenterade och tillförlitliga fakta. För att kunna uppfylla sina mål och för att kunna arbeta kundorienterat måste medarbetarna få möjlighet att mäta och analysera fakta av betydelse för verksamheten. Överlag finns 5

7 på de fem lärosätena mycket lite kunskap om studenterna, vilka de är, vilka deras behov är och vad de tycker om de tjänster som erbjuds. Detta försvårar bibliotekets arbete att utforma anpassade tjänster. Brist på uppföljning gör att man inte heller vet om man har gjort riktiga satsningar och biblioteket har svårt att uppskatta kostnaden. Kvalitetskriterier och rekommendationer Förutom att ta fram goda exempel har det inom projektets ram identifierats ett antal kvalitetskriterier för biblioteksstöd till flexibel utbildning. De kvalitetskriterier som tagits fram har delats in i olika nivåer. De strategiska anger vilka förutsättningar inom lärosätet som är gynnsamma för utvecklingen av flexibel utbildning och biblioteksstödet till studenterna. De allmänna kvalitetskriterierna anger vilka IKTverktyg och administrativa system som bör finnas på plats. Slutligen anges ett antal praktiska rekommendationer för vad biblioteket kan bidra med i den flexibla utbildningen. Strategiska kvalitetskriterier: ledningens engagemang för flexibel utbildning ledningen formulerar en pedagogisk grundsyn som återspeglas i tydliga uppdrag till alla delar i organisationen, säkerställer uppdragen så att de inte blir personberoende ledningen skapar en organisation där bibliotekets roll är synliggjord ledningen inrättar centra som synliggör pedagogiska möjligheter med flexibel utbildning högskolan identifierar former för användares engagemang högskolan kartlägger behoven av och kostnaden för den flexibla utbildningen 6

8 högskolan tydliggör fördelar med flexibel utbildning för lärosätet i stort och ger tydliga incitament för alla enskilda individers engagemang ledningen anvisar samarbetsformer mellan lärare och bibliotekarier, exempelvis i ämneskollegier, i syfte att väva in informationskompetens i ämnesutbildning Allmänna kvalitetskriterier: tillgång till stabila och användarvänliga IKT-verktyg med tydligt och intuitivt gränssnitt mot studenter, ex. webbsidor och lärplattform gemensamt regionalt lånekort lösningar för åtkomst av e-resurser på distans tillgång till samlad supportfunktion tillgänglig på kvällar och helger samordningsbara administrativa system, ex. ekonomi-, kursadministrativa system så att samtliga studenter administreras i samma process Biblioteksspecifika rekommendationer: tydlig information till studenter om bibliotekets tjänster helpdesk på webbsida, lärplattform och i bibliotek handledning och sökhjälp på kvällar och helger, möjlighet till co-browsing e-resurser i gemensamt gränssnitt och med samsökningsmöjlighet interaktiv webbaserad kurs i informationskompetens möjlighet att ansöka om lånekort via Internet och rutiner för säker identifiering vid hemsändning av kortet hemsändning av boklån, med generösa lånetider utbildning av lärare i informationskompetens bidra med informationsförsörjningsperspektiv vid kursplanering 7

9 Utifrån resultaten har projektgruppen formulerat det goda exemplet som kan ligga till grund för lokala åtgärdsplaner. Som underlag för en nationell åtgärdsplan lämnar projektgruppen förslag till ytterligare undersökningar men också konkreta åtgärder. Projektgruppen rekommenderar dessutom att fler bibliotek ska få möjlighet att utföra självvärderingar utifrån det underlag som legat till grund för denna undersökning. Se vidare under avsnittet Förslag till vidare åtgärder. 8

10 Innehåll Sammanfattning 3 Ledarskap 3 Kundorientering 4 Samverkan 5 Delaktighet 5 Faktabaserade beslut 5 Kvalitetskriterier och rekommendationer 6 Innehåll 9 Inledning 13 Bakgrund 13 Uppdraget 13 Projektöversikt 14 Definitioner 17 Biblioteksstöd 17 Flexibel utbildning 18 Studenter 19 Flexibel utbildning på de fem lärosätena en översikt 23 Lunds universitet 23 Högskolan Kristianstad 23 Högskolan på Gotland 24 Karolinska institutet 25 Mittuniversitetet 26 Bibliotekens tjänster en översikt 27 Lärandemiljöer 27 Handledning och referensservice 28 9

11 Undervisning i informationskompetens 29 Tillgång till e-resurser 31 Logistik och låneverksamhet 33 Ledarskap 33 Engagemang för flexibel utbildning hos lärosätets ledning 33 Studentkårernas engagemang för flexibel utbildning 39 Lärarnas engagemang för flexibel utbildning 41 Bibliotekets engagemang och förutsättningar för att kunna arbeta med flexibel utbildning 44 Kundorientering 57 Breddad rekrytering och högskolans lokala samarbete 57 Studentinflytande 60 Lärarnas studentkontakter 63 Bibliotekets anpassning av tjänster 64 Behovsanalys, uppföljning och faktabaserade beslut 67 Samverkan och delaktighet 71 Arenor för intern utveckling och samverkan 71 Bibliotekets delaktighet i övergripande planeringsprocesser 73 Samverkan mellan lärare och bibliotekarier 75 Samverkan mellan studenter och bibliotek 78 Samverkan mellan samhälle och bibliotek 79 Det goda exemplet 83 Ledarskap 83 Kundorientering 84 Samverkan 86 Delaktighet 87 Faktabaserade beslut 88 Sammanfattande kvalitetskriterier 91 10

12 Förslag till vidare åtgärder 95 Summary 99 Fotnotslista 103 Referenser 105 Bilagor 107 Bilaga 1 Utvärdering av biblioteksstöd till flexibel utbildning i högskolan instruktioner och underlag till självvärdering 108 Bilaga 2 Utvärdering av biblioteksstöd till flexibel utbildning i högskolan 113 Bilaga 3 Informanter vid platsbesök

13 12

14 Inledning Bakgrund Det finns en politisk önskan att föra fram Sverige som en kunskapsnation och i samband med detta talas det ofta om det livslånga lärandet. Man ser framför sig ett samhälle där allt fler medborgare utbildar och vidareutbildar sig. Flexibel utbildning är ett sätt för lärosätena att möta denna ambition. De flesta lärosäten i landet arbetar i någon form med distanskurser eller flexibel utbildning; vissa lärosäten har det som profilering medan verksamheten på andra håll har en mer blygsam omfattning, eller inte alls. Väljer man att arbeta med flexibel utbildning påverkar det lärosätet i många delar; ledarskap, kvalitetsarbete, pedagogik, studentservice, administration och inte minst informationsförsörjningen. För att flexibel utbildning ska kunna utföras med kvalitet måste de studenter som studerar flexibelt ha samma service och tillgång till information som studenter som studerar på campus. Biblioteken måste säkerställa att studenterna får likvärdig service oavsett vilken studieform de väljer. Denna rapport belyser hur fem olika högskole- och universitetsbibliotek har hanterat situationen och vilka vägar som visat sig vara framgångsrika. Uppdraget Projektets initiativtagare och finansiärer är Myndigheten för Sveriges nätuniversitet och Kungl. biblioteket/bibsam. Utvärderingen är ett led i att stärka informationsförsörjningens betydelse i arbetet med att identifiera viktiga kriterier för att få kvalitet i flexibel utbildning. Syftet med projektet är att 13

15 ge en sammanfattning och analys av nuläget lyfta fram goda exempel ge biblioteken underlag för lokal åtgärdsplan ge underlag för vidare jämförelser och på så sätt stimulera till kvalitetsutveckling ge underlag för att formulera kvalitetskriterier för biblioteksstöd till flexibel utbildning ge underlag för ett nationellt åtgärdsprogram för biblioteksstöd till flexibel utbildning I tidigare försök att definiera kvalitetskriterier för nätbaserat lärande har vikten av biblioteksstöd lyfts fram. 1 Samverkan med lärare har lyfts fram som en viktig framgångsfaktor men i övrigt har kvalitetsindikatorerna främst utgjorts av en specificering av olika tjänster som biblioteken bör tillhandahålla. I denna undersökning har vi ambitionen att betrakta biblioteket ur ett något vidgat perspektiv. Utgångspunkten för arbetet är att informationsförsörjning är en infrastrukturfråga på lärosätena och att biblioteken är en strategisk resurs. Med detta följer att bibliotekets insatser måste betraktas utifrån de förutsättningar som deras huvudmän, dvs. lärosätets ledning, ger. I utvärderingen har därför frågor kring bibliotekets uppdrag, mandat, strategier, resurser, styrdokument och ledning diskuterats, liksom vilka resultat bibliotekets insatser lett till. Projektöversikt Projektet inleddes i maj En annons på e-postlistan BIBLIST skickades ut och ett tiotal universitets- och högskolebibliotek anmälde intresse att delta i utvärderingen. Då fler bibliotek var intresserade än vad det fanns utrymme för, fick ett urval av sju bibliotek göras. Som ett första steg fick de sju biblioteken under hösten 2004 genomföra en skriftlig självvärdering av de egna insatserna för biblioteksstöd till flexibel utbildning. Värderingen gjordes 14

16 utifrån ett underlag som fokuserats på frågor kring ledarskap och strategi, tjänster och resultat. I övrigt har metodiken varit valfri. Fem av biblioteken genomförde självvärderingen inom given tidsram: Lunds universitets bibliotek Högskolebiblioteket i Kristianstad Almedalsbiblioteket, Högskolan på Gotland Karolinska institutets universitetsbibliotek Mittuniversitetets bibliotek (dåvarande Mitthögskolans bibliotek) Självvärderingarna följdes upp under våren 2005 med platsbesök av en bedömargrupp med samlad kompetens från såväl högskoleledning, bibliotek, IKT-pedagogik, lärarperspektiv, kvalitetsfrågor och studentperspektiv: Bo Malmström, vicerektor, Högskolan i Gävle Elisabeth Saalman, lärare/forskare, Centrum för kunskapsbildning och kommunikation, (CKK), Chalmers tekniska högskola Elisabeth Ingelf, student, Sveriges förenade studentkårer, (SFS) Eva Hesselgren Mortensen, biblioteksdirektör Karlstad universitet Christina Jönsson Adrial, förste handläggare, Kungl. biblioteket/bibsam (projektledare) Under platsbesöken intervjuade bedömargruppen representanter för lärosätets ledning, lärare, pedagogiska utvecklare, studentkår, kvalitetssamordnare, bibliotekarier och bibliotekschef. Analysen och värderingen av de fem bibliotekens arbete utgår från självvärderingen och vad som kom fram under platsbesöken. Följande kvalitetsaspekter har varit utgångspunkten för vår bedömning: Ledarskap 15

17 Ledarskapet ska ange riktningen för verksamheten, ta tillvara potentialen i medarbetarnas erfarenheter, skapa förutsättningar för medarbetarna och definiera och följa upp målen. Kundorientering En organisations långsiktiga framgång beror på dess förmåga att skapa värde för dem som organisationen finns till för, i detta sammanhang har vi definierat studenterna som kunder. Samverkan Framgångsrika organisationer genomsyras av samverkan. Det är väsentligt att genom samverkan på flera plan och i olika avseenden ta till vara kompetenser och erfarenheter hos såväl medarbetare som studenter och huvudmän. Delaktighet Delaktighet är en förutsättning för att kunna utföra och utveckla sina arbetsuppgifter. Var och en måste ha klara mål och se sin roll i helheten. Faktabaserade beslut Beslut måste byggas på dokumenterade och tillförlitliga fakta. Medarbetarna måste få möjlighet att mäta och analysera fakta av betydelse, för att kunna uppfylla sina mål och tillfredsställa sina kunder. I rapporten redovisas resultaten under dessa rubriker. Ovanstående kvalitetsaspekter har också varit utgångspunkten för att ta fram det goda exemplet som sedan kan användas som underlag för lokala åtgärdsplaner. 16

18 Definitioner Biblioteksstöd I detta sammanhang avser biblioteksstöd det stöd som studenter på flexibla utbildningar får från den centrala biblioteksorganisationen på lärosätet. Vid sidan av den centrala biblioteksorganisationen kan boksamlingar och mindre bibliotek finnas på institutioner och fakulteter, utan att de organisatoriskt ingår i högskolebiblioteket. Dessa biblioteks tjänster har inte ingått. Definitionen av biblioteksstöd har från projektledningens håll inte varit tydligt uttalad. Någon allmän och tydligt avgränsad definition är varken möjlig eller ens önskvärd, då verksamheten ser olika ut på olika lärosäten. I takt med att biblioteken utökar sina verksamhetsområden kan man inte längre definiera biblioteksstöd enbart som en rad traditionella tjänster som bokcirkulation och referensservice. Handledning och examination av examensarbeten, utveckling av olika elektroniska tjänster och publiceringsverktyg kan också vara biblioteksstöd. Varje bibliotek som deltagit i utvärderingen har utifrån sitt uppdrag själv definierat vad som är biblioteksstöd. Karolinska institutets universitetsbibliotek definierar i sin självvärdering begreppet biblioteksstöd som informationsförsörjning, konsultation och undervisning. Detta täcker i princip även vad de andra biblioteken lagt in i begreppet. 17

19 Flexibel utbildning Förr talades det mest om distansutbildning. Eftersom man velat vidga begreppet till att omfatta även studenter som inte med nödvändighet befinner sig fysiskt långt bort från lärosätet, har begrepp som nätbaserat lärande och flexibelt lärande börjat användas. Gemensamt för alla begrepp är att den nätburna utbildningen innebär en separation mellan lärare och student och att IKT används för att överbrygga denna separation. 2 I utvärderingen har vi valt att använda begreppet flexibel utbildning istället för flexibelt lärande. Detta beror på att vi avgränsat vår uppgift till de pedagogiska resurser högskolan erbjuder och inte har gått in på de processer som detta sätter igång hos studenten lärandeprocessen. Flexibel utbildning definieras i detta sammanhang som utbildning med flexibilitet i antagning studiestart, studietakt rum (geografisk obundenhet) val av kurskombinationer, kursinnehåll och kursföljd val av läranderesurser En sedvanlig definition på flexibelt lärande är lärande oberoende av tid och rum. Definitionen påverkas dock av sammanhanget; studentgruppen, ämnet och lärarna. Såväl distansutbildning, nätbaserat lärande, flexibelt lärande som flexibel utbildning är bekanta begrepp för alla lärosäten som medverkar i projektet. Däremot skiljer man i regel inte begreppen åt och använder dem mer eller mindre som synonymer. Dagligdags talar samtliga om distansstudenter och distansutbildningar respektive campusstudenter och campusutbildningar, utom på Mittuniversitetet där man 18

20 använder man sig av begreppen reguljärkurser och distanskurser. Lunds universitets bibliotek för ett resonemang kring begreppen i sin självvärdering. De koncentrerar undersökningen på den service som är geografiskt obunden, dvs. där studenten inte ska behöva komma till biblioteket. Inget av biblioteken har i sina självvärderingar berört aspekterna flexibel studiestart eller -takt. För Karolinska institutet är det är framför allt Distansutbildningen för sjuksköterskor på 120 poäng som bildat utgångspunkt för utvärderingen, en utbildning som Karolinska institutets universitetsbibliotek har lagt ner ett stort utvecklingsarbete på. Den avviker emellertid från gängse definition om oberoende av tid, plats och rum i den meningen att utbildningen vänder sig till boende i Norrtälje och Gotlands kommun. På dessa orter har de tillgång till lokaler och personal. Därmed har utbildningarna mer karaktär av uppdragsutbildning. Studenter I Universitets- och högskoleregistret som baseras på Lokalt ADB-baserat studiedokumentationssystem (Ladok) finns ett fält för vilken studieform varje student valt. De tre alternativen i Ladok är campusutbildning, traditionell distansutbildning eller nätuniversitetsutbildning. I denna utvärdering särskiljer vi dock inte distansstudenter från nätuniversitetsstudenter och frångår därför den indelning som används i Ladok. Att hitta ett samlat begrepp för distans- och nätuniversitetsstudenter är ett problem, och att använda det ena eller det andra vore missvisande för vad som egentligen avses. I denna rapport använder vi därför i första hand 19

21 begreppet studenter för dem som studerar på flexibel utbildning i högskolan. Begreppet distansstudenter har endast använts om det är studenter som verkligen studerar på distans som avses. De studenter som läser på traditionella campusutbildningar benämner vi campusstudenter. Vid Lunds universitet använder man ofta begreppet distansstudenter med definitionen studenter som läser en distanskurs vid Lunds universitet. Denna definition speglar inte riktigt verkligheten, då det är vanligt att den så kallade distansstudenten bor i Lund. Det finns många olika anledningar till att studenter väljer att läsa på flexibel utbildning. Det är inte ovanligt att studenter läser en campuskurs eller -program parallellt med en distanskurs, för att fortare bli klar med utbildningen. En del studenter studerar på halvtid av familjeskäl, andra är förstagångsstudenter som provar på studier via nätet. Studenter på flexibla utbildningar är sålunda en väldigt heterogen grupp och kan inte enkelt avgränsas. I självvärderingen från Högskolan Kristianstad definieras studenter som studerar på flexibel utbildning på ett liknande sätt: studenter antagna till nätbaserad utbildning. Alla lärosäten avser i självvärderingarna endast de egna studenterna, dvs. de som är registrerade vid det egna lärosätet. Service till studenter som bor på orten men som studerar vid annat lärosäte, har inte redovisats. Inställningen generellt är att dessa studenter ingår i den kundgrupp som kallas allmänheten. De har på samma villkor som alla andra tillgång till bibliotekets tjänster med hänvisning till statliga institutioners ansvar i ett öppet samhälle. Studenter som är registrerade vid andra lärosäten har dock inte tillgång till alla tjänster som de egna studenterna har: exempelvis lån av kursböcker, tillgång till dygnet-runt-öppna datorsalar eller 20

22 tillgång till e-resurser hemifrån via universitetets lokala nätverk. De studenter som använder Almedalsbibliotekets resurser skiljer sig på ett väsentligt sätt från motsvarande studenter på andra lärosäten. De är ofta bofasta på Gotland, men läser distanskurser på andra lärosäten. Dessutom finns ett stort antal studenter som läser utbildningar som ges av Högskolan på Gotland, medan de själva är bosatta på fastlandet. Ett exempel på sådana utbildningar är kurser i arkeologi och konstvetenskap. En tredje mellanform är de bofasta studenterna som läser kurser som t.ex. Karolinska institutet ger i samarbete med Gotlands kommun. 21

23 22

24 Flexibel utbildning på de fem lärosätena en översikt Lunds universitet Lunds universitet är landets största utbildningsgivare för flexibel utbildning. Enligt Högskoleverket studerade 3948 studenter på distans- och nätuniversitetskurser höstterminen Lunds universitet var också ett av de första universiteten som erbjöd distanskurser. Verksamheten har vuxit snabbt och antagit olika former på universitetets institutioner och fakulteter. Sekretariatet för fortbildning, vidareutbildning och distansutbildning (FoV) ansvarar för samordning och support i utvecklingen av Lunds Nätuniversitet. FoV ger bidrag till kursutveckling, infrastrukturen för informationsförsörjningen samt serverplats för Luvit, den kursplattform som används av många distanskurser vid Lunds universitet. FoV har också initierat flera grupper där representanter från olika delar av universitetet möts och diskuterar gemensamma problem och möjligheter. Högskolan Kristianstad Högskolan Kristianstad är ett ungt lärosäte och verkar i en region där akademisk utbildning inte är så vanligt och man arbetar mycket med attityder och introduktion för studieovana studenter. Cirka 20 procent av studenterna gick höstterminen 2003 på distans- eller nätuniversitetskurser (1327 st.). 4 På lärosätet förekommer viss forskning, men ledningen har prioriterat grundutbildningen och målet är att ge den bästa grundutbildningen i landet. Därmed får 23

25 naturligtvis också distansutbildningarna hög prioritet och man ligger i fronten när det gäller rekrytering av studieovana grupper. Högskolan på Gotland Högskolan på Gotland är ett av landets yngsta lärosäten. Man tillämpade inledningsvis en gotlandsmodell som byggde på stöd från universitet och högskolor på fastlandet. Det internationella perspektivet var en av grundidéerna. Högskolan på Gotland har sedan starten riktat in sig på att bli en högskola med flexibel utbildning. Högskolans styrelse antog hösten 1998 en policy i fem punkter: 5 1. Kurserna ska kunna läsas oberoende av tid och rum. 2. Kurserna ska utvecklas med flexibla lösningar så att kursutformningen kan användas både på distans och på campus. 3. Högskolan på Gotland ska arbeta fram pedagogiska modeller som stärker inlärningen för studenten och är arbetsbesparande för läraren. 4. Den enskilde läraren ska så långt som möjligt utveckla sin kurs med den moderna teknik som för honom/henne känns bäst och få handledning för den tekniken. 5. Utvecklingsarbetet ska ske i samverkan med representanter för brukarna, t ex Nätverket för kommunala lärcentra, (NITUS), och studenter. Sedan 2001 satsar Högskolan på Gotland medvetet på flexibel utbildning. Genom lärosätets speciella lokalisering kommer en stor del av dessa studenter inte att fysiskt besöka campus. Nätuniversitetets kvalitetskriterier för flexibel utbildning är kända och prorektor har deltagit i arbetet med utformningen av dem. 6 24

26 Man arbetar för närvarande med högskolans måldokument och verksamhetsidé. Målet år 2008 är 3000 campusstudenter och 2000 distansstudenter. Distansdelen har ökat snabbt på slutet. Man värnar nu om campusdelen och med denna fördelning får man ett tillräckligt stort campus. Målet som Östersjöcentra kräver ett starkt campus. Ambitionen att kurserna ska kunna användas som såväl som campus- som distanskurser fungerar i vissa fall men är problematiskt i andra. Exempelvis kan chattseminarier låsta i tid vara hinder för studenter i andra tidszoner. Ett exempel gäller studenter i Sydney som har svårigheter att delta i dessa moment. Målet har efterhand kommit att modifieras till att kurserna ska vara så flexibla som möjligt. Karolinska institutet Sett till omslutningen är Karolinska institutet landets fjärde största universitet och har ambitionen att inom en femårsperiod utvecklas till Europas bästa universitet. Jämfört med landets övriga universitet dominerar forskningen och forskarutbildningen. Antalet studenter på grundutbildningen var höstterminen 2003 cirka Av dessa studerade cirka 12 procent på distans- eller nätuniversitetskurser. 7 Karolinska institutet är i detta sammanhang ett specialfall. Förutom ett antal fristående kurser erbjuds en distansversion av sjuksköterskeprogrammet. I självvärderingen utgår man nästan helt från programmet. Detta var även inriktningen vid platsbesöket. Det finns inget måldokument för distansutbildningen och det finns heller ingen uttalad ambition att öka volymen när det gäller flexibel utbildning. Det är behovet som ska styra tillkomsten av nya kurser och program samt formen och graden av flexibilitet för dessa. 25

27 Det aktuella sjuksköterskeprogrammet på distans har tillkommit som ett svar på önskemål från kommunerna, Norrtälje respektive Gotland. På dessa orter finns personal, anställd av kommunen som ursprungligen fungerade som studieledare. Sedan de gått utbildning på 20 poäng är de nu oftast kursledare. Examination sker på traditionellt sätt. Mittuniversitetet Mittuniversitetet har nått långt i planering och genomförande i syfte att samla verksamheten för flexibelt lärande. En stor andel av studenterna studerar på flexibla utbildningar på distans. Andelen varierar kraftigt mellan de olika campusorterna, från cirka 3 procent i Örnsköldsvik till 69 procent i Härnösand. En nackdel med den höga andelen distansstudenter i Härnösand är att det leder till en gles studiemiljö för campusstudenterna. Man vill sudda bort gränserna mellan traditionell utbildning och flexibel utbildning; samma kurs ska kunna erbjudas både på campus och i flexibel form. Ett tungt vägande skäl för detta är behovet att få god ekonomi i utbildningarna. Sambiblioteket i Härnösand är särskilt välförsett med litteratur inom området flexibelt lärande. Satsningen har gjorts inom det tidigare profilområdet Flexibelt lärande, vilket också stärkts av att man haft gästforskare med denna profil. Forum för högskoleutbildning och flexibelt lärande, (Forum), är en central aktör på Mittuniversitetet. 26

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

Högskolans utvecklings- och supportfunktion för flexibelt lärande

Högskolans utvecklings- och supportfunktion för flexibelt lärande Högskolans utvecklings- och supportfunktion för flexibelt lärande Bakgrund Projektet Learning Center drevs mellan år 2001 och januari 2005. Ett av projektets mål var att hitta en mer permanent form för

Läs mer

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 15 september 2006

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 15 september 2006 1 Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för 15 september 2006 Plats: SUHF:s kansli, Stockholm Närvarande: Göran Sandberg, Umeå universitet, ordförande Lars Björnshauge, Lunds universitet, vice ordförande

Läs mer

Pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet 2008-2011

Pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet 2008-2011 Pedagogisk utvecklingsplan för Mittuniversitetet 2008-2011 1 Innehåll Innehåll... 2 1. Förord... 3 2. Ansvar... 3 3. Det flexibla lärandet vid Mittuniversitetet Studentens lärande i en flexibel miljö...

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Kompetensförsörjningsplan UB/LRC

Kompetensförsörjningsplan UB/LRC Kompetensförsörjningsplan UB/LRC 2014-2016. Prolongerad t.o.m. 2018. Innehåll Kompetensförsörjningsplan UB/LRC... 1 Prolongering av Kompetensförsörjningsplan UB/LRC 2014 2016 t.o.m. 2018... 2 Bakgrund...

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant

Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant Snabbt, innovativt och relevant Godkänd av biblioteksstyrelsen 3 december 2015 www.sub.su.se 1 Inledning I universitetsledningens strategidokument står det att Universitetsbiblioteket spelar en nyckelroll

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning Pedagogiska krav och supportorganisation Oktober 2004 Bakgrund... 2 Nätbaserad utbildning... 2 Sammanställning av pedagogiska krav på LMS för Malmö högskola

Läs mer

Vision & mål

Vision & mål Universitetsbiblioteket Lärande- och resurscentrum Vision & mål 2011-2014 2011-03-14 INNEHÅLL Förord... 3 Vision... 4 Övergripande mål... 4 Delmål för universitetsbiblioteket... 5 Medier... 5 Undervisning

Läs mer

Handlingsplan för genomförande av stadens IKT-program inom Arbetsmarknad & Vuxenutbildning. Gäller för åren

Handlingsplan för genomförande av stadens IKT-program inom Arbetsmarknad & Vuxenutbildning. Gäller för åren Handlingsplan för genomförande av stadens IKT-program inom Arbetsmarknad & Vuxenutbildning Gäller för åren 2015-2017 1 Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Uppdraget en handlingsplan för att genomföra stadens IKT-program

Läs mer

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan i Skövde Kort om högskolan Högskolan i Skövde har drivits som högskola sedan 1983. Högskolan har ett visst samarbete inom grundutbildningen med Högskolan i Borås och Högskolan Väst som går under

Läs mer

Plan för kvalitetsarbetet Göteborgs universitet

Plan för kvalitetsarbetet Göteborgs universitet Plan för kvalitetsarbetet 2011-2012 Göteborgs universitet kvalitetsplan2011 2012.indd 1 2011-02-02 14.32 Förord Denna plan ersätter Plan för kvalitetsarbetet 2007 2010. Den har reviderats av Kvalitetsrådet

Läs mer

Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram

Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram Folkuniversitetets personalpolitiska ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Enkätundersökning om Universitets- och högskolebibliotekens tillgänglighet och service

Enkätundersökning om Universitets- och högskolebibliotekens tillgänglighet och service Enkätundersökning om Universitets- och högskolebibliotekens tillgänglighet och service Var vänlig och återsänd besvarad enkät tillsammans med aktuell prislista senast den 16 juni 2006 till: Kungl. biblioteket/bibsam

Läs mer

POLICY FÖR KVALITETSSÄKRING OCH KVALITETSUTVECKLING AV UTBILDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

POLICY FÖR KVALITETSSÄKRING OCH KVALITETSUTVECKLING AV UTBILDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2016/378 POLICY FÖR KVALITETSSÄKRING OCH KVALITETSUTVECKLING AV UTBILDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Malmö högskola / Gemensam förvaltning Jonas Alwall Arbetsgruppen för studentinflytandepolicy vid Malmö högskola 1(9) BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Studentinflytandepolicy för Malmö högskola Inledning

Läs mer

Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten

Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPRT DNR: 3.1.1-215-786 Bilaga 2. Riksrevisionens enkät till lärosäten RiR 216:15 Det livslånga lärandet inom högre utbildning RIKSREVISINEN Sida 2 av 8 3. Bedriver ert lärosätet,

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid

Läs mer

Strategisk plan MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET

Strategisk plan MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET Strategisk plan 2017 2021 MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET Innehåll Inledning... 3 Uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Vision... 4 Kvalitet i utbildning och forskning... 6 Utbildning och forskning i relation

Läs mer

Projektdirektiv. Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö

Projektdirektiv. Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö Projektdirektiv Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektdirektiv 1.0 130930 Ursprunglig version Projektdirektiv 1.1 131004 Möte

Läs mer

Regler och rekommendationer för hantering av kursvärderingar vid naturvetenskapliga fakulteten

Regler och rekommendationer för hantering av kursvärderingar vid naturvetenskapliga fakulteten Beslut 2010-03-03 Med senaste ändring 2010-06-09 Diarienummer N 2010/136 Utbildningsnämnden Regler och rekommendationer för hantering av kursvärderingar vid naturvetenskapliga fakulteten Inledning. I detta

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Borås 2-3 oktober 2002. Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola

Borås 2-3 oktober 2002. Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola 0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola 6DPDUEHWVSURMHNWHWNULQJ+DQGERNI UXWYlUGHULQJ 3UHVHQWDWLRQDYRVVVMlOYD

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng

PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng 1 / 5 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng Children's early learning in Language, Emergent Literacy

Läs mer

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek - LUB. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek - LUB. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek - LUB Karin Ohrt Biblioteksdirektionen Kompetensutvecklingsinsatser 200 000 avsatt i budget för Biblioteksdirektionen Stöd från ESF 50 utbildningar

Läs mer

Verksamhetsplan för den gemensamma utbildningsnämnden

Verksamhetsplan för den gemensamma utbildningsnämnden UTKAST 1 2017-04-21 STYR 2017/412 Utbildningsnämnden Verksamhetsplan för den gemensamma utbildningsnämnden 2017-2018 Utbildningsnämnden ska behandla strategiska utbildningsfrågor på grundnivå och avancerad

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE LÖVU30 Verksamhetsförlagd utbildning 3 för förskollärare, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 3 in Pre- Fastställande Kursplanen är fastställd av

Läs mer

Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Ansvarig för direktiv: Diarienummer: Version: Revisionsdatum:

Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Ansvarig för direktiv: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Projektkontoret 1 (av 5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Ansvarig för direktiv: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Projektdirektiv 2017-05-15 Projektägare Styrgruppens

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

Anvisning för självvärdering

Anvisning för självvärdering 2016-06-13 Treklövern - utvärdering av utbildningskvalitet Innehållsförteckning Inledning... 2 Upplägg och omfattning... 2 Utvärderingsmatris... 3 Utvärderingsfrågor... 4 1 Inledning Karlstad universitet,

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade Ledamöter i Lärarhögskolans styrelse Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade Lärarhögskolans ledningsgrupp har gjort bedömningen

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se

Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se Varför en bok om LC? Reflektera och beskriva erfarenheter som finns fast oftast

Läs mer

Breddat deltagande inom högskolan Exempel på stödverktyg

Breddat deltagande inom högskolan Exempel på stödverktyg Breddat deltagande inom högskolan Exempel på stödverktyg 2017-11-10 Aleksandra Sjöstrand Ett förslag från regeringen till ändring i högskolelagen att universitet och högskolor i stället för att aktivt

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Program för lika villkor vid Uppsala universitet

Program för lika villkor vid Uppsala universitet Dnr UFV 2015/766 Program för lika villkor vid Uppsala universitet Fastställt av konsistoriet 2016-06-16. Innehållsförteckning Rektors förord 3 Inledning 4 Ansvar 4 Utgångspunkter 4 Uppföljning 5 och strategier

Läs mer

Göteborgs universitets forsknings- och utbildningsstrategier

Göteborgs universitets forsknings- och utbildningsstrategier REMISS 1 / 2 2007-11-01 Dnr G11 1331/07 Fakultetsnämnderna Universitetsbiblioteket Göteborgs universitets studentkårer Göteborgs universitets forsknings- och utbildningsstrategier Bakgrund Regeringen har

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Sjunkande prestationsgrader i högskolan

Sjunkande prestationsgrader i högskolan Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2010-08-31 2010/10 Sjunkande prestationsgrader i högskolan Under den senaste femårsperioden har studenternas

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

DIGITALE REFERANSETJENESTER I FAGBIBLIOTEK: SVENSKE ERFARINGER OG UTVIKLINGSSTRATEGIER

DIGITALE REFERANSETJENESTER I FAGBIBLIOTEK: SVENSKE ERFARINGER OG UTVIKLINGSSTRATEGIER DIGITALE REFERANSETJENESTER I FAGBIBLIOTEK: SVENSKE ERFARINGER OG UTVIKLINGSSTRATEGIER Daniel Gunnarsson, distansbibliotekarie Ulf-Göran Nilsson, bitr bibliotekschef 2003-01-31 Målformulering Högskolebibliotekets

Läs mer

Välkommen till dialogmöte 11 november 2016

Välkommen till dialogmöte 11 november 2016 Välkommen till dialogmöte 11 november 2016 UKÄs arbetssätt Hela UKÄs verksamhet. Tillsyn, officiell statistik (genomströmning, etablering) m.m. En sammanvägd bedömning av underlagen. Delning av bedömargruppens

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Vårt engagemang gör idéer till verklighet Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköpings kommun linkoping.se Vårt engagemang gör idéer till verklighet Vår

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 HANDLINGSPLAN 2016 2018 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Gemensamma förvaltningen DATUM: 2015-10-30 BESLUTAD AV: Universitetsdirektören KONTAKTPERSON: Johan Johansson GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN Mål 1 för 2016 2018

Läs mer

Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova

Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova Ersta Sköndal högskola Rektor Barbro Molander Ersta Sköndal högskolas samarbete med HumaNova Bakgrund Huma Nova har marknadsfört universitetskurser i teoretisk psykosyntes på A-nivå (20 poäng) och B-nivå

Läs mer

Hur mäter man kvalitet i flexibel utbildning?

Hur mäter man kvalitet i flexibel utbildning? Hur mäter man kvalitet i flexibel utbildning? Martin Burman Institutionen för Molekylärbiologi Umeå universitet Disposition NEVA Bakgrund Utvärderingar Kvalitetsaspekter och standards utomlands Hur mäter

Läs mer

Vidare bör denna fråga samordnas med Styr- och resursutredningens pågående arbete (U 2017:05).

Vidare bör denna fråga samordnas med Styr- och resursutredningens pågående arbete (U 2017:05). DIK är fackförbundet för dem med högre utbildning inom kultur och kommunikation. DIK organiserar runt 20 000 medlemmar inom arbetsmarknadens alla sektorer, studenter samt egenföretagare. DIK har länge

Läs mer

Lokalt kvalitetssystem 2012-2014 Läkarprogrammet och Psykoterapiprogrammen (PRL)

Lokalt kvalitetssystem 2012-2014 Läkarprogrammet och Psykoterapiprogrammen (PRL) Page 1 (6) Lokalt kvalitetssystem 2012-2014 och Psykoterapiprogrammen (PRL) Organisation och ledningsfunktioner Programrådet består av 11 ledamöter inklusive ordföranden. Studenterna tre ledamöter. Administrationen

Läs mer

Prioriterade nyckeltal

Prioriterade nyckeltal Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Dnr. 19-2005-76 Kvalitetspolicy för Högskolan i Halmstad KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Fastställd av styrelsen för Högskolan i Halmstad, juni 2011 Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet,

Läs mer

Bilaga 3 Distansutbildning. Bilaga till redovisning av regeringsuppdrag (Dnr Ju2017/06177/PO)

Bilaga 3 Distansutbildning. Bilaga till redovisning av regeringsuppdrag (Dnr Ju2017/06177/PO) 1. Bilaga 3 Distansutbildning Bilaga till redovisning av regeringsuppdrag (Dnr Ju2017/06177/PO) Innehåll Sammanfattning... 3 1 Uppdraget... 4 2 Bakgrund... 4 2.1 Vad menas med distansutbildning?... 4 2.2

Läs mer

Regler för studentinflytande vid Umeå universitet

Regler för studentinflytande vid Umeå universitet Regler för studentinflytande vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2015-12-22 Dnr: FS 1.1-1950-15 Denna regel ersätter tidigare fastställt beslut av rektor 2013-08-20 Typ av dokument: Beslutad av:

Läs mer

Anmälan mot personal- och arbetslivsprogrammet vid Högskolan Dalarna

Anmälan mot personal- och arbetslivsprogrammet vid Högskolan Dalarna Högskolan Dalarna, rektor (Ert dnr DUC 2009/1897/10) Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Sofia Almqvist 08-563

Läs mer

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Vimmerby HögskoleCentrum

Vimmerby HögskoleCentrum Vimmerby HögskoleCentrum Årsredovisning 2013 Verksamhetsplan 2014 Lärande Utveckling Möten Barn- och utbildningsnämndens skolutvecklingsdokument för Vimmerby kommun, där Vimmerby HögskoleCentrum ingår,

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Stavreskolans fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar

2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar 2 Distansutbildningens pedagogiska utmaningar Distansutbildning innebär i de flesta fall att lärare och studenter sällan, eller inte alls, träffas fysiskt. Detta ger andra villkor och förutsättningar för

Läs mer

Psykologiska institutionen

Psykologiska institutionen HANDLINGSPLAN 2019 2020, VERKSAMHETSPLAN 2019 Dnr V 2018/703 Psykologiska institutionen DATUM: 2018-10-30 BESLUTAD AV: Jesper Lundgren, prefekt KONTAKTPERSON: Jesper Lundgren FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

Handlingsplan för hållbar utveckling,

Handlingsplan för hållbar utveckling, UFV 2013/386 Handlingsplan för hållbar utveckling, 2016- Fastställd av rektor 2016-01-12 Utgångspunkter och syfte Uppsala universitet ska, i enlighet med 1 kap. 5 Högskolelagen (1992:1434), främja en hållbar

Läs mer

Kvalitetsprogram 2012-2015 Högskolebiblioteket

Kvalitetsprogram 2012-2015 Högskolebiblioteket Kvalitetsprogram 2012-2015 Högskolebiblioteket Inledning Högskolebibliotekets kvalitetssystem ska se till att den service och det stöd som ges via biblioteket håller hög kvalitet. Högskolebiblioteket arbetar

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE LÖVU40 Verksamhetsförlagd utbildning 4 för förskollärare, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 4 in Pre- Fastställande Kursplanen är fastställd av

Läs mer

System för säkring och utveckling av kvalitet

System för säkring och utveckling av kvalitet STYRDOKUMENT Dokumenttyp: Direktiv Ärendenummer: HIG-STYR 2017/79 Samlingsnummer: HIG-STYR 2016/105 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2017-05-08 Giltighetstid: Tillsvidare System för säkring och utveckling

Läs mer

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl.

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl. Mittuniversitetets årsredovisning 2012 Dnr: MIUN 2013/199 Omslagsbild: Bland Mittuniversitetets studenter finns en hög andel som studerar via nätet. En stor del av dem genomför sina studier på distans,

Läs mer

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008.

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008. Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008. Sammanställning av personalenkät 2008 relaterad till personalenkäten som gjordes 2006.

Läs mer

Handlingsplan för hållbar utveckling

Handlingsplan för hållbar utveckling UFV 2018/1045 Handlingsplan för hållbar utveckling 2019- Fastställd av rektor 2018-11-20 Bakgrund, utgångspunkter och syfte Uppsala universitet ska, i enlighet med 1 kap. 5 Högskolelagen (1992:1434), främja

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Fastställd av fullmäktige 2015-05-20 Bakgrund och Syfte Verksamhetsplanen är det styrdokument som beskriver de frågor Studentkåren i Borås planerar arbeta med under året utöver

Läs mer

Regional biblioteksplan Kalmar län

Regional biblioteksplan Kalmar län Regional biblioteksplan Kalmar län 2017-2021 Inledning De regionala biblioteken har sitt ursprung i centralbiblioteken som bildades på 1930-talet för att stödja kommunernas folkbibliotek. Centralbiblioteken

Läs mer

Plan för kvalitetsarbetet Göteborgs universitet

Plan för kvalitetsarbetet Göteborgs universitet Plan för kvalitetsarbetet 2007 2010 Göteborgs universitet www.gu.se/kvalitet Form och layout: Anders Eurén Foto: Göran olofsson Tryck: Geson Reg.nr: S-000256 Reg.nr: 3750M Innehåll Plan för kvalitetsarbetet

Läs mer

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Biblioteksenkät 2010 1 Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Frågorna... 3 Redovisningen... 3 Svaren... 4 Antal svar... 4 Fördelning mellan orterna... 5 Könstillhörighet...

Läs mer

Uppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14

Uppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14 STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning / löpunmmer 2016-10-11/8 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 Hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Plan för kommunikation

Plan för kommunikation BILAGA TILL HANDLINGSPLAN 2016 Universitetsbiblioteket, UB Lärande- och resurscentrum, LRC Plan för kommunikation Universitetsbiblioteket, UB, och Lärande- och resurscentrum, LRC, vill jobba strategiskt

Läs mer

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla

Läs mer

Institutionen för språk och litteraturer

Institutionen för språk och litteraturer HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Institutionen för språk och litteraturer DATUM: 2015-12-01 BESLUTAD AV: Prefekten vid institutionen för språk och litteraturer KONTAKTPERSON: Gunnar Bergh FORSKNING

Läs mer

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018 Måldokument 2014-2018 Skolans övergripande målformulering har Örebro läns landsting som huvudman och är således politiskt och religiöst obunden är en skola för alla, med särskild inriktning mot personer

Läs mer

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet

Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Kvalitetsvision för Mjölby kommun - samt principer för kvalitetsarbetet Antagen av kommunfullmäktige, 133, Kvalitetsvison 2 Bakgrund Med syfte att ta ett tydligare centralt grepp om kvalitetsfrågorna tillsattes

Läs mer

Ett KTH för alla studier och arbete på lika villkor. Mångfaldspolicy och mångfaldsplan

Ett KTH för alla studier och arbete på lika villkor. Mångfaldspolicy och mångfaldsplan Ett KTH för alla studier och arbete på lika villkor Mångfaldspolicy och mångfaldsplan Denna plan är fastställd av KTHs styrelse i september 2003. Den är framtagen i samarbete med arbetstagar- och studentrepresentanter.

Läs mer

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek Karin Ohrt Biblioteksdirektionen Kompetensutvecklingsinsatser 200 000 avsatt i budget för Biblioteksdirektionen Stöd från ESF 50 utbildningar per år

Läs mer

Regional biblioteksplan

Regional biblioteksplan TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum 2017-01-30 Diarienummer KN160098 Kulturnämnden Regional biblioteksplan 2017-2021 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna

Läs mer

TYSK02, Tyska: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng German: BA Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle

TYSK02, Tyska: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng German: BA Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna TYSK02, Tyska: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng German: BA Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Prodekanen med ansvar

Läs mer

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.

Läs mer

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2017

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Gemensamma förvaltningen DATUM: 28 oktober 2016 BESLUTAD AV: Jörgen Tholin KONTAKTPERSON: Johan Johansson GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN Mål 1 för 2017-2019 Gemensamma

Läs mer