Att leka och lära. Lekens betydelse för barns inlärning. Malmö högskola Lärarutbildningen IS Individ och samhälle. Jenny Jönsson Tanja Casitovska

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att leka och lära. Lekens betydelse för barns inlärning. Malmö högskola Lärarutbildningen IS Individ och samhälle. Jenny Jönsson Tanja Casitovska"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen IS Individ och samhälle Examensarbete 10 p Att leka och lära Lekens betydelse för barns inlärning To play and learn The importance of playing for the child s ability to learn Jenny Jönsson Tanja Casitovska Lärarexamen 140 poäng Samhällsorienterandeämnen och barns lärande 140p Höstterminen 2005 Examinator: Lena Holmberg Handledare: Alan Harkess

2 2

3 Sammanfattning Vår undersökning handlar om lek och lärande och dess betydelse för varandra. Vi vill visa att lek är bra att använda i förskolan och skolan för att underlätta barns/elevers inlärning. I vårt arbete har vi utgått ifrån frågeställningarna: Vad är lek för barnen och pedagogerna? Kan man påverka barns/elevers inlärning med hjälp av lek? För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat barnskötare, förskollärare och lärare, samtalat med elever och observerat barn/elever. Det vi har tyckt varit mest intressant är att vi verkligen har fått klart för oss att leken påverkar barns inlärning. Leken underlättar för barn/elever att nå sina mål och detta har även pedagogerna berättat för oss, att de i svåra situationer använder lek för att underlätta ett särskilt moment. Med leken som inslag i undervisningen känner barnen/eleverna sig säkrare och inte så rädda för att göra fel. Nyckelord: Lek, lektioner, lärande och verksamheter. 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Metod Urval Undersökningsmetoder Procedur Kunskapsbakgrund Teorier Piaget Erikson Vygotskij Huizinga Kort jämförelse mellan de fyra teoretikernas teorier Läroplan Lek Lärande Preciserat problem Resultat Klass Klass Lärare Förskollärare/barnskötare Observationer Diskussion Källförteckning...34 Bilagor

6 6

7 Barn behöver barn Ur lusten i mötet med ett annat barn ett barn som jag ögon glittrar Vad ska vi hitta på! Föds längtan Jag vill jag vill jag vill leva Bli som Du vara som Du Leka som Du Du ska se vad jag gör Jag vill se vad du gör Kom kom Bara vi Upp i trädet in bakom kläderna i hallen vi bara vi undan dom som inte är som vi du förstår mig du ser mig Dom där stora är nog bra men du och jag vi är barn barn barn För oss finns en egen värld som dom bara ler åt som är vår bara vår vi är många, har du sett vart man går och står kan dom komma dom där små med lysande ögon Hej ska vi lek vi är barn Kom kom bara vi Nu och Alltid Det får aldrig ta slut Aldrig. Eva Norén- Björn (Lind Munther, A. 1989, s.170) 7

8 1 Inledning Anledningen till varför vi har valt att skriva om lek och lär är för att vi tycker att det är en bra lärometod att använda i undervisningen. Vad använder pedagogerna sig av för olika lek metoder i sin undervisning och varför? Lika viktig som leken är för barn/elever, lika viktigt är det att vi vuxna ta deras lek på allvar och att vi tillsammans utvecklar den. Det finns aldrig en gräns eller en ålder för att sluta leka och lära. Vi har i den här undersökningen skrivit om hur stor betydelse leken har för barns/elevers lärande, för att barnen/eleverna lättare kan bjuda på sig själv och framför allt våga göra fel. I leken är det mer naturligt att göra fel, eftersom det inte anses vara på allvar. Vi tycker att leken är en bra lärometod för att det är ett lätt sätt att fånga barnens/elevernas intresse. För att ta reda på hur barn/elever leker och lär kommer vi att samtala, intervjua, observera, samt använda våra egna erfarenheter utifrån teori och Vft (verksamhetsförlagdtid). 1.1 Bakgrund Alla individer lär sig på olika sätt. För att kunna få alla barn/elever att ta till sig kunskap, behövs det olika inlärningssätt. Några barn/elever behöver få känna, lyssna, se eller höra. Det är viktigt att läraren kan se barnens/elevernas olika behov så att han/hon i sin tur kan hjälpa barnen/eleverna att ta till sig kunskap. Ett sätt att ta till sig kunskap är genom lek. Det är genom leken barnen/eleverna tar till sig kunskap på ett lättare sätt. Leken stödjer dem bland annat i att utveckla tal, samarbete, språk, kunna följa instruktioner, sätta upp och följa regler, lära sig att vara någon annan genom rollspel och att få kroppsuppfattning. Leken är en oerhört viktig del i vårt arbete som pedagoger, särskilt om vi arbetar med de yngre barnen/eleverna, men även de äldre eleverna har mycket att ta till sig genom leken. 1.2 Syfte och frågeställningar Vårt syfte med undersökningen är att se hur barn/elever uppfattar leken och lärandet, samt hur detta uppmuntras och utvecklas av pedagogerna. Vi vill ta reda på hur pedagogerna ute i verksamheten tänker, tycker och hur de använder sig av leken. Vi tror att leken används flitigt i de lägre åldrarna, men att den successivt försvinner högre upp 8

9 i åldrarna. Vi har många gånger fått höra att lek bara är tidsfördriv, där ingen vuxen behöver vara involverad. Därför vill vi med denna undersökning visa hur viktig del leken har i barns/elevers läroprocess. Våra frågeställningar är: Vad är lek för barnen och pedagogerna? Kan man påverka barns/elevers inlärning med hjälp av lek? 9

10 2 Metodbeskrivning I detta avsnitt berättar vi om hur vi har gått tillväga när vi har gjort vår undersökning. Vi tar bland annat upp vilka undersökningsmetoder vi har använt och vilka vi har tagit hjälp av för att kunna utföra vårt arbete. 2.1 Urval Vi har intervjuat, samtalat och observerat på två förskolor och två skolor. Vi har haft kontakt med två förskollärare, en barnskötare och två lärare på vardera skola. Pedagogerna som vi har utsett arbetar enligt oss medvetet med leken och använder den integrerat i sitt arbete, med barnen. Områdena som verksamheterna ligger på är ute på landet. Vi har valt dessa verksamheter eftersom vi har haft långvariga kontakter med båda ställena, vilket gjorde att det kändes mest naturligt för oss att där få göra vår första undersökning om lek och lärande. 2.2 Undersökningsmetoder Vi beslutade oss för att använda intervjuer, samtal och observationer som undersökningsmetoder. Intervjuer har vi använt för att få svar på våra frågor från de olika pedagogerna. I boken Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna av Martyn Denscombe, har vi bland annat använt oss av kapitel 7 som handlar om intervjuer, eftersom vi gjort intervjuer med pedagogerna. Boken gav oss tips på hur man skulle göra, om vi skulle ha en styrd intervju med frågor eller om vi skulle ha en ostrukturerad intervju. Denscombe skriver för och nackdelar i båda fallen och vi bestämde oss för att göra något mitt emellan. Vi ville ha frågor som stöd för intervjun men vi ville gärna ha en möjlighet att gå utanför ramarna och det fungerade bra. Vi fick avslappnade intervjuer vilket var det vi hade hoppats på. Saker man ska tänka på när man utför en intervju: Hur man ska gå tillväga, hur man sedan ska tolka sina intervjusvar och att man tänkt igenom vad man själv vill få fram med de frågor man ställer. Detta är också några saker som man får hjälp med av boken.(denscombe,1998) Vi har även använt oss av boken Grundbok i forskningsmetodik, av Patel, Davidsson och Tebelius. Där läste vi om att i vetenskapliga sammanhang menar man vanligtvis intervjuer sådana som är personliga i den meningen att en intervjuare träffar en intervjuperson och genomför intervjun. Man är väldigt styrd av undersökningspersonens villighet att svara på frågorna, det är viktigt att 10

11 motivera individen till kommunikation och man ska alltid förklara syftet med intervjun. Informera även om vad som krävs och förväntas av individen under intervjun. Uttryck som: jaha mmmmm...jag förstår och det va intressant, ger intryck att vi är intresserade och därigenom motiveras personen att fortsätta. Andra fraser kan vara: hur menar du? och jag skulle vilja veta mera. När man formulerar sina frågor måste man också tänka på vilket språk man använder. Undvik till exempel långa frågor, ledande frågor eller förutsättande frågor. Frågan varför kan vara bra att använda som kontrollfråga.(patel, Davidsson & Tebelius, 1987) Utifrån samtalen/intervjuerna med pedagogerna ville vi få fram vad de har för syn, mål och tankar kring lekens betydelse för barns lärande. (Bilaga 1) Vi har valt att göra observationer på de båda förskolorna och skolorna. I observationerna vill vi se hur de olika pedagogerna använder sig av lekmetodiken. Under observationerna var vi delaktiga på så sätt att vi var nära barnen/eleverna så mycket som möjligt, för att de inte skulle känna sig övervakade. Med detta tänkte vi att det skulle bli en mer naturligare känsla för barnen/eleverna. Vi hade även kunnat sitta på en stol lite längre bort och observera därifrån. Då kan man bara förklara för barnen/eleverna att vi kan se dem alla lättare om vi sitter lite längre ifrån. För oss kändes det bäst att sitta nära bland barnen/eleverna. Trots vår delaktighet hade vi möjlighet och utrymme för att skriva ner våra anteckningar.i Grundbok i forskningsmetodik, stod det att observation är det främsta medlet för oss att skaffa information och vi gör det mer eller mindre utifrån våra egna erfarenheter, behov och förväntningar. Framför allt är observation användbar när det gäller att samla in information inom forskningsområden som berör beteenden och skeenden i naturliga situationer. Dessutom används observationer ofta för att komplettera information som har samlats in. En fördel med observationsmetoden är att man kan studera beteenden och skeenden i naturligt sammanhang i samma stund som det inträffar. När man använder observationsmetoden måste man också ta i beaktande att de individer som är medvetna om att de observeras kan förändra sättet att bete sig så att de skiljer sig från deras naturliga beteende.(patel,davidsson & Tebelius, 1987) På de båda skolorna har vi även samtalat med några barn för att höra deras tankar kring lek och få höra vad deras definition av lek är. 11

12 2.3 Procedur När vi kom ut i verksamheterna berättade vi om vårt examensarbete och vad denna undersökning skulle komma att handla om. Många pedagoger såg vår undersökning som något väldigt spännande och intressant och de var villiga att hjälpa oss när vi hade kommit igång. Vi frågade pedagogerna som vi hade kontakt med om de hade lust och möjlighet att svara på några frågor om lek och lärande. Under vår Vft (verksamhetsförlagdtid) berättade vi för föräldrar att vi skulle göra ett examensarbete och att vi någon gång under arbetets förlopp skulle komma och samtala och observera deras barn. Samma vecka som vi skulle göra vår undersökning hade alla pedagoger skrivit i sitt veckobrev, till föräldrarna om att vi nu skulle komma och göra vår undersökning. Föräldrarna såg det hela positivt, eftersom de känner ett visst förtroende för oss. Vi genomförde intervjuer med alla pedagoger och till hjälp användes papper och penna. Anledningen till varför vi valde att använda oss av papper och penna var för att vi kände att det kändes mest naturligt för oss, dock kan vi tänka oss att det hade varit bättre om vi hade använt en bandspelare, eftersom att vi då lättare hade kunnat gå tillbaka och lyssnat på svaren och ingen hade blivit borttappat. Vi genomförde samtal med sammanlagt åtta barn, fyra från klass tre (9 år), fyra från klass fem (11 år). Anledningen till varför vi valde att samtala med barnen, istället för att intervjua dem är för att intervjuer många gånger kan ses som ett förhör och göra många barn osäkra. (Doverborg & Pramling Samuelsson, 2003) Detta kanske låter lite hårt men det vi menar är att eleverna inte ska känna sig rädda för att svara fel. En intervju ska vara något intressant man gör och ska kommas ihåg som en positiv upplevelse. Eleverna kanske aldrig tidigare har varit med om en intervju, därför ansåg vi att det var lämpligast att börja med ett samtal. När vi mot slutet gjorde våra observationer, valde vi att observera så gott som samtliga barn och elever. Vi var inte ute efter att observera ett enskilt barns beteende i leken, utan vi ville se hela barngruppernas och klassernas inställning till de olika momenten i undervisningen om de var mer mottagliga när det fanns lek inslag i undervisningen än när vanlig undervisning genomfördes. Innan vi hade börjat med observationen presenterade vi oss för de olika klasserna om vilka vi var, vad vi hade fått för uppgift från vår egen skola och varför vi hade kommit till deras skola. När vi hade presenterat oss frågade vi i klasserna om det fanns någon som kunde tänka sig att hjälpa oss att svara på några frågor som handlar om deras syn på lek. I de flesta klasserna fanns det flera stycken som ville hjälpa oss att svara på våra frågor. (Bilaga 2) Vi beslutade 12

13 oss för att börja med att skriva ner kandidaternas namn på små lappar och lade ner dem i en burk och denna burk skakades om väldigt noga. Därefter fick en elev som inte ville vara med, dra upp två lappar ur burken. Vi tyckte att det var en rättvis lottning. När vi samtalade med barnen fick de vara två och två, eftersom vi tyckte att det var viktigt för dem att få känna en viss trygghet. Barnens/elevernas svar skrev vi ner efter varje samtal. Samtalen med barnen/eleverna gick bra och var mycket givande. Eleverna hade klara och tydliga tankar om lekens betydelse för dem och de var öppna och pratglada individer. 13

14 3 Kunskapsbakgrund I Bonniers svenska ordbok definieras ordet lek som: något som inte görs på allvar (men ofta efter bestämda regler). 3.1Teorier En teori är ett sätt att förklara verkligheten, ett sätt att se på verkligheten. Teorier finns i böcker, men också i huvudet på alla människor. Vi teoretiserar för att få ihop den värld som finns runtomkring oss till något som går att förstå. Med den teori vi skapar själva kan vi ta oss fram i nya situationer. Vår utgångspunkt är att praktiken är grunden för vårt arbete. Reflektion över egna erfarenheter ger nödvändig kunskap som sedan kan jämföras med olika teoretiska ansatser. När man sätter ord på det man gör och översätter till det nya språk som teorin ger, vidgas perspektiven. Teorin kan ge struktur och mening åt de egna erfarenheterna, öka förståelsen och stimulera till att pröva nya grepp. Utan teorier och teoretiserande stannar utvecklingen. (Stern 1997) Piaget, Erikson, Vygotskij och Huizinga är betydande lekteoretiker som har skilda teorier om vad lek är. Vi kommer här att ta upp deras olika teorier om lek Piaget Piagets lekteori har vunnit den största spridningen både inom som utanför forskningen. Piaget delar in lekarna i följande lektyper: Övningslekar Övningsleken är den första formen av lek som framträder i människans liv. Övningsleken utgörs av en upprepande reflex som tillfredställer barnet. Ett exempel är när barnet skallrar med sin skallra och gläds åt sitt svar. Symbollekar Symbolleken uppträder fullt utvecklad vid två års ålder och är den dominerande lekformen fram till fem-sex års ålder. Enligt Piaget är symbolleken eller också även kallad låtsasleken den sorts lek som står närmast lekens egen grund. Med detta menas början till leken där barnen använder symboler för att utveckla sin lek. I symbollek använder barnen symboler som representanter för något annat, tecken för något som blir betecknat. Symbolleken är bra att använda som skydd för barn. Att barnen till exempel med hjälp av dockor eller andra symboler visar känslor, som i sin tur hjälper dem att återuppleva svårare känslomässiga erfarenheter. Denna symbollek kan bland 14

15 annat användas vid polisförhör. (Ragnerstam, 1999) Enligt psykoanalytisk teori har leken en terapeutisk funktion. (Lindh-Munther, 1989) Regellekar Regelleken baseras på en vidgad kompetens hos barnet att delta i lekar i samverkan med andra. Barnen behärskar efterhand allt mer komplicerade regler och regelsystem för att slutligen själv kunna bedöma och förändra reglerna. I regelleken nyttjar, befäster och utvidgar barnet en social kompetens. Konstruktionslekar Konstruktiva och nyttoinriktade verksamheter utgör hos Piaget övergången till lekens motsats, till den vuxnes arbete. Konstruktionsleken använder heller inte något låtsas när den utövas. Ett exempel på detta är när barn leker doktor, affär, skola med mera. Framförallt är lekteorin huvudsakligen konstruerad och framställd som en systematisk del av Piagets utforskningar av intelligensen. (Ragnerstam, 1999) Piaget ser leken som en återspegling av strukturer i barnens tänkande. Symbolleken utmärks enligt Piaget som en förvrängning av verkligheten. (Lindh Munther, 1989) Piaget som uppfattar leken som en egocentrisk verksamhet, påstår att barn inte förstår varandra utan att de egentligen strävar efter att tillfredställa sina egna önskningar. Enligt Piaget utvecklar barn sitt sätt att tänka genom att de agerar och har konkreta erfarenheter av omvärlden. Den mest konkreta erfarenheten man kan vara inblandad i är när man gör något själv. (Stern, 1997.) Erikson I barnets lek ser Erikson människans förmåga till kreativitet, till verklighetsförankrande men samtidigt dynamiskt verklighetsförändrande visioner. Det är i leken som lekfullheten och fantasin utvecklas, grundläggande drag hos människan som ger oss förmågan att föreställa sig möjliga utvecklingar att skapa visioner. Erikson markerar särskilt det visuella som ett centralt forum för fantasin och lekfullheten. Barnens lek är den outvecklade formen av människans förmåga att handskas med erfarenheter, genom att skapa modeller för situationer och behärska verkligheten genom försök och planering. Erikson framhåller hur barnet i leken kan tillfredställa förbjudna önskningar, pröva oroväckande men fascinerande idéer och bearbeta skrämmande upplevelser. (Ragnerstam, 1999.) 15

16 3.1.3 Vygotskij Vygotskijs centrala teser om leken är att i leken använder barn föremål (till exempel käppen som ska motsvara en häst) som har en stor betydelse för dem, de handlar med betydelsen och de ord som ersätter föremålen. Därför sker det i leken en frigörelse av ordet från föremålet. Vygotskij menar att leken är en övergång mellan saker som barnen själva gör och deras situationsbundna tänkande till skillnad från skolbarnens frigjorda tänkande. Leken förmedlar övergången från att bara handla utan tanke till att ha en tanke till varför de gör så. (Lindh Munther, 1989) Vad påverkar barns utveckling? Vad är det som gör att barn blir som de blir? Vad är det som gör att de utvecklas till de vuxna de är, från de barn de en gång har varit? (Stern, 1997) I ett sociokulturellt perspektiv sker lärande och utveckling genom deltagande i sociala praktiker. Därmed kan även leken betraktas som en social praktik med specifika regler och normer. Leken är enligt Vygotskij regelbaserad även då det inte rör sig om en lek som har formulerade regler som skapats på förhand. Genom leken blir barnet medvetet om sociala samspel och utvecklar förmågan att bedöma handlingar utifrån de regler som finns i den sociala praktiken. Ofta leker barn utan att själva förstå de motiv som ger upphov till leken. Ändå kan de utveckla kriterier för korrekt och ickekorrekt beteende. I de situationer då barnet till exempel föreställer mamman och dockan barnet, följer barnet regler för hur mamman skall bete sig. När barnet handlar och agerar i vardagliga sociala situationer tolkar den vuxne att barnet är naivt i sitt uppträdande. Vygotskij menar att de normer, känslor, värderingar, vad vi skulle kunna kalla de dolda sociala koderna, som tycks ha passerat obemärkt i barnets vardagsliv blir, genom barnens beteenderegler mer medvetandegjorda i och med leken. (Persson & Sträng, 2003) Med detta menar Vygotskij att till exempel barnen tar in vett och etikett reglerna som finns dolda i det vardagliga livet och i leken kan vi som vuxna se att barnen har tagit till sig reglerna och förstår vad de innebär. Barnets lek även under småbarnsåldern, utgörs av en mänsklig och konkret verksamhet. Leken ger barnet en grundval för att kunna bli medveten om de föremål som finns i omvärlden, samtidigt som omvärlden påverkar och bestämmer innehållet i barnets lekar. Genom samspelet med de vuxna uppmärksammar barnet de handlingar som förkommer och strävar efter att handla som den vuxne. Enligt utkasten till Vygotskijs lekteori uppfattar barnet att människan är härskaren över föremålen. När barnet har omvandlat de vuxnas sätt att handla till innehåll i sitt eget handlande uppstår det klassiska uttrycket: Jag kan själv! Enligt Vygotskijs teori leker inte ett barn med 16

17 till exempel byggklossar för att åstadkomma en bestämd byggnad utan för att få bygga. Hos Vygotskij finner vi vidare definitionen på lek som barnets väg till att lära känna den värld som det lever i och som det fått i uppdrag att förändra. Därför uppstår leken aldrig ur en fri eller autistisk fantasi som godtyckligt skapar barnets lekvärld. Barnets fantasi alstras ovillkorligen i en lek samtidigt som barnet tränger in i den verklighet det omges av och är del i. (Stern,1997) Huizinga Huizinga är en holländsk lekteoretiker och här är fem av hans teorier om lek: 1. Lek är frivillig aktivitet. Beordrad lek är inte längre lek, då blir leken imitation. Att leka växer fram och barnets fria vilja skall ses i ett vidare perspektiv. Barn känner att de måste leka, det vill säga lekbehovet finns som en inbyggd kraft i barnens natur. Barn leker för att de tycker att det är roligt att leka och däri ligger friheten. Leken finns oavsett om den är nyttig eller inte. Leken fyller snarare ett kulturellt behov. Lek hos vuxna är onödigt, men vuxna sysslar med olika former av lekartade aktiviteter för att det är roligt att gör dem till behov. Först när leken övergår till tävling och konkurrens, upphör leken och blir nödvändighet, plikt och tvång. 2. Lekens andra egenskap är att den är skild från verkliga livet. Barn vet när det är på lek eller på allvar. Forskare menar att barn redan under det första året kan urskilja vad som är lek i samspelet med sina vårdare. Att något är på lek utesluter inte att leken för barnet kan vara högst allvarlig, leken uppfyller hela barnet, och skärper dess koncentration och fångar deras uppmärksamhet. Gränsen mellan lek och allvar är flytande. Barn lär i samspelet med andra när leken övergår till allvar, till exempel om någon skadas och om regler överträds. 3. Lek tjänar inte något bestämt ändamål. Leken tillfredställer inte några biologiska behov, det vill säga näringstillförsel, reproduktion och självbevarelse. Tvärt om kan dessa underordnas leken. Leken är inte nödvändig för att uppehålla livet. Den har främst en kulturell funktion både för samhället och individen. 4. Leken karakteriseras av avskildhet och gränsdragning. Leken utspelas inom tidens rum och rummets begränsningar. Den har ett eget förlopp och sin egen innebörd. Lek börjar och slutar vid bestämda tidpunkter och under tiden fortlöper den i rörelse, förändring, växlingar, rollbyte och separation. Leken 17

18 utspelas på bestämda platser som definieras av de lekande eller uppstår under lekens förlopp. Lekens form och funktion samspelar med lekplatsen till exempel förbjudna, isolerade, inhägnande eller avgränsande platser. 5. Lek kännetecknas av ordningsskapande. I en förvirrande och en ofullkomlig värld skapar leken temporär ordning. Lek kräver ordning. Avvikelse från ordningen förstör leken, berövar den dess egenart och gör den värdelös. Huizinga ser behovet av att skapa ordning och att detta behov är lekens drivkraft. Ordning, regler kännetecknar inte bara det vi kallar regellek. En ettårings tittutlek har sitt eget regelsystem. Ett barn som till exempel avviker från sin elevroll i att leka skola återförs snabbt till en ordning som i leken är så sträng att den blir en karikatyr av skolans ordning. (Lindh-Munther,1989.) Kort jämförelse mellan de fyra teoretikernas teorier Piaget anser att leken är en återspegling i barnets tänkande och han uppfattar leken som en egocentrisk verksamhet, där han påstår att barn inte förstår varandra, utan att de egentligen strävar efter att tillfredställa sina egna önskningar. Detta gör barnen genom att de agerar och har konkreta erfarenheter av omvärlden. Piaget säger att den mest konkreta erfarenheten man kan vara inblandad i är när man gör något själv. Däremot menar Erikson att leken och lekfullheten utvecklas i fantasin. Liksom Piaget anser Erikson att barnens lek är den outvecklade formen av människans förmåga att handskas med erfarenheter, genom bland annat att tillfredställa förbjudna önskningar. Där skiljer sig Vygotskij från Piaget och Erikson eftersom han menar att i leken använder barn föremål för att ersätta ord, föremål och händelser. Han påstår även att lek aldrig uppstår ur en fri eller autistisk fantasi, vilket Erikson påstår. Precis som Vygotskij menar Huizinga att lek inte är något som är bestämt, eftersom det då blir en imitation. Huizinga anser även att leken uppfyller hela barnet och skärper dess koncentration och fångar dess uppmärksamhet. Leken är heller inte nödvändig för att uppehålla livet. 18

19 3.2 Läroplan I ett par utdrag ur läroplanen kan man läsa att leken är ett bra hjälpmedel för att uppnå nedanstående mål. I Lpo 94 står det inte klart och tydligt att lek skall användas i undervisningen, man får själv som pedagog ta in leken i sin undervisning. Däremot står det i Lpfö 98 att leken är viktig för barns utveckling och lärande. I läroplanen Lpo 94 står det att: Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära utvecklar sitt eget sätt att lära utvecklar tillit till sin egen förmåga känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra (Lärarförbundet, 2002, s.14) I Lpfö 98 står det att: Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter (Lärarförbundet, 2002, s.27) Ett sista citat som vi avslutar med lärandet skall baseras så väl på samspelet mellan vuxna och barn som på att barnen lär av varandra. Barngruppen skall ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande (Lärarförbundet, 2002, Lpfö 98, s.28) 3.3 Lek Efter att vi har tagit upp de olika lekteoretikernas teorier om lek och valda delar ur Lpo 94 och Lpfö98 kommer vi nu att berätta lite allmänt om vad lek är och varför den är viktig. Det är viktigt att göra leken till kärnan i förskolans innehåll. Som pedagog måste man förhålla sig mer aktivt till leken, genom att själv medverka i den. I leken är deltagarna underkastade vissa oskrivna regler, och den som önskar att vara med i leken måste underordna sig dessa. När vi som vuxna deltar i leken måste vi på samma sätt som barnen underordna oss lekens lagar. Detta leder till en känsla av jämlikhet i förhållandet mellan barn och vuxna. De vuxna måste träda ut ur sina roller som auktoriteter och fungera på samma premisser som barnen. Genom leken finns det större möjligheter att ta kontakt med barn på ett lättare sätt. (Lindh-Munther, 1989) Två barn 19

20 börjar rulla en boll mellan varandra. De rullar bollen fram och tillbaka. Här börjar ett samspel som är en turtagning. Ibland behöver en vuxen vara med för att få igång ett samspel. Många gånger kommer barn igång med samspel själva. Det finns en form av samspel som bara kan fungera mellan barn, eftersom barn finner en sådan otrolig glädje i att göra likadant, det är samspel på lika villkor. (Stern, 1997) Leken spelar också en viktig roll i utvecklingen av barns fantasi och kreativitet. Leken är en verksamhet i vilken barnets handlingar styrs av en idé eller föreställning, som hålls fast med hjälp av ord. I det moderna samhället är leken hotad från många håll, livet har blivit så välorganiserat att det har blivit lite utrymme för lekperspektivet. I leken framträder barnen som kreativa, produktiva och fria individer. Lek uppfattas gärna som något trivialt och självklart, något som barn sysslat med i alla tider. För oss som arbetar med barn blir det därför en uppgift att försvara barns lek på dess egna premisser, som en egenartad livsform som inte vi kan och inte bör ersätta med något annat. Lek är återspegling av den värld/det samhälle som barnen lever i. Teoretiskt utgår vi ifrån att leka och inlärning är verksamhetsformer som båda innebär en mental utvecklingsprocess, det vill säga barn lär när de leker. Lekens speciella symbolspråk är tecken, kroppsspråk och tal. Leken är den första formen av symbolisk framställning vi finner hos ett barn, och i det förhållandet ligger förklaringen till att leken spelar en så central roll i symbolfunktionens utveckling. I leken skapas de språkliga funktioner som krävs för att utveckla människans tänkande och som gör det möjligt att förstå människans speciella sinne, nämligen uppbyggnaden och strukturen av symboler. (Lindh-Munther, 1989) Lek är mer än något annat än ett barnfenomen. Bara när vi erkänner det barnsliga och barndomen som ett värde i sig kan vi närma oss en förståelse av leken som en egen upplevelsekvalitet, något som barnen söker därför att den bjuder på möjligheter som ingen annan verksamhet gör i samma grad. Leken är barns viktigaste uttrycksmedel och inga utstuderade pedagogiska arrangemang kan ersätta de erfarenheter och upplevelser barn skaffar sig genom lek. (Persson & Sträng, 2003) Lekens grundform är kunskapsutvecklande i skolan. Att leka underlättar inlärningen för en del barn eftersom att leka är att lära genom sig själv och inte av andra. Men när prov och betyg börjar bli viktigare i skolan, försvinner leken helt ifrån undervisningen. Varför? Eller är det kanske på grund av oro för det enskilda barnets kunskaper som lekens grundform sällan syns i skolan? (Berefelt, 1999, s.77) 20

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Tanneförskolan. Tanneförskolans verksamhet utformas utifrån Mörbylånga kommuns skolvision: TILLSAMMANS SKAPAR VI VÅR FRAMTID

Tanneförskolan. Tanneförskolans verksamhet utformas utifrån Mörbylånga kommuns skolvision: TILLSAMMANS SKAPAR VI VÅR FRAMTID Tanneförskolan Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen är gjord av: Marlene Curan Lena

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan

Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Handlingsplan gällande Kreativ Lärmiljö Regnbågsskolan Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till en hållbar värld (Vision) I visionen betonas vikten av individens ansvar för sin

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se 1 2 3 4 5 6 7 Sju nycklar för framgång www.atvidaberg.se barn- och utbildningsförvaltningen Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11

Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11 Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11 Vi har förändrat miljön utifrån barngruppens behov. Vi har gjort det här för att barnen skall dela upp sig i mindre konstellationer och för att barnen skall

Läs mer

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET Vt 2014 I grovplaneringen definieras hur verksamheten i stora drag ska läggas upp, sett till hur varje månad planeras samt vilket/vilka tema(n) som ska arbetas med under

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Examensarbete 10 poäng. Lekens betydelse för barns lärande i förskolan En undersökning av fem förskollärares syn på leken

Examensarbete 10 poäng. Lekens betydelse för barns lärande i förskolan En undersökning av fem förskollärares syn på leken Lärarutbildningen Lek Fritid Hälsa Examensarbete 10 poäng Lekens betydelse för barns lärande i förskolan En undersökning av fem förskollärares syn på leken The meaning of children s play for children s

Läs mer

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola Resultatredovisning Läsåret 2013/2014 Bergakottens förskola Utvärdering av målen i Västerås utbildningsplan I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara trygg, rolig och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer