Inplastat vallfoder till hästar

Transkript

1 Inplstt vllfoder till hästr AgrD Cecili Müller Inst. för husdjurens utfodring och vård Sveriges Lntruksuniversitet, Uppsl Vrför inplstt vllfoder? Inplstt vllfoder ersätter hö lltmer i hästfoderstter (Holmquist & Müller, 2002; Schwrz et l., 2005; Wichert et l., 2008) Vädereroende produktion och lgring v höfuktig väderlek inneär tillväxt v mögel och risk för mykotoxinildning (Sunderg et l., 2008) Fler respirl prtiklr (Rymond et l., 1997;Vndenput et l., 1997) och mer mögel (Müller & Udén, 2007; Müller et l., 2008) i hö än i inplstt vllfoder Stll med ensilge och spån ger lägre ntl respirl prtiklr än stll med hö och hlm (McGorum et l., 1998), och med ensilge och spån kn RAO-hästr hålls symptomfri (Vndenput et l., 1998). 2 1

2 Hästgårdrns förutsättningr Över 75 % v svensk hästgårdr hyser 1-4 hästr (Persson, 2005) = låg dglig foderåtgång Låg mekniseringsgrd, svårt tt hnter storlr leder till efterfrågn på mindre lr 4 Produktion v inplstde smålr Mskinteknik som är kommersiellt tillgänglig? Utnyttjnde v konventionell glidkolvspressr möjligt - modifiering som medför tt krftigre lgrn kn nvänds (knytryte) ger färre trsig lr och högre ldensitet, vilket kn minsk elstningen på sträckfilmen (Müller, 2005) 5 2

3 6 Ompressning v storlr Preliminär resultt: ingen förändring i ts, sk, rp, MJ ME, WSC efter ompressning (5-8 v lgring) Jäst tillväxte något Bldensitet i medel 200 kg ts/m 3 (sd 28) (Müller, 2002) 7 3

4 Skillnder melln inplstt vllfoder och hö? Kemisk smmnsättning - fermenttionsprodukter (VFA, mjölksyr, etnol etc) smt ph Mikroiologisk smmnsättning (mjölksyrkterier etc) Lukt, smk, textur Inverkn på hästrs cceptns och konsumtion v fodret? Inverkn på hästrs digestion v fodret? 9 Hästrs preferens för vllfoder Tidigre studier: hästr konsumerr mindre ensilge jämfört med hö (McLen et l., 1995; Moore-Colyer & Longlnd, 2000), men, hö och ensilge olik ursprung i dess studier Cfeteri-modell: hö, hösilge (HLL 55 % ts, HLH 70 % ts), ensilge (35 % ts) från smm vll Photo: J. Redgård Photo: J. Redgård 11 4

5 Preferensstudie - Resultt Längst ättid för SIL>HLL>HLH>HAY (28, 21, 10, 7 min/dg) Högst konsumtion v SIL>HLL>HLH>HAY (0.9, 0.6, 0.3, 0.2 kg ts/dg) (Müller & Udén, 2007) no. of times HAY HLH HLL SIL forge completely consumed smell/tste first choice Hästrs digestion v vllfoder som konserverts på olik sätt Den mikroiell profilen i hästens grovtrm hr påvists vr relterd till smmnsättningen v foderstten (e.g. Hintz et l., 1971; Kern et l., 1973; Moore nd Dehority, 1992; defomelle et l., 2001; Jullind et l., 2001; Medin et l., 2002) Inverkn v fermenterde foder på mikroiologi och iokemi i hästens grovtrm? Photo: ENESAD, Frnce 13 5

6 Kemisk smmnsättning hos vllfodertypern Vriel, g/kg ts Ensilge Hösilge Hö P Torrsustns (g/kg) c < Lättlöslig kolhydrter < Neutrl detergent fier < ph < Mjölksyr < Totl orgnisk syror < Ammonik-N/totl-N < Müller et l., Resultt effekt v fodertyp på kemisk smmnsättning i colon hästr på underhåll Vriel Ensilge Hösilge Hö P Torrsustns, g/kg NS ph NS Mjölksyr, mm NS Ättiksyr, mm NS Propionsyr, mm NS i- och n-smörsyr, mm NS i- nd n-vlerinsyr, mm NS Totl orgnisk syror, mm NS Müller et l.,

7 Snittt vs. långstråigt hösilge till hästr Snittning kn förättr konservering och ero lgringsstilitet i ndr ensileringssystem (Willims, 1994; Svoie et l., 1996; Chrmley et l., 1999; Sunderg & Puly, 2006) Även i inplstt vllfoder, utn negtiv inverkn på hästrs äteteende (Noergrd et l., 2003; Cuddeford, 2005) eller digestion (Meyer, 1995)? Produktion v försökshösilge med smm lpress, där snittverket koppldes i och ur för vrnnn l. Hösilget utfodrdes till 10 vuxn skolhästr i ett chnge-overförsök (Müller, 2009). 18 Resultt Ing skillnder melln snittt och långstråigt hösilge i kemisk eller mikroiologisk smmnsättning, eller ero lgringsstilitet Hästr: - Ing skillnder i äteteende melln snittt och långstråigt hösilge Ättid, min per kg ts Antl tuggningr per kg ts Snittt hösilge Långstråigt hösilge Antl tuggningr per sväljning (Müller, 2009) 19 7

8 Prtikelstorlek i foder Prtikelstorlek i träck (Müller, 2009) 20 Inverkn v skördetidpunkt på konservering v hösilge? Sen skördetidpunkt inneär dels förändrd epifytisk mikroflor på gräs, dels förvuxet och strårikt foder. Dett kn påverk åde hygienisk kvlitet och ero lgringsstilitet. Flertlet hästr hr lågt näringsehov men högt fierehov finns det en konflikt melln dett ehov och krvet på hög hygienisk kvlitet? 8

9 Försöksupplägg 2-årig studie: : lortoriesilor, 3 skördetidpunkter (mj, juni, ugusti), 2 typer v vll (extensiv, intensiv),120 dgrs konservering (Müller, 2009) : lstudie, koppld till ett utfodringsförsök med hästr, 3 skördetidpunkter, en vlltyp (pågående) Resultt: Mikroiologi grönmss Log CFU/g (P<0.001) c c c Yest Mould Enterocteri LAB Clostridi 0 My June August 9

10 Resultt: Mikroiologi hösilge 7 6 Log CFU/g (P<0.001) c Yest Mould Enterocteri LAB Clostridi 0 My June August Pågående studier Utfodringsförsök kopplt till lstudie inverkn v skördetidpunkt på konserveringsresultt smt hästrs äteteende och digestion Fördjupde nlyser v svmp på grönmss och hösilge (molekyläriologisk tekniker) Screening v mögelflor i hösilge ( ) Kommnde: God og lgringsstil ensilsje til hest, projektledre Astrid Johnsen, Bioforsk (strt 2010) Reduktion v WSC-innehåll i vllfoder för hästr med insulinresistens eller EMS (Equine Metolic Syndrome) (projektledre John Bröjer, SLU, ) 30 10