Läsa och skriva i alla ämnen sammanhang för lärande. Vekesnöre Y

Transkript

1 Läsa och skriva i alla ämnen sammanhang för lärande Vekesnöre Y

2 Idag 6/11 Förhållningssätt, medveten reflektion och kollegialt lärande professionalism Elevers textvärldar vad innebär det att läsa och skriva i vår tid? Vikten av språkutvecklande förhållningssätt Vikten av en helhetssyn på elevers läs- och skrivlärande Hur översätter vi Lgr11? Hur designar vi undervisning och varför?

3 Medveten reflektion, kollegialt lärande Tänka om och reflektera kring praktik för att utveckla praktik Dokumentera Genom teori se på praktik Genom praktik se på teori

4 Läsly&ets modell för kollegialt lärande (Timperleys modell för professionellt lärande (i svensk bearbetning av Minten 2013:28) Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det?

5 Viktig fråga om beprövad erfarenhet Beprövad erfarenhet är: erfarenhet som är beprövad. Ovanstående kräver distans och reflektion. Det kan ske genom egen distans och reflektion men framförallt genom medveten reflektion tillsammans med kollegor i samma profession.

6 En stark samarbetsdiskurs (Langelotz 2014) Studiecirkeln som modell Allas röster Ingen expert Handledarens roll: v Språkdidaktisk expert v Samtalsledare )

7 PROFESSIONELLA FÖRHÅLLNINGSSÄTT Baserat på forskning, beprövad erfarenhet och styrdokument Medveten reflektion Hur översätter vi Lgr11? Hur designar vi vår undervisning och varför?

8 Teoretiska perspektiv Lingvistiska perspektiv Kognitiva psykologiska perspektiv Sociala och kulturella perspektiv (sociokulturella perspektiv) Sociologiska perspektiv Catarina Schmidt

9 Elever som medborgare i en värld full av texter informa,on fakta budskap normer ideologier

10 Not neutral stuff (Street, 1993)

11 Barns och ungas textvärldar Digitala Multimodala Intertextuella Skönlitterära Populärkulturella Kommersiella Genus Flera medier (Medierådet, 2010, 2013, 2015; Schmidt, 2013, 2016)

12 Vikten av sammanhang Många texter, flera medier Mycket som konkurrerar om uppmärksamheten Nå förståelse för ord och begrepp, befästa dem och använda i egen kommunikation Nå förståelse för texters innehåll, dra slutsatser och nå ämneskunskaper Kunna granska och jämföra texter kritiskt

13 I G E N K Ä N N I N G Demokratisk medborgarfostran och värdegrundsarbete Samtidigt som eleverna läser och skriver och genom de sätt som de erbjuds att läsa och skriva på DELAKTIGHET Y T T R A N D E F R I H E T

14 Läsa och skriva i vår tid Meningsskapande Kodning Använda text Kritiskt granska (Luke & Freebody, 1999)

15 Vilka fler ord börjar på f som i fakir? Eller på s som i snor Eller på l som i löss 15

16 Finns det fler ord som slutar på ir? fakir bankir snofir kefir trufir lurir kurir Vad betyder orden? Finns ordet eller har du hittat på ett eget? Vad betyder ditt ord? Vem eller vilka bestämmer vilka ord som finns? Varför blir det röda vågor under? Vad heter fakir på ditt språk? 16

17 Vilka läsprofiler finns i klassen? Låt eleverna dokumentera/skriva nervilka texter de använder, läser och själva skapar, författar (läslogg, läsjournal) Vilka berättelseråterkommer, vilka karaktärer återkommer, vilka intertextuella möjligheter framkommer? Vilka kopplingar kan göras till undervisningens innehåll? (Schmidt, 2016)

18 Skolverket, 2016 (Westlund) skärmdump 23/1 2017

19 Automatiserad avkodning För att kunna läsa vad som står på raden Nödvändig grund för läsförståelse Följ eleverna i deras läsutveckling Stötta eleverna i deras läsutveckling Organisera för individuell och gemensam läsning

20 Textanvänd -ning Meningsskapande genom texter Kodning av texter Kri;sk textu<orskning (Luke & Freebody, 1999)

21 Vad innebär egentligen språkutvecklande undervisning? När samt varför kan sådan undervisning sägas vara framgångsrik?

22 Ett första svar Möjlighet 1ll lärande i kontext Tillfällen 1ll interak.on Läraren ger språklig stö5ning 1. Undervisning som motiverar 2. Elever som bjuds in och blir delaktiga 1. Organisation och design av undervisning 2. Interaktiv stöttning i klassrum (Gibbons, 2012; Hajer & Meestringa, 2015; Schmidt, 2018)

23 Ett andra svar Eleverna får möta språk och skri6språk i sammanhang där ämnesinnehållet görs begripligt och används i deras egen kommunika:on, Innebär språkanvändning där elever blir delak:ga och där språkets formella aspekter successivt integreras Tar sin utgångspunkt i det en elev kan just nu.

24 Går det för långsamt från fas 1 Dll 4? Skriva egen text Bygga upp kunskap Fas 4 Fas 1 Fas 3 Fas 2 Skriva text ihop Studera modelltexter

25 Eller för fort? Skriva egen text Bygga upp kunskap Fas 4 Fas 1 Fas 3 Fas 2 Skriva text ihop Studera modelltexter

26 KRISTENDOM dop bibeln kyrka monoteism bön Abraham Jesus ISLAM koranen moské haddj

27 Världens vatten årskurs 6 Lektion ett Lärarstyrd diskussion utifrån textbok Geografi. Frågeställningar utifrån kursplan geografi samt del 1 Lgr 11 via padlet (varför havet måste skyddas, om dricksvatten, var de stora haven och floderna heter och var de finns). Presenterar Pedagogisk plan vad, varför och hur (Lgr 11). Instruktion pararbete: ta reda på fakta om ett hav/en sjö eller en flod i världen. Textbok, internet Lektion två Samma instruklon igen. Boken, Atlas, Google, padlet och internet naturligtvis då, jag vill bara aq ni tänker på från vilka källor, har ni tagit uppgiren från Wikipedia så skriver ni det LoQar ut hav, sjö eller flod Elever arbetar två och två ska redovisa genom PowerPoint-presentaLon.

28 Lärarens instruktion (inledningsfas) Vad de har betytt för människor, varför är de här sjöarna viktiga för människor, vilka stora städer finns runt omkring och likadant med floderna, hur rinner floden, hur ser det ut med befolkning längs med den här floden (.) så att ni inte bara får med var den ligger, hur lång den är o.sv utan lite mer runt omkring.

29 Mellanfas flera lektioner Mellanfas flera lektioner Eleverna arbetar två och två Läraren går runt (visar ofta på textboken) Många försvinner från klassrummet. Slutfas Varje par redovisar för resten av klassen Resten av klassen lyssnar

30 START MELLANFAS AVSLUT HELKLASS LÄRARENS TAL DOMINERAR VISS DIALOG VISSA ELEVER SLUTNA FRÅGOR ELLER FRÅGOR AV PRAKTISK ART FILM SOM MONOLOG ELLER DIALOG INDIVIDUELLT ARBETE /ARBETE I GRUPP INTERAKTION LÄRARE + EN ELEV SÖKA FRITT ELLER MED STÖD ELLER TILLSAMMANS KOPIERA UTAN KÄLLKRITIK ELLER DRA SLUTSATSER OCH GRANSKA RÄTT OCH FEL ELLER PRÖVANDE, REFLEKTERANDE TVÄRGRUPPER INTERAKTION ELLER SUMMATIVT S P R Å K A N V Ä N D N I N G (Schmidt & Skoog, 2017)

31 Språket är vårt främsta redskap Använd innehållet i meningsfulla sammanhang och skapa möjligheter för att befästa ord och begrepp Använd innehållet och fördjupa det Visa på sammanhang Involvera eleverna, låter dem aktivt använda orden och begrepp Undervisningssammanhang som ärmöjliga att individanpassa

32 Mot förståelse för vattnets faser Vatten som stelnar och blir till fast form (is) som smälter och blir till flytande form och som värms upp och kondenseras. Hur förklara, hur visa, hur konkretisera? Från det konkreta till det abstrakta via ett alltmer ämnesspecifikt språk.

33 Källor Hur drar vi slutsatser från den tryckta boken i jämförelse med webbsidan eller de källor vi hittar via sökfunktioner? En källa i taget och succesivt jämföra och dra slutsatser.

34 Planering termin för termin Vilket ämnesinnehåll? Vilket texttyper kan vi undervisa om i relation till undervisningens innehåll? Hur kan samma innehåll utnyttjas för flera texttyper? Hur kan samma innehåll innebära multimodalt textskapande?

35 Ämnesövergripande undervisning Hur kan lärare samarbeta? Vilka texter skriver lärare och eleverna i ämnet svenska utifrån det som samtalas om och dras slutsatser från i samhällsorienterande och naturorienterande ämnen? På vilket sätt kan olika typer av texter liksom texter från olika medier komplettera varandra och stödja elevers lärande inom ett visst ämnesområde?

36 1. Hur närmar vi oss ett ämnesinnehåll? Vilken förförståelse finns? Vad ska och vill vi lära oss mer om? Vilken film eller bild kan vi samtala om som en brygga till nästa och nästa text? Vilka rubriker och bilder finns i texten? Ämnesspecifika begrepp/fenomen Vem eller vilka kan vi bjuda in? Vilka ämnen kan integreras/mötas? (Gibbons, 2006)

37 2. Hur samlas fakta och skapas kunskap? Tillsammans, i par, på egen hand? Sammanställa, dokumentera hur? Grafisk illustration, tankekarta, modeller Föra journal över iakttagelser Pröva hypotes dokumentera (Gibbons, 2006)

38 3. På vilket sätt struktureras innehållet? Tabeller, diagram Över- och underteman som hänger ihop Tankekarta som renskrivs och fylls på Wiki, bloggar Kortfilmer Lärande vägg med citat, bilder, texter som växer allteftersom Tillsammans, i par, på egen hand (Gibbons, 2006)

39 Du har inte läst en text förrän du pratat om den Sammanfatta Ställa frågor Klargöra Förutsäga Före, under och efter (Palinscar & Brown, 1984)

40 Men vi kan prata om och upptäcka litteratur på flera sätt Funktionellt, ändamålsenligt Förundran, engagemang, känslor Reflekterande och kritiskt

41 Läsa aktivt och förställa sig handlingen framåt ATT VARA UTANFÖR OCH KLIVA IN När jag ser framsidan Nu när jag vet vad boken handlar om ATT VARA I OCH RÖRA SIG Jag tror att det här kommer hända Det måste vara så att ATT RÖRA SIG BORTOM Nu vet jag mer om detta och nu vill jag lära mig mer om Jag ska skriva en ny berättelse om samma person ATT STIGA UR Om jag hade mött en Jag har också varit på Så tycker inte jag ATT OBJEKTIVERA Den påminner om en annan bok jag läst Jag har varit med om något liknande själv (Langer, 2011; Schmidt & Jönsson, 2017)

42 Röra sig genom texten på flera nivåer Vem eller vilka handlar berättelsen om? Vem är det som berättar? Vilken plats är vi på? Vad tror du? Vad tror du kommer hända?

43 Alex Katitzi Skorpan

44 Att ta till sig och använda strategier Upptäcka tillsammans Successivt integrera strategier Ge särskilda namn, använda viss symbol och visst namn för varje strategi MÅL: Läsa, förstå och kritiskt granska texter

45 Induktiva och deduktiva utgångspunkter Utgå från det eleven kan Ålder spelar roll Kunna använda för att förstå (tillämpa) Balans innehåll och form

46 INNEHÅLL När det ändrar sig, när det blir svårt En potatis kvar och en stenbumling i poolen Hungsnöd och bomber Flykt, val, liten båt och stort hav Räddning, eller? Främlingar, Här bor vi

47 SPRÅKANVÄNDNING Egna tankar utifrån bara bilderna bilderna utan skrift Vad är det att fly? Vad är det att rymma? Egen fortsättning vad tror du händer nu? Känner du någon som har fått fly med sin familj? Vad är deras berättelse? Har vi flyktingar i Sverige och varför? Snällpudlar, surpudeln och Ullis, Ludde och Katta Hem och platser kan man ha flera hem och flera platser som är viktiga? Familj och släkt vad är en familj, var bor din familj och din släkt? Intervjua någon som har flytt. Hur gör när man ångrar sig, har du ångrat dig någon gång?

48 FORM OCH STRUKTUR Jämföra ord på olika språk: semester, potatis, smågodis, soppatorsk Arbeta med adjektiv och synonymer: jobbigt, sorgligt, härligt, kanonbra Längsta ordet i berättelsen Alla ord på en bild Talstreck, dialog Kort vokalljud långt vokalljud

49 Om detta talar man endast med kaniner (Anna Höglund) Jag kom till världen en vårdag för tretton år sedan. Jag ångrade mig nästan genast.

50 Ibland tror folk att man överdriver. Som när jag var liten och inte ville gå på barnkalas. De tror att man larvar sig. De fattar inte allvaret, att det finns en gräns för vad man orkar med. Själv blev jag med tiden rätt bra på att säga nej.

51

52 Det var hemskt, men samtidigt skönt, att det fanns ett ord för det. Andra kaniner före mig hade känt samma sak och gett det ett ord. Det är nästan som ett slags gemenskap.

53 Egentligen gillar jag andra människor. Men jag behöver vara ensam för att inte tunnas ut, eller börja tycka likadant som den jag för tillfället befinner mig i samma rum som.

54 INNEHÅLL Att andra inte fattar allvaret: att det är svårt. Att det är lättare att säga nej, men att Kaninen drömmer om att våga. Hur det kan ändra sig helt plötsligt och så bli svårt igen. Att andra HAR varit med om samma MENINGSLÖSHET och hur det hjälper.

55 SPRÅKANVÄNDNING Egna tankar utifrån bara bilderna välj en bild och skriv en text (kanske en viss genre) Dina tankar om Kaninens situation och dina bästa råd till Kaninen. Vad vår vi veta om Kaninens familj? Beskriv relationen mellan Kaninen och hens morfar.

56 FORM OCH STRUKTUR Ord och begrepp: Vilka ord och begrepp används för att uttrycka känslor och sårbarhet i den här berättelsen? Jämför den här berättelsen med någon annan berättelse om människors strävan efter en större gemenskap: Stilistiska skillnader Innehållsliga skillnader På vilket sätt samspelar skrift och bild med varandra i den här texten? Välj en sida och gör en analys som presenteras visuellt med inspelad röst och skriven text genom något digitalt hjälpmedel.

57 Läsa, förstå och kri1skt granska texter Vekesnöre Y

58 Kritiskt granska texter? Utforska, ställa frågor Alla texter Alla frågor Ytterst en fråga om demokrati (Bergöö & Jönsson, 2012; Schmidt, 2016)

59 Vem bestämmer i berättelsen? Regissören har bestämt!

60 KRITISK TEXTGRANSKNING Att kunna granska och källkritiskt bedöma information är nödvändigt för att på ett säkert sätt kunna använda internet för kunskapsinhämtning. I och med digitaliseringen har antalet informationskällor vuxit, liksom behovet av att snabbt kunna utläsa vad som är konspirationsteorier och vad som kan anses vara legitima källor. DEMOKRATIUTREDNINGEN 2015

61 Digital kompetens i en digitaliserad värld Nya skrivningar i Lgr 11 (2018): kunna använda digitala redskap och teknologi och förstå grunden för kodning. Kunna kritiskt granska och ta ansvar för sitt digitala användande källkritisk förmåga. Barn i Sverige exponeras för och tar del av sociala medier från mycket tidig ålder (Medierådet, 2015, 2017). Användandet av sociala medier ger möjligheter till olika åsikter och till desinformation.

62 Kritiskt textgranskning Varifrån kommer texten? Vem eller vilka är avsändare? Vem kan man vara? Vem kan man inte vara? Hur vet vi det? Kan vi förändra texten? Vill vi det och varför?

63 Gå på besök hos andra

64 Kort kjol (Wahldén)

65 Kritiskt tänkande med fötterna i värdegrunden.. TILLGÅNG DOMINANS MÅNGFALD DESIGN & FÖRÄNDRING (Janks, 2010) Alla människors lika värde Förståelse för andra människor Ingen ska utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion ( ) (Lgr11 s. 7)

66 Med litteraturens hjälp (Nussbaum, 2010) Se den andre Se sig själv Se varandra Ge sammanhang åt fenomen Omvärldskunskap Se likheter mellan människor Se skillnader mellan människor

67 Funktionellt, ändamålsenligt Förundran, engagemang, känslor Reflekterande och kritiskt

68 Vem har hittat på gosupermodel? En tjej som heter Admin. Admin! (Elin, Martina, Maria, Amanda, nio år)

69 Amal, 11 år ifrågasätter VIP Om du vill bli en rik;g medlem då måste du betala med rik;ga pengar bara för a> kunna spela vissa spel, och ibland kan du inte göra vissa saker utan VIP och då får de folk a> betala. Först spelar du gra;s och du blir beroende och du utvecklar e> begär a> du bara måste göra det och på det sä>et tjänar de pengar bara för a> du måste betala för VIP. Och då började bli trö> på hela grejen.

70 Att bli en sån som läser: identitetsskapande socialisering Vi ser oss själva genom berättelser, vi ställer frågor om oss själva och andra. Barn och unga behöver läsande förebilder.

71 Vi blir aldrig helt färdiga och det är som det skall vara Läslyftet är en process. Lycka till med ert viktiga arbete nu, i morgon och framöver! Säg nej, vila, ta ett steg till och arbeta framåt.

72 Referenslista Bergöö, K. & Jönsson, K. (2012). Glädjen i att förstå. Språk- och textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur. Cummins, J (2001). Negotiating Identities: Education for Empowerment in a Diverse Society. Los Angeles: California Association for Bilingual Education. Cummins, J. (2000). Andraspråksundervisning för skolframgång. I Kerstin Nauclér, red: Symposium Ett andraspråksperspektiv på lärande, s Stockholm: HLS förlag. Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Janks, H. (2010). Litearcy and power. New York: Routledge Langer, J. (1995). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos. Laursen, H, red. (2015). Litteracitet och språklig mångfald. Lund: Studentlitteratur. Lindberg, I. (2005). Språka samman. Om samtal och samarbete i språkundervisningen. Stockholm: Natur och Kultur. Luke, A. & Freebody, P. (1999). Further notes on the Four Resources model. Reading Online. Molloy, Gunilla (2007). När pojkar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur. Nussbaum, Martha (2010). Not for profit. Why democracy needs the humanities. Princetown: Princetown University Press. Palinscar Sullivan, A. & Brown, L. A. (1984). Reciprocal Teaching of Comprhension Fostering and Comprehension Monitoring Activities. Cognition and Instruction 1 (2), s Ricoeur, P. ( 1992). Oneself as another. Chicago: University of Chicago Press. Skolinspektionen (2011). Skolornas arbete med demokrati och värdegrund, Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. Spelo (2015). Tjejspel. Street, Brian (1993). Cross-Cultural Approaches to Literacy. Cambridge: Cambridge University Press. Wedin, Å. (2010). Att läsa och skriva på sitt andraspråk. I Nigel Musk & Åsa Wedin, red: Flerspråkighet, Identitet och lärande, s Lund: Studentlitteratur.