Språkutvecklande förhållningssätt - ett varv till J 9/

Transkript

1 Språkutvecklande förhållningssätt - ett varv till J 9/

2 Vad innebär egentligen språkutvecklande undervisning? När samt varför kan sådan undervisning sägas vara framgångsrik?

3 E" första svar Möjlighet till lärande i kontext Tillfällen till interaktion Läraren ger språklig stöttning 1. Undervisning som motiverar 2. Elever som bjuds in och blir delaktiga 1. Organisation och design av undervisning 2. Interaktiv stöttning i klassrum (Gibbons, 2012; Hajer & Meestringa, 2015; Schmidt, 2018)

4 Ett andra svar Eleverna får möta språk och skri6språk i sammanhang där ämnesinnehållet görs begripligt och används i deras egen kommunika:on, Innebär språkanvändning där elever blir delak:ga och där språkets formella aspekter successivt integreras Tar sin utgångspunkt i det en elev kan just nu.

5 Vikten av sammanhang Nå förståelse för ord, begrepp Nå förståelse för texters innehåll Nå ämneskunskaper Se sig själva och andra Läs- och skrivförmågor i samspel och i sammanhang där individanpassning möjliggörs

6 Idag 9/10 Identitetsskapandets kraft och utgångspunkt Skönlitteraturens potential Flerspråkighetens resurser Det reflekterande och kritiska textarbetet som det nya språkutvecklande

7 Utbildning handlar om a/ skapa mening och förstå sin omvärld

8 Menings- och identitetsskapande i relation till utbildning Upplevelsen, den kunskap som erövras och viljan att läsa mer och tala med andra om det, allt detta blir integrerat med dig som unik person.

9 Teoretiska perspektiv Lingvis6ska perspek6v Kogni6va psykologiska perspek6v Sociala och kulturella perspek0v (sociokulturella perspek0v) Sociologiska perspek0v Catarina Schmidt

10 Uttryck för läsupplevelser som berör När man läser ser man hur andra har det, man ser vad som kan hända (Amal 10 år) Man hur andra har det, hur gatubarn har det, hur facga har det, hur rika har det (Amal 11 år) Alex Dogboy, Såld, Fallen flicka, Eldens hemlighet. När det händer något i mötet med fiktionen När kunskap om andras livsvillkor integreras med Amal som person.

11 Läsning och skrivande som socialisering Identitet Representation

12 Elevers olika ryggsäckar Elevers bakgrund Elevers textbaserade erfarenheter Vanor, det ett barn har erfarenhet av och det som är möjligt och inte möjligt, skapar ett socialt och kulturellt kapital Thompson, 2002) 12

13 Nä, jag gillar inte böcker, men jag kan läsa perfekt Mitt rum är som Harrys. För titta här har han ugglan och här är har sin säng. Hassan, 9 år När eb ord gör så ab man inte förstår det andra, då är det inte kul ab läsa. Som när det står same Och så vet man inte vad det är. Då vill man inte läsa boken. Hassan, 10 år Tror du han hade föräldrar på riktigt? Hassan, 11 år catarina.schmidt@hlk.hj.se 13

14 Sociala medier online Datorspel Websidor Tidningar Böcker hemma Böcker genom bibliotek mal osniska venska OFTA NEJ JA NEJ NEJ OFTA assan rabiska venska lin venska SÄLLAN OFTA NEJ SÄLLAN NEJ NEJ Skolans kompensatoriska uppdrag OFTA NEJ SÄLLAN OFTA JA NEJ nton venska NEJ OFTA OFTA OFTA JA NEJ

15 ELEVERS LÄSLOGG Böcker dialogisk högläsning i klass Reflektioner Filmer Spel Minnen Reflektioner 1. LÄRARENS REFLEKTIONER: Vilka berättelser återkommer? Vilka karaktärer återkommer? Vilka intertextuella möjligheter framkommer? 2. Designa undervisning från Lgr 11.

16 LÄSKULTUR Anette Ewalds (2007) visar i sin doktorsavhandling, när det gäller läskulturer i årskurs 4 och 5, att aktiviteter som kvantitativ läsning, tyst läsning, individuellt arbete och skrivande av bokrecensioner dominerar, en slags färdighetsdiskurs. Tid ägnades åt dessa aktiviteter, i stället för att eleverna fick tid att diskutera det lästa tillsammans med läraren och med varandra. Den ovan beskrivna läskulturen i svenskämnet står i stark kontrast till det som läsforskarna Richard Allington och Peter Johnston (2001) menar utmärker god läskultur i årskurs 4: eleverna förväntas ta alltmer ansvar för sitt lärande, lära av varandra, och omväxlande inta rollen som lärare och elev under lärarens vägledning. Det finns höga, men rimliga förväntningar på alla elever. (Westlund, 2016, s. 82)

17 Att representera sig själv En språklig handling Görs utifrån de resurser som varje elev bär med sig Kräver att elevers resurser välkomnas, erkänns och dras nytta av i undervisningen när så går. (Schmidt, 2018)

18 Meningsskapande Unikt för varje människa (elev) Men: elevers ak9va deltagande av vikt Men: blicken på varje elev av vikt Men: lyhördheten inför varje elev av vikt När elever investerar av sin egen iden%tet (visar sin personlighet, vem de är och vill vara, vad de tänker och vill) då skapar de mening och använder språk på säa som engagerar och mo9verar dem.

19 Li#eraturen, li#eraturen! Litteraturen handlar om oss och om vår existens Lika viktigt för barn och unga som för vuxna

20 Den direkta upplevelsen Hugger tag Drabbar Är omedelbar Skapar ett utrymme för fortsatt reflektion

21 Som barns lek Vi rör oss hit och dit Upptäcker Har ännu inte en klar bild Mellanrum ATT VARA UTANFÖR OCH KLIVA IN När jag ser framsidan Nu när jag vet vad boken handlar om ATT RÖRA SIG BORTOM Nu vet jag mer om detta och nu vill jag lära mig mer om Jag ska skriva en ny berättelse om samma person ATT OBJEKTIVERA Den påminner om en annan bok jag läst Jag har varit med om något liknande själv ATT VARA I OCH RÖRA SIG Jag tror att det här kommer hända Det måste vara så att ATT STIGA UR Om jag hade mött en Jag har också varit på Så tycker inte jag Upplevelse som möjliggör att vi kliver in i berättelsen/verket/texten och möta dess innehåll. (Langer, 2011; Schmidt & Jönsson, 2017)

22 Om detta talar man endast med kaniner (Anna Höglund)

23 I have a dream Min dröm Vår dröm I have a dream! MarBn Luther King Jr. Jämföra de två texterna Jämföra med en ny text/tvprogram, nyhetshändelse etc. I relabon Bll mänskliga rädgheter

24 Modaliteter i interaktion men alltid utifrån ett INNEHÅLL Från skriven text till Podcasts (ljud- eller videofil) Fotografi och text Från skriven text till filmatisering Från teater kring Snövit till deckartema om Snövit Från statyer i närområdet till berättelser om dem

25 Från en uttrycksform till en annan Nå förståelse för ett innehåll, orden och begreppen och successivt nå fördjupad förståelse genom att uttrycka sin kunskap, sina känslor, sina åsikter i en ny uttrycksform.

26 Med en syn på elever som tolkande berä4ande gestaltande deltagande Foto: Catarina Schmidt (Schmidt, 2017a)

27 Ämnesinnehåll som görs begripligt och används för aktiv språkanvändning och textproduktion där kritiskt tänkande införlivas

28 Kritisk textgranskning Varifrån kommer texten? Vem eller vilka är avsändare? Vem kan man vara? Vem kan man inte vara? Hur vet vi det? Kan vi förändra texten? Vill vi det och varför? (Schmidt, 2017b)

29 Undervisningens utrymme Beskriva och berätta Analysera och förändra texter Relatera till egna erfarenheter Relatera till villkor T för mångfald Ta andras perspektiv ny tillgång av texter

30 Ämnesinnehåll som görs begripligt och används för aktiv språkanvändning och textproduktion där kritisk textgranskning införlivas

31 Går det för långsamt från fas 1 till 4? Skriva egen text Bygga upp kunskap Fas 4 Fas 1 Fas 3 Fas 2 Skriva text ihop Studera modelltexter

32 Eller för fort? Skriva egen text Bygga upp kunskap Fas 4 Fas 1 Fas 3 Fas 2 Skriva text ihop Studera modelltexter

33 Ämnesinnehåll som görs begripligt och används för ak7v språkanvändning och textproduk7on där kri7skt tänkande införlivas

34 Majoritetsspråk svenska Svenska som förstaspråk Ord och identitet svenska Talspråk svenska Fonologisk medvetenhet svenska Skriftspråk svenska Nästa språk engelska

35 Majoritetsspråk svenska Arabiska som förstaspråk Ord och identitet arabiska Talspråk arabiska och svenska Fonologisk medvetenhet arabiska Skriftspråk svenska Nästa språk engelska Behärskar svenska på olika nivåer Behärskar sic förstaspråk på olika nivåer

36 Med utgångspunkt i förstaspråket Med goda kunskaper i sitt förstaspråk blir det lättare för ALLA elever och också flerspråkiga elever att lära såväl svenska som andra skolämnen.

37 Från språk till språk Lyssna på lärares högläsning på sitt förstaspråk och på svenska Skapa och författa berättelser på sitt förstaspråk och på svenska och vice versa Från språk till språk Från uttrycksform till uttrycksform (estetiska, multimodala, digitala) Att vandra mellan språk (när så behövs) för att utveckla ämneskunskap er och språk.

38 Organisation av undervisning och repertoarer för lärares och elevers tal (lärande) i två klassrum: Lag & Rätt / Information, massmedia & reklam BÖRJAN Helklassundervisning Lärarens tal dominerar (instruktion och föreläsning) Viss dialog bara några av studenterna deltar Slutna frågor eller frågor av praktisk art Film används som monolog Hur packas ämnesinnehåll upp? Hur görs eleverna delak^ga? MITTENFAS Eget arbete visst samarbete mellan elever Lag & Rätt En till en interaktion: lärares interaktion med individuella studenter - Lag & Rätt Individuellt sökande av information på säkra sidor cut and paste Lag & Rätt Arbete i par. Undersöka fall på Reklamombudsmannens hemsida : Information, massmedia & reklam Dialog i termer av rätt eller fel gällande missledande annonsering Information, massmedia & reklam SLUT Lämna in egna webbsidor Lag & Rätt Litet summativt test Information, massmedia & reklam (Schmidt & Skoog, 2017, 2018)

39 Frågor till undervisningens praktik Hur drar vi slutsatser från den tryckta boken i jämförelse med webbsidan eller de källor vi hittar via sökfunktioner? En källa i taget och succesivt jämföra och dra slutsatser? Hur samtala om spörsmål/dilemman som uppkommer och stanna kvar kring dem? Så att tänkande kring och eventuella förändringar/justeringar möjliggörs...

40 Ämnesinnehåll som görs begripligt och används för aktiv språkanvändning och textproduktion där kritiskt tänkande införlivas

41 Reflekterande och kritisk läsning Funktionell läsning Upplevelsebaserad läsning L Ä S F Ö R S T Å E L S E Schmidt, 2018

42 Lycka till med ert viktiga arbete!

43 Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever. Effektiv undervising i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur. Cummins, J (2001). Negotiating Identities: Education for Empowerment in a Diverse Society. Los Angeles: California Association for Bilingual Education. Gibbons, P. (2012). Stärk språket, stärk lärandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Hajer, M. & Meestringa, T. (2015). Språkinriktad undervisning. Andra upplagan. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Janks, H. (2010). Literacy and Power. London: Routledge. Langer, J. (1995). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos. Schmidt, C. (2018). Ethnographic research on children s literacy practices: children s literacy experiences and possibilities for representation. Ethnography and Education, DOI: / Schmidt, C. (2017a). Meningsskapande undervisning. I Läsa och skriva i alla ämnen F-3. Läslyftet. Stockholm: Skolverket. Schmidt, C. (2017b). Kritiskt tänkande, makt och genus. I Kritiskt textarbete F-6. Läslyftet. Stockholm: Skolverket. Schmidt, C. (2016). Läsa, skriva och förstå texter. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Reviderad Stockholm: Skolverket. Thomson, Pat (2002). Schooling the Rustbelt Kids. Making the Difference in ChangingTimes. CrowsNest, NSW: Allen & Unwin. Westlund, B. (2016). Att läsa och förstå. Läsförståelse av vad och för vad? I Skolverket. Kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.