Årsredovisning Närsjukvården i centrala Östergötland. Bild. Dnr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2014. Närsjukvården i centrala Östergötland. Bild. www.regionostergotland.se. Dnr 2015-91"

Transkript

1 Närsjukvården i centrala Östergötland Dnr Bild

2 Innehållsförteckning PRODUKTIONSENHETSCHEFENS REFLEKTION 3 PRESENTATION AV PRODUKTIONSENHETEN 5 VISION (OCH VERKSAMHETSIDÉ) 6 OMVÄRLDSANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING 7 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET 8 PROCESSPERSPEKTIVET 11 MEDARBETARPERSPEKTIVET 18 EKONOMIPERSPEKTIVET 21 FÖRDJUPAD EKONOMISK ANALYS 23 UTFALL NYCKELINDIKATORER 25 BILAGOR 32 2

3 Till Regionstyrelsen Produktionsenhetschefens reflektion U nder året sjösattes Hemsjukvårdsreformen. Utvärdering pågår och vi har sett behov av att förstärka med även Närsjukvårdens FoU enhet. Vi kan konstatera att det ser lite olika ut i de tre länsdelarna och mellan kommunerna. Det gäller t.ex. i vilken utsträckning som patienter gått över från psykiatrin, nyckeltal som antal hembesök, hur väl rutiner fungerar etc. För primärvårdens del i centrala länsdelen har man inte kunna reducera sina kostnader med 11 mkr vilket förklaras bland annat av svårigheter med att avveckla lokaler och overhead. I stort verkar dock reformen ha fungerat. Jag har inte sett några avvikelser avseende allvarlig patientskada eller risk. Som sagt pågår utvärderingen och nu med utökat fokus på patient/brukare. När det gäller tillgängligheten så finns inga större anmärkningar. 1-4 på akutmottagningen har varit ett problem. Och som akuten delvis inte kan hantera ensam. Viktigt är att ett nytt arbetssätt med bedömningssköterskor introducerats som väsentligen underlättar för patienter som söker med exempelvis enklare frakturerna och smärre sår. Även nyttjandet av egen processenhet gör att fler patienter kan slutbehandlas på akutmottagningen. När det gäller delaktiga patienter är upplevelsen att vi arbetar på det sättet men 2015 tror jag det blir "upp till bevis". Ett stort problem är tillgängligheten till vårdplatser. Såväl inom den akuta somatiska vården som vuxenpsykiatrin. Stora insatser har gjorts och görs på alla chefsnivåer inom NSC i samverkan med övriga sjukvårdsaktörer i RÖ. Den begränsande faktorn är tillgången till främst sjuksköterskor. Arbetet med att säkerställa vårdplatser fortgår oförtrutet på flera olika fronter men vi är lång ifrån mål. Situationen är otillfredsställande och stundtals oroande. Glädjande är hur NSC, efter träget arbete, kraftigt vände sina siffror avseende hygien och klädregler. Teoretiskt uppgår kostnaderna för VRI i NSC till över 50 mkr. Flera olika arbeten har sjösatts 2014 för att aktivt reducera VRI. NSC har förstås nolltolerans. När det gäller FoU är fokus oförändrat att trycka på F där närsjukvården historiskt är svagare än på U. Vi är stolta över NS utbildningen med fokus på FoU och patientsäkerhet. Också FoU luncherna skänker glädje hade dessa 230 deltagare och eftersom föreläsningarna filmas och numera läggs ut på You Tube har många fler glädje av den kunskap som delges enades närsjukvården över länet om en ny NS övergripande FoU strategi som jag verkligen hoppas skall stärka F:et inom närsjukvården och därmed även NSC. Den stora utmaningen är kompetensförsörjningen. Främst sjuksköterskor, distriktsläkare och geriatriker. Vi vet att detta är ett arbete som måste fortgå över tid. Och att kreativt tänkande krävs för att ersätta vakanser som inte går att täcka med nyrekryteringar. Vi är glada över den satsning som RÖ gjort på ST läkare inom primärvården men vi ser kvarstående behov med hänsyn till pensionsavgångar och sedan tidigare befintliga vakanser. Vi känner oro för hur vi på sikt kan säkerställa tillgången av breda internmedicinare med bakjourskompetens även om vi tillsammans med RÖ har en plan. Bemanningen på akutkliniken, både vad avser akutläkare och sjuksköterskor tycks ha satt sig och vara stabil. Både inom vuxenpsykiatrin, geriatriken och neurologen har vi svårigheter att rekrytera främst sjuksköterskor. På neurologen har det dock över tid blivit bättre och man har genom exempelvis ökad poliklinisering kunnat möta en del av utmaningen att inte ha all den personal som man önskar. 3

4 Dessvärre ser vi att kostnaderna för hyrpersonal ökar. Det gäller både läkare och sjuksköterskor. Vi har sett goda exempel där "belastade" verksamheter lyckats bryta en negativ utveckling och avveckla. Men det krävs både tur och hårt arbete för att lyckats med sådant. Frågan är ständigt aktuell på alla chefsnivåer men besvärlig eftersom marknaden för personal och därmed konkurrensen är stor. Ekonomin blev en besvikelse. Vi hade gott hopp en bra bit in på hösten om en ekonomi i balans. Sista kvartalet blev väldigt dyr. Och vi såg också att trots våra månadsuppföljningar inklusive uppföljningar av olika nyckeltal så överraskades vi av decemberresultatet. Resultatet för primärvården har försämrats. Vi uppfattar att det är en kombination av det nya ersättningssystemet och kostnader i samband med Hemsjukvårdsreformen. Vi har arbetat med både resultatkrav och handlingsplaner inom NSC men det har inte hjälpt fullt ut. Under året har NSC försökt påvisa kostnader som inte täcks av ersättning för sista linjen. Likaså kostnader för patientflöden från andra länsdelar och även US interna flöden vad avser akutflödet men inte heller där har vi varit framgångsrika i våra dialoger. Vårt underskott blev 21,6 mkr. Vi har en benägenhet att fokusera på fel och tillkortakommanden. Fel och brister skall förstås redovisas och åtgärdas men viktigt är också att medarbetarna får känna sig stolta över vilken fantastisk vård som de bidrar till har NSC hanterat stora volymer av patienter i våra olika verksamheter. Antalet unika individer som i någon form haft kontakt med vården inom NSC uppgick till Och där det i de absolut allra flest fall blivit precis som vi och patienterna förväntat sig. Vi borde alltså bli mycket duktigare på att framhålla all gott som görs. Dygnet runt, sju dagar i veckan, 365 dagar om året. Närsjukvården i centrala Östergötland Henrich Wilander Närsjukvårdsdirektör 4

5 Presentation av produktionsenheten Närsjukvården i centrala Östergötland omfattar akutkliniken, enheten för prehospitalvård, medicinska akutkliniken, neurologiska kliniken, geriatriska kliniken, psykiatriska kliniken, barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, ätstörningsenheten, beroendekliniken inkl. Mini-Maria, habilitering, LAH, Rörelse & Hälsa inklusive rehaborganisationen för sluten vård, 14 vårdcentraler, primärvårdsjour, ungdomsmottagning, unga vuxna mottagning samt råd, stöd och hälsa för barn 6-12 år. Centrala länsdelen omfattar kommunerna Linköping, Åtvidaberg, Kinda och Ydre. I december 2014 var antalet listade invånare på samtliga vårdcentraler, varav var listade inom NSC och var listade på privata vårdcentraler. Antalet unika individer som kontaktade vården inom NSC var under året Antal anställda, omräknat i heltider: Omsättning, mkr: Resultat, mkr: -21,6 Eget kapital, mkr: -12,4 Antal vårdplatser: 123 Antal vårdtillfällen: Antal vårddagar: Antal läkarbesök: Antal sjukvårdande behandlingar:

6 Vision (och verksamhetsidé) Närsjukvården i centrala Östergötland var under verksamhetsåret 2014 en enhet inom Landstinget i Östergötland. Landstinget i Östergötland och Regionförbundet Östsam gick samman den 1 januari 2015 och bildade Region Östergötland. Landstinget refererar i denna text till landstingets organisation innan sammanslagningen. Landstinget i Östergötlands vision var: BRA VÅRD OCH BÄTTRE HÄLSA Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård med ett hälsofrämjande synsätt finns tillgänglig när den behövs. För att finansiera landstingets uppgifter betalade östgötarna landstingsskatt som uppgick 2014 till % av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnade uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomförde den verksamhet som landstinget tillhandahållit östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation var omfattade och bestod under 2014 av ca helårsarbetare. Bruttoomslutningen var ca 14 miljarder kronor. NSC:s verksamhetsidé är att med fokus delaktighet, tillgänglighet, kvalitet kunna leva upp till En trygg och säker vård i en hel vårdkedja, så att resurserna utnyttjas på ett effektivt sätt samtidigt som de med störst behov av hälso- och sjukvård ges företräde i vården. 6

7 Omvärldsanalys och framtidsbedömning Den demografiska utmaningen, ökande psykisk ohälsa och ojämlikhet i vården är utmaningar som diskuteras allmänt. Till detta kommer exempelvis kompetensbrist avseende sjuksköterskor och specialister inom allmänmedicin. Listan kan lätt fyllas på när det gäller utmaningar. Mot detta står att nya kraftfulla strukturer avseende samverkan mellan kommunerna och Regionen Östergötland (RÖ) utvecklats. Att sidledsansvar mellan kliniker och produktionsenheter börjar gå från ord till handling. Framtidens universitetssjukhus växer fram i snabb takt och i dess kölvatten utvecklas nya arbetssätt och metoder. Akuta flöden, som lägger grunden för bättre akutflöden, har just gått i mål och Framtidens Bästa Primärvård tillsammans med stor satsning på ST inom allmänmedicin kommer att lyfta första linjens sjukvård. Beställarforum är en RÖ satsning som just sjösatts och där målet är att i samverkan med kommunerna driva på utvecklingen av distribuerad vård och öka äldres och kronikers autonomi och möjlighet till kvarboende genom exempelvis IT lösningar. Plats för välfärd är en annan RÖ satsning, tillsammans med LiU, där ett helt nytt koncept tagits fram för både forskning och utbildning av studenter i nära samverkan ( samlokaliserade) med första linjens vård. Det här är bara några exempel men syftet är att påminna oss om att vi inte skall överväldigas av utmaningarna utan också komma ihåg att vi faktiskt angriper dem. Det är livsviktigt att vi med jämna mellanrum tillåter oss stanna upp och spana, håller våra kompetenser levande genom fortbildningar och tar oss tid till både samverkan med vårdgrannar och verksamhetsutveckling. Samtidigt som vi inte tappar fokus på vår huvuduppgift, nämligen att ge vård. LÄSANVISNINGAR - REDOVISNING AV RESULTAT I de följande avsnitten finns återkommande inslag där resultat redovisas för strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelindikatorer. Strategiska mål markerar vad som är strategiskt önskvärt att uppnå för att på sikt även leva upp till visionen. Framgångsfaktorerna visar vilka utvecklingsområden som bedöms nödvändiga att satsa på för att uppnå de strategiska målen. Nyckelindikatorerna har funktionen att målsätta och bidra till värderingen av utfallet för framgångsfaktorer/utvecklingsområden. Bedömningen av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål är en samlad bedömning varför utfallet för en enskild framgångsfaktor/nyckelindikator inte nödvändigtvis får avgörande genomslag på måluppfyllelsen för det strategiska målet. BEDÖMNING Strategiska mål Framgångsfaktorer Tillfredsställande måluppfyllelse Inte helt tillfredsställande måluppfyllelse Otillfredsställande måluppfyllelse Nyckelindikatorer Tillfredsställande resultat Inte helt tillfredsställande resultat Otillfredsställande resultat Uppgift saknas/ Ej möjligt att värdera 7

8 Medborgar-/ kundperspektivet Strategiskt mål Hög tillgänglighet till hälsooch sjukvården Bra och jämlik hälsa Framgångsfaktor Hälso- och sjukvård i rimlig tid och så nära som möjligt Ett hälsofrämjande förhållningssätt Aktivt hälsofrämjande sjukdomsförebyggande arbete Måluppfyllelse Måluppfyllelse Stort förtroende för hälso- och sjukvården Förtroendeskapande insatser Delaktiga och nöjda patienter Trygg och likvärdig vård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Stor valfrihet för patienten Insatser och utbud utifrån konstaterade behov Måluppfyllelse och resultatanalys Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården Inom NSC finns elva nyckelindikatorer som ska säkerställa hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården. För sju nyckelindikatorer nås uppsatta mål och för ett delvis. För tre indikatorer uppnås inte målen och av dessa finns två inom akutmottagningen där man trots intensivt arbete och daglig uppföljning inte alla dagar uppnår målen att få träffa läkare inom en timme samt att få diagnos och lämna akutmottagningen inom fyra timmar. Under året har ett nytt arbetssätt med bedömningssköterskor introducerats med mycket gott resultat vilket kommer att förbättra tillgängligheten. Alltfler verksamheter erbjuder möjlighet till webbtidbokning. 8

9 Bra och jämlik hälsa Stort fokus har under året lagts på hälsoförebyggande arbete. Vårdcentralerna erbjuder hälsofrämjande sjukdomsinsatser bl. a hos dietist, diabetes- och astmasköterska. Likaså erbjuds hälsosamtal via Hälsolyftet och etablerandet av Seniormottagningar har varit framgångsrikt. Majoriteten av alla medarbetare har genomgått utbildning i Hälsofrämjande förhållningssätt. Stort förtroende för hälso- och sjukvården Andelen östgötar som känner förtroende för sin egen vårdcentral är oförändrat hög. Delaktiga och nöjda patienter Andelen patienter som fått ett gott helhetsintryck av vårdkontakten är fortfarande på tillfredställande nivå och antalet ärenden i mina vårdkontakter fortsätter att öka. Trygg och likvärdig vård De vårdprocesser som avtalats i HSN överenskommelsen har genomförts vad gäller stroke, riskbruk, missbruk och beroende hos barn/ungdomar, röst-, tal-, språk- och sväljstörningar hos vuxna samt barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder. Väsentliga insatser och resultat Hög tillgänglighet till hälso- och sjukvården Andelen patienter som ringer vårdcentral och får svar samma dag har målvärdet 95% och utfallet är 91%. Orsaken till att målvärdet inte till fullo uppnås beror på läkarbrist vid några vårdcentraler. För patienter med nya medicinska problem eller kraftig försämring av känd sjukdom som får besöka läkare vid vårdcentral inom 7 dagar ligger utfallet på 95% jämfört med målvärde 97%. Stort arbete läggs ned för att nå uppsatt mål för Målen är uppnådda vad gäller andel patienter som får sitt nybesök inom 60 dagar hos den specialiserade vården med 60 dagars gräns samt andel patienter som får sitt nybesök inom 60 dagar hos den specialiserade vården med 30 dagars gräns. Andelen patienter som väntat mer än 60 dagar på sitt nybesök vid månadsskifte är uppnått. Likaså är målet uppnått vad gäller andel patienter som väntat mer än 30 dagar på sitt nybesök vid månadsskifte. Intensivt arbete pågår på akutmottagningen för att uppnå målen andel patienter som undersöks av läkare inom högst en timme samt andel patienter som lämnar akutmottagningen inom fyra timmar. Ett nytt arbetssätt med bedömningssköterskor har introducerats som väsentligen underlättar för patienter som söker med exempelvis enklare frakturer och smärre sår. Även nyttjandet av egen processenhet gör att fler patienter kan slutbehandlas på akutmottagningen. Det landstingsövergripande arbetet har påbörjats vad gäller webbtidbok. I dagsläget har fem vårdcentraler infört webbtidbok. Resterande införs under

10 Bra och jämlik hälsa Samtliga enheter arbetar på ett överenskommet sätt med hälsofrämjande förhållningssätt. Antalet patienter som erbjuds egenvård, Fysisk aktivitet på recept(far) samt antalet patienter som erbjuds tobaksavvänjning, har dock minskat något jämfört med föregående år. Andelen unika besökande till vården för vilka det har registrerats åtgärd i Hälsobladet uppfyller satta mål. Stort förtroende för hälso- och sjukvården samt delaktiga och nöjda patienter Andel östgötar som känner förtroende för sin egen vårdcentral samt patienter som fått ett gott helhetsintryck av vårdcentralen är oförändrat högt. Trygg och likvärdig vård NSC har genom neurologiska kliniken haft ordförandeskapet i RMPG neuro, där man under året har tillskapat en regional strokegrupp, omfattande hela sydöstra sjukvårdsregionen. Denna har representation från samtliga tre sjukhus i Östergötland och har under året tagit fram riktlinjer med likalydande behandlingsprinciper för såväl län som sjukvårdsregion. Beroendekliniken har under året i samarbete med Linköpings kommun etablerat Mini-Maria i syfte att fånga upp riskbruk, missbruk och beroende hos barn/ungdomar. Arbetet med överenskommelsen om röst-, tal-, språk- och sväljstörningar hos vuxna har skett länsövergripande med fokus på dysfagi. På barn och ungdomshabiliteringen säkerställs barnet/den unges behov vad gäller barn och unga med neuropsykiatriska funktionshinder bl.a. genom följsamhet till rutinen Habiliteringsplan. Habiliteringsplanen dokumenteras i Cosmic och innehåller: Uppgifter om den enskildes behov, förutsättningar och intressen. Mål för de samordnade insatserna. Planerade och beslutade insatser. Uppgifter om vilka verksamheter och vilken personal som ska genomföra insatserna. 10

11 Processperspektivet Strategiskt mål Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Effektiv hälso- och sjukvård Innovativt och systematiskt utvecklingsarbete En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Forskning och utveckling som sprids och omsätts i verksamhetsutveckling Framgångsfaktor Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse Förbättra avvikelserapportering och hantering Förhindra trycksår, undernäring och fallskador Palliativ vård i livets slutskede Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer Verksamhetsstyrning Aktiv verksamhetsutveckling Aktivt miljöarbete Aktiv klinisk forskning Vårdcentral med stöd för FoU Strategier för att omsätta FoU-resultat i praktisk sjukvård Måluppfyllelse Måluppfyllelse 11

12 Måluppfyllelse och resultatanalys Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Följsamheten till basala hygienregler har ökat under I december var följsamheten 92 % till hygienregler och 98 % till klädregler. Målet för 2014 på 90 % följsamhet till hygienregler och 95 % följsamhet till klädregler är i december uppnått. Samtliga klinker har en handlingsplan för kvalitet och patientsäkerhet inklusive en del som beskriver hur kliniken arbetar förebyggande mot vårdrelaterade infektioner (VRI). Antal förskrivna recept antibiotika fortsätter minska förskrevs totalt recept jämfört med recept under Under 2014 förskrevs 146 recept/ 1000 listade i primärvården jämfört med 156 recept/1000 listade Under senare delen av 2014 har riktlinjer för läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelse implementerats i både slutenvården och öppenvården i NSC. Där pågår fortfarande arbetet med att utforma lokala rutiner och implementera nya arbetssätt i verksamheten varför utfall för 2014 saknas. Mängden mycket allvarliga avvikelser i relation till samtliga avvikelser har ökat marginellt och i jämförelse med 2013 har de ökat från 4 % till 6 % för Målet är inte uppfyllt. Kvalitetsregistren Senior Alert och Palliativa registret används för att följa upp och kvalitetsäkra vården. I 2014 års överenskommelse med HSN pekades tre kliniker ut som relevanta för att arbeta vårdpreventivt med hjälp av kvalitetsregistret Senior Alert. Två av tre klinker klarade målet att riskbedöma 50 % av sina patienter >70 år, samt att vid funna risker sätta in förebyggande åtgärder hos minst 70 %. Andelen patienter med risk som fick förebyggande åtgärder insatta efter riskbedömningen var 76 % i NSC. Registreringar i Palliativa registret visar att målvärdet på 62 % av väntade dödsfall som har föregåtts av ett dokumenterat brytpunktssamtal är uppnått. Däremot är andel patienter med dokumenterad smärtskattning lägre och målet på 5 % ökning är inte uppnått. I den nationella punktprevalensmätningen av trycksår som genomfördes i mars 2014 var andelen trycksår i NSC 17 %. Två av fem relevanta kliniker har arbetat fram särskilda handlingsplaner för att minska andelen trycksår. Tre kliniker använder Senior Alert och har där ett strukturerat arbetssätt för att motverka trycksår. Under 2015 fortsätter arbetet med att tydliggöra rutiner och arbetsätt för att förebygga uppkomst av trycksår i form av handlingsplaner på varje klinik. 12

13 Effektiv hälso-och sjukvård Beläggningsgraden för NSC:s akutenheter MEA och neurologen har på grund av det hårda patienttrycket legat över målvärdet 90 % och vad gäller MEA de flesta dagar över 100 %. Även inom psykiatrin har beläggningen varit hög och de flesta dagar över 100 %. Antalet dagar som utskrivningsklara patienter väntat på utskrivning minskade jämfört med föregående år. Arbetet runt produktionsplanering fortsätter. Ca 15 enheter (48 %) i NSC har påbörjat arbete med produktionsplanering enligt RÖ (Region Östergötland) modellen. Innovativt och systematiskt utvecklingsarbete Målet på 60 % vad gäller riskanalyser på arbetsprocesser i Synergi med flest avvikelser är inte uppnått. Samtliga verksamheter har målstyrningstavlor. Miljöarbetet med medföljande handlingsplaner har genomförts i alla NSC verksamheter. Effektiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Delmålen anses vara helt uppfyllda när det gäller forskningskompetens. I takt med att doktorander disputerar så byter en del forskarutbildade arbetsplats eller arbetsgivare och en del går i pension. Hemsjukvårdsreformen som genomfördes i januari 2014 innebar att vissa vårdcentraler förlorade distriktssköterskor med magisterkompetens. Väsentligt är då att hela tiden fylla på underifrån, öka antalet doktorander, skapa möjligheter för disputerade att arbeta vidare med forskning parallellt med klinisk verksamhet och ha forskningskompetens som meriterande vid nyanställningar, både på chefsoch på medarbetarnivå. Långsiktigt tänkande och mod att satsa på FoU krävs även i situationer med personalbrist och stram ekonomi. En viktig aspekt är att chefer som inte är aktiva forskare själva ska se till att det finnas någon annan person med forskningskompetens som driver forskningen på enheten. Det är också av stort värde att använda andra chefers erfarenheter av att stödja forskning och utveckling. Andelen vårdcentraler med en tydlig FoU-plan har minskat. Det är svårt att prioritera FoU när det är personalbrist och högt patienttryck, men långsiktigt behövs FoU i konkreta projekt för att locka och behålla medarbetare och för att verksamheten inte ska stagnera. En viktig strategi är att genomföra årliga FoU-samtal på sjukhuskliniker och primärvårdsenheter samt att respektive verksamhet har formulerat en FoU-plan med tydliga utvärderingsbara mål. Forskning och utveckling som sprids och omsätts i verksamhetsutveckling Målet anses delvis uppfyllt när det gäller medarbetarnas skattning om forskningsresultat används på den egna enheten för att utveckla verksamheten. Återkoppling av resultat från både forskningsprojekt så väl som utvecklingsarbeten är A och O för att medarbetare ska ta till sig ny kunskap. Att arbeta evidens-baserat innebär att man måste hålla sig uppdaterad när det gäller ny kunskap, dels för att ta bort metoder som inte tillför något värde för patienten och för att implementera beprövad kunskap. Arbetet med att initiera och sprida FoU inom NSC får ses som långsiktigt. En del kliniker/vårdcentraler är långt framme medan andra håller på att upparbeta FoU-verksamheten. Det är väsentligt att FoUarbetet blir en naturlig del av verksamheten, dvs. att verksamhetens arbete ständigt betraktas ur perspektivet, vad kan göras bättre? För att ytterligare uppmärksamma FoU är det viktigt att förändringar utvärderas och dokumenteras så att kunskap kan spridas. Befintlig FoU-kompetens, 13

14 medarbetare med magisterkompetens, licentiatexamen samt disputerade ska ges möjlighet att använda sin kompetens för att säkerställa att utvärdering och utveckling av vården sker på en vetenskaplig grund. I tider av personalbrist samt sviktande ekonomi är FoU än viktigare för att utvärdera om resurser används så effektivt som möjligt. Vid rekrytering ska möjlighet till FoU-arbete tydliggöras i annonser och vid intervjuer och FoU-meriter värderas. Väsentliga insatser och resultat Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet NSC fokus på att minska antalet vårdrelaterade infektioner (VRI) har fortsatt under 2014 med en rad insatser. Uppföljning av följsamheten till basala hygienregler per klinik och enhet har fortsatt månadsvis vid NSC målstyrningstavla och på hemsidan och ökad följsamhet har uppnåtts på samtliga kliniker. Resultatet från de nationella punktprevalensmätningarna av VRI (PPM-VRI) har tagits tillvara och analyserats ner på enhetsnivå vad gäller typ av infektion och förekomst av riskfaktorer. Andelen VRI i NSC var vid senaste PPM-VRI (mars 2014) 11.1 % jämfört med mätningen höst 2013 då andelen VRI var 26.4 % (somatiska kliniker). De största diagnosgrupperna var urinvägsinfektioner, smittsamma tarmsjukdomar och lunginflammation. På ett par kliniker utfördes i mars extra PPM-VRI för att säkerställa och verifiera resultatet. Utifrån resultatet på dessa mätningar pågår förbättringsarbeten kring bland annat clostridie -infektioner, urinvägskatetrar och lunginflammation orsakad av aspiration. Kostnadsberäkningar av VRI i NSC har utförts och diskuterats i NSC ledningsgrupp. Ett skattningsverktyg har tagits fram utifrån SKLs åtta framgångsfaktorer i rapporten Vårdrelaterade infektioner -framgångsfaktorer som förebygger. Skattningsverktyget har använts i NSC ledningsgruppen som utgångspunkt för att föra diskussioner om VRI. För att uppmärksamma och sprida kunskap och lära av varandra presenteras små och stora förbättringsarbeten med syfte att minska VRI på intranätet i NSCs satsning 50 steg för minskad VRI. Under 2014 påbörjades även ett arbete med att kartlägga VRI kopplade till ingreppsrelaterade infektioner i primärvården. Resultatet från mätningarna visar att VRI upptäcks och behandlas, ofta under lång tid, i primärvården och att dessa vårdrelaterade infektioner inte alltid kommer med i någon statistik eller återförs till opererande enhet. Mätningar har utförts på vårdcentraler i NSC och ett samverkansprojekt med kliniker i andra centrum är i startgroparna. Infektionsverktyget har sedan november 2014 aktiverats på samtliga kliniker i NSC. Där fortsätter arbetet med uppföljning och validering av data. Infektionsverktyget kommer vara ett viktigt hjälpmedel i arbetet mot VRI och för att kvalitetssäkra antibiotikaförskrivningen. Mängden mycket allvarliga avvikelser har ökat i jämförelse med samtliga. Dessutom har mängden avvikelser totalt minskat med ca 200 avvikelser i jämförelse med Av dessa mycket allvarliga avvikelser hade tio avvikelserapporter innehåll som beskriver katastrofala följder för involverade patienter (se tabell nästa sida). 14

15 Faktisk konsekvens/allvarlighetsgrad Antal registreringar Personskada - Betydande 13 Personskada - Katastrofal 10 Personskada - Mindre/Ingen skada 94 Personskada - Måttlig 36 Summa: 153 Generellt har andelen avvikelser minskat, framförallt de avvikelser som delas in i risk/iakttagelser och tillbud. Mängden negativa händelser/olyckor kvarstår dock i oförändrad rapporteringsmängd. För att förhindra att dessa negativa händelser med katastrofal och betydande resultat för patienten uppstår igen, har händelseanalyser i åtta av 16 kända Lex Maria anmälningar genomförts. I övriga åtta fall har internutredning genomförts av involverade verksamheters verksamhetschefer. Även dessa har resulterat i åtgärder för att förhindra upprepning. Inom neurologen finns en etablerad behandlingskedja där patienter som genomgår trombolys förflyttas till övervakningssal. Antalet direkta trombolyslarm uppgick under året till 150 patienter och av dessa bedömdes 21 som lämpliga för trombolys (14 %). Rehabiliteringen av strokepatienter har under året stärkts med schemalagd rehabiliteringspersonal under storhelger. Förutsättningarna för bedömningar av sjukgymnast och arbetsterapeut inom 72 timmar även vanliga helger har utretts och genomgått fackliga överläggningar. Under året har också samtliga strokepatienter oavsett ålder fått minst ett återbesök på teambaserad strokemottagning. Effektiv hälso- och sjukvård Bristen på vårdplatser inom den medicinska akutvårdskedjan har under året varit besvärande vilket fått till följd en medelbeläggning på över 100 % inom MAVA. Beläggningen har också varit hög inom neurologen där inflödet av patienter från västra och östra länsdelen ökat. Inom psykiatrin har beläggningen större delen av året legat över 100 % och i slutet av året öppnades ytterligare tre vårdplatser. Arbetet att sprida användningen av produktionsplanering inom NSC kommer att fortsätta under 2015, både inom de kliniker och vårdcentraler där man redan startat ett arbete men också i andra verksamheter. Flera av de verksamheter som börjat produktionsplanera har sett vinsterna med arbetssättet, t ex genom ökad tydlighet i uppdraget till medarbetare, ökad möjlighet till effektivt resursutnyttjande och förbättrat underlag för prioritering av verksamheten på både lång och kort sikt. 15

16 Strategiskt och systematiskt utvecklingsarbete För att uppnå målen inom miljöarbetet så anordnades det en centrumövergripande workshop där olika aktörer var inbjudna både interna och externa. Vid detta tillfälle skrev också varje verksamhet sin handlingsplan. Tyvärr har man dock inte slutfört arbetet genom att dokumentera det hela i synergisystemets RH-Check 3. Miljöskydd. Måluppfyllelsen är i realitet 100 % för alla verksamheter har en handlingsplan för eget miljöarbete, däremot syns det inte i RH-check för alla verksamheter. Nio riskanalyser har genomförts inom NSC Av dessa har ingen relaterat till de arbetsprocesser i som haft flest rapporterade avvikelser. Däremot har man i de genomförda analyserna arbetat med att förebygga risker gällande patientsäkerhet och arbetsmiljö framför allt inom tre områden; Procedurer, rutiner och riktlinjer, Omgivning och inom Teknik, utrustning och apparatur. NSC följer sin strategi för att öka kunskapen inom förändrings- och förbättringskunskap genom att erbjuda medarbetare och chefer utbildning i förändrings- och förbättringskunskap. I medarbetareutbildningen har utbildningen genomförts i samverkan med Hjärt- och medicincentrum. Utbildningen har genomförts sedan 2009 och ca 20 personer har utbildats per år. Effektiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet NSC har definierat behov av mer forskning och ökad kompetens inom forskningsmetodik för att möta framtidens utmaningar. En första länsövergripande närsjukvårdssatsning med fokus på ökad kompetens inom forskningsmetodik och patientsäkerhet avslutades våren Syftet är att deltagarna genomför ett för den egna enheten relevant projekt inom patientsäkerhet med stöd av FoU-metodik. Målgrupp är medarbetare med medellång vårdutbildning, läkarutbildning eller medarbetare som gör kandidat-, magister-, masterarbete eller vetenskapliga arbeten (ST-läkare). Deltagarna genomför ett FoU-projekt utifrån vald frågeställning och får samtidigt ökad kompetens inom FoU-processen (problemformulering, litteratursökning, datainsamling, analys, rapportering) och patientsäkerhet. Utbildningen omfattar 6 schemalagda dagar, handledning efter behov samt tid för projektarbete på den egna kliniken. Samverkan mellan olika enheter uppmuntras. För patienterna innebär utbildningen ett säkrare omhändertagande och en ökad möjlighet till evidensbaserad vård. En utvärdering ur deltagar-, handledar- samt chefsperspektiv har genomförts i form av fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar att deltagarna var nöjda med utbildningen och handledningen. Det stora problemet är tid vilket både deltagare och chefer anger. Deltagarna har fått tid men måste själva ordna utrymmet i schemat och cheferna pressas mellan att ha medarbetare i patientarbetet kontra i projekt. Utfallet var dock genomgående positivt och erfarenheterna togs tillvara och viss revidering av utbildningen skedde. Den 17 september 2014 startade andra omgången av denna utbildning, nu på en högre nivå metodmässigt. Utbildningen sker i samverkan mellan FoU-enheten, FoU-samordnarna i NSC och Centrum för hälsooch vårdutveckling, främst Patientsäkerhetsenheten. FoU-rådet beviljar medel från FoU-fonden till projekt som drivs av medarbetare inom NSC. Under året har sju ansökningar beviljats anslag, en klar ökning jämfört med 2013 då endast två anslag beviljades av tre ansökningar. Maximalt belopp är : - och alla chanser tas för att marknadsföra FoUfonden. För att få FoU-fondsanslag krävs en väl formulerad ansökan med genomtänkt syfte och metod. Relativt ofta behövs kompletterande uppgifter skickas in men FoU-rådet ser detta som en nyttig lärprocess genom att bedömningen av ansökningarna är seriös. Man kan se detta som en förberedelse inför ansökningar till andra anslagsgivare. FoU-fonden har presenterats på FoU-samtalen och dess existens bör framhållas i vårdcentralernas FoU-arbete. 16

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Habilitering & Hälsa E-post: habilitering@sll.se Telefon: 08-123 350 00 Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2014-01-24 Diarienummer SLSO 2014-280 Värdegrund Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Årsredovisning 2014. Närsjukvården i östra Östergötland. www.regionostergotland.se. Dnr 2015-19

Årsredovisning 2014. Närsjukvården i östra Östergötland. www.regionostergotland.se. Dnr 2015-19 Årsredovisning Närsjukvården i östra Östergötland www.regionostergotland.se Dnr 2015-19 2015-02-27 Årsredovisning NSÖ Innehållsförteckning Produktionsenhetschefens reflektion 2 Presentation av produktionsenheten

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Närsjukvården i östra Östergötland Delårsrapport 08 2015

Närsjukvården i östra Östergötland Delårsrapport 08 2015 Närsjukvården i östra Östergötland Delårsrapport 08 2015 Januari augusti Datum: 2015-10-05 Diarienummer: NSÖ 2015-58 Delårsrapport NSÖ 2015-10-05 januari augusti Innehållsförteckning Produktionsenhetschefens

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Produktionsplanering

Produktionsplanering www.pwc.se Revisionsrapport Produktionsplanering Anders Larsson Certifierad kommunal revisor Matti Leskelä Region Östergötland 25 februari 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden

Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden Delårsrapporten utgår från det balanserade styrkortet. I denna rapport redovisas data i ekonomiperspektivet. Övriga nyckeltal

Läs mer

Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården?

Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården? Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården? En förbättringsresa i palliativ vård Särskilt boende och korttidsboende Umeå Kommun 2013 Pernilla Blomdal, Verksamhetschef

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Delårsrapport jan-aug 2008 Närsjukvården i centrala Östergötland

Delårsrapport jan-aug 2008 Närsjukvården i centrala Östergötland Delårsrapport jan-aug 2008 Närsjukvården i centrala Östergötland Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Årsredovisning 2014. Närsjukvården i västra Östergötland. Närsjukvården i västra Östergötland www.regionostergotland.se

Årsredovisning 2014. Närsjukvården i västra Östergötland. Närsjukvården i västra Östergötland www.regionostergotland.se Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland www.regionostergotland.se Dnr NSV 39/2015 Innehållsförteckning PRODUKTIONSENHETSCHEFENS REFLEKTION 3 PRESENTATION AV PRODUKTIONSENHETEN

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2011 Samrehabnämnden 1 Samrehabnämnden Brukar/medborgarperspektiv Grunduppdrag Samrehabnämnden ska bedriva och utveckla rehabilitering och habilitering avseende arbetsterapi, sjukgymnastik

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår

Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår Handlingsplan 2015 för att förebygga Många patienter utvecklar under sin tid på sjukhus. Konsekvenserna av ett är många, bland annat smärta, ängslan och bundenhet för patienten. För sjukvården innebär

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Gnesta

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Gnesta Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Gnesta Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan 2015 Habilitering & Hälsa Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2015-01-01 Diarienummer SLSO 2014-280 Verksamhetsbeskrivning Habilitering & Hälsa Uppdrag & verksamhetsidé Habilitering &

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

FoU i befattningsutvecklingen Åtgärder för ett effektivare utnyttjande av FoU i verksamhetsoch

FoU i befattningsutvecklingen Åtgärder för ett effektivare utnyttjande av FoU i verksamhetsoch FoU i befattningsutvecklingen Åtgärder för ett effektivare utnyttjande av FoU i verksamhetsoch individutveckling Bakgrund Landstingen har ett lagstadgat ansvar för att medverka vid finansiering planering

Läs mer

Delårsrapport 2013. Januari mars (Helårsbedömning)

Delårsrapport 2013. Januari mars (Helårsbedömning) Delårsrapport Januari mars (Helårsbedömning) Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Processperspektivet 3 Kunskapsbaserad och säker vård med hög 3 Kvalitet Effektiv hälso- och sjukvård 4 Innovativt och

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083 Arbetsutskottet Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2015-03-03 RS150083, Lars Wingfors (HR-avdelningen), Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Psykiatri, Driftnämnden

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Regional strategi för arbetsgivarpolitik Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Delårsrapport 02 Regionstyrelsen 2015

Delårsrapport 02 Regionstyrelsen 2015 02 Regionstyrelsen 2015 Januari februari Datum: 24 mars 2015 Diarienummer: RS2015-16 www.regionostergotland.se Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Processperspektivet... 4 Medarbetarperspektivet...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Folktandvården i Kronobergs län har i uppdrag att arbeta för en god tandhälsa i befolkningen genom en fortsatt satsning på förebyggande munhälsovård. Folktandvårdens

Läs mer

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund

Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Omställning till ny inriktning för FoU-verksamheten på Skaraborgs Kommunalförbund Innehållsförteckning Inledning... Uppdragsbeskrivning för Skaraborgs Kommunalförbunds FoU-verksamhet... FoU verksamheten

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått 1 Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset Mål ej uppnått Mål Mål uppnått Egenkontroll Uppföljning Orsaksanalys Genomförande Planering Styrdokument

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016

Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016 Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016 Del i landstingets strategi för verksamhetsutveckling med IT Utgångspunkt för en samlad länsstrategi om vård på distans: Landstingets

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 P 5 Handläggare: Gunnel Wikström Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Ärendebeskrivning

Läs mer

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-22 GSN-2015/406.199 1 (2) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

Produktionsplanering processbeskrivning och riktlinjer för Landstinget i Östergötland

Produktionsplanering processbeskrivning och riktlinjer för Landstinget i Östergötland LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND Produktionsplanering processbeskrivning och riktlinjer för Landstinget i Östergötland 2013-02-13 Produktionsplanering Landstinget i Östergötland har tagit fram en enhetlig strategi

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Hur styrs landstinget..

Hur styrs landstinget.. Hur styrs landstinget.. 11.10-11.45 Landstingsplan, uppdrag, över- underskott, prioriteringar (Karin Jonsson) 11.45-12.00 Ledningssystem (Roland Frisdalen) Lunch 12.40-13.00 Investeringar, upphandling

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Malmköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Chef- och ledarutveckling

Chef- och ledarutveckling Chef- och ledarutveckling Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-03-24 Eva Andlert Certifierad kommunal revisor Stefan Knutsson Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri PROMEMORIA 2012-12-04 Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri Sammanfattning För att förbättra tillgängligheten och patientnöjdheten valde den politiska ledningen (M, VL, FP, C och KD) att

Läs mer

Integrerade verksamhetssystem

Integrerade verksamhetssystem Integrerade - Exempel på användning från hälso- och sjukvården Program Vilka är vi? Magnus Sjöberg, produktionsenhetschef Resurscentrum Karin Åhlén, enhetschef verksamhetsekonomi Inramning s organisation,

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Förvaltningsberättelse för Rekonstruktionscentrum i Östergötland 08/2005

Förvaltningsberättelse för Rekonstruktionscentrum i Östergötland 08/2005 Centrumchef 2005-09-20 Landstingsstyrelsen Förvaltningsberättelse för Rekonstruktionscentrum i Östergötland 08/2005 Vision: Rekonstruktionscentrum (RC) skall vara ett betydande regionalt kunskapscentrum

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer