Årsredovisning Närsjukvården i centrala Östergötland. Bild. Dnr

Transkript

1 Närsjukvården i centrala Östergötland Dnr Bild

2 Innehållsförteckning PRODUKTIONSENHETSCHEFENS REFLEKTION 3 PRESENTATION AV PRODUKTIONSENHETEN 5 VISION (OCH VERKSAMHETSIDÉ) 6 OMVÄRLDSANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING 7 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET 8 PROCESSPERSPEKTIVET 11 MEDARBETARPERSPEKTIVET 18 EKONOMIPERSPEKTIVET 21 FÖRDJUPAD EKONOMISK ANALYS 23 UTFALL NYCKELINDIKATORER 25 BILAGOR 32 2

3 Till Regionstyrelsen Produktionsenhetschefens reflektion U nder året sjösattes Hemsjukvårdsreformen. Utvärdering pågår och vi har sett behov av att förstärka med även Närsjukvårdens FoU enhet. Vi kan konstatera att det ser lite olika ut i de tre länsdelarna och mellan kommunerna. Det gäller t.ex. i vilken utsträckning som patienter gått över från psykiatrin, nyckeltal som antal hembesök, hur väl rutiner fungerar etc. För primärvårdens del i centrala länsdelen har man inte kunna reducera sina kostnader med 11 mkr vilket förklaras bland annat av svårigheter med att avveckla lokaler och overhead. I stort verkar dock reformen ha fungerat. Jag har inte sett några avvikelser avseende allvarlig patientskada eller risk. Som sagt pågår utvärderingen och nu med utökat fokus på patient/brukare. När det gäller tillgängligheten så finns inga större anmärkningar. 1-4 på akutmottagningen har varit ett problem. Och som akuten delvis inte kan hantera ensam. Viktigt är att ett nytt arbetssätt med bedömningssköterskor introducerats som väsentligen underlättar för patienter som söker med exempelvis enklare frakturerna och smärre sår. Även nyttjandet av egen processenhet gör att fler patienter kan slutbehandlas på akutmottagningen. När det gäller delaktiga patienter är upplevelsen att vi arbetar på det sättet men 2015 tror jag det blir "upp till bevis". Ett stort problem är tillgängligheten till vårdplatser. Såväl inom den akuta somatiska vården som vuxenpsykiatrin. Stora insatser har gjorts och görs på alla chefsnivåer inom NSC i samverkan med övriga sjukvårdsaktörer i RÖ. Den begränsande faktorn är tillgången till främst sjuksköterskor. Arbetet med att säkerställa vårdplatser fortgår oförtrutet på flera olika fronter men vi är lång ifrån mål. Situationen är otillfredsställande och stundtals oroande. Glädjande är hur NSC, efter träget arbete, kraftigt vände sina siffror avseende hygien och klädregler. Teoretiskt uppgår kostnaderna för VRI i NSC till över 50 mkr. Flera olika arbeten har sjösatts 2014 för att aktivt reducera VRI. NSC har förstås nolltolerans. När det gäller FoU är fokus oförändrat att trycka på F där närsjukvården historiskt är svagare än på U. Vi är stolta över NS utbildningen med fokus på FoU och patientsäkerhet. Också FoU luncherna skänker glädje hade dessa 230 deltagare och eftersom föreläsningarna filmas och numera läggs ut på You Tube har många fler glädje av den kunskap som delges enades närsjukvården över länet om en ny NS övergripande FoU strategi som jag verkligen hoppas skall stärka F:et inom närsjukvården och därmed även NSC. Den stora utmaningen är kompetensförsörjningen. Främst sjuksköterskor, distriktsläkare och geriatriker. Vi vet att detta är ett arbete som måste fortgå över tid. Och att kreativt tänkande krävs för att ersätta vakanser som inte går att täcka med nyrekryteringar. Vi är glada över den satsning som RÖ gjort på ST läkare inom primärvården men vi ser kvarstående behov med hänsyn till pensionsavgångar och sedan tidigare befintliga vakanser. Vi känner oro för hur vi på sikt kan säkerställa tillgången av breda internmedicinare med bakjourskompetens även om vi tillsammans med RÖ har en plan. Bemanningen på akutkliniken, både vad avser akutläkare och sjuksköterskor tycks ha satt sig och vara stabil. Både inom vuxenpsykiatrin, geriatriken och neurologen har vi svårigheter att rekrytera främst sjuksköterskor. På neurologen har det dock över tid blivit bättre och man har genom exempelvis ökad poliklinisering kunnat möta en del av utmaningen att inte ha all den personal som man önskar. 3

4 Dessvärre ser vi att kostnaderna för hyrpersonal ökar. Det gäller både läkare och sjuksköterskor. Vi har sett goda exempel där "belastade" verksamheter lyckats bryta en negativ utveckling och avveckla. Men det krävs både tur och hårt arbete för att lyckats med sådant. Frågan är ständigt aktuell på alla chefsnivåer men besvärlig eftersom marknaden för personal och därmed konkurrensen är stor. Ekonomin blev en besvikelse. Vi hade gott hopp en bra bit in på hösten om en ekonomi i balans. Sista kvartalet blev väldigt dyr. Och vi såg också att trots våra månadsuppföljningar inklusive uppföljningar av olika nyckeltal så överraskades vi av decemberresultatet. Resultatet för primärvården har försämrats. Vi uppfattar att det är en kombination av det nya ersättningssystemet och kostnader i samband med Hemsjukvårdsreformen. Vi har arbetat med både resultatkrav och handlingsplaner inom NSC men det har inte hjälpt fullt ut. Under året har NSC försökt påvisa kostnader som inte täcks av ersättning för sista linjen. Likaså kostnader för patientflöden från andra länsdelar och även US interna flöden vad avser akutflödet men inte heller där har vi varit framgångsrika i våra dialoger. Vårt underskott blev 21,6 mkr. Vi har en benägenhet att fokusera på fel och tillkortakommanden. Fel och brister skall förstås redovisas och åtgärdas men viktigt är också att medarbetarna får känna sig stolta över vilken fantastisk vård som de bidrar till har NSC hanterat stora volymer av patienter i våra olika verksamheter. Antalet unika individer som i någon form haft kontakt med vården inom NSC uppgick till Och där det i de absolut allra flest fall blivit precis som vi och patienterna förväntat sig. Vi borde alltså bli mycket duktigare på att framhålla all gott som görs. Dygnet runt, sju dagar i veckan, 365 dagar om året. Närsjukvården i centrala Östergötland Henrich Wilander Närsjukvårdsdirektör 4

5 Presentation av produktionsenheten Närsjukvården i centrala Östergötland omfattar akutkliniken, enheten för prehospitalvård, medicinska akutkliniken, neurologiska kliniken, geriatriska kliniken, psykiatriska kliniken, barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, ätstörningsenheten, beroendekliniken inkl. Mini-Maria, habilitering, LAH, Rörelse & Hälsa inklusive rehaborganisationen för sluten vård, 14 vårdcentraler, primärvårdsjour, ungdomsmottagning, unga vuxna mottagning samt råd, stöd och hälsa för barn 6-12 år. Centrala länsdelen omfattar kommunerna Linköping, Åtvidaberg, Kinda och Ydre. I december 2014 var antalet listade invånare på samtliga vårdcentraler, varav var listade inom NSC och var listade på privata vårdcentraler. Antalet unika individer som kontaktade vården inom NSC var under året Antal anställda, omräknat i heltider: Omsättning, mkr: Resultat, mkr: -21,6 Eget kapital, mkr: -12,4 Antal vårdplatser: 123 Antal vårdtillfällen: Antal vårddagar: Antal läkarbesök: Antal sjukvårdande behandlingar:

6 Vision (och verksamhetsidé) Närsjukvården i centrala Östergötland var under verksamhetsåret 2014 en enhet inom Landstinget i Östergötland. Landstinget i Östergötland och Regionförbundet Östsam gick samman den 1 januari 2015 och bildade Region Östergötland. Landstinget refererar i denna text till landstingets organisation innan sammanslagningen. Landstinget i Östergötlands vision var: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård med ett hälsofrämjande synsätt finns tillgänglig när den behövs. För att finansiera landstingets uppgifter betalade östgötarna landstingsskatt som uppgick 2014 till % av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnade uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomförde den verksamhet som landstinget tillhandahållit östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation var omfattade och bestod under 2014 av ca helårsarbetare. Bruttoomslutningen var ca 14 miljarder kronor. NSC:s verksamhetsidé är att med fokus delaktighet, tillgänglighet, kvalitet kunna leva upp till En trygg och säker vård i en hel vårdkedja, så att resurserna utnyttjas på ett effektivt sätt samtidigt som de med störst behov av hälso- och sjukvård ges företräde i vården. 6

7 Omvärldsanalys och framtidsbedömning Den demografiska utmaningen, ökande psykisk ohälsa och ojämlikhet i vården är utmaningar som diskuteras allmänt. Till detta kommer exempelvis kompetensbrist avseende sjuksköterskor och specialister inom allmänmedicin. Listan kan lätt fyllas på när det gäller utmaningar. Mot detta står att nya kraftfulla strukturer avseende samverkan mellan kommunerna och Regionen Östergötland (RÖ) utvecklats. Att sidledsansvar mellan kliniker och produktionsenheter börjar gå från ord till handling. Framtidens universitetssjukhus växer fram i snabb takt och i dess kölvatten utvecklas nya arbetssätt och metoder. Akuta flöden, som lägger grunden för bättre akutflöden, har just gått i mål och Framtidens Bästa Primärvård tillsammans med stor satsning på ST inom allmänmedicin kommer att lyfta första linjens sjukvård. Beställarforum är en RÖ satsning som just sjösatts och där målet är att i samverkan med kommunerna driva på utvecklingen av distribuerad vård och öka äldres och kronikers autonomi och möjlighet till kvarboende genom exempelvis IT lösningar. Plats för välfärd är en annan RÖ satsning, tillsammans med LiU, där ett helt nytt koncept tagits fram för både forskning och utbildning av studenter i nära samverkan ( samlokaliserade) med första linjens vård. Det här är bara några exempel men syftet är att påminna oss om att vi inte skall överväldigas av utmaningarna utan också komma ihåg att vi faktiskt angriper dem. Det är livsviktigt att vi med jämna mellanrum tillåter oss stanna upp och spana, håller våra kompetenser levande genom fortbildningar och tar oss tid till både samverkan med vårdgrannar och verksamhetsutveckling. Samtidigt som vi inte tappar fokus på vår huvuduppgift, nämligen att ge vård. LÄSANVISNINGAR - REDOVISNING AV RESULTAT I de följande avsnitten finns återkommande inslag där resultat redovisas för strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelindikatorer. Strategiska mål markerar vad som är strategiskt önskvärt att uppnå för att på sikt även leva upp till visionen. Framgångsfaktorerna visar vilka utvecklingsområden som bedöms nödvändiga att satsa på för att uppnå de strategiska målen. Nyckelindikatorerna har funktionen att målsätta och bidra till värderingen av utfallet för framgångsfaktorer/utvecklingsområden. Bedömningen av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål är en samlad bedömning varför utfallet för en enskild framgångsfaktor/nyckelindikator inte nödvändigtvis får avgörande genomslag på måluppfyllelsen för det strategiska målet. BEDÖMNING Strategiska mål Framgångsfaktorer Tillfredsställande måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Nyckelindikatorer Tillfredsställande resultat Inte helt tillfredsställande resultat Otillfredsställande resultat Uppgift saknas/ Ej möjligt att värdera 7

8 Medborgar-/ kundperspektivet Strategiskt mål Hög tillgänglighet till hälsooch sjukvården Bra och jämlik hälsa Framgångsfaktor Hälso- och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt Ett hälsofrämjande förhållningssätt Aktivt hälsofrämjande sjukdomsförebyggande arbete Måluppfyllelse Måluppfyllelse Stort förtroende för hälso- och sjukvården Förtroendeskapande insatser Delaktiga och nöjda patienter Trygg och likvärdig vård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Stor valfrihet för patienten Insatser och utbud utifrån konstaterade behov Måluppfyllelse och resultatanalys Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården Inom NSC finns elva nyckelindikatorer som ska säkerställa hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården. För sju nyckelindikatorer nås uppsatta mål och för ett delvis. För tre indikatorer uppnås inte målen och av dessa finns två inom akutmottagningen där man trots intensivt arbete och daglig uppföljning inte alla dagar uppnår målen att få träffa läkare inom en timme samt att få diagnos och lämna akutmottagningen inom fyra timmar. Under året har ett nytt arbetssätt med bedömningssköterskor introducerats med mycket gott resultat vilket kommer att förbättra tillgängligheten. Alltfler verksamheter erbjuder möjlighet till webbtidbokning. 8

9 Bra och jämlik hälsa Stort fokus har under året lagts på hälsoförebyggande arbete. Vårdcentralerna erbjuder hälsofrämjande sjukdomsinsatser bl. a hos dietist, diabetes- och astmasköterska. Likaså erbjuds hälsosamtal via Hälsolyftet och etablerandet av Seniormottagningar har varit framgångsrikt. Majoriteten av alla medarbetare har genomgått utbildning i Hälsofrämjande förhållningssätt. Stort förtroende för hälso- och sjukvården Andelen östgötar som känner förtroende för sin egen vårdcentral är oförändrat hög. Delaktiga och nöjda patienter Andelen patienter som fått ett gott helhetsintryck av vårdkontakten är fortfarande på tillfredställande nivå och antalet ärenden i mina vårdkontakter fortsätter att öka. Trygg och likvärdig vård De vårdprocesser som avtalats i HSN överenskommelsen har genomförts vad gäller stroke, riskbruk, missbruk och beroende hos barn/ungdomar, röst-, tal-, språk- och sväljstörningar hos vuxna samt barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder. Väsentliga insatser och resultat Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården Andelen patienter som ringer vårdcentral och får svar samma dag har målvärdet 95% och utfallet är 91%. Orsaken till att målvärdet inte till fullo uppnås beror på läkarbrist vid några vårdcentraler. För patienter med nya medicinska problem eller kraftig försämring av känd sjukdom som får besöka läkare vid vårdcentral inom 7 dagar ligger utfallet på 95% jämfört med målvärde 97%. Stort arbete läggs ned för att nå uppsatt mål för Målen är uppnådda vad gäller andel patienter som får sitt nybesök inom 60 dagar hos den specialiserade vården med 60 dagars gräns samt andel patienter som får sitt nybesök inom 60 dagar hos den specialiserade vården med 30 dagars gräns. Andelen patienter som väntat mer än 60 dagar på sitt nybesök vid månadsskifte är uppnått. Likaså är målet uppnått vad gäller andel patienter som väntat mer än 30 dagar på sitt nybesök vid månadsskifte. Intensivt arbete pågår på akutmottagningen för att uppnå målen andel patienter som undersöks av läkare inom högst en timme samt andel patienter som lämnar akutmottagningen inom fyra timmar. Ett nytt arbetssätt med bedömningssköterskor har introducerats som väsentligen underlättar för patienter som söker med exempelvis enklare frakturer och smärre sår. Även nyttjandet av egen processenhet gör att fler patienter kan slutbehandlas på akutmottagningen. Det landstingsövergripande arbetet har påbörjats vad gäller webbtidbok. I dagsläget har fem vårdcentraler infört webbtidbok. Resterande införs under

10 Bra och jämlik hälsa Samtliga enheter arbetar på ett överenskommet sätt med hälsofrämjande förhållningssätt. Antalet patienter som erbjuds egenvård, Fysisk aktivitet på recept(far) samt antalet patienter som erbjuds tobaksavvänjning, har dock minskat något jämfört med föregående år. Andelen unika besökande till vården för vilka det har registrerats åtgärd i Hälsobladet uppfyller satta mål. Stort förtroende för hälso- och sjukvården samt delaktiga och nöjda patienter Andel östgötar som känner förtroende för sin egen vårdcentral samt patienter som fått ett gott helhetsintryck av vårdcentralen är oförändrat högt. Trygg och likvärdig vård NSC har genom neurologiska kliniken haft ordförandeskapet i RMPG neuro, där man under året har tillskapat en regional strokegrupp, omfattande hela sydöstra sjukvårdsregionen. Denna har representation från samtliga tre sjukhus i Östergötland och har under året tagit fram riktlinjer med likalydande behandlingsprinciper för såväl län som sjukvårdsregion. Beroendekliniken har under året i samarbete med Linköpings kommun etablerat Mini-Maria i syfte att fånga upp riskbruk, missbruk och beroende hos barn/ungdomar. Arbetet med överenskommelsen om röst-, tal-, språk- och sväljstörningar hos vuxna har skett länsövergripande med fokus på dysfagi. På barn och ungdomshabiliteringen säkerställs barnet/den unges behov vad gäller barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder bl.a. genom följsamhet till rutinen Habiliteringsplan. Habiliteringsplanen dokumenteras i Cosmic och innehåller: Uppgifter om den enskildes behov, förutsättningar och intressen. Mål för de samordnade insatserna. Planerade och beslutade insatser. Uppgifter om vilka verksamheter och vilken personal som ska genomföra insatserna. 10

11 Processperspektivet Strategiskt mål Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Effektiv hälso- och sjukvård Innovativt och systematiskt utvecklingsarbete En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Forskning och utveckling som sprids och omsätts i verksamhetsutveckling Framgångsfaktor Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Förbättra avvikelserapportering och hantering Förhindra trycksår, undernäring och fallskador Palliativ vård i livets slutskede Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer Verksamhetsstyrning Aktiv verksamhetsutveckling Aktivt miljöarbete Aktiv klinisk forskning Vårdcentral med stöd för FoU Strategier för att omsätta FoU-resultat i praktisk sjukvård Måluppfyllelse Måluppfyllelse 11

12 Måluppfyllelse och resultatanalys Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Följsamheten till basala hygienregler har ökat under I december var följsamheten 92 % till hygienregler och 98 % till klädregler. Målet för 2014 på 90 % följsamhet till hygienregler och 95 % följsamhet till klädregler är i december uppnått. Samtliga klinker har en handlingsplan för kvalitet och patientsäkerhet inklusive en del som beskriver hur kliniken arbetar förebyggande mot vårdrelaterade infektioner (VRI). Antal förskrivna recept antibiotika fortsätter minska förskrevs totalt recept jämfört med recept under Under 2014 förskrevs 146 recept/ 1000 listade i primärvården jämfört med 156 recept/1000 listade Under senare delen av 2014 har riktlinjer för läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelse implementerats i både slutenvården och öppenvården i NSC. Där pågår fortfarande arbetet med att utforma lokala rutiner och implementera nya arbetssätt i verksamheten varför utfall för 2014 saknas. Mängden mycket allvarliga avvikelser i relation till samtliga avvikelser har ökat marginellt och i jämförelse med 2013 har de ökat från 4 % till 6 % för Målet är inte uppfyllt. Kvalitetsregistren Senior Alert och Palliativa registret används för att följa upp och kvalitetsäkra vården. I 2014 års överenskommelse med HSN pekades tre kliniker ut som relevanta för att arbeta vårdpreventivt med hjälp av kvalitetsregistret Senior Alert. Två av tre klinker klarade målet att riskbedöma 50 % av sina patienter >70 år, samt att vid funna risker sätta in förebyggande åtgärder hos minst 70 %. Andelen patienter med risk som fick förebyggande åtgärder insatta efter riskbedömningen var 76 % i NSC. Registreringar i Palliativa registret visar att målvärdet på 62 % av väntade dödsfall som har föregåtts av ett dokumenterat brytpunktssamtal är uppnått. Däremot är andel patienter med dokumenterad smärtskattning lägre och målet på 5 % ökning är inte uppnått. I den nationella punktprevalensmätningen av trycksår som genomfördes i mars 2014 var andelen trycksår i NSC 17 %. Två av fem relevanta kliniker har arbetat fram särskilda handlingsplaner för att minska andelen trycksår. Tre kliniker använder Senior Alert och har där ett strukturerat arbetssätt för att motverka trycksår. Under 2015 fortsätter arbetet med att tydliggöra rutiner och arbetsätt för att förebygga uppkomst av trycksår i form av handlingsplaner på varje klinik. 12

13 Effektiv hälso-och sjukvård Beläggningsgraden för NSC:s akutenheter MEA och neurologen har på grund av det hårda patienttrycket legat över målvärdet 90 % och vad gäller MEA de flesta dagar över 100 %. Även inom psykiatrin har beläggningen varit hög och de flesta dagar över 100 %. Antalet dagar som utskrivningsklara patienter väntat på utskrivning minskade jämfört med föregående år. Arbetet runt produktionsplanering fortsätter. Ca 15 enheter (48 %) i NSC har påbörjat arbete med produktionsplanering enligt RÖ (Region Östergötland) modellen. Innovativt och systematiskt utvecklingsarbete Målet på 60 % vad gäller riskanalyser på arbetsprocesser i Synergi med flest avvikelser är inte uppnått. Samtliga verksamheter har målstyrningstavlor. Miljöarbetet med medföljande handlingsplaner har genomförts i alla NSC verksamheter. Effektiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Delmålen anses vara helt uppfyllda när det gäller forskningskompetens. I takt med att doktorander disputerar så byter en del forskarutbildade arbetsplats eller arbetsgivare och en del går i pension. Hemsjukvårdsreformen som genomfördes i januari 2014 innebar att vissa vårdcentraler förlorade distriktssköterskor med magisterkompetens. Väsentligt är då att hela tiden fylla på underifrån, öka antalet doktorander, skapa möjligheter för disputerade att arbeta vidare med forskning parallellt med klinisk verksamhet och ha forskningskompetens som meriterande vid nyanställningar, både på chefsoch på medarbetarnivå. Långsiktigt tänkande och mod att satsa på FoU krävs även i situationer med personalbrist och stram ekonomi. En viktig aspekt är att chefer som inte är aktiva forskare själva ska se till att det finnas någon annan person med forskningskompetens som driver forskningen på enheten. Det är också av stort värde att använda andra chefers erfarenheter av att stödja forskning och utveckling. Andelen vårdcentraler med en tydlig FoU-plan har minskat. Det är svårt att prioritera FoU när det är personalbrist och högt patienttryck, men långsiktigt behövs FoU i konkreta projekt för att locka och behålla medarbetare och för att verksamheten inte ska stagnera. En viktig strategi är att genomföra årliga FoU-samtal på sjukhuskliniker och primärvårdsenheter samt att respektive verksamhet har formulerat en FoU-plan med tydliga utvärderingsbara mål. Forskning och utveckling som sprids och omsätts i verksamhetsutveckling Målet anses delvis uppfyllt när det gäller medarbetarnas skattning om forskningsresultat används på den egna enheten för att utveckla verksamheten. Återkoppling av resultat från både forskningsprojekt så väl som utvecklingsarbeten är A och O för att medarbetare ska ta till sig ny kunskap. Att arbeta evidens-baserat innebär att man måste hålla sig uppdaterad när det gäller ny kunskap, dels för att ta bort metoder som inte tillför något värde för patienten och för att implementera beprövad kunskap. Arbetet med att initiera och sprida FoU inom NSC får ses som långsiktigt. En del kliniker/vårdcentraler är långt framme medan andra håller på att upparbeta FoU-verksamheten. Det är väsentligt att FoUarbetet blir en naturlig del av verksamheten, dvs. att verksamhetens arbete ständigt betraktas ur perspektivet, vad kan göras bättre? För att ytterligare uppmärksamma FoU är det viktigt att förändringar utvärderas och dokumenteras så att kunskap kan spridas. Befintlig FoU-kompetens, 13

14 medarbetare med magisterkompetens, licentiatexamen samt disputerade ska ges möjlighet att använda sin kompetens för att säkerställa att utvärdering och utveckling av vården sker på en vetenskaplig grund. I tider av personalbrist samt sviktande ekonomi är FoU än viktigare för att utvärdera om resurser används så effektivt som möjligt. Vid rekrytering ska möjlighet till FoU-arbete tydliggöras i annonser och vid intervjuer och FoU-meriter värderas. Väsentliga insatser och resultat Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet NSC fokus på att minska antalet vårdrelaterade infektioner (VRI) har fortsatt under 2014 med en rad insatser. Uppföljning av följsamheten till basala hygienregler per klinik och enhet har fortsatt månadsvis vid NSC målstyrningstavla och på hemsidan och ökad följsamhet har uppnåtts på samtliga kliniker. Resultatet från de nationella punktprevalensmätningarna av VRI (PPM-VRI) har tagits tillvara och analyserats ner på enhetsnivå vad gäller typ av infektion och förekomst av riskfaktorer. Andelen VRI i NSC var vid senaste PPM-VRI (mars 2014) 11.1 % jämfört med mätningen höst 2013 då andelen VRI var 26.4 % (somatiska kliniker). De största diagnosgrupperna var urinvägsinfektioner, smittsamma tarmsjukdomar och lunginflammation. På ett par kliniker utfördes i mars extra PPM-VRI för att säkerställa och verifiera resultatet. Utifrån resultatet på dessa mätningar pågår förbättringsarbeten kring bland annat clostridie -infektioner, urinvägskatetrar och lunginflammation orsakad av aspiration. Kostnadsberäkningar av VRI i NSC har utförts och diskuterats i NSC ledningsgrupp. Ett skattningsverktyg har tagits fram utifrån SKLs åtta framgångsfaktorer i rapporten Vårdrelaterade infektioner -framgångsfaktorer som förebygger. Skattningsverktyget har använts i NSC ledningsgruppen som utgångspunkt för att föra diskussioner om VRI. För att uppmärksamma och sprida kunskap och lära av varandra presenteras små och stora förbättringsarbeten med syfte att minska VRI på intranätet i NSCs satsning 50 steg för minskad VRI. Under 2014 påbörjades även ett arbete med att kartlägga VRI kopplade till ingreppsrelaterade infektioner i primärvården. Resultatet från mätningarna visar att VRI upptäcks och behandlas, ofta under lång tid, i primärvården och att dessa vårdrelaterade infektioner inte alltid kommer med i någon statistik eller återförs till opererande enhet. Mätningar har utförts på vårdcentraler i NSC och ett samverkansprojekt med kliniker i andra centrum är i startgroparna. Infektionsverktyget har sedan november 2014 aktiverats på samtliga kliniker i NSC. Där fortsätter arbetet med uppföljning och validering av data. Infektionsverktyget kommer vara ett viktigt hjälpmedel i arbetet mot VRI och för att kvalitetssäkra antibiotikaförskrivningen. Mängden mycket allvarliga avvikelser har ökat i jämförelse med samtliga. Dessutom har mängden avvikelser totalt minskat med ca 200 avvikelser i jämförelse med Av dessa mycket allvarliga avvikelser hade tio avvikelserapporter innehåll som beskriver katastrofala följder för involverade patienter (se tabell nästa sida). 14

15 Faktisk konsekvens/allvarlighetsgrad Antal registreringar Personskada - Betydande 13 Personskada - Katastrofal 10 Personskada - Mindre/Ingen skada 94 Personskada - Måttlig 36 Summa: 153 Generellt har andelen avvikelser minskat, framförallt de avvikelser som delas in i risk/iakttagelser och tillbud. Mängden negativa händelser/olyckor kvarstår dock i oförändrad rapporteringsmängd. För att förhindra att dessa negativa händelser med katastrofal och betydande resultat för patienten uppstår igen, har händelseanalyser i åtta av 16 kända Lex Maria anmälningar genomförts. I övriga åtta fall har internutredning genomförts av involverade verksamheters verksamhetschefer. Även dessa har resulterat i åtgärder för att förhindra upprepning. Inom neurologen finns en etablerad behandlingskedja där patienter som genomgår trombolys förflyttas till övervakningssal. Antalet direkta trombolyslarm uppgick under året till 150 patienter och av dessa bedömdes 21 som lämpliga för trombolys (14 %). Rehabiliteringen av strokepatienter har under året stärkts med schemalagd rehabiliteringspersonal under storhelger. Förutsättningarna för bedömningar av sjukgymnast och arbetsterapeut inom 72 timmar även vanliga helger har utretts och genomgått fackliga överläggningar. Under året har också samtliga strokepatienter oavsett ålder fått minst ett återbesök på teambaserad strokemottagning. Effektiv hälso- och sjukvård Bristen på vårdplatser inom den medicinska akutvårdskedjan har under året varit besvärande vilket fått till följd en medelbeläggning på över 100 % inom MAVA. Beläggningen har också varit hög inom neurologen där inflödet av patienter från västra och östra länsdelen ökat. Inom psykiatrin har beläggningen större delen av året legat över 100 % och i slutet av året öppnades ytterligare tre vårdplatser. Arbetet att sprida användningen av produktionsplanering inom NSC kommer att fortsätta under 2015, både inom de kliniker och vårdcentraler där man redan startat ett arbete men också i andra verksamheter. Flera av de verksamheter som börjat produktionsplanera har sett vinsterna med arbetssättet, t ex genom ökad tydlighet i uppdraget till medarbetare, ökad möjlighet till effektivt resursutnyttjande och förbättrat underlag för prioritering av verksamheten på både lång och kort sikt. 15

16 Strategiskt och systematiskt utvecklingsarbete För att uppnå målen inom miljöarbetet så anordnades det en centrumövergripande workshop där olika aktörer var inbjudna både interna och externa. Vid detta tillfälle skrev också varje verksamhet sin handlingsplan. Tyvärr har man dock inte slutfört arbetet genom att dokumentera det hela i synergisystemets RH-Check 3. Miljöskydd. Måluppfyllelsen är i realitet 100 % för alla verksamheter har en handlingsplan för eget miljöarbete, däremot syns det inte i RH-check för alla verksamheter. Nio riskanalyser har genomförts inom NSC Av dessa har ingen relaterat till de arbetsprocesser i som haft flest rapporterade avvikelser. Däremot har man i de genomförda analyserna arbetat med att förebygga risker gällande patientsäkerhet och arbetsmiljö framför allt inom tre områden; Procedurer, rutiner och riktlinjer, Omgivning och inom Teknik, utrustning och apparatur. NSC följer sin strategi för att öka kunskapen inom förändrings- och förbättringskunskap genom att erbjuda medarbetare och chefer utbildning i förändrings- och förbättringskunskap. I medarbetareutbildningen har utbildningen genomförts i samverkan med Hjärt- och medicincentrum. Utbildningen har genomförts sedan 2009 och ca 20 personer har utbildats per år. Effektiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet NSC har definierat behov av mer forskning och ökad kompetens inom forskningsmetodik för att möta framtidens utmaningar. En första länsövergripande närsjukvårdssatsning med fokus på ökad kompetens inom forskningsmetodik och patientsäkerhet avslutades våren Syftet är att deltagarna genomför ett för den egna enheten relevant projekt inom patientsäkerhet med stöd av FoU-metodik. Målgrupp är medarbetare med medellång vårdutbildning, läkarutbildning eller medarbetare som gör kandidat-, magister-, masterarbete eller vetenskapliga arbeten (ST-läkare). Deltagarna genomför ett FoU-projekt utifrån vald frågeställning och får samtidigt ökad kompetens inom FoU-processen (problemformulering, litteratursökning, datainsamling, analys, rapportering) och patientsäkerhet. Utbildningen omfattar 6 schemalagda dagar, handledning efter behov samt tid för projektarbete på den egna kliniken. Samverkan mellan olika enheter uppmuntras. För patienterna innebär utbildningen ett säkrare omhändertagande och en ökad möjlighet till evidensbaserad vård. En utvärdering ur deltagar-, handledar- samt chefsperspektiv har genomförts i form av fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar att deltagarna var nöjda med utbildningen och handledningen. Det stora problemet är tid vilket både deltagare och chefer anger. Deltagarna har fått tid men måste själva ordna utrymmet i schemat och cheferna pressas mellan att ha medarbetare i patientarbetet kontra i projekt. Utfallet var dock genomgående positivt och erfarenheterna togs tillvara och viss revidering av utbildningen skedde. Den 17 september 2014 startade andra omgången av denna utbildning, nu på en högre nivå metodmässigt. Utbildningen sker i samverkan mellan FoU-enheten, FoU-samordnarna i NSC och Centrum för hälsooch vårdutveckling, främst Patientsäkerhetsenheten. FoU-rådet beviljar medel från FoU-fonden till projekt som drivs av medarbetare inom NSC. Under året har sju ansökningar beviljats anslag, en klar ökning jämfört med 2013 då endast två anslag beviljades av tre ansökningar. Maximalt belopp är : - och alla chanser tas för att marknadsföra FoUfonden. För att få FoU-fondsanslag krävs en väl formulerad ansökan med genomtänkt syfte och metod. Relativt ofta behövs kompletterande uppgifter skickas in men FoU-rådet ser detta som en nyttig lärprocess genom att bedömningen av ansökningarna är seriös. Man kan se detta som en förberedelse inför ansökningar till andra anslagsgivare. FoU-fonden har presenterats på FoU-samtalen och dess existens bör framhållas i vårdcentralernas FoU-arbete. 16