Handlingsplan för att minska behovet av hyrläkare

Transkript

1 Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef Ärendenr HSN 2016/ Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 26 maj (1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för att minska behovet av hyrläkare Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna handlingsplanen för att minska behovet av hyrläkare. Sammanfattning Den 20 april gav hälso- och sjukvårdsnämnden förvaltningen i uppdrag att till nämnden i juni återredovisa en plan med åtgärder för att minska behovet av hyrläkare. Flera åtgärder och aktiviteter för att minska det sammantagna behovet av hyrpersonal oavsett yrkeskategori pågår och pågick redan innan detta uppdrag. Förmågan att hålla i och hålla ut i de aktiviteter som pågår är en framgångsfaktor. På övergripande nivå har hälso- och sjukvårdsdirektören och sjukvårdschefen beslutat att nyttjandet av hyrsjuksköterskor ska minska. Aktiviteterna för att minska dagens behov av hyrläkare är flera och behöver ske samtidigt. Det handlar om att behålla befintlig personal, rekrytera ny personal såväl som att befintlig personal används på bästa sätt. Aktiviteterna är dessutom olika beroende på tidshorisont som exempel kan nämnas annonsering (kort sikt) och utbildning av AT-läkare (lång sikt). Exempel på aktiviteter som pågår i förvaltningen är internt utvecklingsarbete, ledarskaps- och chefsfrågor samt samverkan med andra huvudmän. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator-hsn@gotland.se Webbplats Org nr

2 Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef Ärendenr HSN 2016/295 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 1 juni (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för att minska behovet av hyrläkare Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna handlingsplanen för att minska behovet av hyrläkare Bakgrund Den 20 april gav hälso- och sjukvårdsnämnden förvaltningen i uppdrag att till nämnden i juni återredovisa en plan med åtgärder för att minska behovet av hyrläkare. Flera åtgärder och aktiviteter för att minska det sammantagna behovet av hyrpersonal oavsett yrkeskategori pågår och pågick redan innan detta uppdrag. Förmågan att hålla i och hålla ut i de aktiviteter som pågår är en framgångsfaktor. På övergripande nivå har hälso- och sjukvårdsdirektören och sjukvårdschefen beslutat att nyttjandet av hyrsjuksköterskor ska minska. Inga nya avrop får göras och alla lagda beställningar ska avbokas. Akutmottagningen, nattbemanning, psykiatri samt barn- och ungdomsavdelningen omfattas av beslutet först från och med 1 september. Denna redovisning är en sammanställning av förvaltningens arbete för att minska behov av hyrläkare. Texten utgår därför endast från denna yrkeskategori även om aktiviteterna i vissa fall är desamma för andra yrkeskategorier. Bakgrund och motiv Sedan länge har primärvården svårt att fullt bemanna läkartjänster, nationellt sägs det att det saknas cirka 1400 specialister i allmänmedicin. På senare tid ses denna situation även inom andra specialiteter. Det har blivit allt mer vanligt att bemanningsföretagen har svårt att leverera läkare med rätt kompetens och då inte enbart inom primärvården. Samtidigt ses en nationell subspecialisering som gör situationen än mer sårbar. I Gotlands fall förstärks detta av litenheten som gör att skillnaden mellan full bemanning och avsaknad av bemanning i många fall kan handla om enstaka personer. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator-hsn@gotland.se Webbplats Org nr

3 Ärendenr HSN 2016/295 2 (5) Förvaltningens uppdrag gavs mot bakgrund av rådande ekonomiska situation, att bemanna med hyrläkare är mycket kostnadsdrivande, men att minska antalet hyrläkare är viktigt även av andra skäl då det ökar kontinuitet, patientsäkerhet samt trygghet för såväl patienterna som medarbetarna. Aktiviteter för att minska antalet hyrläkare Aktiviteterna för att minska dagens behov är flera och behöver ske samtidigt. Det handlar om att behålla befintlig personal, rekrytera ny personal såväl som att befintlig personal används på bästa sätt. Aktiviteterna är dessutom olika beroende på tidshorisont som exempel kan nämnas annonsering (kort sikt) och utbildning av AT-läkare (lång sikt). Nedan listas olika aktiviteter som pågår inom förvaltningen. Vikten av att behålla anställda läkare Att förvaltningen kontinuerligt arbetar med aktiviteter för att säkra att de läkare som är anställda väljer att fortsätta arbeta inom förvaltningen är en framgångsfaktor. Detta är dock i detta sammanhang mer att beteckna som ett arbete för att inte öka behovet av hyrläkare, vilket inte svarar mot uppdraget att minska behovet och beskrivs därför inte närmare. Grunden för en långsiktigt god bemanning är att medarbetarna stannar kvar i verksamheten. Ledarskap och chefskap Ett nära och engagerat ledarskap är en nyckelfråga. För att ge bättre förutsättningar för detta inom primärvården (egen regi) ändras chefsstrukturen. I den nya strukturen skapas tydliga resultatenheter, vilket ska ge en tydligare koppling mellan verksamhetens mål och uppföljningar. Den nya strukturen ska också förbättra förutsättningarna för organisering av resurseffektiva lösningar. Exempelvis kommer vårdcentralerna Visby Norr och Wisby Söder i den nya strukturen att ha en gemensam chef och flera stödfunktioner kommer att kunna samordnas. Denna förändring är nyligen genomförd inom primärvården. För att ge extra kraft i det nödvändiga utvecklingsarbetet av vården har tre medarbetare från förvaltningsledningen tillfälligt fått nya arbetsuppgifter direkt i sjukvårdsledningen. Dessa tre arbetar med vårdutvecklingsuppdrag ungefär motsvarande tid som en heltidstjänst. Att rekrytera nya läkare Rekrytering är en annan av förvaltningens huvudstrategier. Annonseringen sker på flera sätt och genom olika kanaler. Exempel på annonsering som gjorts/pågår är inom ortopedi: Annons för att rekrytera

4 Ärendenr HSN 2016/295 3 (5) bakjourskompetenta specialister har varit införda på hemsidan för Svensk Ortopedisk förening och i Ortopediskt Magasin (Svensk Ortopedisk förenings medlemstidning). Annons för publicering på Regionens nät, Läkartidningen och Dagens medicin håller på att förberedas (annonsering preliminärt i juni samt v 35). Liknande upplägg finns inom andra specialiteter. Erfarenheten visar dock att parallella spår behövs, annonser ger inte alltid sökande som till exempel varit fallet inom rehabilitering och allmänmedicin. Personliga kontakter är ofta tidsödande, men har stor betydelse vid rekrytering. För att locka fler sökande prövas även kombinationstjänster till exempel samtidig tjänstgöring inom det nystartade mobila äldresjukvårdsteamet och annan verksamhet. Ett annat exempel är inom allmänmedicin där del av tjänster avser handledning av ST-läkare. En upphandling har gjorts för att ge förutsättningar för att kunna rekrytera läkare från andra länder. Inom psykiatrin finns goda erfarenheter av detta, då främst från Polen. Det är dock i sammanhanget viktigt att betona att det är många överväganden som ska beaktas då det i praktiken innebär ett långsiktigt åtagande avseende exempelvis möjlighet att tillhandahålla handledning, språkhjälp och stöd för att integrera personen i samhället. Alla delar måste fungera för att personen ska vilja stanna kvar. I och med det ökade antalet asylsökande ökar möjligheten att tillvarata deras kompetens inom hälso- och sjukvården. Det som beskrivits ovan gäller rekrytering utifrån. Erfarenheterna visar att långsiktig rekrytering i form av utbildning av AT-läkare och ST-läkare är centralt. Målsättningen är att de som utbildas ska välja att stanna kvar i förvaltningen. Detta gäller AT och ST tjänster generellt som tillsätts med hänsyn till förvaltningens behov av läkare inom olika specialiteter. För att beräkna behovet av specialist och ST behövs produktions- och kapacitetsplanering. Detta arbete kommer att successivt att start under hösten För att genomföra utbildningssatsningarna behövs resurser i form av handledningstid avsättas. Erfarenhet från annat håll visar att detta i förlängningen gör att läkarna trivs och väljer att stanna kvar. Nya arbetssätt är framtagna som innebär att en läkare handleder flera underläkare. Från och med år 2017 kommer fler AT-läkarblock att tillsättas, 16 i stället för 10 stycken. För att skapa bästa förutsättningar för en bra utbildning/handledning under AT-tiden, kommer det att vara intag 4 ggr/år i stället för 2 ggr/år Som exempel på detta kan också nämnas den av hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade satsningen i form av en utbildningsenhet inom primärvården som

5 Ärendenr HSN 2016/295 4 (5) inrättas på Visby Norr. Strukturen för utbildningsenheten är byggd på handledarteam, med en enhet på Visby Norr som nav, men där hela primärvården omfattas så att hela primärvården gynnas. Detta bedöms vara en mycket viktig insats för att rekrytera och behålla personal inom primärvården på Gotland Använda anställda läkare på bästa sätt Arbetet med att omfördela arbetsuppgifter enligt principerna RAK och LEON är i detta en nyckelfråga, som blir allt viktigare när det råder brist på flera av de yrkesgrupper som utgör basen i hälso- och sjukvårdens verksamheter. Arbetet med RAK pågår inom flera av hälso- och sjukvårdens verksamheter. Ur perspektivet: handlingsplan för att minska behov av hyrläkare pågår flera direkta och indirekta aktiviteter. Direkta så som att sjuksköterskor utför vissa arbetsuppgifter som läkare tidigare gjorde. På fyslab har till exempel BMA (biomedicinsk analytiker) kompetens för att tolka ultraljudsundersökningar av hjärtat i stället för att läkare utför tolkningen. Dessvärre är det en sårbar verksamhet med få personer med rätt kompetens. Upplärning och rekrytering av ny BMA pågår. På reumamottagningen utför sjuksköterska idag mer av det som tidigare gjordes av läkare. Inom primärvården genomförs en tidsstudie av läkarnas administration. Även inom obstetrik finns exempel där barnmorska numera utför medicinska aborter som tidigare gjordes av läkare. ehälsa/it-stöd, en fungerande IT- teknik som underlättar vid alltmer omfattande registreringskrav men också som ett sätt att erbjuda nya behandlingsformer lyfts som en annan viktig strategi. Införandet av behandlingsinsatser via nätet är ett aktuellt exempel. Samverkan med andra huvudmän För att minska behovet av hyrläkare pågår även diskussioner med andra landsting om möjlighet till att teckna avtal om att få köpa bemanningstjänst i form av specialister. Samarbete skulle även kunna hittas för bakjouruppdrag på Gotland. Nationellt har SKL initierat dialogmöten och nätverk med syfte att minska behovet av hyrläkare, vilket företrädare från psykiatrin på Gotland deltar i. Internt utvecklingsarbete Inom psykiatrin är en målsättning att arbeta med produktions- och kapacitetsplanering för att kunna beräkna behovet av specialistläkare och STläkare. Målet är att det ska vara infört 2017.

6 Ärendenr HSN 2016/295 5 (5) Med fler AT-läkare, enligt ovan, utreds möjligheten att bilda en underläkarenhet med en chef. Underläkarna kommer då att bli stärkta i sin roll och med alla underläkare samlade inom en enhet kan också bemanningen på olika avdelningar bli så jämn och bra som möjligt. En blankett har tagits fram som ska fyllas i då det inte finns något annat sätt att bemanna verksamheterna än med hyrläkare. Blanketten lämnas för beslut i samband med en gemensam dialog i hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledningsgrupp och beslutas av hälso- och sjukvårdsdirektören. Syftet med detta möte är att gemensamt identifiera andra behov som kan underlätta situationen i kärnverksamheten och på så sätt successivt minska behovet av hyrläkare. Uppföljning och resultat Ovan beskrivna arbetssätt har kommit olika långt i genomförandet. Målet är att bli oberoende av hyrläkare även om det sannolikt även i framtiden kommer att finnas behov av hyrläkare enstaka veckor. Vid mer sporadiskt behov kommer kostnaden att kunna rymmas inom ordinarie personalbudget och inte påverka kontinuitet negativt som dagens situation. Uppföljning kommer att ske månadsvis avseende kostnader för inhyrda läkare. Det bedöms som det mest tillförlitliga uppföljningssättet och kräver ingen extra administration. Målet är att kostnaderna successivt sjunker och att förvaltningen i princip är oberoende av hyrläkare innan 2018 års utgång. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör