FPA:s STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD

Transkript

1 FOLKPENSIONSANSTALTEN Hälsoavdelningen Rehabiliteringsgruppen FPA:s STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD SERVICELINJEN FÖR ANPASSNINGSKURSER FÖR BARN OCH UNGA MED SPECIFIKA SPRÅKSTÖRNINGAR Anpassningskurser för barn, familjekurser Gäller från

2 INNEHÅLL 1 Anpassningskurser för barn med specifika språkstörningar Allmänt Syfte Rehabiliteringsklient (klient) Anhöriga och närstående Personal Utformning Genomförande Inledningsfas Genomförande av inledningsperioden Programmets innehåll Genomförande av den avslutande perioden Utvärdering och mätning Obligatoriska mät- och utvärderingsmetoder Frivilliga mät- och utvärderingsmetoder... 15

3 1 1 Anpassningskurser för barn med specifika språkstörningar Standarderna för rehabilitering i öppen och sluten vård består av två delar: dels en allmän del som gäller alla servicelinjer och deras olika linjer, dels en servicelinjespecifik del. Delarna kompletterar varandra och kan inte tillämpas var för sig när FPA-rehabilitering genomförs. Detta är den servicelinjespecifika del som gäller anpassningskurser för barn med specifika språkstörningar och som innehåller närmare beskrivningar av genomförandet av linjen, dess utformning och personalen. 1.1 Allmänt Under anpassningskurserna får rehabiliteringsklienterna och deras familjer stöd för att klara sig med sina specifika språkstörningar. Samtidigt får de stöd med att fortsätta leva ett så optimalt liv som möjligt. Deltagarna förenas av liknande specifika språkstörningar, vilket gör att de kan utbyta erfarenheter med varandra och även familjemedlemmarna emellan. Under anpassningskurserna ges information om specifika språkstörningar, om behandlingen och om möjligheterna till rehabilitering och andra stödåtgärder. Samtidigt försöker man hitta lösningar genom vilka klienten eller familjen själv kan bidra till att stärka sina resurser och hantera sin livssituation och delta aktivt i den egna livsmiljön och i samhället. Anpassningskurserna genomförs som rehabilitering enligt prövning och/eller som medicinsk rehabilitering för gravt handikappade (FRPL 9, 10 och 12 ). Första urval På dessa kurser tillämpas ett första urval. I förfarandet gör serviceproducenten eller hälso- och sjukvården eller en handikapporganisation ett första urval utifrån klienternas ansökningshandlingar och skickar sina rekommendationer med ansökningarna till FPA:s försäkringsdistrikt, som fattar rehabiliteringsbesluten. (Se standardens allmänna del, avsnitt Åtgärder som föregår rehabiliteringen). Grunder för upprepad rehabilitering Rehabiliteringsklientens behov av rehabilitering måste identifieras inom hälso- och sjukvården. Utgångspunkten för rehabilitering är begränsningar i funktionsförmågan och klientens resurser. Upprepad rehabilitering kan motiveras med t.ex. övergångsskeden i barnets liv, t.ex. i samband med daghemmet och skolan Om klienten enbart behöver kamratstöd är det inte en tillräcklig motivering för att upprepade gånger beviljas en kursplats. 1.2 Syfte På kurserna för barn med specifika språkstörningar arbetar man för att uppfylla de konkreta och individuella mål som inom hälso- och sjukvården satts upp i samråd med klienten och klien-

4 2 tens familj för att säkerställa eller förbättra klientens funktionsförmåga. Rehabiliteringen genomförs multidisciplinärt och man utnyttjar serviceproducentens specialkompetens i rehabilitering av personer med specifika språkstörningar. Utöver att säkerställa och förbättra studie- och funktionsförmågan har kursen följande målsättningar: att hjälpa barnet, som har specifika språkstörningar, att fungera i en grupp jämbördigt med andra barn och inom familjen med de övriga familjemedlemmarna att göra barnet medvetet om de problem som de specifika språkstörningarna orsakar i vardagen och i skolan samt att finna konkreta lösningar på problemen att öka kunskapen om specifika språkstörningar att stödja föräldrarna i specialsituationer med anknytning till fostran av barnet att stödja syskonen i att förstå vilka konsekvenser språkstörningarna har i hemmet och i kamratkretsen att hjälpa klienten att identifiera sina resurser och starka sidor att skapa ett fungerande stödnätverk på hemorten. Klientens individuella mål för kursperioden bygger på ett läkarutlåtande B eller motsvarande medicinsk utredning från den behandlande instansen eller på klientens rehabiliteringsplan (blankett KU 207r). I en förhandsförfrågan ställer serviceproducenten frågor om klientens preliminära mål för kursen. Klienten får inte någon GAS-blankett (Goal Attainment Scaling, > GAS-menetelmä) i samband med förhandsförfrågan. När målen ställs upp används utöver rehabiliteringsplanen även uppgifter som man fått från de intervjuer och bedömningar som serviceproducenten gjort i inledningsfasen. Dessutom beaktas klientens och de anhörigas eller närståendes sakkunskap gällande klientens livssituation, individuella faktorer och miljöfaktorer, resurser och behov. Även om de specifika språkstörningarna är likartade är deras inverkan på barnets livssituation och på målsättningarna och behoven individuella. Detta beaktas vid planeringen av kursens individuella del. Också icke-synliga symtom, såsom symtom som visar sig i beteendet, känslolivet, informationshanteringen, språket, gestaltningen, den funktionella synen eller hörseln ska beaktas då rehabiliteringen genomförs. En lyckad måldiskussion resulterar i bättre förståelse hos båda parter. För genomförandet av rehabiliteringen är det viktigt att klienten får en uppfattning om rehabiliteringsmöjligheterna. Då blir klienten motiverad och upplever att det är viktigt att förbättra funktions- och studieförmågan. Man identifierar det skede när klienten börjar engagera sig i en förändring och vid behov får han eller hon stöd för att utveckla motivationen med hjälp av information, handledning och övningar. Hälso- och sjukvården bär ansvaret för att rehabiliteringsbehoven observeras, för uppföljningen av rehabiliteringen och för de fortsatta åtgärder som behövs. En enhetlig behandlings- och rehabiliteringsväg omfattar ett tillräckligt nätverkssamarbete i enlighet med barnets behov och en god informationsgång mellan alla dem som bidrar till rehabiliteringen.

5 3 1.3 Rehabiliteringsklient (klient) Målgruppen är barn över 4 år under skolåldern och barn i lågstadiet som på grund av någon specifik språkstörning har behov av multidisciplinär rehabilitering i kursform. En förutsättning är att studie- och funktionsförmågan kan tryggas eller förbättras genom den planerade rehabiliteringen. Dessutom förutsätts att barnet har en behörigt diagnostiserad specifik språkstörning och att barnet har genomgått nödvändiga undersökningar inom hälso- och sjukvården. Rehabiliteringsbehovet ska ha konstaterats inom den offentliga hälso- och sjukvården (FRPL 9, 10 och 12 ). Kurserna genomförs så att de inriktas på barn enligt följande: specifika språkstörningar, anpassningsträning, familjekurs, barn under skolåldern specifika språkstörningar, anpassningsträning, familjekurs, barn i lågstadieåldern Serviceproducenten ska ha beredskap att tillhandahålla rehabilitering för alla de nämnda målgrupperna. I samband med verkställandet meddelar FPA:s rehabiliteringsgrupp alla valda serviceproducenter om kurserna genomförs för de servicelinjespecifika sjukdomsgrupperna årligen, vartannat år eller en gång under upphandlingsperioden Anhöriga och närstående Man tar del av och utnyttjar klientens och familjens sakkunskap i rehabiliteringen. En målgrupp är också barnets familj som aktivt medverkar i planeringen av kursperioderna. Under kursen beaktas familjens behov för att familjemedlemmarna ska få resurser att stödja klienten och för att rehabiliteringen ska kunna fortsätta i vardagen. Familjemedlemmarna deltar i rehabiliteringen på det sätt som förutsätts i rehabiliteringsplanen, i FPA:s rehabiliteringsbeslut och i kursprogrammet. 1.4 Personal Multidisciplinärt team FPA-rehabilitering i öppen och sluten vård är alltid multidisciplinär. Det samförstånd som uppstår i samverkan under ett multidisciplinärt teams arbete är viktigt och innebär ett mervärde jämfört med den synvinkel och det kompetensområde som en enskild person kan stå till tjänst med. Det multidisciplinära teamet svarar för planeringen och genomförandet av rehabiliteringen samt för att klienternas individuella behov beaktas. Under kursperioderna håller det multidisciplinära teamets medlemmar egna gemensamma möten där man går igenom läget vad gäller kursen och klienterna, hur rehabiliteringsmetoderna fungerar och rehabiliteringsbehoven. Alla möten dokumenteras för varje enskild klient. Begreppsdefinitionerna och behörighetskraven för personalen ingår i standardens allmänna del (Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar och Bilaga 2 Begrepp).

6 4 Det multidisciplinära teamet består av 4 medlemmar, som är olika personer. I teamet ingår en specialistläkare (specialist i tal- och röststörningar eller barnneurolog), vars andel av kursen utgör minst 3 timmar en talterapeut en psykolog en socialarbetare eller socionom (YH) Det multidisciplinära teamets individuella timmar och grupptimmar för klienterna och de anhöriga ska sammanlagt uppgå till minst 75 timmar. I den här tiden ingår specialistläkarens timmar, som fastställs separat. Varje medlem av teamet, utom specialistläkaren och talterapeuten, genomför minst 10 timmar av kursen. Specialistläkaren och två andra medlemmar av det multidisciplinära teamet har minst 3 års erfarenhet av rehabilitering och/eller behandling av personer med specifika språkstörningar. Grupphandledare* En av medlemmarna i det multidisciplinära teamet är grupphandledare för kursen. Grupphandledaren ser till kurshelheten och instruerar klienterna under kursens gång samt svarar för förverkligandet av kursens mål och innehåll. Grupphandledaren har också i uppgift att se till att fungerande kontakter har upprättats med olika aktörer. Personlig handledare* Socialarbetaren eller socionomen (YH) i det multidisciplinära teamet är personlig handledare för klienten och klientens anhöriga under hela kursen. Den personliga handledaren ger klienten och de anhöriga råd och handledning. Specialiserad personal Den specialiserade personalen utgörs av olika personer som representerar olika yrken och de ingår inte i det multidisciplinära teamet. Samtliga av följande som hör till den specialiserade personalen ska delta i genomförandet av kursen: speciallärare eller specialbarnträdgårdslärare fysioterapeut eller ergoterapeut Ingen annan specialiserad personal deltar i genomförandet av kursen. Begreppsdefinitionerna och behörighetskraven för personalen ingår i standardens allmänna del (Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar och Bilaga 2 Begrepp).

7 5 Den specialiserade personalens timmar för klienterna och de anhöriga ska vara minst 20 timmar sammanlagt. Var och en som hör till den specialiserade personalen genomför minst 10 timmar av kursen. Annan rehabiliteringspersonal Också annan personal kan utgående från klienternas behov och mål delta i rehabiliteringen och fritidsprogrammet med uppgifter inom sitt yrkesområde, t.ex. dietist, idrottsinstruktör och fritidsledare. Assisterande personal och barnledare* Under kursen ska det finnas utbildad assisterande personal som är förtrogen med vård och rehabiliterande handledning av barn. Till dem hör barnskötare och/eller närvårdare och/eller fritidsledare. Vidare ska det finnas minst 2 barnledare på kursen. Under kursen ska det finnas assisterande personal, som assisterar, stöder och handleder klienten i de dagliga rutinerna enligt dennes behov och i enlighet med principerna för rehabiliterande vårdarbete. På kurserna för barn inriktas den assisterande personalens och barnledarnas arbete på smågruppsverksamhet för klienterna och syskonen, på fritidsprogram och barnavård. Det är alltid minst en person i den assisterande personalen som ansvarar för den här verksamheten. Barnledarna kan fungera som handledare tillsammans med någon som hör till den assisterande personalen. Sammanlagt ska minst 240 timmar/kurs reserveras för assisterande personal och barnledare. Den assisterande personalens och barnledarnas timmar täcker också vården av barn under en ledig kväll som ordnas för de vuxna anhöriga eller närstående. Användningen av den assisterande personalens och barnledarnas timmar beror på kursdeltagarnas ålder, hur många de är och hur svår deras funktionsnedsättning är samt på hur stort behovet av hjälp, stöd och övervakning är. 1.5 Utformning Kurser i öppen och sluten vård Kurserna genomförs i öppen eller sluten vård enligt klientens individuella behov. En kurs varar sammanlagt 10 dygn och genomförs i två perioder. Varje period varar minst 4 dygn. Begreppsdefinitionerna och behörighetskraven för personalen ingår i standardens allmänna del (Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar och Bilaga 2 Begrepp).

8 6 Vid kurser i öppen och sluten vård omfattar en rehabiliteringsdag minst 6 timmar. I denna tid ingår förflyttningar mellan lokaler, programenliga pauser samt lunch- och mellanmålspauser. Både inom öppen- och slutenvården ska minst 5 timmar per dag vara rehabilitering som genomförs av det multidisciplinära teamet och/eller den specialiserade personalen. I rehabiliteringsdagens program för vuxna anhöriga ingår också minst 5 timmar rehabilitering under ledning av det multidisciplinära teamet och/eller den specialiserade personalen. Av detta program är minst hälften ett separat program i grupp för de anhöriga eller närstående. Resten kan genomföras så att den anhöriga eller familjen deltar i klientens program. Med beaktande av åldern och utvecklingsnivån ingår i syskonens program för rehabiliteringsdagen minst 1 timme rehabilitering som genomförs av det multidisciplinära teamet och/eller den specialiserade personalen. Den övriga smågruppsverksamheten för syskon innehåller målinriktad verksamhet enligt ålder och utvecklingsnivå. I programmet för syskon måste man vara beredd på att leda två eller flera syskongrupper parallellt. Intervjuerna, sammankomsterna och de avslutande samtalen tar i genomsnitt ca 60 minuter. Det handledda rehabiliteringsprogrammet kan innehålla allmänna föreläsningar och allmän motion avsedda för alla klienter på rehabiliteringsinrättningen om de stöder rehabiliteringen och hänför sig till kursens mål och innehåll samt lämpar sig för klienterna i fråga. Dessa andelar utgör högst 5 timmar av kursprogrammet. Detta allmänna program ingår i klientens och den anhörigas eller närståendes 5 timmars program under rehabiliteringsdagen, även om det genomförs av någon annan rehabiliteringspersonal än av medlemmarna i det multidisciplinära teamet eller den specialiserade personalen vid servicelinjen i fråga. En kurs i öppen och sluten vård genomförs mellan måndag och lördag. Ett rehabiliteringsprogram som genomförs på en lördag motsvarar till innehåll och längd det program som ordnas på en vardag. Deltagare I kursen deltar 6 rehabiliteringsklienter och deras familjer. I kurserna för barn deltar klientens familj i rehabiliteringen under hela kursens lopp. 1.6 Genomförande Kursperioderna genomförs under loppet av 3 6 månader Inledningsfas Efter att ha fått rehabiliteringsbeslutet ska serviceproducenten sända klienten en kallelse och en blankett med förhandsförfrågan i enlighet med anvisningarna i standardens allmänna del. (Se FPA:s standard för rehabilitering i öppen och sluten vård, Allmän del, avsnitt Åtgärder som föregår rehabiliteringen. Se även denna standard, avsnitt 1.2 Målsättning).

9 7 I början av kursen får klienterna och deras familjer inledande information av serviceproducenten i enlighet med anvisningarna i standardens allmänna del. (Se standardens allmänna del, kapitel Rehabiliteringens inlednings- och slutfas). Vid samma tillfälle behandlas målformuleringen med hjälp av GAS-metoden (Goal Attainment Scaling, GAS-käsikirja). Under inledningsfasen skapar man förutsättningar för att bilda en aktiv grupp och går igenom de erfarenheter som gäller insjuknande, livssituation och klienternas behov av att göra förändringar i sina liv. Samtidigt utreder man klienternas starka sidor och olika sätt att möjliggöra förändringar Genomförande av inledningsperioden Individuella intervjuer och sammankomster Under den första eller andra kursdagen: Klientens personliga handledare gör en ankomstintervju med klienten och familjemedlemmarna. Dessutom gör de övriga medlemmarna av det multidisciplinära teamet och den specialiserade personalen intervjuer och bedömningar utifrån klientens individuella behov i ett så tidigt skede som möjligt. De sammankomster som befunnits nödvändiga på basis av intervjuerna och bedömningarna placeras in i kursprogrammet på ett ändamålsenligt sätt. Precisering av klientens och familjens mål och kursplan För klienterna, deras familjer och det multidisciplinära teamet samt den specialiserade personalen ska man reservera tillräckligt med tid för att bedöma klienternas rehabiliteringsbehov och helhetssituation. Medlemmarna i det multidisciplinära teamet och den specialiserade personalen samarbetar multiprofessionellt för att få en bra helhetsbild av klienternas situation. Därigenom uppnår man både samförstånd och ett jämbördigt samspel med klienterna och deras familjer. Kursplan I början av kursen gör man upp en kursplan för klienterna, som svarar mot de individuella målen. Planen innehåller ett individuellt program som kompletterar det gemensamma kursprogrammet samt nödvändiga åtgärder och uppgift om ansvarspersonerna för de olika ämnesområdena. I samband med intervjuerna och undersökningarna och i samråd med klienten och familjen formuleras dennes individuella konkreta mål med hjälp av en GAS-målblankett. Klienten, föräldrarna och en eller flera medlemmar av det multidisciplinära teamet sätter tillsammans upp de centrala rehabiliteringsmålen med hjälp av GAS-metoden (Goal Attainment Scaling, GAS-käsikirja). All personal som deltar i genomförandet av rehabiliteringen ska i sitt eget arbete med klienten verka i riktning mot samma målsättningar. De mål som formulerats i början av rehabiliteringen preciseras under kursens lopp och framstegen och förändringarna i målen utvärderas tillsammans med klienten.

10 8 Individuella mål I den målformulering som görs för klienten och för familjen inför rehabiliteringen görs en omfattande analys av funktionsförmågan enligt WHO:s internationella klassifikation (ICF) av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Varje medlem i det multidisciplinära teamet granskar sitt eget arbete under kursperioden på basis av ICF-klassifikationens referensramar och formulerar klientens rehabiliteringsmål utifrån dem i samråd med klienten. Under inledningsperioden svarar en medlem av det multidisciplinära teamet tillsammans med klienten, familjen och det multidisciplinära teamet för formuleringen av 1 3 GAS-mål. Klientens individuella mål kan preciseras och behandlas också i grupp bland klienterna. Klienten och föräldrarna får en kopia av GAS-målblanketten. Ansvarspersonerna, målen och åtgärderna ska beskrivas konkret och antecknas tydligt i klientens handlingar. Målen antecknas antingen av klienten eller av en medlem i det multidisciplinära teamet. Med hjälp av sin rehabiliteringsdagbok kan klienten aktivt följa med hur målen uppfylls. Gruppens mål I början av kursperioden efter de individuella intervjuerna diskuterar klienten, föräldrarna och 2 medlemmar av det multidisciplinära teamet inom gruppen rehabiliteringsmålen och programmet. Gruppens gemensamma mål antecknas som utgångsläge för planeringen av kursen och för följande period. Dessa mål påverkar också det slutgiltiga kursprogrammet. Gruppens mål sammanställs utifrån de individuella målen. Avslutande samtal I slutet av inledningsperioden för den personliga handledaren ett individuellt avslutande samtal med klienten och klientens familj. Under samtalet utvärderar man kursen och försäkrar sig om att klienten får de skriftliga instruktioner som behövs och att det finns ett stödnätverk. Samtidigt bedömer man hur väl målen uppfyllts. Måluppfyllelsen antecknas på blanketten GAS - Målformulering. Man funderar även på fortsatta åtgärder som eventuellt behövs och på följande mål samt går igenom de frågor som ska antecknas i rehabiliteringsrapporten Programmets innehåll Kursens program bestäms efter deltagarnas behov och målsättningar. Ett skriftligt kursprogram görs upp för klienterna och deras familjer. Programmet kompletteras efter behov med individuell terapi eller handledning och med sammankomster med specialiserad personal. Största delen av verksamheten sker i grupp vilket möjliggör kamratstöd och ett aktivt deltagande. Man försöker uppnå rehabiliteringsmålen genom praktiska övningar samt interaktionsfrämjande diskussioner och aktiviteter samt med metoder som stöder gruppbildningen. Med gruppens stöd uppmuntras klienten till självständigt arbete samt till att förstärka förändringsprocessen och känslan av livskontroll. Vid rehabiliteringen beaktas de riktlinjer i rekommendationerna för God medicinsk praxis som gäller specifik språkstörning (SLI) hos barn och unga ( Standarden för servicelinjen är dock primär i förhållande till rekommendationerna. Klienten får stöd och handledning under rehabiliteringen. Klienten får hjälp med att varsebli sitt eget beteende och

11 9 sina medvetna eller omedvetna tankemönster. En del av dem kan vara oändamålsenliga med hänsyn till rehabiliteringen och fördröja den. Klientens tidigare liv, livssituation och miljö beaktas som faktorer med betydelse för verksamheten, rehabiliteringen och handledningen. ICF-klassifikationens referensramar utnyttjas i enlighet med principerna för god rehabiliteringspraxis. God rehabiliteringspraxis består av konkreta arbetssätt och -metoder och av ideologiska och teoretiska principer och synvinklar som styr arbetet. God rehabiliteringspraxis är kund- och familjetillvänd verksamhet som utgår från behoven i klientens vardag och stöder dessa. Verksamheten genomförs i en omgivning som stöder klientens aktiva träning och verksamhet. Övningarna ska stödja de övningar som klienterna gör hemma självständigt eller tillsammans med familjen, och de ska kunna fortsättas i hemmiljön. Rehabiliteringens innehåll ska stödja klienternas mål som bearbetas under hela processen. Innehållet och tyngdpunkterna i temana är beroende av kursdeltagarna och deras målsättningar. Teman Programmet utformas så att där ingår teman som på ett övergripande sätt stöder uppfyllelsen av de mål som satts upp för barnet och familjen. Samtidigt främjar de barnets aktiva medverkan. Innehållet i och genomförandet av olika teman planeras utifrån barnets och familjens behov. Valda teman och delar av dem genomförs så att de bildar en målinriktad helhet. Som temaledare fungerar medlemmar av det multidisciplinära teamet och/eller den specialiserade personalen. Övrig rehabiliteringspersonal kan vara med om att genomföra temana tillsammans med en medlem av det multidisciplinära teamet eller den specialiserade personalen. I klienternas och familjens program behandlas temana delvis gemensamt och delvis separat. I ett separat program för barn ser man över de metoder genom vilka barnen kan fungera i vardagen i riktning mot målsättningarna och finna resurser för egen del. I alla gruppsituationer uppmuntras barnen till interaktion och till att delta aktivt och att uttrycka sig. Man bedömer barnets lek i olika situationer med fria lekar samt försöker uppmuntra, handleda och stödja barnet. Den här rehabiliteringen omfattar följande teman: Att stödja och förbättra kommunikationssätten I samråd med klienterna och deras familjer tar man fram metoder och aktiviteter som motiverar dem till aktiv egenvård, att klara sig på egen hand och att göra saker tillsammans. Till helheten hör till exempel träning och datorstödda övningsprogram som stöder kommunikationsfärdigheterna i enlighet med klientens situation och rehabiliteringens målsättningar (AAC-metoder) att öka den språkliga medvetenheten med stöd av gruppen att med talterapeutmetoder lära sig kommunikationssätt som stöder och tränar talet

12 10 träning av metoder som stöder interaktionen i vardagen talterapeuthandledning för familjen och kartläggning av eventuellt behov av undervisning i teckenspråk för familjemedlemmarna Att klara sig i vardagen I samråd med klienten och familjen tar man fram stödformer och handlingssätt för vardagen. Till helheten hör till exempel funktionella övningar som stöder barnets självständiga funktionsförmåga kartläggning av familjens handlingskultur: sätt att hantera förändringar och uppmuntran att förverkliga dem stöd för familjen och barnet med att identifiera skedena i en långsiktig rehabiliteringsprocess råd och stöd för att samla familjens resurser hur specifika språkstörningar påverkar olika situationer i vardagen, hemma, i skolan och i samband med fritidsaktiviteter kartläggning av stödformer som behövs för de dagliga aktiviteterna, t.ex. individuell småbarnsfostran. Psykosocial handledning och rådgivning Under rehabiliteringen kartläggs faktorer i anknytning till barnets och familjens välbefinnande. Dessutom behandlas goda modeller som stöder utvecklingen och lämpar sig för barnets ålder. Till helheten hör till exempel kartläggning av faktorer som stöder familjens välbefinnande och förmåga att klara sig gruppdiskussioner och övningar i syfte att öka klientens och familjens känsla av att de klarar av att leva med de specifika språkstörningarna samtal om språkstörningarnas inverkan på klienten och familjen, de nära relationerna och vardagslivet stöd för familjerelationerna och för inbördes växelverkan stöd för barnet som aktiv deltagare i familjen, i relationer med andra personer i samma situation och i skolan försök att finna metoder för att uttrycka och hantera känslor förstärkande av barnets självkännedom och självmedvetande. Social aktivering och rådgivning I samråd med klienten och familjen söker man fram metoder för och möjligheter till delaktighet, social interaktion och hobbyverksamhet. Till helheten hör till exempel kartläggning av stödnätverk som lämpar sig för barnet och familjen samt identifiering av metoder för att utnyttja dem information om principerna för beviljande av sociala förmåner och hur man ansöker om dem information för familjen om service som erbjuds av den egna kommunen och andra lämpliga aktörer, t.ex. hälso-, social-, motions- och kulturservice eller hobbyverksamhet

13 11 stöd för klienten och familjen som aktiv aktör som anpassar sina dagliga rutiner och sin sociala miljö enligt sina behov. Information och handledning i hälsorelaterade frågor Frågor med anknytning till hälsa och välbefinnande tas upp med klienten och familjen. Till helheten hör till exempel Kostrådgivning information om specifika språkstörningar, rehabiliteringsmöjligheter och egenvård frågor om sexualitet och därmed sammanhängande faktorer hälsoeffekter av sunda levnadsvanor och motion förändringar som olika utvecklings- och åldersstadier för med sig. samtal och vägledning i anslutning till sömnens kvalitet och längd. Tillsammans med klienten och familjen sätter man sig in i frågor med anknytning till hälsosam kost och viktkontroll. Till helheten hör till exempel grunderna för en hälsosam och god kost samt dess betydelse för klientens välbefinnande, tillväxt och utveckling särskilda frågor enligt individuella behov och aktualitet. Vid kostrådgivningen är det bra att beakta de näringsrekommendationer som givits ut av Statens näringsdelegation ( Skolgång eller studier Tillsammans med klienten och familjen utreder man klientens situation, försöker finna behövliga lösningar, ger handledning och utövar nätverkssamarbete enligt klientens individuella behov. Till helheten hör till exempel handledning kring dagvård eller skolgång (nätverksarbete, stödåtgärder) hantering av problem och rädslor som försvårar dagvården eller skolgången och inlärningen metoder och instanser som stöder klienten att orka med och klara av dagvården eller skolgången uppmuntran till att ställa upp mål och planera för framtiden med avseende på skolgången och stöd för detta samt att förstärka självförtroendet Fysisk aktivering och handledning I samråd med klienten och familjen tar man fram metoder och aktiviteter som motiverar dem till aktiv egenvård, att klara sig på egen hand och att göra saker tillsammans. I samarbete kartlägger man olika sätt att förbättra konditionen, rörelseskickligheten och -förmågan, att öka deltagandet och familjens handlingsmöjligheter samt att finna trevlig hobbyverksamhet både för klienten själv och för familjen tillsammans. Till helheten hör till exempel att klienten blir medveten om de motoriska och visuomotoriska problemen och lär sig leva med dem i vardagen

14 12 introduktion i lämpliga motionsformer som klienten får prova på ensam och/eller tillsammans med familjen kartläggning av möjligheterna till motions- och hobbyverksamhet Separat program för föräldrarna I ett separat program för föräldrarna behandlas vardagens utmaningar. Samtidigt stöder man föräldrarnas aktivitet när det gäller att tillämpa inlärda färdigheter, nya handlingssätt och övningar i den dagliga närmiljön. Till helheten hör till exempel information om specifika språkstörningar och hur de påverkar vardagen samtal om utmaningarna i vardagen och hur man lyckas med dem kartläggning av hjälp- och stödbehovet samt metoderna samtal om vad man kan göra för att själv orka och må bra handledning och rådgivning utifrån klientens aktuella behov i rutiner som stöder klienten i rehabiliteringen samtal om resultaten av COPE-indexet. Serviceproducenten ordnar en gång i veckan en ledig kväll för föräldrarna så att barnen och de unga har barnledare under tiden. Separat program för syskonen I ett separat program för syskonen behandlas syskonrelationen enligt åldersnivå. Den utbildade assisterande personalen ansvarar för syskonens smågruppsverksamhet och för klienternas och syskonens aktiviteter och skötsel under fritiden. Syskonen delas in i smågrupper enligt åldersoch utvecklingsnivå och kursveckans program för syskonen genomförs i grupperna. Smågruppsverksamheten består av målinriktade aktiviteter enligt ålder och utvecklingsstadium, där barnledarna bär ansvaret (bl.a. spel, lekar, musikmålning, pyssel, friluftsliv, aktivitetsbana, simning och aktivitetsstationer). Till helheten hör till exempel att få stöd för att strukturera sina känslor och erfarenheter att få stöd för att stärka en positiv identitet och självkänsla att finna metoder för att bygga upp en god syskonrelation och fungera tillsammans att bearbeta färdigheter för att möta och godta det som är annorlunda att främja interaktion och kamratstöd bland syskonen och inom familjen. Arbetsmetoder vid rehabiliteringen Utöver de metoder som används vid genomförandet av rehabiliteringen och som beskrivs i det följande använder man även på ett mångsidigt sätt olika arbetsmetoder för rehabiliteringen. Vid genomförandet betonas olika funktionsinriktade metoder som lämpar sig för rehabiliteringsgruppen. I rehabiliteringen ingår även handledda gruppdiskussioner. Föreläsningar kan användas som stöd för rehabiliteringen bara efter noggrant övervägande. Funktionsinriktade metoder I barngrupperna tränas bland annat hantering av vardagen med olika funktionsinriktade metoder. Metoderna bygger mer på aktiviteter än på tal. Funktionsinriktade metoder kan ge nya

15 13 infallsvinklar och hjälp med att behandla frågor som det är svårt att tala om. Så kan man hjälpa barnet att uttrycka sig. Dessutom kan barnet få uppleva känslan av att lyckas och därigenom stärka sin positiva jagbild. De funktionsinriktade metoderna utnyttjar olika naturliga uttrycksmedel. Det kan vara fråga om t.ex. bildkonstterapi, musikterapi, sociodrama och/eller motionsinriktade metoder. Handledaren ska ha utbildning i de metoder som används. Alla övningar och uppgifter ska ha en fast och förståelig koppling till temana för rehabiliteringen. Tillräckligt med tid ska också reserveras för att bearbeta det man lärt sig och de erfarenheter man fått. Programmet ska vara lugnt och samtidigt en omväxlande helhet som upprätthåller motivationen att delta. Grupprogrammets innehåll anpassas till gruppens behov och färdigheter så att rehabiliteringen är meningsfull för hela gruppen. I början av grupprogrammet bekantar sig barnen med varandra och med rehabiliteringen. Tid måste reserveras för gruppbildningen för att arbetet ska vara effektivt. Den första gången kommer man överens med barnen i gruppen om tydliga spelregler och planerar grupparbetet tillsammans. Programmet för barn ska med hänsyn till åldersnivå genom lek, pyssel, spel, sagor, musik, pratstunder, utfärder och äventyr erbjuda möjlighet till mångsidiga upplevelser. Samtidigt kan barnet med andra få dela känslan av att lyckas samt eventuellt berätta om sin sjukdom. I anpassningskursprogrammet ska ingå spel- och motionsgrupper som ger möjlighet till samvaro, inlärning av färdigheter i vardagen samt aktivitetsgrupper och pratstunder om frågor som är viktiga för barnen. Genom skapande verksamhet planeras och genomförs egna kursprojekt som ger erfarenheter av känslan att lyckas och att påverka, och som hjälper till att bygga upp en helgjuten självbild. Genom utvärdering av verksamheten och genom att barnen delar med sig av sina erfarenheter kan deras förmåga att ta ansvar för sig själva och för sina val påverkas. Att delta i en grupp utvecklar samarbetsförmågan och förmågan att ta hänsyn till andra. Vid planeringen och genomförandet av innehållet beaktas barnens egna önskemål och behov. Nätverksarbete Målet med nätverksarbete är en välfungerande rehabiliterings- och vårdkedja där rehabiliteringen kopplas samman med de insatser som sker på hemorten och inom hälso- och sjukvården. Serviceproducenten ska under kursens gång vid behov och med klientens och/eller föräldrarnas tillstånd kontakta samarbetspartner som är viktiga med tanke på att främja klientens rehabilitering, t.ex. dagvården, skolhälsovården eller någon annan vårdenhet. Klientens föräldrar kartlägger med stöd av det multidisciplinära teamet ett samarbetsnätverk på hemorten som främjar och stöder rehabiliteringen. Med hjälp av en nätverkskarta kan man följa med utvecklingen av nätverkssamarbetet. Samtidigt försäkrar man sig tillsammans med klienten om att det på hemorten och hos hälsooch sjukvården finns ett lämpligt nätverk som svarar mot klientens individuella behov under kursen och efter den.

16 14 Videofilmning Vid kartläggningen av klientens vardagsmiljö kan man utnyttja videofilmning. Metoden kan användas i situationer där man analyserar interaktionen och aktiviteterna och ger handledning samt vid uppföljning av processen. Klienten och familjen kan stödjas genom videoassisterad interaktionshandledning. Uppgifter mellan perioderna Mellan rehabiliteringsperioderna bearbetar klienten och klientens familj teman som stöder uppnåendet av målen för rehabiliteringen genom olika uppgifter. Uppgifterna gås igenom under följande period. Talterapeuten handleder klienten i utförandet av uppgifterna. Uppgifterna planeras tillsammans med klienten, som får skriftliga anvisningar om dem. Uppgifter är t.ex. träning eller bearbetning av interaktion och dagliga aktiviteter med hjälp av metoder som lärts in under perioden utredningsarbete i anslutning till skolgången, studierna eller vardagsmiljön utredning och prövning av de möjligheter som stöder rehabiliteringen eller medverkan på hemorten, t.ex. att bekanta sig med eller delta i fritids- eller föreningsverksamheten uppföljning av glädjeämnen och utmaningar i anslutning till ökad social aktivitet. När man utför uppgifterna kan man använda t.ex. e-tjänsten som hjälp. (Se standardens allmänna del, avsnitt E-tjänst) Genomförande av den avslutande perioden Individuella intervjuer och sammankomster Under den avslutande perioden går man tillsammans med klienten och föräldrarna individuellt igenom hur rehabiliteringen framskridit och hur målen uppfyllts. Måluppfyllelsen antecknas på blanketten GAS - Målformulering. Man funderar även på fortsatta åtgärder som eventuellt behövs och på följande mål samt går igenom de frågor som ska antecknas i rehabiliteringsrapporten. Under den avslutande perioden intervjuar den personliga handledaren klienten tillsammans med familjen. Dessutom gör de övriga medlemmarna i det multidisciplinära teamet och/eller den specialiserade personalen andra intervjuer och/eller undersökningar utifrån klientens individuella behov. Avslutande samtal Under den avslutande kursperioden för 2 medlemmar i det multidisciplinära teamet ett individuellt avslutande samtal med klienten och föräldrarna. Under samtalet utvärderar man kursen och försäkrar sig om att klienten får de skriftliga instruktioner som behövs och att det finns ett stödnätverk. Samtidigt utvärderar man uppfyllelsen av GAS-målen och gör upp planer för fortsättningen i syfte att säkerställa den fortsatta rehabiliteringsprocessen.

17 Utvärdering och mätning Medlemmarna i det multidisciplinära teamet och den specialiserade personalen utvärderar resultatet av rehabiliteringen med hjälp av adekvata, motiverade och tillförlitliga utvärderingar och utvärderingsmetoder. De mått som används vid utvärderingen är i allmänt bruk. Måtten visar närmast förändringar i livskvaliteten, funktionsförmågan och symtomen samt huruvida målen uppnåtts. Vid utvärderingen och mätningen beaktas de centrala områdena i klientens funktionsförmåga i enlighet med ICF-klassifikationen. Vid utvärderingen beaktas både klientens egen uppfattning om funktionsförmågan och klientens och den anhörigas eller annan närståendes bedömning av förändringarna i funktionsförmågan. Resultaten av mätningen av funktionsförmågan utnyttjas vid planeringen av rehabiliteringen. Mätningarna ska därför göras innan rehabiliteringen planeras och målen formuleras. Utvärderingen och mätresultaten gås igenom med klienten och familjen under rehabiliteringen. Om det av resultaten framgår sådana symtom eller faktorer som inte kan behandlas under rehabiliteringen hänvisas klienten till hälso- och sjukvården för fortsatt vård. Testerna och mätningarna bör göras med hänsyn till hälso- och säkerhetssynpunkter, barnens åldersnivå samt ändamålsenlighetsaspekter och med fokus på klienten. Specialistläkaren eller en medlem av det multidisciplinära teamet bedömer vilka test som inte är lämpliga för klienten. Den som utför mätningarna ska ha god erfarenhet av och sådan utbildning som är tillgänglig i att använda och tolka mät- och utvärderingsmetoden i fråga. GAS-blanketten bifogas rehabiliteringsrapporten, och övriga mätresultat beskrivs i rapporten (se standardens allmänna del, avsnitt Rehabiliteringsrapport). Det är bra att komma överens om förfaringssätten med den remitterande eller vårdande instansen inom hälso- och sjukvården t.ex. vid användning av utvärderingsmetoder som det inte är förnuftigt att upprepa ofta. Testade mätinstrument som kan rekommenderas finns samlade i en bank för mätinstrument kallad TOIMIA ( Obligatoriska mät- och utvärderingsmetoder GAS-metoden Som hjälpmedel för att formulera rehabiliteringsmålen och utvärdera måluppfyllelsen används alltid GAS-metoden (Goal Attainment Scaling, GAS-käsikirja). Målen formuleras i samråd med klienten i början av kursen, och de preciseras och utvärderas under rehabiliteringens gång och i rehabiliteringens slutfas. Utvärdering av måluppfyllelsen med hjälp av GAS-metoden blanketten GAS - Målformulering Frivilliga mät- och utvärderingsmetoder Serviceproducenten kan, allt efter klientens individuella behov, använda frivilliga mät- och utvärderingsmetoder som lämpar sig för målgruppen, till exempel: - COPE-index (för barnens föräldrar)