Inhyrd personal - läkarförsörjning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inhyrd personal - läkarförsörjning"

Transkript

1 Revisionsrapport Inhyrd personal - läkarförsörjning Augusti 2013 Landstinget Gävleborg Annika Smedman Karin Magnusson

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1 Inledning Bakgrund Uppdrag och Revisionsfråga Revisionsfråga Avgränsning Metod 4 2 Allmänt om läkarförsörjning i Landstinget Gävleborg Handlingsplan för förbättrad läkarförsörjning Landstingsstyrelsens kommentarer till revisionsrapport 2012 Inhyrd personal läkarförsörjning 5 3 Granskningsresultat Finns bedömningar av faktiska kostnader för inhyrda läkare? Utifrån den handlingsplan som är framtagen, vilka konkreta aktiviteter pågår för att komma tillrätta med de höga kostnaderna för inhyrd personal? Finns rutiner och riktlinjer för när inhyrd personal kan anlitas och var ligger denna beslutanderätt? Vem i organisationen avgör om budgeterad nivå får överskridas? Vilka verksamheter använder sig av inhyrda läkare och vad är deras motiv till att hyra in läkare? Har samtliga inhyrda läkare/bemanningsföretag avtal med landstinget och sker en samlad bedömning av behov av inhyrda läkare innan avrop genomförs? 14 4 Sammanfattande kommentarer och revisionell bedömning 17 PwC

3 Sammanfattning Landstinget Gävleborg har i ett flertal år haft en relativt hög budgetavvikelse rörande kostnader för inhyrda läkare. Landstingets revisorer presenterade i mars 2012 en granskning med ett antal utvecklingsområden vad gäller kostnader för inhyrd personal. Med avseende på de brister som framkom vid granskningen och utifrån genomförd riskanalys har landstingets revisorer givit PwC i uppgift att granska hur arbetet med att minska kostnaderna, och även budgetöverskridandet, kring inhyrda läkare fortlöper. Granskning kan sammanfattas enligt följande: Inom divisionerna pågår ett aktivt arbete med att sänka hyrläkarkostnaderna och därmed även minska landstingets beroende och sårbarhet. Arbetet har till viss del gett positiva effekter och kostnaderna för inhyrd personal och dess budgetavvikelse visar på en positiv utveckling under år 2012 och första halvan av Huvuddelen av de insatser som görs inom divisionerna förväntas ge effekter på längre sikt. Det finns dock exempel på åtgärder med kortsiktig effekt. Ett sådant exempel är dispensförfarandet som införts inom division primärvård och som lyfts fram som ett gott exempel även utanför den egna divisionen. Granskningen visar att de flesta verksamheter använder sig av inhyrda läkare för att klara sitt uppdrag. Vid användandet av hyrläkare är det viktigt att ta med kontinuitetsperspektivet för patienterna och även utbildningsperspektivet för STläkarna. Genom att skapa en kontinuitet bland de hyrläkare landstinget anlitar går både patientperspektivet och ST-utbildningsperspektivet att tillgodose. Förändringar i budgeteringen har bidragit till att budgetavvikelserna har minskat men trots detta har budgeten överskridits med 23,1 mnkr under årets första sju månader. Enligt vad som framkommit vid genomförd granskning är revisorernas bedömning att det krävs fortsatta insatser för ökad budgetföljsamhet. Förväntningarna är att kostnaderna för hyrläkare för 2013 ska minska med 65 mnkr i jämförelse med Det motsvarar en reducering med drygt 28% på ett år. Vår bedömning är att det saknas en åtgärdsplan och redovisning av hur det ska genomföras. Landstingsstyrelsen måste säkerställa att budgeten är rimlig utifrån de förutsättningar som råder. Granskningen visar dock på att det under våren 2013 har en fastställts en handlingsplan för läkarförsörjning. Vår uppfattning är att det är positivt att handlingsplanen är framtagen och fastställd men arbetet kan utvecklas genom att omfatta även andra områden än rekrytering. Eller att planen kompletteras med en annan plan som inkluderar fler perspektiv på läkarförsörjning såsom aktiviteter för att koppla bemanning till produktion och omfördelning av arbetsuppgifter för att 1

4 frigöra läkartid så att läkarna i större utsträckning kan fokusera på arbetsuppgifter som endast får hanteras/skötas av läkare. Vår sammanfattande bedömning utifrån revisionsfrågan är: - Genom handlingsplanen för läkarförsörjning visar landstingsstyrelsen på en strategi för att öka förutsättningar för att rekrytera och bibehålla läkare och därmed på sikt minska kostnaderna för inhyrd personal. Vi kan också se en tendens till att trenden med konstant ökade kostnader för inhyrd personal kan ha brutits. - Landstingsstyrelsen måste säkerställa rimligheten i budgeterade nivåer för inhyrd personal med hänsyn till tidigare års utfall och de förutsättningar som råder. - Med hänsyn till tidigare års utfall så bör lanstingsstyrelsen kunna visa på en tydlig plan för hur de avser att reducera kostnaderna för inhyrd personal med 65 mnkr på ett år. - Landstingsstyrelsen bör säkerställa att det finns gemensamma kriterier och riktlinjer för när hyrläkare kan användas. - För att göra rimlig analyser och säkerställa att vården bedrivs på det med kostandseffektiva sättet bör landstingsstyrelsen säkerställa att det är möjligt att göra rimliga analyser av kostnaden för att använda inhyrd personal i förhållande till att hitta andra lösningar. 2

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Landstinget Gävleborg hade 2012 en kostnad för inhyrd personal på 230 mnkr vilket innebär en minskning med 8 mnkr jämfört med 2011 men 67 mnkr högre än budgeterat. Kostnaden för inhyrda läkare stod för 202 mnkr av totalt 230 mnkr. Från 2008 till 2011 har kostnaderna för inhyrd personal konstant ökat vilket var anledningen till att revisionen granskade området 2011/2012. I Landstingsstyrelsens svar på revisionsrapporten går bland annat att läsa att läkarförsörjningsfrågan är av fundamental betydelse för landstingets möjlighet att erbjuda vård av önskvärd kvalitet och tillgänglighet. Vidare skriver de att landstingets höga ambitioner vad gäller läkarutbildning har påverkan på hyrläkarkostnaderna eftersom tid tas från produktionen för utbildning och handledning. I budgeten för 2012 och i den ekonomiska planen för går att läsa att insatser görs för att förbättra bemanningen inom identifierade bristyrken, bland annat specialistläkare. Särskilda insatser görs för att öka andelen specialistläkare med anställning i landstinget och minska behovet av inhyrda läkare. Mot bakgrund av ovan och utifrån genomförd riskanalys har landstingets revisorer givit PwC i uppgift att granska hur arbetet med att minska kostnaderna, och även budgetöverskridandet, avseende inhyrda läkare fortlöper. 1.2 Uppdrag och Revisionsfråga Revisionsfråga Granskningens övergripande revisionsfråga lyder: Har landstingsstyrelsen säkerställt att begränsa användandet av inhyrda läkare och att det finns tillförlitlig budgetering, redovisning och intern kontroll avseende inhyrda läkare? Kontrollmål/granskningsmål: Utifrån den handlingsplan som är framtagen, vilka konkreta aktiviteter pågår för att komma tillrätta med de höga kostnaderna för inhyrd personal? Finns rutiner och riktlinjer för när inhyrd personal kan anlitas? Vart ligger beslutanderätten? Vem i organisationen avgör om budgeterad nivå får överskridas? Vilka verksamheter använder sig av inhyrda läkare och vad är deras motiv till att hyra in läkare? Har samtliga inhyrda läkare/bemanningsföretag avtal med landstinget? 3

6 Sker en samlad bedömning av behov av inhyrda läkare innan avrop genomförs? På vilket sätt görs riskanalyser? Finns bedömningar av faktiska kostnader för inhyrda läkare? 1.3 Avgränsning Granskningen avgränsas till att gälla inhyrning av läkartjänster då dessa står för den absolut största kostnaden avseende inhyrd personal. 1.4 Metod I granskningen har dokument och beslut som rör inhyrd personal, bland annat ramavtal med leverantörer samt budgetdokument. Intervjuer har gjorts med HR-direktören, tre divisionschefer samt med controllers på de fyra olika divisionerna. Intervju har också gjorts med representanter från LOV och Bemanningsenheten. Vi har i granskningen också intervjuat tre stycken verksamhetschefer kring hur de arbetar med inhyrd personal. 4

7 2 Allmänt om läkarförsörjning i Landstinget Gävleborg 2.1 Handlingsplan för förbättrad läkarförsörjning Handlingsplanen för förbättrad läkarförsörjning har tagits fram för att minska framtida behov av hyrläkare inom Landstinget Gävleborg. I planen går att läsa om hela rekryteringsprocessen från att attrahera, rekrytera, behålla, utveckla och avskaffa läkare. Satsningarna är landstingsgemensamma, men på vissa områden krävs kompletteringar på divisions- och verksamhetsnivå. För att lyckas med rekryteringar har Landstinget Gävleborg även anställt en rekryteringskonsult med Landstingsövergripande ansvar för bland annat utlandsrekryteringar. 2.2 Landstingsstyrelsens kommentarer till revisionsrapport 2012 Inhyrd personal läkarförsörjning I Landstingsstyrelsens kommentarer till den revisionsrapport PwC gjorde under kring inhyrd personal (läkarförsörjning) står att läkarförsörjningsfrågan är av fundamental betydelse för landstingets möjlighet att erbjuda vård av önskvärd kvalité och tillgänglighet. Enligt skrivelsen har landstingets totala antal läkare, trots viss omsättning, inte minskat de senaste åren men däremot har andelen specialister minskat vilket innebär ett ökat behov av att hyra in specialister. En ökad andel utbildningsläkare innebär också att utbildningstid tas ifrån produktionen och ökar behovet av inhyrda läkare. För att minska behovet av hyrläkare arbetar landstinget med handlingsplanen för läkarförsörjning. Andra satsningar är att öka tillgängligheten och utbilda fler specialister. Detta är åtgärder av mer långsiktig karaktär och landstingsstyrelsen ser begränsade möjligheter att på kort sikt minska kostnaderna för inhyrd personal. Landstingsstyrelsen uttrycker i sitt svar att budgeteringen för inhyrd personal kan förbättras, att budgetavvikelserna kan minskas och att det är av vikt att bemanningsplanering utgår från det behov som finns och att en realistisk bedömning görs vid anlitandet av inhyrd personal. 5

8 3 Granskningsresultat 3.1 Finns bedömningar av faktiska kostnader för inhyrda läkare? Iakttagelser från intervjuer: Budgetering av kostnader för inhyrd personal Trots att kostnaderna för inhyrd personal 2011 uppgick till 238 mnkr för Landstinget Gävleborg så lades en budget för inhyrd personal 2012 på 163 mnkr. Det innebär att det fanns en förväntan om att minska kostnaderna med 75 mnkr, men minskningen blev 8 mnkr. En orsak till att budgeten för inhyrd personal som regel har varit betydligt lägre än tidigare års utfall har varit att kostnader för vakanta tjänster budgeterats som personalkostnad i tron på att tjänsten ska tillsättas inom kort. Istället har tjänsterna förblivit vakanta och kostnaderna har belastat posten inhyrd personal. De intervjuade uppger att budgeten inför 2012 och än mer inför 2013 bygger på en mer realistiskt tro om möjligheter att rekrytera. Därav förväntas även budgetavvikelsen för inhyrd personal att minska. Vi kan trots det konstatera att även inför 2013 lades en budget som betydligt understiger tidigare års utfall. Några dokumenterade handlingsplaner som visar vilka åtgärder Landstinget Gävleborg ska vidta för att på ett år lyckas med en reducering av kostnaderna har inte redovisats vid genomförd granskning. Aktiviteter som förväntas ge effekter på längre sikt finns i handlingsplanen för läkarförsörjning. I diagrammet nedan går att jämföra budgetavvikelsen för respektive division mellan åren samt även de fyra divisionernas sammanslagna budgetavvikelse för respektive år. 6

9 Budgetavvikelse/division och år samt för landstinget totalt I diagrammet ovan ser vi att sett till landstinget totalt har trenden mellan åren varit negativ rörande budgetavvikelsen kring kostnaden för inhyrda läkare. Under 2012 bröts trenden och budgetavvikelsen gick från 98,7 mnkr år 2011 till 51,9 mnkr år Vilka skillnader finns mellan divisionerna? Kostnaderna för inhyrd personal, budgeterade nivåer samt budgetavvikelsen för de fyra divisionerna har de senaste fem åren sett ut som följer: Division medicin-psykiatri Utfall Budget Budgetavvikelse Division medicin-psykiatri För division medicin-psykiatri framgår av diagrammet att utfallet för kostnad kring inhyrda läkare ökade mellan åren för att under 2012 minska något. 7

10 Kostaden för inhyrd personal har de tre senaste åren aldrig understigit 70 mnkr. Budgetavvikelsen har under samma period också ökat stadigt men mer än halverades från år 2011 till år 2012 när budgetavvikelsen gick från cirka 64 mnkr till runt 27,4 mnkr Division operation Utfall Budget Budgetavvikelse Division operation Division Operation har haft kostnader för inhyrd personal som varierat mellan ca 25 mnkr och 30 mnkr de senaste fem åren, med undantag för 2009 då kostnaderna endast uppgick till 20 mnkr. Det året skiljer sig därmed även vad det gäller budgetavvikelsen som det året uppgick till ca 1 mnkr Division diagnostik Division diagnostik Utfall Budget Budgetavvikelse Division diagnostik har varierat kraftigt i både utfall och budgetavvikelse under de fem åren. De är den enda division som någon gång under femårs-perioden ett år har 8

11 haft 0 mnkr i budgeterad kostnad för inhyrda läkare. Budgetavvikelsen har för divisionen varit fallande under åren och har på dessa tre år fallit från 9,1 mnkr till 4,7 mnkr. Bortsett från Division primärvård Division primärvård Utfall Budget Budgetavvikelse Division primärvård är den av de fyra divisionerna som sett över femårs-perioden har haft relativt lika år från år i både utfall och budget med undantag för år 2011 när budgeten var lägre uppgick till 66,6 mnkr. Divisionen hade under åren en negativ trend rörande budgetavvikelsen men vände denna under 2012 och gick då från 14,2 mnkr till 2,6 mnkr. Vad kostar inhyrd personal? Det har vid genomförd granskning inte varit möjligt att få fram några beräkningar som inkluderar indirekta kostnader för att använda hyrläkare. Exempelvis inkluderar inte kostnader för inhyrd personal de eventuella kringkostnader som hyrläkare medför exempelvis kostnader för den organisation som finns på LOV för att hantera upphandlingar och avrop av hyrläkare. Vissa divisioner uppger att de trots detta har gjort analyser för och nackdelar av att köpa vård eller ta in hyrläkare. De analyserna bygger i stor omfattning på andra variabler såsom kvalitet, tillgänglighet, långsiktigt värde etc. Vad händer 2013? För att följa utvecklingen av kostnaderna för inhyrda läkare, både utfall och budget, kan vi i diagrammet nedan visa utfall, budget och budgetavvikelse för respektive division samt för landstinget totalt under årets första sju månader (tom ). 9

12 Utfall och budget för divisionerna jan-juli 2013 Utfall Budget Budgetavvikelse Diagrammet visar att landstinget totalt för de sju första månaderna har en kostnad för inhyrda läkare på 120 mnkr och en budgetavvikelse på 23,2 mnkr. Siffrorna för motsvarande period förra året var en kostnad på 125,6 mnkr och en budgetavvikelse på 30,2 mnkr. Kommentarer och bedömningar: Genomförd granskning visar på att kostnaden för inhyrd personal har minskat de senaste 1,5 åren. Det tyder på att den tidigare trenden från och med 2012 kan ha brutits och att de insatser som Landstinget Gävleborg vidtagit börjat ge effekt. Vi kan konstatera att budgeterad kostnad för inhyrd personal 2013 kraftigt understiger utfallet Detta till trots det svar som Landstingsstyrelsen avlämnade på granskning på ämnet 2012 då de gav uttryck för att det på kort sikt fanns begränsade möjligheter att reducera kostnaderna för inhyrd personal. Vår bedömning är att en åtgärdsplan bör upprättas avseende hur kostnaderna för inhyrd personal ska minskas med 65 mnkr under I revisionsrapporten Inhyrd personal läkarförsörjning från mars 2012 går att läsa att det saknas systematiska analyser av de faktiska kostnaderna och konsekvenserna av användandet av inhyrd personal. Detta påstående är även aktuellt för den nu genomförda granskningen i samma ämne. Vår bedömning är att det bör finnas tydliga kalkyler för vad inhyrd personal kostar inklusive de kringkostnader som exempelvis kostnaden för den administration som byggt upp på LOV. Avsaknaden av dessa gör det svårt att bedöma på vilket sätt Landstinget Gävleborg erbjuder den mest kostnadseffektiva vården, exempelvis bör vård köpas från annat Landsting istället för att hyläkare används. 10

13 Vi kan också konstatera att det saknas konsekvens i hur personalkostnader och kostnader för inhyrd personal budgeteras, det leder till att uppföljningen och analysen av utfallet försvåras och det möjliggör inte heller en analys med den större precision som hade varit fallet om alla divisioner arbetade likvärdigt. Att ta in hyrläkare behöver inte alltid innebära en negativ kostnad för landstinget. Till exempel kan det vara riktade satsningar som görs för att komma till bukt med köer inom ett visst område och genom att hyra in en viss kompetens, som nu varit fallet med ögonoperationer, kan köerna inom det området systematiskt arbetas ned. Vår bedömning är att det liksom vid tidigare granskningstillfälle saknas tydlighet i vilka kostnader som följer av specifika satsningar. 3.2 Utifrån den handlingsplan som är framtagen, vilka konkreta aktiviteter pågår för att komma tillrätta med de höga kostnaderna för inhyrd personal? Iakttagelser: Det pågår aktiviteter inom alla divisioner för att minska kostnaderna för inhyrda läkare. Exempel på aktiviteter som pågår inom divisionerna är: - Bemanningsplanering och schemaläggning för att tidigt planera behov av hyrläkare. Genom att tidigt planera behovet av läkare ökar sannolikheten att bemanningsenheten kan lösa en rekrytering och att inhyrningen kan göras inom ramen för avtalat pris. - Ökat antal ST-läkare för att öka förutsättningarna att klara framtida behov av specialistvård. - Schemaläggning används som en aktivitet inom division medicin-psykiatri för att genom bättre schemaläggning för läkarna kunna attrahera egna läkare och därigenom minska behovet av inhyrda läkare. - Hanteringen av jouren på akutmottagningen har setts över för att minska behovet av inhyrda läkare. From första september 2013 kommer därmed ordinarie ST- läkare som arbetar mellan kl får en övertidsersättning, vilket ersätts kontant. - Omfördelning av arbetsuppgifter från läkare till framförallt sjuksköterskor för att frigöra läkarresurser. 11

14 - Dialog med andra landsting med syfte att köpa vård direkt från dem istället för via ett bemanningsföretag. Diskussioner förs också med dessa landsting om möjligheten att inom ramen för ett samarbete även inkludera handledartid till Landstinget Gävleborgs ST-läkare i de fall den kompetensen saknas. - Inom division primärvård har det införts ett dispensförfarande där divisionschefen ska godkänna alla inköp av hyrläkare. Redan under hösten kommer division operation att använda sig av samma modell. - Läkarassistenter tas emot varje sommar i syfte att marknadsföra Landstinget Gävleborg för blivande AT-läkare. - Division primärvård ser över möjligheten att starta en utbildningscentral för läkare som har sin utbildning från ett annat land och som behöver praktik. Genom en fungerande utbildningscentral skulle dessa läkare snabbare kunna sättas in i produktion. Division primärvård ger uttryck för att de sedan maj månad, då dispensförfarandet infördes, ser en minskning i kostnaderna för inhyrda läkare. Kommentarer och bedömningar: Vi kan konstatera att det pågår aktiviteter inom alla divisioner för att minska behovet av att inhyrda läkare och därmed även minska organisationens sårbarhet i läkarfrågan. Utifrån diagrammen i tidigare kapitel ser vi också att tendenser på att trenden har vänt för Landstinget Gävleborg som helhet och att de stigande kostnaderna för hyrläkare sedan förra året är nedåtgående. Vår bedömning är att det är ett uttryck för att vidtagna åtgärder aktiviteterna har givit resultat. Den handlingsplan som har tagits fram för läkarförsörjning fokuserar på handlingar i syfte att locka läkare till Landstinget Gävleborg och få dem att vilja stanna och bli fast anställda. Vår bedömning är att divisionerna genomför aktiviteter som är i linje med handlingsplanen men huvuddelen av dessa aktiviteter förväntas ge resultat på lång sikt. Vår bedömning är att fler aktiviteter bör vidtas för att på kort sikt ytterligare minska användandet av hyrläkare. Ett gott exempel på detta är effekterna av dispensförfarandet som har införts inom division primärvård. Det har inte varit möjligt att genom intervjuer med verksamhetsföreträdare få en redogörelse av vilka kortsiktiga eller direkta effekter aktiviteterna som hitintills har genomförts fått på verksamheten. 12

15 3.3 Finns rutiner och riktlinjer för när inhyrd personal kan anlitas och var ligger denna beslutanderätt? Vem i organisationen avgör om budgeterad nivå får överskridas? Iakttagelser: Både divisionscheferna och vårdenhetschefer som vi intervjuar säger att frågan löpande diskuteras i respektive ledningsgrupp men det finns ingen landstingsgemensam policy kring vem som har beslutanderätt för beställningen av hyrläkare. Inte heller finns några dokumenterade riktlinjer avseende när inhyrd personal får användas. Detta gör att divisionerna arbetar på olika sätt med frågan. Division primärvård har gått längst och infört totalt dispensförfarande sedan i maj 2013 vilket innebär att det är divisionschefen som ska godkänna alla former av inhyrda läkare. Andra divisioner lyfter också fram det här arbetssättet som framgångsrikt och redan i september 2013 kommer division operation att ta efter samma modell. I de övriga divisionerna ligger beslutanderätten hos respektive chef som i dialog med sina respektive chefer sitter på beslutanderätten att ta in hyrläkare. Beställning av hyrläkare till Bemanningscenter sker via inköpssystemet. Godkännande av beställning sker av den chef som i landstingets attesthierarki står över beställaren. Kommentarer och bedömningar: Vår bedömning är att medvetenheten kring frågan är hög och ämnet diskuteras löpande i ledningsgrupperna. Att siffrorna rörande inhyrd personal har haft en mer positiv utveckling under 2012 och första halvan av år 2013 tyder också på att frågan har prioritet. Dock saknas det enhetliga rutiner för när inhyrd personal ska användas. Vem som har ansvar för att bedöma behovet skiljer sig mellan divisionerna. Av granskningen har det framkommit att primärvådens modell med dispensförfarande har varit framgångsrik varför vi bedömer att den modellen bör prövas inom övriga divisioner. 3.4 Vilka verksamheter använder sig av inhyrda läkare och vad är deras motiv till att hyra in läkare? Iakttagelser från intervjuer: De flesta verksamheter inom landstinget använder sig av hyrläkare. Högsta kostnaderna för inhyrd personal har vi inom division primärvård där verksamhetsområdena södra Hälsingland, Gävle och Västra Gästrikland är de som 13

16 köper in mest läkare. Dessa tre står för 74 % av divisionens kostnad för inhyrd personal under årets första fem månader. På andra plats bland divisionerna inom landstinget kommer division medicin psykiatri där internmedicin står för 48 % och vuxenpsykiatri för 22 % av divisionens kostnad för inhyrd personal under första halvåret Enligt bemanningsenheten är bristen störst på allmänspecialister och läkarkategorier som är svårare att tillsätta är barnläkare, hematologer och urologer. Främsta orsaken till att hyrläkare används är enligt verksamheten att det inte går att rekrytera läkare i den omfattning som krävs. Därav har handlingsplanen och aktiviteterna fokuserats på dessa områden. Torts att det inom Landstinget Gävleborg finns lika många läkare idag som för tre år sedan så har kostnaderna för inhyrd personal ökat. Orsakerna till detta anges vara. - En större andel utbildningsläkare som kräver utbildningstid och dessutom handledning av specialistläkare - Satsningar på ökad tillgänglighet och minskade köer för patienterna Kommentarer och bedömningar: Vi kan konstatera att samtliga divisioner har behov av hyrläkare och att hur behovet för respektive verksamheter ser ut varierar över tid och går i cykler. Eftersom det saknas enhetlighet i när hyrläkare kan användas är vår bedömning att det finns skäl att analysera huruvida skillnaderna mellan olika verksamheter enbart beror på produktionsbehov eller om det finns andra parametrar som har betydelse för vilka verksamheter som använder hyrläkare. 3.5 Har samtliga inhyrda läkare/bemanningsföretag avtal med landstinget och sker en samlad bedömning av behov av inhyrda läkare innan avrop genomförs? I mars 2011 fattades ett förtydligat beslut av landstingsdirektören att beställning av inhyrda läkare alltid ska ske via Bemanningsenheten. Syftet är att effektivisera hanteringen av inhyrda läkare och att frigöra resurser i vården. Ytterligare ett syfte är att öka följsamheten till ingångna avtal och nå förbättrad kvalitetssäkring. Iakttagelser: Bemanningsenheten har genom sitt samlade angreppssätt sänkt kostnaden för en hyrläkarvecka från kr/vecka till att idag ligga på ca kr/vecka. Inköp av hyrläkare från företag som Landstinget Gävleborg inte har avtal med har sjunkit jämfört med år 2011 då siffran låg på 28,52 mnkr, år 2012 var samma siffra 25,09 mnkr och fram till 31 juli 2013 hade inköp gjorts för 13,14 mnkr. Tiden är en 14

17 viktig faktor vid beställning av hyrläkare och beställningar som kommer in med kort varsel leder ibland till att rekryteringen inte kan genomföras till avtalat pris. Vissa specialister, till exempel neurologer, är svåra att få tag på även bland hyrläkarna. Kostnaden för hyrläkare skulle enligt Bemanningsenheten kunna vara högre än dagens nivåer om det faktiskt fanns läkare att tillgå för alla beställningar som verksamheterna lägger. Bemanningsenhetens har mellan september 2012 och augusti 2013 en leveranssäkerhet på 97 % av de beställda rekryteringarna. Det finns inte statistik för alla icke-levererade rekryteringar men en genomgång av det kommenterar som finns visar på följande: Medicin-Psykiatri: 27 stycken icke-levererade rekryteringar. Jour medicin och psykiatrin i Bollnäs har haft flest tjänster (5 stycken) som inte varit möjliga att bemanna. Operation: 21 stycken icke-levererade rekryteringar. Urologen i Gävle är den verksamhet som har haft flest tjänster som ej tillsatts (6 stycken). Primärvård: 22 stycken icke tillsatta hyrläkartjänster varav Sandviken, Hudiksvall och Färila har haft flest icke tillsatta hyrläkartjänster. Bemanningsenheten har inget direkt ansvar för att sänka hyrläkarkostnaderna, det ansvaret ligger på respektive division. Dock kan de i vissa uppenbara fall medvetandegöra verksamheterna på om det ligger snarlika beställningar från flera olika verksamheter och på så sätt skapa samordningsvinster. Samtliga intervjuande uttrycker samstämmigt att alla hyrläkarrekryteringar ska gå via Bemanningsenheten. Det har dock visat sig att divisionerna i olika omfattning kan rekrytera utanför Bemanningsenheten. Det är enligt dem själva endast i undantagsfall, till exempel om en pensionerad läkare tas in för att under en period vara timanställd. Kommentarer och bedömningar: Divisionerna använder sig av Bemanningsenheten vid rekrytering av hyrläkare och känner till beslutet att alla rekryteringar ska gå genom dem. Att samla all rekrytering på ett ställe, Bemanningsenheten är positivt eftersom det ökar förutsättningarna för avtalstroheten. Det faktum att divisionscheferna har efterfrågat rapporter från Bemanningsenheten om de upptäcker att verksamheterna på något sätt rekryterar hyrläkare själva utan att gå via Bemanningsenheten är positivt eftersom det sänder tydliga signaler till verksamheterna att det inte finns något annat alternativ än att rekrytera hyrläkare just via Bemanningsenheten. 15

18 Det köps fortfarande in hyrläkare från företag som landstinget inte har avtal med till summor mellan mnkr vilket tyder på att ytterligare effektiviseringar kan göras. Bemanningsenheten har genom sitt samlade arbetssätt fått ner kostnaden för en hyrläkarvecka med cirka 20 %. Att det då fortfarande köps hyrläkare från ickekontrakterade firmor är inte effektivt. Vår bedömning är att Bemanningsenheten på ett tydligare sätt kan involveras i arbetet med att minska kostnaderna för inhyrd personal och att deras erfarenheter och kunskaper på ett tydligare sätt kan tas till vara för att effektivisera och optimera användandet av inhyrda läkare. 16

19 4 Sammanfattande kommentarer och revisionell bedömning Vår bedömning är att det inom Landstinget Gävleborg pågår aktivitet för att komma tillrätta med de höga kostnaderna för inhyrda läkare och den höga budgetavvikelsen som verkat för denna budgetpost under flera års tid. Det genomförs aktiviteter som både på kort och på lång sikt syftar till att minska inköpen av hyrläkare. Utifrån uppsatta revisionskriterier är vår bedömning: Aktiviteter pågår för att utifrån framtagen handlingsplan förbättra förutsättningarna att rekrytera och bibehålla läkare. Handlingsplanen begränsas dock till dessa områden och förväntas i huvudsak ge effekter på hyrläkarkostnaderna på längre sikt. Vår bedömning är att det saknas tydliga handlingsplaner som klargör vilka åtgärder som ska genomföras för att reducera hyrläkarkostnaderna från 230 mnkr år 2012 till budgeterade 165 mnkr för år En förklaring till att budgeten är så mycket lägre än tidigare års utfall uppges till viss del kunna bero på att det saknas stringens i hur budgeten fördelas mellan posterna personalkostnad samt kostnader för inhyrd personal. Vår bedömning är att landstingsstyrelsen bör bedöma rimligheten i de kostnads reduceringar som på kort sikt ska göras inom området inhyrd personal. Enlig vad som framkommit vid genomförd granskning är medvetenheten kring kostnaden för hyrläkare är hög i de olika divisionsledningarna och frågan har prioritet och diskuteras löpande. Vår bedömning är trots det att det ute i verksamheterna saknas enhetliga rutiner för när inhyrd personal ska användas och vem som har rätt att göra en beställning av hyrläkare. Vid en division har det införts ett dispensförfarande vilket innebär att divisionschefen beslutar om eventuellt användande av hyrläkare. Vid övriga divisioner sker det på lägre nivå. Vi kan konstatera att alla divisioner använder sig av hyrläkare och behovet för respektive verksamheter varierar över tid och går i cykler. Vår bedömning är att landstingsstyrelsen bör säkerställa att det finns kontroll på orsakerna till de skiftande kostnaderna och vad som har betydelse för skillnaderna i hyrläkarbehov mellan olika verksamheter. Vi har i granskningen visat att kostnaderna för inhyrda läkare sedan förra året har antagit en positiv, nedåtgående kostnadsutveckling som också efter innestående års första sju månader verkar hålla i sig. Aktiviteter som legat till grund för att minska behovet av inhyrda läkare är bland annat dispensförfarande, bemanningsplanering, översyn av scheman samt att redan i ett tidigt stadium ta höjd för och räkna med att färdigutbildade specialister till viss del kommer att börja arbeta i andra landsting. 17

20 Vår bedömning är att de insatser och det medvetna arbete som pågår inom respektive divisionsledning börjar ge resultat men att det fortfarande finns ett stort arbete kvar att göra. I det fortsatta arbetet med att sänka kostnaden för hyrläkare och att komma tillrätta med budgetavvikelsen för samma post vill vi särskilt lyfta fram följande punkter: Vikten av att inte låta de enskilda verksamheterna själva besluta om att ta in hyrläkare Utgå från det faktiska behovet när hyrläkare tas in och inte utgå från de ursprungliga veckorna som just det passet var schemalagt på Tid är pengar! Att lägga beställningar tidigt till Bemanningsenheten ökar sannolikheten att de för det första kan leverera en läkare och för det andra att läkaren kostar inom ramen för vad avtalen säger och inte långt därutöver på grund av för sent lagda beställningar. 18

Åtgärder för en ekonomi i balans

Åtgärder för en ekonomi i balans Revisionsrapport Åtgärder för en ekonomi i balans Landstinget Gävleborg Bengt Andersson Hanna Franck Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Revisionsfråga och

Läs mer

Inhyrd personal - läkarförsörjning

Inhyrd personal - läkarförsörjning Revisionsrapport Inhyrd personal - läkarförsörjning Landstinget Gävleborg Karin Magnusson Hanna Franck Mars 2012 Inhyrd personal - läkarförsörjning Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2)

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Larsson Emil Ring Oktober 2012 Innehållsförteckning

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Söderhamns kommun Oktober 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Söderhamns kommun Oktober 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Oktober 2014 Söderhamns kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2.

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg

Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg Karin Magnusson Margaretha Larsson Mars 2012 Löpande granskning

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Oktober 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Emil Ring Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1.

Läs mer

Städning av vårdlokaler

Städning av vårdlokaler www.pwc.se Revisionsrapport David Boman December 2013 Städning av vårdlokaler Revisorerna landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisonell bedömning... 3 2. Inledning... 4 2.1.

Läs mer

Granskning av behörigheter till journalsystemet

Granskning av behörigheter till journalsystemet Granskning av behörigheter till journalsystemet Rapport nr 18/2015 Februari 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 61:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER...

Läs mer

Revisionsrapport Avtalstrohet

Revisionsrapport Avtalstrohet www.pwc.se Revisionsrapport Helena Carlson Avtalstrohet Ljusdal Energi AB Innehållsförteckning 1. Bakgrund och uppdrag... 1 1.1. Syfte och revisionsfråga... 1 1.2. Avgränsning...2 1.2.1. Kommunala bolag...2

Läs mer

Granskning av kontroll av legitimation m.m. vid anställning av personal

Granskning av kontroll av legitimation m.m. vid anställning av personal Granskning av kontroll av legitimation m.m. vid anställning av personal Rapport nr 10/2015 November 2015 Jonas Hansson, revisor, revisionskontoret Diarienummer: REV 53:2-2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer

Granskning av Samordningsförbundet i Kramfors Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Granskning av Samordningsförbundet i Kramfors Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Granskning av Samordningsförbundet i Kramfors 2016 Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2017 04 28 17REV37 2(7) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte och övergripande revisionsfrågor... 3 3 Revisionskriterier...

Läs mer

Revisionsrapport Landstinget Gävleborg

Revisionsrapport Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll - Projektredovisning PM 5 Lars-Åke Ullström Hanna Franck Larsson Landstinget Gävleborg Mars 2013 Löpande granskning av intern kontroll - Projektredovisning

Läs mer

Handlingsplan för att minska behovet av hyrläkare

Handlingsplan för att minska behovet av hyrläkare Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef Ärendenr HSN 2016/ Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 26 maj 2016 1 (1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för att minska behovet av hyrläkare Förslag till beslut

Läs mer

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT 2013-08-31 BAKGRUND Revisorerna ska enligt kommunallagen bedöma om resultatet i den lagstadgade delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige fastställda

Läs mer

Prioritering av landstingets verksamheter. Pressinformation 7 februari 2008

Prioritering av landstingets verksamheter. Pressinformation 7 februari 2008 Prioritering av landstingets verksamheter Pressinformation 7 februari 2008 1 Deltagare Svante Lönnbark, landstingsdirektör, 070-559 28 19 Berit Fredricsson, chef Division Primärvård, 070-655 94 31 Gunnar

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Barn och ungdomspsykiatri. efterlevnad av förstärkt vårdgaranti. September 2010 Karin Magnusson

Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Barn och ungdomspsykiatri. efterlevnad av förstärkt vårdgaranti. September 2010 Karin Magnusson Revisionsrapport Landstinget Gävleborg Barn och ungdomspsykiatri efterlevnad av förstärkt vårdgaranti September 2010 Karin Magnusson 1. Inledning...5 1.1 Bakgrund...5 1.2 Revisionsfråga, kontrollmål och

Läs mer

Anlitande av språktolk

Anlitande av språktolk Anlitande av språktolk Landstinget Gävleborg Karin Magnusson Emil Ring Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2 Revisionsfråga och kontrollmål 2 1.3 Avgränsning 2 1.4 Revisionsmetod

Läs mer

Sammanfattande bedömning/förslag till åtgärder från revisionen PwC kom fram till följande:

Sammanfattande bedömning/förslag till åtgärder från revisionen PwC kom fram till följande: 1/3 Tjänsteskrivelse Datum: 2015-08-12 Förvaltning: Kommunstyrelseförvaltningen Handläggare: Sven Hagberg Telefon: 0523-61 10 32 E-post: sven.hagberg@lysekil.se YTTRANDE TILL KOMMUNREVISIONEN ÖVER RAPPORT

Läs mer

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10

Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-03-22 Rev/10049 Revisorerna Johan Magnusson Tillgänglighet i vården Rapport 12-10 Tillgänglighet i vården Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra årlig granskning

Läs mer

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc

www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

Granskning av projekt för anläggning av ny skytteanläggning

Granskning av projekt för anläggning av ny skytteanläggning Revisionsrapport Granskning av projekt för anläggning av ny skytteanläggning Januari 2011 Anna Henriksson Fredrik Markstedt Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Inledning...

Läs mer

Betalkort. Landstingets revisorer Revisionsrapport Februari 2013

Betalkort. Landstingets revisorer Revisionsrapport Februari 2013 Betalkort Landstingets revisorer Revisionsrapport Februari 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1 BAKGRUND 1 2 UPPDRAG 1 2.1 Syfte 1 2.2 Avgränsningar 1 2.3 Revisionskriterier 1 2.4 Metod 2 3 LANDSTINGETS RIKTLINJE

Läs mer

Uppföljning - följsamhet till regelverk för intygsskrivning inom hälso- och sjukvården

Uppföljning - följsamhet till regelverk för intygsskrivning inom hälso- och sjukvården www.pwc.se Revisionsrapport Lars-Åke Ullström, Niklas Eriksson Uppföljning - följsamhet till regelverk för intygsskrivning inom hälso- och sjukvården Landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Redovisning av utfallet av kostnadsanpassningsprogrammet

Redovisning av utfallet av kostnadsanpassningsprogrammet LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-09-24 81 Dnr PS 2013-0001 Redovisning av utfallet av kostnadsanpassningsprogrammet Förslag till beslut

Läs mer

Landstingsanställdas bisysslor

Landstingsanställdas bisysslor Revisionsrapport Landstingsanställdas bisysslor Norrbottens läns landsting Mars 2010 Per Ståhlberg, Certifierad kommunal revisor Carina Olausson, Certifierad kommunal revisor Lotta Ricklander, Revisionskonsult

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskning av kommunens fordon

Uppföljning av tidigare granskning av kommunens fordon www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Sandra Marcusson Oktober 2014 Uppföljning av tidigare granskning av kommunens fordon Karlshamn kommun Uppföljning av tidigare granskning

Läs mer

Inhyrd personal via bemanningsföretag

Inhyrd personal via bemanningsföretag www.pwc.se Revisionsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Linda Marklund Inhyrd personal via bemanningsföretag Norrbottens läns landsting Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag

Strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen Strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag Bakgrund och uppdrag Strategin omfattar samtliga landsting och regioner. Arbetet sker gemensamt mellan landstingen

Läs mer

Granskning av intern kontroll

Granskning av intern kontroll Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Kerstin Sikander Cert. kommunal revisor Mars 2013 Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund och revisionsfråga...

Läs mer

Revisionsrapport. Norrbottens läns landsting. Granskning av Patientnämnden. Februari Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003

Revisionsrapport. Norrbottens läns landsting. Granskning av Patientnämnden. Februari Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003 Revisionsrapport Februari 2004 Granskning av Patientnämnden Ellinor Nybom Granskning av ansvarsutövande 2003 Norrbottens läns landsting Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod... 1 2.

Läs mer

Revisionsrapport. Halmstads kommun. Utveckling av timanställda. Christel Eriksson. December 2011

Revisionsrapport. Halmstads kommun. Utveckling av timanställda. Christel Eriksson. December 2011 Revisionsrapport Utveckling av timanställda Halmstads kommun Christel Eriksson Innehåll Sammanfattning 2 Bakgrund, revisionsfråga och genomförande 3 Granskningsresultat 4 Utveckling av antalet timanställda

Läs mer

Revisionsrapport AT/ST-utbildningen Landstinget Gävleborg

Revisionsrapport AT/ST-utbildningen Landstinget Gävleborg Revisionsrapport AT/ST-utbildningen September 2013 Landstinget Gävleborg Annika Smedman Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund, revisionskriterier och uppdrag 2 1.2 Uppdrag och

Läs mer

Tillgänglighet Sjukvårdsrådgivningen och SOS Alarm

Tillgänglighet Sjukvårdsrådgivningen och SOS Alarm www.pwc.se Revisionsrapport David Boman Tillgänglighet Sjukvårdsrådgivningen och SOS Alarm december 2013 Revisorerna landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Revisionsrapport Habo kommun

Revisionsrapport Habo kommun Revisionsrapport Översiktlig granskning av vissa delar av funktionshindersomsorgen Habo kommun Johan Bokinge Karin Norrman-Elgh Johan Bokinge Karin Norrman-Elgh Habo kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2015

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2015 Sundbybergs stad Granskning av delårsbokslutet 2015 Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna augusti/september 2015 Innehåll Inledning...2 Stadens resultat och balansräkning... Resultaträkning

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun 2 November 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Bedömning och rekommendationer... 5 Sammanfattning

Läs mer

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Revisionsrapport* Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Samverkan avseende ungdomar med psykosocialproblematik och psykiska sjukdomstillstånd November 2007 Karin

Läs mer

Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland

Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1/3 Miljö- och säkerhetsenheten Mats E Persson 2015-04-21 Dnr: RS 2015-137 Regionsstyrelsen Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland Revisorerna i Region Östergötland (dåvarande

Läs mer

Granskning av vissa kostnadsslag Inhyrd sjukvårdspersonal och externt köpta tjänster

Granskning av vissa kostnadsslag Inhyrd sjukvårdspersonal och externt köpta tjänster Revisionsrapport* Granskning av vissa kostnadsslag Inhyrd sjukvårdspersonal och externt köpta tjänster Norrbottens läns landsting Februari 2007 PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Carina Olausson,

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Ärendehanteringssystemets funktionalitet och användarvänlighet

Ärendehanteringssystemets funktionalitet och användarvänlighet Ärendehanteringssystemets funktionalitet och användarvänlighet Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Oktober 2010 Ove Axelsson Tove Färje Innehållsförteckning SAMMANFATTNING.........3 INLEDNING......4

Läs mer

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Sekretariatet för utvärdering och intern revision Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Beslutade av Sidas styrelse 2007-06-01. Sekretariatet för utvärdering

Läs mer

Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll

Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll www.pwc.se Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll Skelleftebostäder AB Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Syfte och

Läs mer

Ekonomi. Verksamhetsberättelse 2013. Omsorgsnämnden

Ekonomi. Verksamhetsberättelse 2013. Omsorgsnämnden Verksamhetsberättelse 2013 Omsorgsnämnden Det ekonomiska resultatet för 2013 visar ett underskott mot budget med 10 Mkr. Personalkostnaderna inom Vård och omsorg står för den största delen av budgetunderskottet.

Läs mer

Granskning av kontroll av legitimationer m m vid anställning av personal Landstinget Dalarna

Granskning av kontroll av legitimationer m m vid anställning av personal Landstinget Dalarna Rapport Granskning av kontroll av legitimationer m m vid anställning av personal Landstinget Dalarna Oslo 2016-10-06 Rapporten är framtagen för uppdragsgivare och svarar endast på syfte med detta uppdrag.

Läs mer

Kontroll av legitimation vid anställning av läkare och sjuksköterskor

Kontroll av legitimation vid anställning av läkare och sjuksköterskor Kontroll av legitimation vid anställning av läkare och sjuksköterskor Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2016-04-13 15REV80 2(9) Sammanfattning Övergripanden syfte/revisionsfråga är att granska och

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Granskning av kontroller i investeringsprocessen. Trosa kommun

Granskning av kontroller i investeringsprocessen. Trosa kommun Revisionsrapport Granskning av kontroller i investeringsprocessen Matti Leskelä Februari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Vårt uppdrag 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte 2 2.3 Metod 2 3

Läs mer

Granskning av förmånsbilar

Granskning av förmånsbilar Granskning av förmånsbilar Rapport nr 2/2017 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 7:2-2017 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER... 3 2. BAKGRUND... 4 2.1. REVISIONSFRÅGOR...

Läs mer

Årlig granskning av Patientnämnden - Etiska nämnden Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Årlig granskning av Patientnämnden - Etiska nämnden Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Årlig granskning av Patientnämnden - Etiska nämnden 2015 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2016-04-08 16REV20 2(7) Sammanfattning Granskningen visar att Patientnämnden - Etiska nämnden har arbetat

Läs mer

Personal- och kompetensförsörjning

Personal- och kompetensförsörjning Revisionsrapport Personal- och kompetensförsörjning September 2013 Smedjebackens kommun Annika Smedman Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund och revisionskriterier 2 1.2 Uppdrag

Läs mer

Granskning av landstingsstyrelsens ekonomiska styrning och kontroll

Granskning av landstingsstyrelsens ekonomiska styrning och kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Anders Färnstrand Auktoriserad revisor Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av landstingsstyrelsens ekonomiska styrning och kontroll Norrbottens läns landsting

Läs mer

Övergripande granskning av AB Ronneby Industrifastigheter 2011

Övergripande granskning av AB Ronneby Industrifastigheter 2011 Revisionsrapport Övergripande granskning av AB Ronneby 2011 KPMG AB Kristian Gunnarsson Innehåll 1. Bakgrund, syfte och avgränsning 1 2. Iakttagelser och kommentarer 2 1. Bakgrund, syfte och avgränsning

Läs mer

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar

Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Revisionsrapport Granskning av hur väl stödet av ekonomitjänster fungerar Söderhamns kommun Rolf Hammar David Boman December 13 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1. Revisionsfråga...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av anställdas bisysslor

Revisionsrapport Granskning av anställdas bisysslor www.pwc.se Malin Liljeblad November 2013 Revisionsrapport Granskning av anställdas bisysslor Söderhamns Kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1.

Läs mer

Landstinget i Kalmar Län

Landstinget i Kalmar Län Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Landstinget Kalmar Län Landstinget i Kalmar Län Granskning av bisysslor Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund och syfte...3

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Generella IT-kontroller uppföljning av granskning genomförd 2012

Generella IT-kontroller uppföljning av granskning genomförd 2012 LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2016-11-14 Johan Magnusson Rev/16020 Generella IT-kontroller uppföljning av granskning genomförd 2012 Rapport 12-16 Generella IT-kontroller - uppföljning Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Uppföljning av granskning av användning av bemanningsföretag i Närsjukvården

Uppföljning av granskning av användning av bemanningsföretag i Närsjukvården Revisionsrapport Uppföljning av granskning av användning av bemanningsföretag i Närsjukvården Landstinget Halland Februari 2009 Anita Andersson Margareta Bertin Christel Eriksson certifierad kommunal revisor

Läs mer

Landstingets revisorer

Landstingets revisorer 1 (5) Datum Vår beteckning Ekonomistaben 2016-05-31 LK/160509 Handläggare och telefon Ert datum Er beteckning Veronica Hedlund Lundgren, 054-61 41 38 2016-02-18 Rev/15019 Landstingets revisorer Svar på

Läs mer

Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015

Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015 Åtgärdsarbetet en presentation av första delen 8 april 2015 Resultatet av fas 1 - det här berättar vi idag Bakgrund historien Uppgiften Vad nulägesanalysen visar Slutsatser Ekonomisk beräkning utifrån

Läs mer

Uppföljande granskning av upphandlingar inom fastighetsområdet

Uppföljande granskning av upphandlingar inom fastighetsområdet Uppföljande granskning av upphandlingar inom fastighetsområdet Rapport nr 29/2014 Mars 2015 Susanne Hellqvist, revisor, revisionskontoret Diarienummer: REV 64:2-2014 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS...

Läs mer

REVISORERNA. Bilaga till revisionsberättelse

REVISORERNA. Bilaga till revisionsberättelse REVISORERNA Redogörelse för revisionen år 2004 Innehåll Sid. 1. Redogörelse för revisionen år 2004 1 1.1 Inledning 1 1.2 Granskningsinriktning 1 2. Årlig verksamhetsgranskning 1 2.1 Ekonomistyrning och

Läs mer

Revisionsrapport. Operationslokaler. Landstinget Gävleborg. David Boman Leif Karlsson

Revisionsrapport. Operationslokaler. Landstinget Gävleborg. David Boman Leif Karlsson Revisionsrapport Operationslokaler Landstinget Gävleborg David Boman Leif Karlsson September 2013 Operationslokaler Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund och syfte... 1 1.2 Revisionsfråga...

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Revisionsrapport Bemanningsplanering Landstinget Gävleborg

Revisionsrapport Bemanningsplanering Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Bemanningsplanering Mars 2013 Landstinget Gävleborg Annika Smedman Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund, revisionskriterier och uppdrag 2 1.2 Uppdrag och Revisionsfråga

Läs mer

Månadsbokslut Landstinget Blekinge september 2015 1

Månadsbokslut Landstinget Blekinge september 2015 1 Månadsbokslut Landstinget Blekinge september 2015 1 Landstinget Blekinge Christer Rosenquist 2015-10-19 Dnr 2015/00756 Landstingsstyrelsen Månadsbokslut september 2015 Sammanfattning Ackumulerat resultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Rätt intäkter - uppföljning

Rätt intäkter - uppföljning Revisionskontoret AM/KS Rev/16007 Rätt intäkter - uppföljning Rapport 2-16 Rätt intäkter uppföljning Bakgrund Landstingets revisorer har ansvar för att genomföra årlig granskning av landstingets samtliga

Läs mer

Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26

Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26 Patientbemötande i vården Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-01-26 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Anders Larsson, certifierad kommunal revisor Eva Andlert, certifierad kommunal

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013

Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013 Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013 Rapport nr 05/2013 Juni 2013 Eva Moe, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 1.1.

Läs mer

Revisionsrapport Söderhamns kommun

Revisionsrapport Söderhamns kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs

HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING. Version: 1.3. Ansvarig: Björn Ahlnäs HANDLINGSPLAN FÖR UTBILDNING AV LÄKARSTUDERANDE OCH LÄKARE I JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Version: 1.3 Ansvarig: Björn Ahlnäs läkarstuderande och läkare i Jämtlands läns landsting 2 (20) ÄNDRINGSFÖRTECKNING

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv www.pwc.se Revisionsrapport Carl-Gustaf Folkeson Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Granskning av sjukresor

Granskning av sjukresor Granskning av sjukresor Rapport nr 21/2012 februari 2013 Jonas Hansson, Revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Granskningens resultat... 3 2 Inledning... 5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av kontroll

Granskning av kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av kontroll av legitimation vid anställning och inhyrning av personal Tobias Bjöörn, Certifierad kommunal revisor Hanna Franck Larsson November 2016 Innehåll SAMMANFATTNING...

Läs mer

Styrning av behörigheter

Styrning av behörigheter Revisionsrapport Styrning av behörigheter i journalsystem Landstinget i Östergötland Janne Swenson Kerem Kocaer Jens Ryning Eva Andlert, cert. kommunal revisor Styrning av behörigheter i journalsystem

Läs mer

Remisser i vården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Remisser i vården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Remisser i vården Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2014-03-19 13REV40 2(11) Sammanfattning Landstingets revisorer har under 2010 granskat landstingets hantering av remisser. Syftet med denna uppföljande

Läs mer

Granskning av verksamheten i Lönesamverkan

Granskning av verksamheten i Lönesamverkan Revisionsrapport* Granskning av verksamheten i Lönesamverkan HUL 18 februari 2008 Eva Gustafsson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Bakgrund, revisionsfråga och metod...3 2 Sammanfattning av den

Läs mer

Skånevård Kryh Förvaltningsledningen

Skånevård Kryh Förvaltningsledningen Skånevård Kryh Förvaltningsledningen Monica Nivard HR-controller 046-770858 monica.nivard@skane.se Datum 2016-08-26 1 (5) Inhyrning av personal Åtgärder som vidtas och planeras att vidtas för att minska

Läs mer

Revisionsrapport. Bisysslor. Lekebergs kommun. Fredrik Alm Cert. kommunal revisor 27 april 2012

Revisionsrapport. Bisysslor. Lekebergs kommun. Fredrik Alm Cert. kommunal revisor 27 april 2012 Revisionsrapport Bisysslor Lekebergs kommun Fredrik Alm Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Inledning 2 Revisionsfråga 2 Revisionsmetod 2 Avgränsning 3 Allmänt om bisyssla 3 Förtroendeskadliga

Läs mer

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun

Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...

Läs mer

Journalföring. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Journalföring. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Journalföring Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2014-09-03 14REV50 2(10) Sammanfattning Landstingets revisorer granskade området senast under 2011. Granskningen visade bland annat att de förekom

Läs mer

Socialnämnden. Granskning av verksamhetsberättelse Halmstads kommun. Revisionsrapport. www.pwc.se

Socialnämnden. Granskning av verksamhetsberättelse Halmstads kommun. Revisionsrapport. www.pwc.se www.pwc.se Revisionsrapport Rebecca Andersson Revisionskonsult Carl-Magnus Stenson Cert. kommunal revisor Socialnämnden Granskning av verksamhetsberättelse Halmstads kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Folktandvårdens intäkter -uppföljning

Folktandvårdens intäkter -uppföljning Revisionskontoret AM/KS Rev/16014 Folktandvårdens intäkter -uppföljning Rapport 9-16 Folktandvårdens intäkter uppföljning Bakgrund Landstingets revisorer har ansvar för att genomföra årlig granskning av

Läs mer

Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Tandvårdsnämnden 2015

Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Tandvårdsnämnden 2015 Revisionsrapport Övergripande granskning av intern kontroll Tandvårdsnämnden 2015 Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer