PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEMMET ANNA Andra linjen 12

Transkript

1 PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEMMET ANNA Andra linjen 12

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 2. VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDEGRUND OCH MÅL 2.1 Verksamhetsidé 2.2 Värdegrund och mål 3. FOSTRARENS ROLL 4. INLÄRNINGSMILJÖN 5. SPRÅKETS BETYDELSE 6. BARNETS SÄTT ATT FUNGERA 6.1 Barnets lek 6.2 Fysisk aktivitet 7. INNEHÅLLSMÄSSIGA INRIKTNINGAR 7.1 Matematisk inriktning 7.2 Naturvetenskaplig inriktning 7.3 Historisk samhällelig inriktning 7.4 Estetisk inriktning 7.5 Etisk, religions och åskådningsanknuten inriktning 8. HUR SMÅBARNSFOSTRAN BEAKTAR BARN SOM BEHÖVER SÄRSILT STÖD 9. FÖRÄLDRARNAS ROLL I SMÅBARNSFOSTRAN 9.1 Fostringsgemenskap 9.2 Barnets individuella plan för småbarnsfostran och planens utvärdering 10. SAMARBETE INOM OLIKA NÄTVERK 11. UTVÄRDERING, UTVECKLING OCH UPPFÖLJNING AV PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTAN

3 1. INLEDNING Daghemmet Anna har inlett sin verksamhet hösten 2012 och har fått sitt namn till minne av Barnavårdsföreningens grundare Anna af Schultén. Vi har plats för ca 35 barn i åldern 1-5 år. Barnen sköts av 7 pedagoger varav föreståndaren är en och vår egen kökspersonal tillreder mat som till stor del är gjord på inhemska råvaror. Daghemmets platser köps av Helsingfors stads utbildningsverk. Öppethållningstiderna är från kl och vid behov från Daghemmet Anna delar gård med Daghemmet Brita-Maria Renlund som också verkar i Barnavårdsföreningens regi. Daghemmet Annas mål är att ta hand om varje barn och familj så att de känner sig trygga under hela dagen. Med hjälp av en, bland både personal och föräldrar, uppskattad arbetsmodell kallad tidigt familjestöd skapar vi redan innan barnet inleder dagvården en personlig kontakt till barnet och familjen. Vi besöker gärna varje familj i hemmet för att tillsammans, i en för barnet trygg miljö, stifta bekantskap med varandra. Tillsammans med föräldrarna vill vi fostra och stöda barnen så att de med en god självbild och självkänsla kan gå vidare i livet. Till verksamheten hör att stöda det svenska språket, att stöda barnet i att skapa sociala kontakter och fungera i växelverkan med de andra barnen. Vi använder oss av sång, musik, rörelse, spel, pysselmaterial samt av språkstimulerande pedagogiskt material av olika slag. 2. VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDEGRUND OCH MÅL 2.1 VERKSAMHETSIDÉ Småbarnsfostrans syfte är i främsta hand att främja barnets välbefinnande. Barnets bästa är alltid i centrum. Barnavårdsföreningens grundare Anna af Schulténs ord gäller än idag: Det gäller att aldrig glömma att stillastående är tillbakagång, redan därför att den omgivande världens oavbrutna frammarch lämnar det orörliga bakom sig. 2.2 VÄRDEGRUND OCH MÅL Daghemmets verksamhet utgår från det enskilda barnet och en hjärtlig kundvänlighet är central i dagens alla stunder. Stöttepelarna och värdegrunden för målen med verksamheten är fyra: 1) Barnets bästa 2) Respekt och ödmjukhet 3) Förtroende 4) Trygghet. Via dessa upprätthålls även arbetsglädjen hos alla parter och en ständig utveckling av arbetet med, hos och för barnet möjliggörs. Detta når vi genom att hjälpa barnet att känna sig delaktigt i vardagens alla situationer, lära dem respektera varandra och visa hänsyn. Vi vuxna är måna om att varje barn och familj ska känna sig välkommen, att vi lyssnar och att en öppen famn alltid står till förfogande. I samråd med föräldrarna och i en stimulerande och positiv uppväxtmiljö vill vi fostra barnen för livet.

4 3. FOSTRARENS ROLL Grundvårdens främsta målsättning är att trygga barnets välbefinnande i sin helhet, att inge barnet trygghetskänsla, accepterande av sig själv samt att bereda möjlighet att kunna bygga upp ett förtroende till den vuxne. Den vuxne är en betydelsefull förebild för barnet och påverkar med sitt agerande barnets inlärning. Personalen, liksom varje förälder bör vara medveten om hur hon / han uppfattar och utvärderar sitt eget agerande för att kunna växa och utvecklas i sin uppgift och att inse dess påverkan hos det enskilda barnet. Beröring av varje enskilt barn är oerhört viktigt. Dagligen strävar vi efter att varje barn ska bli kramat, beretts möjlighet att sitta i famnen och få närkontakt. Beröringen främjar kroppsuppfattningen, har en fysiskt positiv effekt genom hormonutsöndring, den stärker jagkänslan och är en socialt viktig del av varje mänskas psykiska och fysiska välmående. Etiken styr fostraren till att använda sin ställning på ett respektfullt och rättvist sätt. Fostrarens roll är krävande, ansvarsfull och bör omfatta en öppen och ärlig växelvekan i förhållandet till barnet. 4. INLÄRNINGSMILJÖN Den fysiska miljön lever och vi söker ständigt nya lösningar som gagnar den verksamhet och de behov som finns just nu. Vi strävar efter att erbjuda barnen en miljö där de har möjlighet att utveckla sitt lärande, att vi tar vara på varje barns intressen samt ger dem tid att utveckla dessa. Lärande är lustfyllt. 5. SPRÅKETS BETYDELSE Flerspråkighet är en rikedom och största delen av barnen på Daghemmet Anna är tvåspråkiga. I samspel med vuxna och andra barn bereder vi barnen möjlighet att uppleva och göra saker tillsammans samt att ge ord för det som händer. Vardagssituationerna bjuder på goda möjligheter att stimulera språket. Lek, sagor, rim och ramsor, så kallade språkpåsar, sång och musik som upprepas gång efter annan stöder språkutvecklingen enormt mycket. Leken formas efter språket och barnet lär sig att använda språket i kontaktskapande syfte. Barns egna erfarenheter och upplevelser när de får möta ord och begrepp i deras rätta sammanhang är en viktig länk till att barnet vågar uttrycka sig, använda språket och lära sig att lyssna och förstå. De äldre barnen har en egen aktivitetsstund där även det pedagogiska materialet Stegvis kommer att användas regelbundet. På daghemmet Anna strävar vi till att i alla situationer använda ett korrekt, nyanserat och rikt språk i samtal med både barn och vuxna. Under vilostunden får barnen i små grupper eller individuellt höra sagor av olika karaktär och svårighetsgrad. Under pågående läsår ska vi försöka varva allmän högläsning med musik. Sagoböcker och annan tidskrift finns inom räckhåll för barnen i de flesta rum. På detta sätt vill vi ge det enskilda barnet möjlighet att berika sin fantasi och sitt intresse för sagovärlden och språket. Lätt tillgängligt har vi även en lånebokhylla där familjen kan låna hem av daghemmets böcker.

5 6. BARNETS SÄTT ATT FUNGERA Känslan av att få vara delaktig i en grupp och i ett sammanhang, att få beröm och uppmuntran är något som vi fäster vikt vid. Vi stöder även barnet i att få en uppfattning om hur dess eget agerande påverkar dess omgivning, både positivt och negativt. De dagliga erfarenheter som barnet får tillsammans med andra, i och utanför hemmet, främjar utvecklingen samt förståelsen för sociala relationer växer och självkänslan utvecklas. Vi vill ta vara på barnets inlevelseförmåga och spontanitet genom att respektera och förverkliga dess ideér, funderingar och tankar i vår verksamhet. Att stöda barnets förmåga att glädjas åt varandras framsteg och att hjälpa varandra är också en viktig del av vardagen. 6.1 BARNETS LEK Barnet leker inte för att lära sig utan lär sig genom att leka. I leken löser och behandlar barnet sina erfarenheter och bekymmer samt bearbetar sina känslor. Barnet lär sig bl.a. att verka målmedvetet tillsammans med andra barn och att dela med sig, med andra ord lär sig barnet att lyssna, diskutera, förhandla, välja, överväga, beakta och respektera olikheter, hjälpa, uttrycka sina åsikter och motivera dem och dess jaguppfattning stärks. På daghemmet Anna strävar vi till att ge barnet tid, rum och medel för lek genom att ordna olika lekvrån och att leka i mindre grupper med tillhörande rekvisita. Den vuxne fungerar som vägledare och inspiratör samt stöder, uppmuntrar och tröstar vid behov. självbilden Finmotorik Koncentration Uppmärksamhet Konfliktlösning Normer Kommunikation Rumsuppfattning Kroppsuppfattning Självständighet Besvikelse Frigörelse Problemlösning Inlevelse Har ni bara lekt idag? Glädje Fantasi Trygghet Könsroller Turtagning Kreativitet Planering Flexibilitet Identitet Jämlikhet Vänskap Hänsyn Regler Begreppsbildning Grovmotorik Sinnesförnimmelse Delaktighet

6 6.2 FYSISK AKTIVITET Verksamheten på daghemmet Anna sker både på och utanför daghemmet. Vi uppmuntrar till rörelse av olika slag inom- och utomhus genom rörelsesånger och lekar. Både under utevistelsen och inomhus integreras lek med motoriskt utvecklande verksamhet. Barnet upptäcker sin egen kropp lära känna och benämna olika kroppsdelar, olika redskap så som bollar, ärtpåsar, mm. Vi vill undvika tävlingssituationer alla skall få vara med och känna sig delaktiga utan krav från omgivningen. Vi tvättar händer, värnar om att barnen har en lämplig klädsel och har ett sunt förhållande till vila och avkoppling med t.ex. saga och lugn musik vid dagsvilan. Lika viktigt som aktivitet är det att låta kroppen vila och få slappna av. Vi tränar oss i att använda alla bestick och ha ett allmänt gott bordsskick. Det inger trivsel vid måltiderna och är samtidigt finmotorisk träning. 7. INNEHÅLLSMÄSSIGA INRIKTNINGAR 7.1 MATEMATISK INRIKTNING Barnet får uppleva glädje och nytta av att förstå enkla matematiska begrepp och uttryck i den dagliga verksamheten och ges möjlighet att upptäcka, jämföra, reflektera kring mängd, antal,volym, relationer och därvid använda olika sinnen och material. Tex får barnen lära sig att hälla mjölk själva, bre smör på sitt knäckebröd samt experimentera genom vattenlek både inne och ute. 7.2 NATURVETENSKAPLIG INRIKTNING I vår närmiljö finns både natur och lekparker. I och med att våra barn på daghemmet är små, ges tillfällen till att upptäcka den kringliggande närmiljön nu och då. Vi använder oss mest av den egna gården som är vacker och erbjuder möjlighet till lek av olika slag. Det ekologiska tänkandet hos oss i år innebär sortering av avfall, användning av naturmaterial i verksamheten, säsongsrelaterade diskussioner samt att allmänt värna om miljön och låta blommorna blomma i fred. Vi använder oss gärna av förstoringsglas och uppslagsbok när vi upptäcker vår miljö. 7.3 HISTORISK SAMHÄLLELIG INRIKTNING Traditioner och delaktighet i dem hör till verksamheten.vi lyfter fram årets högtider, mattraditioner samt gör besök till sevärdheter i närmiljön. Samtidigt ges barnen möjlighet att få uppleva tidsperspektiv och hur vårt samhälle fungerar och ser ut idag. Huset vi verkar i återspeglar historia från tidigare århundraden och Barnavårdsföreningens grundare Anna af Schultén finns avbildad centralt på en vägg. Under verksamhetsåret planerar vi lyfta fram husets historia på sätt eller annat. Vi ska utforska huset från källare till vind och igen bjuda in alla mor- och farföräldrar till pepparkaksbak kring självständighetsdagen. 7.4 ESTETISK INRIKTNING Skapande verksamhet med olika material ges barnen möjlighet till dagligen. De uppmuntras att utveckla fantasi, kreativitet, initiativförmåga samt att uttrycka sina tankar och känslor i bild. Vi

7 strävar efter att variera fritt skapande med planerad skapande verksamhet. Tyngdpunkten är ändå på lustfylldheten. Främst tränas hand/fingerrörelser och samordning av öga/handrörelser. Vi vill förmedla känslan av att alla kan olika saker, att alla kan göra något och att man kan göra på olika sätt. Skapandet och tron på att jag kan stärker självkänslan. 7.5 ETNISK, ETISK, RELIGIONS- OCH ÅSKÅDNINGSANKNUTEN INRIKTNING Utgångspunkten är att respektera familjers värderingar och åskådningar. Vi erbjuder barnet möjlighet att delta i Lutherska församlingens julhögtid och försöker förmedla acceptans, respekt, tolererans i vår omgivning, trots olikheter. Vi strävar till att barnet växer till en positiv individ med ett gott självförtroende och en öppen syn på livet och att han / hon vet att alla mänskor är värdefulla. 8. HUR SMÅBARNSFOSTRAN BEAKTAR BARN SOM BEHÖVER SÄRSKILT STÖD Varje barn har rätt till en lycklig och harmonisk barndom samt att bli sett, hört och förstått. Barn som är i behov av särskilt stöd i sin utveckling och inlärning bereds möjlighet till det. Ändamålet med särskilt stöd är att trygga en möjlighet till social delaktighet och växelverkan med jämnåriga samt skapa lämpliga inlärningsmiljöer, habilitering och hjälpmedel som stöder en integrering av barnet i barngruppen. Hela familjens behov av stöd och välbefinnande är av största betydelse och vi kan vid behov hänvisa dem till annan expertis. I samråd med föräldrarna görs en individuell, skriftlig habiliteringsplan upp. Vid behov görs även en plan för intensifierat stöd för det enskilda barnet. Planen uppföljs då regelbundet. (se punkt 9.2) 9. FÖRÄLDRARNAS ROLL I SMÅBARNSFOSTRAN 9.1 FOSTRINGSGEMENSKAP Vi arbetar utgående från en modell som vi kallar tidigt familjestöd. Målsättningen är att en öppen, ärlig och konstruktiv växelverkan mellan barnets föräldrar och personalen främjar en positiv utveckling hos barnet. Alla nya familjer erbjuds ett besök i sitt hem av en egenvårdare och en annan person ur daghemspersonalen. Mjuklandningen på daghemmet sker under 1-2 veckors tid och då är föräldern närvarande. Själva mjuklandningen innebär att både barn och förälder successivt får bekanta sig med daghemmet och dess rutiner, personal och barn. Genom att bereda tid och rum för varje enskild familj då dagvården inleds, optimeras en god dagvårdsstart så att den skall bli så betydelsefull och trygg som möjligt för alla parter. Samtalen som förs lägger en god grund för vårdarens förståelse och respekt för barnets uttryck och behov i vardagen på daghemmet. Dessutom får den dagliga kontakten mellan daghemmet och hemmet en god start. Föräldrakvällar där verksamhetsåret presenteras ordnas en gång per läsår. Information och förfrågningar delges föräldrarna även per e-post och brev. En gång per månad arrangerar daghemmet morgonmål eller eftermiddgskaffe för hela familjen. Det är en uppskattad, glad

8 stund där mötet mellan barnen och deras familjer är i centrum. I samband med föräldrasamtalen under verksamhetsårets gång görs en individuell plan för småbarnsfostran upp. Föräldraföreningen på Daghemmet Anna har deltagit i och arrangerat jippon tillsammans med daghemmet. Uppskattade julkul, fastlagsjippo och vårfest arrangerades under förra verksamhetsåret. 9.2 BARNETS INDIVIDUELLA PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN OCH PLANENS UTVÄRDERING De dagliga diskussionerna med barnet och föräldrarna både i tambursituationen och på gården är av väsentlig roll. Den individuella planen för småbarnsfostran görs för varje enskilt barn i samråd med föräldrarna. Planen följs och utvärderas regelbundet tillsammans med föräldrarna. Årliga föräldrasamtal hålls med alla och efter behov och önskemål även flera gånger per år. Avsikten är att skapa en bild av barnets hela dag i daghemmet och kartlägga barnets utveckling samt behov av stöd i sin helhet. För barn som fyller 4 år förs en särskild diskussion och den dokumenteras på en för ändamålet avsedd blankett. Med föräldrarnas tillstånd sänds blanketten till barnets hälsostations rådgivning och därifrån vidare till hälsostationsläkaren. Arbetsnamnet för dessa sist nämnda samtal är hyve SAMARBETE INOM OLIKA NÄTVERK Samarbete sker i olika sammanhang och med olika samarbetspartners. Närmast ligger Daghemmet Brita-Maria Renlund som vi delar gård med dagligen. Daghemmet Anna samarbetar med de nätverk som betjänar barnet och familjen såsom familjerådgivningen, barnrådgivningen, ambulerande specialbarnträdgårdsläraren, andra daghem inom BF, Stiftelsen Sedmigradsky, Helsingfors stad, teatrar, muséer, skolor, och närliggande parker samt bibliotek. Vid behov kan barnskyddet vara aktuellt, liksom Familjelinjen (bla stöd vid skilsmässor) Ett samarbete sker även i och med olika utbildningar för personalen. (tex Arbis eller Sydkusten) Under detta läsår kommer vi att ha ett samarbetsprojekt (måltiden) med Marthaförbundet. 11. UTVÄRDERING, UTVECKLING OCH UPPFÖLJNING AV PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Utvärdering av arbetet med barnets fostran, inlärning och utveckling sker ständigt i de dagliga sysslorna genom observation och diskussion tillsammans med barnet, personalen och föräldrarna. På föräldramöten tar vi upp frågor kring verksamheten och uppmanar till frågor, reflektioner och tankar av föräldrarna. Dessa tankar uppmärksammas och behandlas på personalens veckomöten, utvecklingsdagar samt planeringskvällar.