Föreläsningens utgångspunkter

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Föreläsningens utgångspunkter"

Ellinor Andersson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Varför är läs- och skrivutveckling alla lärares angelägenhet? Föreläsare: Barbro Westlund Department of Language Education Föreläsningens utgångspunkter Lärandet sker inom lärarna, inte av dem. Reflektion kan vara en katalysator för förändring och professionell utveckling. Fokuserade samtal om vad, när och hur - att lära av varandra. Språkinriktad undervisning innebär att arbeta med språkutvecklat tänkande i alla skolämnen. Att samtidigt värna om språklig identitet. Vad gör skillnad i lärares och elevers lärande? Förhållandet mellan framgångskriterier och en lärande attityd: en sådan attityd är utmärkande för ett lärsamhälle, där man är beredd att tänka nytt och ta tag i det som är avgörande för att uppnå förändringar i form av framgångar: när skolan genom effektiv undervisning lyckas kompensera för olika förutsättningar och skillnader i hembakgrund (Westlund, 2013, s. 17). Jag är ingen läslärare. Mitt uppdrag är att ge dem ämneskunskap. Hur man läser och skriver är svensklärarens ansvar. (Anonymt lärarcitat) oavsett var i utbildningssystemet en lärare arbetar eller i vilket ämne, ska läraren stödja sina elevers språkutveckling, som är en förutsättning för att eleverna ska kunna ta till sig och skapa ny kunskap (Skolverket, 2012). Många lärare kan känna sig förolämpade! men att t ex läsa och skriva som en historiker är inte samma sak som att skriva som en naturvetare! (Olika literacy; disciplinary literacy) Att uppmärksamma att författaren vill få oss att förstå eller tänka på ett visst sätt finns inte i matematiken - och är inte heller syftet! (Critical literacy) Elever med olika bakgrund och förutsättningar(sociokulturellt eller lingvistiskt) Tänkandet förlöper i språket (Vygotskij, 1999). - Hur ger vi alla elever möjligheter att visa hur de tänker? - Hur får elever ett metaspråk om sin läs- och skrivförmåga? - Vilket gemensamt metaspråk använder vi själva? 1

2 Olika syn på kunskap - epistemologi Vad är kunskap? (Vad är läsförståelse?) Hur skapas kunskap? (Uppkommer läsförståelse enbart i texten, i läsarens huvud, eller i en position mitt emellan?) Hur kan kunskap utvecklas? (Hur kan läsförståelse stödjas/bedömas?) Metaspråkets betydelse som tankestöttor! Betydelsen av ett gemensamt metaspråk! engagerad lärandetid flerstämmigt klassrum formativa verktyg artefakter interaktivt lärande kognitiva strategier vägledd diskussionsteknik metaspråk metakognition interaktion/transaktion text kollaborativt lärande kooperativt lärande ökat elevansvar motivation proximala utvecklingszonen närläsning inferenser/eftertänksam läsning förståelsestrategier kritiskt tänkande diskurs Språkutvecklande arbetssätt olika skolämnen olika åldrar Resonemang om text: innehåll (vad) och form (hur) ämnesspråk och resonemangsspråk närläsning som metod att träna inferensmedvetenhet grafiska tankemodeller- varför det? Skolframgång - olika förutsättningar! vardagsspråk resonemangsspråk ämnesspråk Att ha ett språk att uttrycka sina tankar på resonemang i Lgr11: 645 gånger! Ämnesspråk och resonemangsspråk Ord får olika betydelse i olika kontexter axel : I biologi: (kroppsdel) I fysik: (hjulaxel) I matematik: y- och x-axel I svenskämnet, som metafor): Hon behövde en trygg axel att luta sig mot. träsk : som biotop eller i litterär bemärkelse: Han försökte komma upp ur träsket för att starta ett nytt liv. Ett annat skäl för är Min hypotes utgår från följande antaganden För mig verkar det som Här tycker jag att det framgår att författaren vill att jag ska lära mig och sammansvetsa(d) eliminera urskilja förena(d) De två fordonen förflyttar sig med samma hastighet. Båda bilarna kör olika fort. 2

Strategidiagram (Westlund, 2015) Komponenter som samverkar vid läsförståelse (Westlund, 2009; 2013) Före, under och efter läsningen: strategier för förståelse - resonemangsspråk (RAND Reading Study

3 Strategidiagram (Westlund, 2015) Komponenter som samverkar vid läsförståelse (Westlund, 2009; 2013) Före, under och efter läsningen: strategier för förståelse - resonemangsspråk (RAND Reading Study Group, 2002) För länge sen, i fattigdomens dagar, Den historiska bilderboken Rose Blanche Roberto Innocenti Jämför romansviten Utvandrarna av Wilhelm Moberg - Vilken tid? - Villkor? Pojken i ghettot i Warshawa 22 juli kvinnor och barn förs med våld ut ur ett skyddsrum. (Stroop-rapporten) 3

4 Olika textgenrer att uppmärksamma hur texter är uppbyggda samspel eller kontrast mellan skriven text och bilder (multimodalitet) Huvudbudskap och underliggande teman Vem berättar och hur text i texten intertextualitet Historiskt, kulturellt och socialt sammanhang. Utgångspunkter i läsundervisningen (Cain & Oakhill, 2012) Närläsning av en text kräver inte bara att lära sig olika kunskap utan också att veta hur en text är uppbyggd. Textens innehåll är i fokus! - vad författaren säger och hur användning av metakognitiva strategier analytiskt tänkande. Att arbeta ämnesövergripande Fåglar Fakta Legender, myter, sagor eller ordspråk Strategier: jämföra och kontrastera, sammanfatta Egna funderingar Strategier för förståelse Duvan korpen Strutsen strategier metakognition ämneskunskap/begreppsutveckling att reflektera över strategier som använts motivation bakgrundskunskap Jag kan, jag vill, jag vågar! I ett gott klassrumsklimat vågar eleven göra misstag och lära sig av dem. I ett dåligt klassrumsklimat lär sig elever att undvika situationer där de riskerar att misslyckas. Helplessness has its roots in low efficacy. When children have little or no confidence in their abilities, they come to believe success in school, and at activities like reading, is not possible för them (Guthrie & Wigfeld, 2005, s. 196). Framgångskriterier för alla elever (Hill & Crevola, 1996;1999) Engagerad lärandetid höga förväntningar Lärares kunskapsuppfattningar och förståelse Fokuserad undervisning 4

5 Grafiska tankemodeller ger verktyg att metodiskt organisera sina tankar så att de leder till slutsatser möjliggör kommunikation och argumentation Kontrasteringsläsning (Venn-diagram) Jag själv Huvudpersonen i boken Läsförståelse är en form av organisation Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Betydelsen av ett kollegialt lärande ( 3 str- ): str-uktur (regelbunden fortbildning, tid för reflektion och erfarenhetsutbyte) str-ategier (planering, tillvägagångssätt, verktyg) str-ingens (tydlighet, precision, logik) 5

Relevanta dokument

Vad vet vi nu? Aktiv läskraft (ALK) - vad innebär det? Föreläsningens innehåll

Vad vet vi nu? Aktiv läskraft (ALK) - vad innebär det? Föreläsningens innehåll Aktiv läskraft (ALK) - vad innebär det? Föreläsningens innehåll Föreläsare: Barbro Westlund Halmstad 160405 Barbro.westlund@isd.su.se Department of Language Education om alla pedagogers ansvar att stödja