Kvalitetsredovisning. för. Förskolan Bullerbyn

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för Förskolan Bullerbyn Ht Vt

2 Innehållsförteckning Förskolechefens analys och bedömning av måluppfyllelse 3 Övergripande information...4 Underlag och rutiner för kvalitetsarbete.5 Åtgärder från kvalitetsredovisningen 09/10 6 Förutsättningar...7 Arbetet i verksamheten...8 Mellangården Mål, syfte och metoder 8 Resultat och analys..8 Måluppfyllelse och åtgärder 8 Norrgården Mål, syfte och metoder 9 Resultat och analys..9 Måluppfyllelse och åtgärder 9 Sörgården Mål, syfte och metoder..10 Resultat och analys 10 Måluppfyllelse och åtgärder..10 Åtgärder och förbättring inför kommande läsår 11 2

3 Förskolechefens analys och bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelse: Delvis Analys: Arbetsprocessen i arbetslagen har varit god. Alla har arbetat medvetet med att väcka barnens nyfikenhet för matematik under året. Den lärande miljön har varit ett område vi återkommit till vid olika diskussioner. Här har det blivit en större medvetenhet bland personalen. Der har blivit ett större fokus på att lärande ska ske utifrån barnens behov och intresse. I denna medvetenhet har den lärande miljön blivit en metod för att nå en högre måluppfyllelse. Samtliga avdelningar och även övriga verksamheter i mitt ansvarsområde har haft matematik som ett prioriterat mål under året. Det har lett till pedagogiska diskussioner med fokus på detta område. Det har också lett till att lärdomar och goda exempel har spridits i verksamheten. Barns delaktighet har tidigare år varit ett prioriterat mål och lever fortfarande kvar. Detta märks i pedagogiska diskussioner. Det finns en medvetenhet och personalen ser möjligheter för att låta barnen ha inflytande i verksamheten och för beslut som rör dem själva. Barnen ges rika tillfällen att vara med och planera genom att komma med förslag på olika aktiviteter samt delta i utvärderingar. Personalen är mer närvarande och lyhörda. De observerar barnen mer för att upptäcka barnens intresse och behov. Det finns fortfarande mycket att utveckla kring dokumentation av verksamheten för att synliggöra vårt systematiska kvalitetsarbete, se resultat av arbetet och framför allt analysera dessa för att kunna göra rätt insatser framåt. Detta är en process som tar tid och som man hela tiden kräver uppföljning. Inledande samtal om dokumentation startades i lärgrupp. Det fanns ett behov av att hitta ett sätt att dokumentera verksamheten. Vi har tagit fram en dokumentationsmall som är kopplad till Lpfö 98. Den ska börja användas under hösten. Dokumentationen ska ske kring det prioriterade målet för att synligöra resultat som visar om vi är på rätt väg och vilka fortsatta insatser som ska göras. Det har tidigare funnits samarbetsproblem i arbetslag på förskolan. Vi har fortlöpande haft diskussioner om värdegrunden i förskolans läroplan. Dessa diskussioner har förts vid Apt, lärgruppsarbete och enskilda samtal med personal. Detta har resulterat i att vi har fått ett bra samarbete och ett trivsamt klimat på Bullerbyn. Det har den senare delen av terminen haft en positiv inverkan på resultatet med prioriterat mål. Att personalen är trygga med varandra och att det finns ett klimat där alla respekteras och det är tillåtet att prova nya idéer. Det har också lett till att man utnyttjar varandras kompetenser och ger varandra utrymme för detta. Att arbetslaget fungerar är en förutsättning för att barnen ska känna sig trygga. Personal har ingått i den kommunövergripande lärgrupp för tidig upptäckt barns psykiska hälsa. De har delgivit övrig personal och vi har diskutera olika frågor vid Apt. Vi har gått igenom och börjat använda oss av flödesschema för att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd och för att göra rätt insatser så tidigt som möjligt. Varje arbetslag gör en genomgång av barngruppen en gång i månaden för att upptäcka om man behöver göra några extra insatser för något barn. En större medvetenhet hos personalen har lett till att vi diskuterar mer kring barn i behov och om barn som behöver utmaningar och barn som är tysta. 3

4 All personal har deltagit i Processutbildning med inriktning på förskola,hem och föräldrasamverkan. Det har lett till diskussioner kring de olika delarna i innehållet. Resultatet av de diskussionerna har lett till en ändrad syn på barn och föräldrar. Det har påverkat förhållningssättet mot barn och föräldrar positivt. Det har initierat arbetet lärgruppsarbete kring dokumentation. Arbetet med att revidera likabehandlingsplanen har inte påbörjats. Det har funnits ett stort behov av att diskutera värdegrund och vision. Vid de tillfällen vi har haft möjlighet har detta stått i fokus. Värdegrunden utgör grunden i likabehandlingsplanen och arbetet med den skapar förutsättningar för att förbättra likabehandlingsplanen. Revidering av likabehandlingsplanen skjuts upp till ht-11, vt-12 En god arbetsprocess, strukturen (lokaler, personaltäthet, personalens utbildning etc.) har haft en positiv inverkan på resultatet och ökad måluppfyllelse på hela förskolan. Det som påverkat resultatet negativt har varit: Flera personalbyte, samarbetsproblem i arbetslagen, de ökade kraven som följer med den nya läroplanen kring t.ex. dokumentation utgöt ytterligare arbetsuppgifter för personalen som gör att planeringstiden upplevs knapp. Förskolechefen saknar goda förutsättningar att hålla sig väl förtrogen med det dagliga arbetet p.g.a. mycket administrativa uppgifter och geografiskt spridda verksamheter. Övergripande information Förskolan Bullerbyn är belägen i Mariannelund. Den är integrerad i Furulundsskolans lokaler med en separat gård endast för förskolan. Lokalerna är fördelade på två våningar varav två av avdelningarna finns på bottenvåningen (Sörgården och Norrgården) och en avdelning på övervåningen (Mellangården). Barnantalet på hela förskolan var 44 barn under hösten som utökades till 46 under vårterminen. All personal har deltagit i en processutbildning med inriktning på förskola, hem och föräldrasamverkan. Anledningen till utbildningen är revideringen av Lpfö 98. Två av personalen har ingått i en kommunövergripande lärgrupp i Barns psykiska hälsa som även kommer att fortsätta under höstterminen. Under 2010 och 2011 har hela förskoleområdet valt att prioritera matematik som en del i målet Utveckling och lärande. Linda Carlsson är förskolechef och Marianne Gard pedagogisk ledare. Tillsamman med arbetslagen arbetar vi för att utveckla verksamheten efter Lpfö 98 och utgår från varje barns förutsättningar, behov och utvecklingsnivå. Det observationsmaterial (Bok up) som tidigare använts för att se behovet av stöd och insatser har tagits bort och kommer att ersättas med TRAS tidig registrering av språkutveckling. Det kommer att bli ett gemensamt observationsmaterial för kommunens samtliga förskolor och är ett resultat av ett kommunövergripande samarbete. All personal kommer utbildas för att kunna arbeta med det materialet. 4

5 Barngrupp med asylsökande barn Under vårterminen startade förskolan upp en grupp med asylsökande barn. Gruppen har bestått av 7 barn med två personal. Verksamheten har bedrivits i Mellangårdens lokaler under eftermiddagarna mellan För att ge plats åt den nya gruppen har Mellangården samarbetat med Norrgården under eftermiddagarna och vistats i deras lokaler. Personalen har skapat tillfällen för naturliga möten med de övriga barnen på förskolan genom att äta mellanmål på Norrgården och vara ute på gården tillsammans med alla barn på förskolan. När höstterminen börjar ska barnen integreras i barngrupperna på de olika avdelningarna på Bullerbyn. Underlag och rutiner för kvalitetsarbete Ansvarig för framtagandet av kvalitetsredovisningen är personalen tillsammans med förskolechef. Upprättandet av mål, dokumentation, uppföljning och urvärdering ligger till grund för kvalitetsredovisningens resultat och åtgärder för förbättring. Samtliga förskolor inom området arbetar med en fördjupning i Lpfö 98. Genom diskussioner i lärgrupper strävar vi efter att få en ökad medvetenhet om målen, hitta ett gemensamt förhållningssätt samt en bättre samsyn både inom arbetslagen och i området som i förlängningen leder till en förbättring av förskolornas kvalitet. Vi för kontinuerligt samtal och diskussioner kring forskning främst genom litteratur och artiklar för att skapa de bästa förutsättningarna för barns utveckling och lärande. Utöver vårt gemensamma prioriterade mål från Lpfö 98 enas varje arbetslag om ytterligare prioriterade mål beroende på barngruppens behov samt diskuterar och skriver ner metoder och ansvarsfördelning m.m för att nå målen. Arbetslagen gör fortlöpande dokumentation i arbetet med barnen i förhållande till prioriterat mål. Representanter från förskolorna ingår i en lärgrupp kring dokumentation. Föräldrarna delges våra prioriterade mål i föräldramöten samt i en skriftlig redovisning av våra mål och metoder. Genom daglig kontakt med föräldrarna får vi en nära relation och kan fortlöpande diskutera verksamheten och barnens utveckling. Personalen utvärderar vecko- och terminsvis för att se hur långt man kommit i förhållande till sina uppsatta mål och vilka resultat man kan avläsa. Vid utvecklingssamtalen utgår vi från barnets utveckling i förhållande till verksamhetens mål och uppdrag samt föräldrarnas syn på arbete och resultat. Arbetslagen har valt att inte ha fler prioriterade mål utan att fokusera på matematiken. Varje arbetslag har diskuterat fram metoder och ansvarfördelning för bästa möjliga resultat. Föräldrarna har fått ta del av verksamhetens mål i föräldramöten och skriftliga utskick. Föräldrasamarbetet har fungerat bra och i utvecklingssamtalen har det framkommit att föräldrarna är nöjda med verksamheten samt att de ser resultat av vårt prioriterade mål hemma. En sammanställd utvärdering för höstterminen 2010 vårterminen 2011 gjordes vid vårterminens slut 2011 då målet utvärderades samt resultat, analys och åtgärder för utveckling utarbetades. 5

6 Åtgärder för kvalitetsredovisningen 09/10 En fördjupning i läroplanen. Genom diskussioner i lärgrupper går vi igenom vad de olika målen står för, vad de innebär och hur vi realiserar dem i verksamheten. Processutbildning för all personal i samband med den reviderade läroplanen. En revidering av likabehandlingsplanen där varje enskild enhets verksamhet tas i beaktande. Implementering av den ny skollagen. Lärgrupper i dokumentation med representanter från varje förskoleenhet. En fortsatt utveckling av vårt prioriterade mål matematik. Involvera barn och föräldrar i utvärderingen. Matematik har varit prioriterat ett prioriterat mål under de senaste två åren. Genom att lyfta fram matematiken och låta den stå i fokus blir medvetenheten större för de naturliga tillfällen till matematik som vardagen erbjuder. Genom lek har barnens nyfikenhet och intresse väckts. Vi har inlett ett arbete med att fördjupa oss i läroplanen. Under våren 2011 har all personal deltagit i lärgrupper kring läroplanen. Vi har ägnat dessa tillfällen åt att diskutera normer och värden. Den första delen i läroplanen. En lärgruppkring dokumentation har startats upp. Personalen har börjat att ha med barnen vid vissa utvärderingstillfälle. Detta har skett muntligt i samling efter olika aktiviteter. Att ta med föräldrarna i utvärderingen kommer vara en åtgärd som vi får ta med till nästa kvalitetsarbete. Revidering av läroplanen har inte påbörjats. 6

7 Förutsättningar Mellangården Barngruppen har bestått av 11 barn (5-åringar) varav 6 pojkar och 5 flickor. I gruppen finns 2 barn med annat modersmål. Arbetslaget har bestått av 1,5 tjänst varav 100 % förskollärare och 50 % barnskötare. Vi har arbetat med gruppen sedan augusti Gruppen har behövt mycket struktur och hjälp med att hitta former för sin verksamhet och i sina lekar. Norrgården Barngruppen har bestått av 18 barn (3-4-åringar) varav 11 flickor och 7 pojkar. Arbetslaget har bestått av 2,5 tjänst varav 100 % förskollärare och 150 % barnskötare, fördelat på två. Barnen har hittat varandra under höstterminen. De är inte beroende av en kompis utan alla kan leka med alla. Sörgården Under höstterminen har avdelningen bestått av 14 barn (1-2-åringar) med en helt jämn könsfördelning. Arbetslaget bestod då av 2,8 tjänst fördelat på 200 % förskollärare och 0,8 barnskötare. Terminen startade med 7 inskolningar och en ny personal. Personalens insats handlade i början om att få barnen att känna sig välkomna och trygga men också att arbeta ihop sig i arbetslaget. Mycket tid ägnades åt att bara vara med barnen och i slutet av oktober kändes både barngruppen och arbetslaget tryggt. Under terminen fick avdelningen ta emot ytterligare 3 barn, två dagar i veckan då en av dagbarnvårdarna var sjukskriven. En extra personal sattes in för att täcka upp behovet dessa dagar. Under våren har gruppen utökats med 1 flicka. Terminens sista veckor har ytterligare 2 barn tillkommit. Vi har haft en omsättning på personal som har påverkat arbetet med barnen. En förskollärare slutade i början på mars och ersattes av en ny som bytte till en annan tjänst efter bara två veckor. En ny förskollärare kom och arbetade fram till sommaren. Vid årsskiftet fick en barnskötare på Norrgården dela sin tjänst mellan vår avdelning och Norrgården. Dessa faktorer påverkade tryggheten i barngruppen och det blev rörigare att vara 4 personer istället för 3 på heltid. De minsta, nyinskolade barnen kan varken gå eller äta själva och tar väldigt mycket tid från de andra barnen. 7

8 Arbetet i verksamheten Mellangården Mål: Utveckling och lärande - matematik Syfte: Att väcka nyfikenhet och intresse för matematiska dilemman. Metod: Vi arbetar för att matematiken ska vara en naturlig del i vardagen och gå hand i hand med språket. Vi har skapat olika miljöer i rummet där siffror, matteproblem, språkmaterial, spel och pussel, olika former, mätinstrument och litteratur för att bli ett naturligt val i den fria leken. Vi använder språkliga/matematiska begrepp i olika vardagssituationer, utevistelsen, fritt skapande, styrda samlingar och i spontana samtal. Vi har använt oss av en liten panda som vi döpt till Matte. Den har varje barn fått ta med sig hem under ett par dagar. Tillsammans med föräldrar eller syskon har de skrivit ner vad som hänt dessa dagar i en liten bok samt fått en matematik-/språkuppgift i form av att skriva sitt namn, räkna antalet bokstäver i sitt namn och skriva antalet. Detta har sen fortsatt med nya uppgifter inom matematiken såsom att mäta sin längd och skriva ner siffrorna i boken. Vi har använt färgade makaroner i burkar, en burk för varje månad och en stor med årtalet för att konkret visa tidsbegreppen: månad, vecka, dag, årstid och år. Under gymnastikpassen har vi haft stationer med olika övningar. Stationerna har varit försedda med olika antal prickar. Vi har använt oss av en tärning som barnen kastat för att sen försöka koppla ihop antalet prickar med rätt station. Resultat: Vi upplevde att intresset inte var så stort för matematik från början. Men det förändrades under vårterminen. Barnen började ställa matematiska frågor, sorteringsmaterialet blev intressantare. De började upptäcka de olika formerna och använde mätglasen. Intresset för den språkliga delen har varit större. Barnen har strävat efter att kunna skriva sitt namn, benämna bokstäver och bilda ord. Flera barn kan nu även skriva sitt efternamn. Barnen har haft mer frågor kring ord och bokstäver än siffror och dess betydelse. Analys: Det är viktigt att det prioriterade målet får ta tid att utvecklas i samarbete med barnen. Den här barngruppen har inte visat något större intresse för matematiska dilemman även om material och introduktion funnits. Det har varit lättare att göra dem nyfikna i skogen eller under gymnastikpassen. Vi har försökt att använda alla möjliga spontana situationer. Mot slutet av vårterminen kom barnen med fler frågor och funderingar som vi tog tillvara. Måluppfyllelse: Delvis Åtgärder: Vi måste hitta fler vägar att stimulera och göra barnen nyfikna på matematik. Aktivitetslådan är ett roligt inslag som barnen har uppskattat och den bör utvecklas och då med fler matematikuppgifter. Naturen och närmiljön är en annan väg att skapa nyfikenhet. Att experimentera inom naturvetenskap, teknik, fysik och kemi har visat sig fascinera gruppen. Detta bör starta mycket tidigare. 8

9 Forts. Arbetet i verksamheten Norrgården Mål: Utveckling och lärande- Matematik Syfte: Att väcka barnens nyfikenhet och intresse för matematik Metod: Under höstterminen har alla barn erbjudits att vara dukvärd. Värden har då räknat alla barn vid varje bord för att se hur många tallrikar, glas och bestick som behövs. Sen räknar barnet ihop alla barnen vid de tre borden och tar fram rätt siffra och sätter den på kylskåpet. När barnen spelar t.ex memory, jämför de högarna av kort med varandra och räknar ut hur många par de har fått ihop. I samlingen får barnen räkna hur många som är där. Sen tar de sitt namn som ligger på golvet och sätter fast det på ett löv på väggen. När alla fått sätta dit sina namn räknar vi hur många som saknas. När barnen bygger med klossar hjälper vi barnen att utveckla sina idéer och hitta nya lösningar. Under vårterminen har barnen jobbat med olika byggprojekt, både enskilt och i grupp. De har byggt med pappersrullar, mjölk- och äggkartonger som sen har blivit en utställning. Resultat: Barnen har börjat räkna vandra spontant i samlingarna och vid matbordet. Barnen frågar oss vuxna när de ska gå hem och tillsammans räknar vi hur många timmar det är kvar och barnen jämför timmarna sen timmarna med varandra. De benämner olika lägesbeskrivningar såsom att de sitter mittemot eller bredvid varandra. När vi går på led vet de att de ska gå bakom varandra och säger till om någon går utanför ledet. Under dukningen säger en pojke att det inte är bra att ta för många glas på en gång eftersom det blir för tungt. En flicka som skulle gå in i dockrummet fick frågan hur många barn som var därinne. Flickan svarade då att de är tre nu. De vet hur många som får vara där och upptäcker själva när de är för många. Två flickor och en pojke leker i dockrummet när en av flickorna föreslår att de ska göra en jättelång bil. De sätter ihop två bord och lägger en filt över. Flickan säger sen att hennes bil hemma är jättelång och blå och att de har en röd och en svart bil också. Hon har visat att hon förstår begreppet lång, känner igen färgerna och har dessutom på ett enkelt sätt konstruerat en bil. En pojke leker med de stora klossarna medan en annan pojke sitter bredvid och bygger ett eget torn. Den förstnämnde pojken sätter små gubbar på kompisens torn vilket resulterar i att det rasar. Pojken bygger upp sitt torn igen och ber sin kompis att inte vara på tornet. Pojken som rev tornet undrar vad som är under. Han lägger en kloss från en korg till en annan och säger att han byggt en bro. Han bygger kanter och tak på bron vilket resulterar i att bron rasar. Han kommer då på att det är bättre att bygga upp bron på golvet istället. Analys: Eftersom vi haft matematik som ett prioriterat mål under en längre tid känner vi oss tryggare och har lättare för att se matematiken i olika situationer under dagen. Vi är nära barnen och hör hur de tänker och resonerar. Måluppfyllelse: Delvis 9

10 Forts. Arbetet i verksamheten Åtgärder: Vi fortsätter som vi har gjort och försöker se nya möjligheter med målet och med barngruppen. Sörgården Mål: Utveckling och lärande- Matematik Syfte: Att varje barn: - Utvecklar sin förståelse för rum och form - Utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar - Utvecklar, undersöker och använder matematiska begrepp Metod: För att utveckla barnens förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen, tal och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum sker mycket i de dagliga samtalen med barnen. Genom att ha fasta rutiner får barnen möjlighet att orientera sig i tid och rum och vet att en viss aktivitet följer på en annan. Vi har fasta bordsplaceringar och pratar om hur många som sitter vid bordet, antal glas, bestick, tallrikar m.m. Vid på- och avklädningssituationerna pratar om vad vi gör och i vilken ordning. Vi har valt att fokusera på antalet 1 och 2 och arbetar med räknesånger och ramsor. På väggar och fönster har vi satt upp bilder med antal kopplade till siffrorna. Vi har fokuserat på grundformerna trekant, fyrkant och rund där vi arbetar med formhinken, formbänken, pussel, knappsortering och bilder på väggarna med olika former. Under våren har vi först arbetat med formen rund och sedan formen fyrkant som vi bedömde vara de två enklaste. När det gäller rumsuppfattning, samhörighet och sortering har vi tagit kort på olika leksaker och satt upp dem där sakerna förvaras. På det sättet stimuleras barnens förmåga at upptäcka samhörighet. Resultat: Vi har sett många konkreta exempel på att vi har nått resultat inom det prioriterade målet. Här följer några exempel på det: Vid mellanmålet delar en personal upp ett plommon i fyra lika delar för alla fyra barnen vid bordet vill ha en bit. Innan barnen får varsin bit delar personalen dom i två bitar och delar ut dom. En flicka (3 år) får först och hon säger: - Titta två kyck! Kompisen bredvid (2,3 år) får nu också sina bitar och får frågan hur många hon fick. Flickan svarar: - En! Varvid den första flickan utbrister: Nähä, två kycken! (Hon har lärt sig känna igen antalet 2) Vid ett blöjbyte visar en personal de två flickorna deras olika blöjor och säger vems det är. Hon håller upp den ena blöjan och frågar vems det är. Den är min svarar den ena flicka, alldeles rätt! Förskolläraren vill veta om även den andra flickan känner igen sin blöja och håller upp den tillsammans med en lånad. Flickan tar rätt blöja! (Båda flickorna kan se skillnaden på 2 olika mönster). När kuddrummet ska städas ber en personal en flicka att lämna dockorna i dockrummet. Hon tar hela famnen full med dockor och säger: - Titta, massor med dockor! (Hon har lärt sig skillnaden på en och många). Vid städningen blir en flicka (1,6 år) ombedd att plocka upp djuren från golvet. Personalen visar korgen som djuren ska läggas i. När hon är klar vill hon plocka upp fler djur. Hon hittar 10

11 två djur till och hon går runt i rummet tills hon hittar korgen igen. Hon tittar på den vuxna och säger: - Där! och lägger ner djuren i korgen. (klassificering och rumsuppfattning) Analys: Resultatet för arbetet med antal och sortering tycker vi är bra och beror kanske på att vi har plockat ut det enkla såsom antal 1 och 2 och jobbat mycket med det. Former är svårare för de små barnen att förstå men arbetet med formen rund under våren bedömer vi som lyckat då många barn känner igen formen och kan ordet för den. Det fanns en röd tråd med matematik under andra halvan av terminen när vi verkligen kunde fokusera på det. Vi känner oss trygga och nöjda. Vi har lärt oss att reflektera och visa för varandra när vi upptäcker barnens framsteg i matematik. Måluppfyllelse: Delvis Åtgärder: Bland de små barnen som saknar språket kan det vara svårt att hitta rätt nivå. Till nästa termin vill vi fokusera mer och under längre tid på en sak. Vi behöver utveckla den pedagogiska dokumentationen. Åtgärder för förbättring inför Använda dokumentationsmallen och på så sätt få igång det systematiska kvalitetsarbetet i varje arbetslag. Fortsatt arbete med fördjupning av den reviderade läroplanen. Följa upp arbetet med värdegrunden. Revidera Likabehandlingsplanen. Linda Carlsson Förskolechef 11