Kvalitetsredovisning Vallskoga förskola,tierps Kommun. Inledning. Kvalitetsredovisning för verksamhetsåret HT-09 till VT-10.

Transkript

1 Dokumentnamn 1(6) Datum Diarienummer Adress Kvalitetsredovisning Vallskoga förskola,tierps Kommun Inledning Kvalitetsredovisning för verksamhetsåret HT-09 till VT-10. Fakta om Vallskoga förskola Förskolan är belägen i ett naturskönt villaområde i den norra delen av Tierps köping med närhet till skogen. Vi inriktar oss på ett natur och miljövänligt arbetssätt. Det finns två avdelningar. Kråkan har 17 barn i åldern 1-3 år. Skatan har 22 barn i åldern 3-6 år. På förskolan arbetar 1 kökspersonal, 5 förskollärare och 2 barnskötare. Förskolan Vallskoga Handläggare Sara Elmesiöö E-post: Sara.Elmesioo@utb.tierp.se

2 2(6) Underlag för kvalitetsredovisning Läroplanen( Lpfö-98.) Skolplanen, arbetsplan, planeringar. Utvärdering och planering 2ggr/år. Pedagogiska diskussioner i arbetslagen och vid AP träffar. Utvecklingssamtal med föräldrar 1ggr/termin Föräldramöte Barnintervjuer Unikum har smygstartat igång Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning I vår förra kvalitetsredovisning funderade vi på att ändra frukost tiden för att minska barnantalet till frukost och på så vis minska arbetsbelastningen. Under vårterminen - 10 hade vi utvecklat våra idéer och vi vågade prova att ändra frukost tiden ifrån kl till Investeringen av ljudabsorberade bord, för att sänka ljudnivån och förbättra arbetsmiljön, sköts upp till augusti Förutsättningar Lokalerna är relativt små och innehåller många genomgångsrum.,men vi har tillgång till stor utomhusmiljö. På grund av minskad budget 2010 minskades vår planeringstid, utökad barngrupp, ingen nyinvestering av arbetskläder, skärpta regler för närvaro tider, försiktighet vid vikarie anskaffning. Vi har ett gott samarbete i arbetslagen, där god psykosocial arbetsmiljö råder vilket ger arbetsro för barn och personal. Fortbildnings insatser under året: handledarträffar, introduktionskurs av arbetsmaterialet PECS, och Röda korset utbildningar En i personalen har under verksamhetsåret arbetat i andra projekt/time Care. Arbete i verksamheten och resultat

3 3(6) Efter en terminsstart på hösten -09 med många inskolningar har vårt mål på avdelningen Kråkan för terminen varit att få alla barnen(både nya och gamla barn) trygga här på förskolan. Det är första gången på länge som vi har en barngrupp bestående av 16 barn där mer än hälften är under två år. För oss innebar det att vi har fått prova oss fram till ett arbetssätt som passar både barngruppen och oss. Vi har känt oss kluvna och stressade inför uppgiften att ge de stora barnen lika mycket tid och uppmärksamhet som de små. Vad det gäller föräldrakontakten så har vi lagt stor vikt på att de ska känna sig trygga med att lämna sina barn till oss. Vi vill att de ska känna att de är välkomna och att de kan fråga oss om allt. Vi har arbetat på att bli tydliga med informationen till föräldrarna och påvisat vårt pedagogiska tänk för att få verksamheten att fungera. Efter inskolningen har vi haft ett uppföljningssamtal där vi i lugn och ro samtalar om inskolningen så att föräldrarna får en chans att berätta hur deras upplevelse varit t.ex. om något varit extra bra eller dåligt. Det känns bra att få föräldrarnas åsikter så att vi gemensamt kan komma fram till bättre lösningar. Utveckla barnens kunskap och lärande. I Lpfö-98 står det bl.a. att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang. Vi har försökt att i samlingarna väva in både det svenska språket, stödtecken och räkneramsor. Att räkna antal närvarande barn och frukten är också något som vi gör medvetet. I övrigt så har matematiken funnits med i vardagen som en självklar del. För att tydliggöra barnens kunskap och lärande har vi haft utvecklingssamtal utifrån Unikum, vi har även påbörjat dokumentation på varje barn i Power point. Under vårterminen -10 har vi lagt fokus på kommunikation och språkutveckling. Förskolan skall sträva efter att varje barn skall utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler (Lpfö-98) Vi har introducerat mer tecken, bilder och gått utbildning i arbetsmaterialet PECS. Det sociala samspelet har blivit en viktig del att träna på under vardagen. Barnen är många på samma utvecklingsnivå vilket leder till att det blir mycket konflikter så därför valde vi att som tema jobba utifrån boken Dollans dagis som handlar om att inte alla får vara med. Vi strävar efter att få barnen att vilja hjälpa varandra och respektera varandras olikheter. På Skatan introducerade vi ett färdigt material SET i förskolan där barnen får lära sig känna igen och sätta namn på sina olika känslor. Till en början var vi väldigt entusiastiska och tyckte materialet verkade väldigt bra och heltäckande. Upptäckte efter en tid att materialet behövde kompletteras för att göra det mera intressant och fånga barnen. Tog då t.ex. en flygande matta och åkte med den aktuella känslan till ett ställe som barnen valde för att dumpa eller dela med sig av

4 4(6) känslan. Genom att använda oss av vår fantasi tyckte barnen att det var roligt och att deras inflytande togs tillvara. Vi delade in barnen i två grupper efter ålder. De större barnen hade lättare att ta till sig temat. Barnen har genom lek lärt sig att känna igen sina egna känslor och kunna uttrycka dem och förstå andras. Det ser vi genom att de bryr sig om varandra, de kan tala om hur de gör någon annan glad eller varför man blir ledsen. En dag när ett barn blev väldigt arg ropade ett annat barn till en vuxen. Säg till henne att hon andas! För genom avslappning och massage hade barnen lärt sig hur det arga kan försvinna. De kan alltså ge uttryck för sina känslor. Föräldrarna har också gett feedback och berättat om hur deras barn har beskrivit känslor hemma. Lpfö-98 Förskolan skall ta tillvara och utveckla barns förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Under vårterminen 2010 jobbade vi med matte/språk i 3 olika grupper. Det blev antalsmässigt olika i grupperna pga. stor åldersspridning men alla fick jobba utifrån sin mognad. Vårt mål var att på ett lustfyllt sätt få leka fram nya matematiska begrepp och språkliga kunskaper både ute och inne. Alla kan och inget är fel. Vi har fått barnen att använda matematiska begrepp, de tycker verkligen att det är roligt och omsätter det i leken. Vi har besökt olika utemiljöer men det visar sig att en bestämd plats skapar trygghet och fantasin flödar. Man har fått olika uppdrag i form av matematiska uppgifter som varit roligt och lärorikt, allt enligt Lpfö-98. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Det blir dessutom ett naturligt sätt att träna grovmotorik. Vi gjorde en affär i mindre skala på vårt loft, men det visade sig tyvärr att de minsta barnen inte klarade detta. Det mesta blev sopor och kvittona tog fort slut. Synd då de äldsta barnen såg att de kunde använda sin kunskap i kontext på ett lustfyllt sätt. Ovanligt många av våra storbarn har knäckt läskoden och kan läsa enklare böcker för de mindre barnen. Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan har upprättats i samråd med samverkansgruppen där vi har en representant. Det är en stående punkt på våra Ap träffar som trygghetsteamet ansvarar för. Det har varit ett genomgående tema i barngruppen bl.a. arbetsmaterialet SET.

5 5(6) Analys Likabehandlingsplanen genomsyrar verksamheten, vilket resulterar i trygga barn som är nyfikna och full av upptäckarglädje. Genom att vi i personalgruppen har öppna och ärliga diskussioner, ger varandra konstruktiv återkoppling, vågar vara privat och ha roligt tillsammans skapar vi ett gott arbetsklimat som genererar i trygg personal = trygga barn. Vårt miljöarbete har stagnerat delvis pga. av ej välfungerande komposter, för stort matavfall och tidsbrist, vilket gjort att vi fått göra andra prioriteringar. Grundtanken finns kvar så som sopsortering, så och odla, värna om vår miljö. Time-care gör att vi kan lägga schemat utifrån barnens närvaro tider, alltså är vi mer personal när det är mest barn. Under detta år har vi blivit mer vana med schemasystemet och nu förtiden tar det inte lika mycket tid att planera schemat. Frukosttiden ändrade vi i januari och för oss blev det en positiv förändring. Att gå från 30 barn till ca 15 till frukost gör stor skillnad personalmässigt. Det som var jobbigt var föräldrarnas negativa reaktion och det tog tid att förankra förändringen hos dem. Regleringen av 15-timmars barns närvarotider möttes av kraftigt motstånd från föräldrarnas sida. Vi har i möjligaste mån försökt förklara och få dem att se situationen utifrån vårt och verksamhetens perspektiv. Ändå känns det inte som att vi övertygat dem att tro på våra tankar och idéer som gör att deras barn får ut det mesta möjliga av verksamheten. Det har varit ett bra år men i och med besparingskraven som kom i januari 2010 förändrades förutsättningarna, vilket vi tydligt har märkt. Vi känner att vi varit tvungna att sänka ambitionsnivån och vardagen har blivit betydligt stressigare. Att slå ihop avdelningar större stunder under dagen är inte alltid positivt. Trots minskad planeringstid har vi ändå försökt att dokumentera och planera som innan. Det i sig gör att man som personal känner sig otillräcklig.

6 6(6) Åtgärder för förbättring Vi har beslutat att förändra åldersindelningen på avdelningarna för att på så sätt fördela arbetsbördan bättre. På Kråkan kommer åldern att bli 1-4 och på Skatan 1-5. Vi vill också förändra arbetssättet i huset genom att ha öppna dörrar och låta barnen välja vad de vill göra. Vi kan erbjuda olika lekar och aktiviteter på avdelningarna. Vi kommer att arbeta i s.k. tvärgrupper några gånger i veckan där vi fördelar barnen utifrån ålder. Sovvilan kommer att ske på en avdelning och de större barnen som är vakna kommer ha läsvila och aktiviteter på den andra avdelningen. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen en på Vallskoga förskola.