Lusern och protein från vallen Projekt inom Agroväst Mjölkprogram
|
|
- Sebastian Jakobsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vlldg Götl Eliset Ndeu och protein från vllen Projekt inom Agroväst Mjölkprogrm Eliset Ndeu, SLU Skr och Hushållningssällskpet Sjuhärd Syfte Att utvärder näringsvärde, främst proteinkvlitet smt ensileringsförmåg 1
2 Vlldg Götl Eliset Ndeu Näringsvärde Rödklöver Titus Pondus Geno Dphne Creno Skörd 1, 212 Råprotein, % v ts NDF, % v ts 45 4 Socker (WSC), % v ts 35 OE, MJ/kg ts Rödklöver Titus Pondus Geno Dphne Creno P <,5 Skörd 2, 212 Råprotein, % v ts NDF, % v ts Socker (WSC), % v ts OE, MJ/kg ts Rödklöver Titus Pondus Geno Dphne Creno Skörd 3, 212 Råprotein, % v ts NDF, % v ts Socker (WSC), % v ts OE, MJ/kg ts Kemisk frktionering v Råprotein (Licitr et l., 1996) ADF olösligt protein (C) NDF olösligt protein Snt protein Buffertolösligt protein ADF lösligt protein (B3) Råprotein NDF lösligt protein (B2) Buffertlösligt protein (B1) Icke protein N (A) Anlysert Beräknt Vomstilt råprotein kn eräkns utifrån dess proteinfrktioner 2
3 Vlldg Götl Eliset Ndeu Proteinfrktionerns nedrytning och pssge mikro protein A B1, B2, B3, C B2 B3 C C Proteinkvlitet i lusern och rödklöver Skörd 1, 212 AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) Icke protein N, NPN (A) Skörd 2, 212 AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) Icke protein N, NPN (A) Smm färg melln stplr med olik okstäver skiljer sig åt c Skörd 3, 212 AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) Icke protein N, NPN (A) Mer icke proteinkväve och vomnedrytrt protein men mindre vomstilt protein i lusern än i rödklöver. 3
4 Vlldg Götl Eliset Ndeu Effekt v förtorkning och ensilering på proteinkvlitet i luserndominerd vll Förtorkning till c 4 % ts i c 6 timmr i ndr skörd 212 vll som innehåller 1 3 % vitklöver och ogräs i lik delr. 12 P <,1 1 c 8 6 c AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) 4 Snt lösligt protein (B1) Icke protein N, NPN (A) 2 FÄRSK GRÖNMASSA FÖRTORKAD GRÖNMASSA ENSILAGE UTAN TILLSATS Effekt v tillstsmedel på proteinkvlitet i luserndominert ensilge () () () AD olösligt protein ( C ) 6 AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) 4 Icke protein N, NPN (A) 2 ENSILAGE UTAN TILLSATS GrsAAT SP 4 l/t KOFASIL LAC 1 cfu/g 4
5 Vlldg Götl Eliset Ndeu Ensilering på Rådde, Hushållningssällskpet Sjuhärd Silor Ensilering i 1,7 liters glsurkr, vid öppning provtgning för näringsinnehåll, fermenteringskvli tet och lgringsstilitet. Ts förluster under lgring mäts också. 5
6 Vlldg Götl Eliset Ndeu Syrproduktion och ph i luserndominert ensilge 4,5 4,45 4,4 4,35 4,3 4,25 4,2 4,15 P <.1 Kontroll GrsAAT SP (4. l/t) Kofsil Lc (1 cfu/g) ph P < P <.1 Mjölksyr, % v ts Ättiksyr, % v ts Kontroll GrsAAT SP (4. l/t) Kofsil Lc (1 cfu/g) 1 Ammonik, etnol och ts-förluster i luserndominert ensilge P <.1 Kontroll GrsAAT SP (4. l/t) Kofsil Lc (1 cfu/g) NH3 N, % of totl N 5 4 P < Etnol, % v ts Ts förlust, % 1 P <.1 Kontroll GrsAAT SP (4. l/t) Kofsil Lc (1 cfu/g) 6
7 Vlldg Götl Eliset Ndeu Effekt v vllfrölndning, N-gödsling och skördenummer på proteinkvlitet i vll % v råprotein g Rp/kg ts 166 g Rp/kg ts 181 g Rp/kg ts Timotej/Rödklöver 11 kg N/h SW Rk Titus11 kg N/h SW Rk Titus 27 kg N/h AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) Icke protein N, NPN (A) 12 % v råprotein g Rp/kg ts 168 g Rp/kg ts 195 g Rp/kg ts Först skörd Andr skörd Tredje skörd AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) Icke protein N, NPN (A) Effekt v förtorkning på proteinkvlitet i en lndvll Förtorkning till 28 % ts i ndr skörd 213 i gynnsmt väder 12 1 RUP 26,4 % v Rp RUP 29,4 % v Rp 8 % v råprotein 6 AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) 4 Icke protein N, NPN (A) 2 FÄRSK GRÖNMASSA FÖRTORKAD GRÖNMASSA 7
8 Vlldg Götl Eliset Ndeu Tillstsmedels effekt på ensilgets proteinkvlitet (125 dgrs lgring) för försök på Nötcenter Viken % v Rp 12 1 Vomstilt Rp, % v Rp (8% utflöde; n = 3) 21, () 23,3 () 23,2 () P = () () () AD olösligt protein ( C ) AD lösligt protein (B3) ND lösligt protein (B2) Snt lösligt protein (B1) Icke protein N, NPN (A) KONTROLL ENSILAGE KOFASIL LIFE KOFASIL ULTRA K Ensilgelr och foderstt till mjölkkor Foderstten 52% gräs/klöverensilge v ts 17 g råprotein (Rp) och 68 g vomstilt Rp per kg ts 348 g NDF och 12,6 MJ ME per kg ts 8
9 Vlldg Götl Eliset Ndeu Mjölkkor och provtgning 42 kor, som i genomsnitt vr 98 dgr i lkttion och mjölkde 44 kg. Resultt Mjölkproduktion Kontroll Kofsil Life Kofsil Ultr K Signifikns Levnde vikt, kg <,5 Ts-intg, kg/dg 23,1 22,4 22,8 Ej sign. Mjölk, kg/dg 4,2 39,9 39,8 Ej sign. Mjölkprotein, % 3,24 3,28 3,25 <,1 Mjölkure, mg/l c <,1 Ure i urin, g/dg NS Purinderivt i urin, g/dg <,1 Cellhlt i mjölk, ntl celler/ml , <,1 Ndeu et l., 214 9
10 Vlldg Götl Eliset Ndeu Slutstser Förtorkning i gynnsmt väder är positivt för vllens proteinkvlitet Tillstsmedel förättrr proteinets kvlitet även då den hygienisk kvliteten i ensilget är god Förättrd proteinkvlitet i ensilget minskr ehovet v krftfoder i foderstten Proteinutnyttjndet och juverhälsn verkr förättrs hos mjölkkorn Minskde kostnder för lntrukren Skördeteknikens och tillstsmedels inverkn på ensilgets kvlitet och lgringsstilitet Ett projekt inom Agroväst Mjölkprogrm Eliset Ndeu, SLU Skr och Hushållningssällskpet Sjuhärd Annik Arnesson, SLU Skr Ol Hllin, Hushållningssällskpet Sjuhärd 1
11 Vlldg Götl Eliset Ndeu Syfte Att studer effekt v slåtter- och skördeteknik smt tillstsmedel på ensilgets kvlitet och lgringsstilitet vid skörd v gräs/klöver vll. Götl nöt- och lmmköttscentrum, SLU Skr 8 % Ängssvingel Timotej Engelskt rjgräs 2 % Rödklöver v ts Slåtterteknik Rotorslåtterkross redspridning frm Krone esy cut 32 CV flot k Krone esy cut 914 CV Stuhöjd: 1,6 cm Rotorslåttermskin redspridning frm KUHN GMD 82F k KUHN GMD 883 Stuhöjd: 12,2 cm Hstighet: 12 km/timme 13 juli 211 kl. 14:15 15:3 Strängläggning: c kl. 19 2:3 11
12 Vlldg Götl Eliset Ndeu Skördeteknik Hckvgn Shlström 5 m 3 Trup 48 Hstighet: 5 km/timme Prtikellängd: 9 % v prtiklrn: mm Kortsnittvgn Pöttinger Jumo 61 Powermtic 6 m 3 Hstighet: 1 km/timme Prtikellängd: 9 % v prtiklrn: mm Medel: 85 mm 14 juli Tillstsmedel Kross Exkthck Kross Kortsnittvgn Slåttermskin Exkthck Slåttermskin Kortsnittvgn För vrje komintion nvändes 4 olik tillstsmedelsehndlingr 1) Kontroll utn tillsts 2) Syrpreprt GrsAAT SX, 3 liter/ton grönmss 3) Sltsert preprt Kofsil Ultr K, 2 liter/ton 4) Bkteriepreprt Kofsil Comi, 1 cfu mjölksyrkterier smt slt i lösning / g 12
13 Vlldg Götl Eliset Ndeu Pressning Grönmssns näringsvärde per kg ts 11, MJ 125 g råprotein 484 g NDF 171 g socker Skördeteknikens inverkn på förtorkningen Strt hckning/snittning 14 juli Ts i grönmss, % Strt hckning/snittning Blk Kross Förtorkningstid, timmr 13
14 Vlldg Götl Eliset Ndeu Blvikter och ts-hlt i grönmssn 35 Blvikt, kg ts % ts 21,2 tim 34 % ts 21,6 tim 43 % ts 21,9 tim 44 % ts 22,5 tim 1 5 Blk Hckt Blk Snittt Kross Hckt Kross Snittt Provtgning och lgringsstilitetstest Borrning i lrn efter 15 dgrs lgring. Vägde in c 35 g ensilge i PVC rör med små hål i otten. Termologger mäter temperturen i ensilget under testperioden på 14 dgr. Omgivningstemp. 2 C 14
15 Vlldg Götl Eliset Ndeu Skördeteknik förluster i ensilget I medeltl över tillstsmedelsehndlingr Blk Kross Hckt Snittt Hckt Snittt P - värde Ts-förlust, % 3,2 3,7 3,4 3,4 <,5 Etnol, % v ts,3 c,5,3 c,4 <,1 Lgringsstilitet, dgr 8 () 7 () 1 () 1 () <,1 I medeltl över hckt/snittt och tillstsmedelsehndlingr Före Blk Efter Före Kross Efter P - värde Energi, MJ/kg ts 1,8 1,2 c 11, 1,7 <,1 Medelvärden på smm rd med olik okstäver är sttistiskt säkerställd skillnder. Jästsvmp i ensilget ger vrmgång! Lgringsstilitet (dgr) R² =, Jästsvmp (log cfu/g) 15
16 Vlldg Götl Eliset Ndeu Hckt/Snittt Tillstsmedel Vrmgång i ensilget P <, Jästsvmp, log cfu/g Lgringsstilitet, dgr 4 2 Kontroll Kofsil Comi GrsAAT SX Kofsil Ultr K Kontroll Kofsil Comi GrsAAT SX Kofsil Ultr K Hckt Snittt Energiförluster i ensilget under vrmgång I medeltl över slåtter- och skördeteknik Före Kontroll Kofsil Comi GrsAAT SX Kofsil Ultr K Efter Före Efter Före Efter Före Efter VOS, % d c c c Energi, 11, 1,2 e 11, 1,6 cd 1,8 c 1,4 d 1,9 1,7 c MJ/kg ts Medelvärden på smm rd med olik okstäver är sttistiskt säkerställd skillnder. 16
17 Vlldg Götl Eliset Ndeu Ekonomi - skördeteknik Kostnd skörd och lgring, kr/kg ts Blk Kross Hckt Snittt Hckt Snittt,53,47,55,48 Om vkstningen är 3 1 kg ts/h lir snittvgnen 22 kr illigre per hektr än exkthcken. Mycket liten skillnd melln kross och lk: 46 kr/h Ekonomi - tillstsmedel 3 1 kg ts/h Kontroll Kofsil Comi Ts-förluster under lgring, % Energi vid utfodring, MJ/kg ts GrsAAT SX 4, 3,4 3,2 3,1 Kofsil Ultr K 1,2 1,6 1,4 1,7 Energiskörd, MJ/h ,138 kr/mj, kr/h Sänkt energihlt i ensilget kostr krftfoder. Vid vrmgång i ensilget kn mögeltoxiner ilds som ger försämrd djurhäls och ökde veterinärkostnder. Kostnden för tillstsmedel sprs in. 17
18 Vlldg Götl Eliset Ndeu Slutstser Tillstsmedel hde större etydelse än slåtter och skördeteknik på ensilgets kvlitet och lgringsstilitet. Slåtter och skördeteknik Rotorslåtterkross gv en snre förtorkning än rotorslåttermskin. Smtlig fyr komintioner v kross och slåttermskin (lk) med exkthck och kortsnittvgn gv tillfredsställnde ensilgekvlitet. Men viss tendens till något större lgringsförluster när grönmssn snitts efter tt den hr slgits med rotorslåttermskin. Mycket små förluster i ensilge lt med Orkelpress. Räkn med etydligt större förluster från plnsilo. Den högre kpciteten med kortsnittvgn jämfört med exkthck gör den mer kostndseffektiv men vr nog med tt hinn med tt pck i silon melln lssen. Slutstser Tillstsmedel Både kemisk och iologisk tillstsmedel förättrde kvliteten i ett ensilge som redn vr v god kvlitet. Smtlig tillstsmedel förättrde lgringsstiliteten i hckt ensilge. I snittt ensilge vr det endst det sltserde medlet Kofsil Ultr K som förättrde lgringsstiliteten i ensilget. Genom tt välj ett tillstsmedel som hämmr utvecklingen v jäst i ensilget kn lntrukren ök sin möjligheter till tt få ett ensilge om inte tr värme vid uttg ur silon. Gräsvll med hög sockerhlt, som förtorks under gynnsmm förhållnden, är lätt tt ensiler men hr stor risk tt utsätts för vrmgång under utfodringsperioden. Vrmgång i ensilget ger energiförluster som måste kompensers med krftfoder. Ensilge ehöver kssers, nnrs äventyrs korns häls. 18
19 Vlldg Götl Eliset Ndeu TACK!! Gunnrs mskiner i Åsrp Kestd mskinentreprend, Storegården, Götene Huml, Blidserg Mlmslund, Noltorp, Skr TACK! 19
Protein från vallen hur gör man?
Protein från vllen hur gör mn? Eliset Ndeu, Inst. för HMH, SLU Skr Jn Jnsson, Rådgivrn i Sjuhärd Björn Johnsson, Lntmännen Lntruk, Foderutveckling D&U konferensen, 27 28 ugusti 2013, Billingehus, Skövde
Läs merProteinkvalitet i vall
Proteinkvlitet i vll Eliset Ndeu 1,2 och Ol Hllin 2 1 Inst. för husdjurens miljö och häls, SLU Skr 2 Hushållningssällskpet Sjuhärd, Rådde Gård, Länghem Regionl Växtodlings- och växtskyddskonferens i Uddevll
Läs merProteinkvalitet i vall
Proteinkvlitet i vll Eliset Ndeu 1,2 oh Ol Hllin 2 1 Inst. för husdjurens miljö oh häls, SLU Skr 2 Hushållningssällskpet Sjuhärd, Rådde Gård, Länghem Växjö konferensen 7 deemer 16, Prtnerskp Alnrp Bkgrund
Läs merProtein från vallen Hur gör man?
Protein från vllen Hur gör mn? Eliset Ndeu, Inst för husdjurens miljö oh häls, SLU Jn Jnsson, Rådgivrn i Sjuhärd, Länghem Björn Johnsson, Lntmännen Lntruk, Foderutvekling, Kvänum eliset.ndeu@slu.se Introduktion
Läs merProtein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor
Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Vilken vallfröblandning ska vi använda? Ska vi öka baljväxtandelen eller ska vi öka kvävegödslingen för att höja proteinhalten
Läs merUtnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens
Läs merUtnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel
Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Michael Murphy Lantmännen Vallkonferens
Läs merSenaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet
Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Grovfôrkonferansen 7-8
Läs merLusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver
Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver Elisabet Nadeau 1,2 och Annika Arnesson 1 SLU Skara 1 och Hushållningssällskapet Sjuhärad 2 Jan Jansson och Ola Hallin Hushållningssällskapet
Läs merFörsök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.
Försök med vllfröblndningr Av Nill Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsl E-post: Nill.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.se Smmnfttning Målsättningen med försöksserien hr vrit tt sök
Läs merUtlakning efter olika spridningstidpunkter av flytgödsel till vall. Sofia Delin, Gunnar Torstensson och Helena Aronsson
11/12/214 Institutionen för mrk och miljö Utlkning efter olik spridningstidpunkter v flytgödsel till vll Sofi Delin, Gunnr Torstensson och Helen Aronsson Resultt från två projekt finnsierde v Jordbruksverket
Läs merRörsvingel Vad vet vi om den?
Rörsvingel Vad vet vi om den? Elisabet Nadeau SLU Skara och Hushållningssällskapet Sjuhärad Christina Nyemad Lantmännen Lantbruk Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad Bakgrund Rörsvingel och dess
Läs merVallskördeteknikens och tillsatsmedlens betydelse för ensilagets kvalitet
Vallskördeteknikens och tillsatsmedlens betydelse för ensilagets kvalitet Forage harvesting technique and additives effects on silage quality Elisabet Nadeau, Annika Arnesson och Ola Hallin Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merUtnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen
Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Økomelk-konferanse
Läs merFlera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017
Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017 Degong Pang Sophie Krizsan Pekka Huhtanen Syfte Optimera grovfoderproduktionen Med rätt tillämpad skördestrategi
Läs merSlutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär
Slutrpport Jordruksverket Dnr. 25-125/ Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker och är Projektledre: Birgitt Svensson, Område Hortikultur, SLU Innehåll sid Smmnfttning 3 Bkgrund / Motivering
Läs merEnsileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall
Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar med bra näringskvalité
Läs merEnsileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall
Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar
Läs merVälj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda
Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Forskning och Utveckling inom Ekologisk
Läs merBorcilac, en vasslebaserad foderkomponent i smågrisfoder
Borcilc, en vssleserd foderkomponent i smågrisfoder Smmnfttning - Tillsts v,5% Borcilc i ett konventionellt smågrisfoder ökde den dglig tillväxten under två veckor efter vvänjningen med melln 50 och 00
Läs merCikoria (Cichorium intybus L) till växande grisar
Cikori (Cichorium intyus L) till växnde grisr Emm Ivrsson Institutionen för husdjurens utfodring och vård Fier i grisfoder Hög ndel spnnmål i dgens grisfoder Inlndning v extr fier är kopplt med minskt
Läs merTiltak for god proteinkonservering i surfôret. Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet
Tiltak for god proteinkonservering i surfôret Hur utnyttjar vi bäst proteinet i ensilaget? Mårten Hetta, Sveriges Lantbruksuniversitet Håvard Steinshamn, Merko Vaga, Åshlid Taksdal Randby & Anne-Kjertsi
Läs merVit eller svart plansiloplast?
Vit eller svart plansiloplast? Svart plansiloplast ger högre temperatur i ensilaget än vit plansiloplast när den inte täcks. Om plansiloplasten täcks med nät eller träflis blir det ingen skillnad i ensilagetemperatur
Läs merHelsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?
Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden? Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merInplastat vallfoder till hästar
Inplstt vllfoder till hästr AgrD Cecili Müller Inst. för husdjurens utfodring och vård Sveriges Lntruksuniversitet, Uppsl Cecili.Muller@huv.slu.se Vrför inplstt vllfoder? Inplstt vllfoder ersätter hö lltmer
Läs merProteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV
Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein Pekka Huhtanen SLU / NJV Innehåll Inledning Protein foder Grovfoder protein N-gödsling Konservering metod (hö vs. Ensilage) Kvalitet av
Läs merSlutrapport för anslag från Regional Jordbruksforskning för Norra Sverige, Dnr RJN 12/2007
Toms Rondhl Norrlndsprotein 2011-06-30 Slutrpport för nslg från Regionl Jordbruksforskning för Norr Sverige, Dnr RJN 12/2007 Norrlndsproducert protein för mjölk- och nötköttsproduktion Toms Rondhl & Kjell
Läs mer2015-03-11. Innehåll. Utfodring av proteingrödor till idisslare - möjligheter och begränsningar. Stort intresse hela Europa.
Innehåll Utfodrin av proteinrödor till idisslare - möjliheter och beränsninar Biritta Johansson HMH och EPOK Foderprotein till Idisslare Bakrund Djurkateorier Beränsninar Protein från Vall Raps Fröbaljväxter
Läs mer= Mer AAT. Tanniner i vallfodret blandensilage med käringtand till mjölkkor
Går det att förbättra svenska mjölkkors proteinförsörjning med käringtand i slåttervallen? Tanniner i vallfodret blandensilage med käringtand till mjölkkor Torsten Eriksson, SLU HUV Nilla Nilsdotter-Linde,
Läs merSkördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Skördesystem i vall Delrapport för två vallår Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Sammanfattning Att skörda timotej, ängssvingel och rödklöver tre gånger per år
Läs merMixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder
Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder
Läs merÅkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson
Kjell Martinsson Kjell Martinsson, SLU NJV Grovfodercentrum Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder Del 2 Närproducerade kompletteringsfoder till vallfoder, 11 mars 2009 i Jakobstad Sammandrag
Läs merx 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46
Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl
Läs merVallfoder som enda foder till får
Vallfoder som enda foder till får Gun Bernes, Inst. för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå Lena Stengärde, Inst. för kliniska vetenskaper, SLU, Uppsala Tyler Turner, Inst. för livsmedelsvetenskap,
Läs merSlutrapport för projektet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Slutrpport för projektet Etlering v ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete Puliert 214-3-1 Per Ståhl1, Ann-Chrlotte Wllenhmmr2, Ev Stoltz2, 1 Hushållningssällskpet, Vret Kloster
Läs merPotatisbladmögel 2017
Av Lrs Wiik, Ann Gerdtsson b, Erlnd Liljeroth Hushållningssällskpet Skåne, Bjärred b Jordbruksverket, Växtskyddscentrlen, Alnrp Av NAMN, titel titelsson, c och Louise Aldén epost@epost b Av c NAMN, titel
Läs merFrami transportbult 2,5kN
07/2012 Orginlbruksnvisning 999281910 sv Sprs för frmtid behov Frmi trnsportbult 2,5kN rt.nr 588494000 fr.o.m. tillverkningsår 2009 Orginlbruksnvisning Frmi trnsportbult 2,5kN Produktbeskrivning d Underhåll
Läs merEn ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre
Läs merAnvändande av formler för balk på elastiskt underlag
Användnde v formler för blk på elstiskt underlg Bilg 2 Sidn 1 v 1 Formler från [ ] hr nvänts i exelberäkningr för någr geometrier och någr lstfll. Dess exempel hr också beräknts med FEM för tt kontroller
Läs merDelrapport från projekt Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär, 2010.
Delrpport från projekt Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker oh är, 21. Projektledre: Birgitt Svensson Kort projekteskrivning Sniglr, främst den spnsk skogssnigeln, Arion lusitnius, men även
Läs merUtfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008
Utfodringen av nötkreatur Ann-Theres Persson 2008 1 Biologiska grundfunktioner Flockdjur rangordning Grovfoderomvandlare och idisslare 2 Flockdjur Djuren vill helst äta samtidigt, dricka samtidigt och
Läs merGödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Gödslingsstrategier till vall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.se Vallgödsling Kalium Kväve Svavel Koll på kalium Markkartering. Avkastning. Vallålder.
Läs merFoderproduktion och kvalitetsfel
Foderproduktion och kvalitetsfel 13.2.218 Alla AIV- produkter är tillverkade i Finland 1 (14) Uleåborg myrsyra- och AIV-fabrik Från fält till utfodring 2 (14) Ensilering - olika steg Skörd Kvalitetsgränser
Läs merRödklöversorters konkurrensförmåga L6-111
Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Syftet med serien är att studera ett antal rödklöversorters konkurrensförmåga i samodling antingen med rörsvingel (Swaj) eller engelskt rajgräs (Birger) Sverigeförsöken
Läs merEn ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Försöket visar att vallfröblandningar med rörsvingelhybrid ger tre till åtta procent
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
allfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom
Läs merLantmannens valltävling
Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till
Läs merLångtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.
REDOVISAR 2004:7 Långtidssjukskrivn dignos, yrke, prtiell sjukskrivning och återgång i rbete En jämförelse melln 2002 och 2003 Smmnfttning Kvinnor svrr för 65 procent v de långvrig sjukskrivningrn som
Läs merUtfodring av dikor under sintiden
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Utfodring av dikor under sintiden Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Växadagarna
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom
Läs merGrovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion
Grovfoder till ekologiska kor Rätt grovfoder för bättre produktion -93 naturbruksgymnasium i Piteå -94 började jobba åt avbytartjänst Avbytare, Djurskötare, hästskötare, ridlärare, drivit eget avbytarföretag,
Läs merFoderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!
Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi! Framtidens grovfoder i sydöstra Sverige Kalmar 2015 02 25 Anders H Gustafsson Växa Sverige Proteingrödor, andel av arealen i EU: 1961:
Läs merByt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.
LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,
Läs merRätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång
Rätt grovfoderkvalitet är nyckeln till framgång Kjell Martinsson, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, tel: 090-786 94 40, e-post: Kjell.Martinsson@njv.slu.se I norra Skandinavien har
Läs merOriginaldriftsanvisningar 11/2010. Sparas för framtida behov. Doka materialhäckar. formexperten
11/2010 Originldriftsnvisningr 999281810 sv Sprs för frmtid ehov ok mterilhäkr Originldriftsnvisningr ok mterilhäkr Produkteskrivning Produkteskrivning ok mterilhäkr är trnsport- oh lgringshjälpmedel,
Läs merNäringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2
Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2 Magnus Halling Växjö möte 7 december 2011 Planering för denna ppt (dölj senare) Mål klart Litteratur Jämförelse Karl-Erik och Linda - delvis Metod förteckning
Läs merRepetitionsuppgifter i matematik
Lärrprogrmmet Ingång Mtemtik och Lärnde Repetitionsuppgifter i mtemtik Inför vårterminens mtemtikstudier kn det vr r tt repeter grundläggnde räknefärdigheter. Dett mteril innehåller uppgifter inom följnde
Läs merRäkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde
Räkneövningar i NorFor Plan Nedanstående övningar syftar till att ge en ökad förståelse för hur NorFor Plan fungerar. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde Två foderstater
Läs merEn analys ger dessutom en uppföljning av årets växtodlingssäsong och du vet vad du har att förbättra till nästa år
Sida 1 av 5 Foderanalys Sommaren är en stressig tid och många glömmer i farten att ta ut prov för att analysera det skördade grovfodret. Chansa inte i år utan bestäm dig i förväg för att analysera ditt
Läs mer90 fräskropp med spåndelande skär
M micut MR90 MR90 9 fräskropp med spåndelnde skär Låg skärkrfter ger miniml virtioner til eretning ger lång verktygslivslängd 4 skäreggr ger god verktygsekonomi micut hr mrkndsfört Kyocer i verige sedn
Läs merUtfodringsintensitetens inverkan på slaktsvinens produktionsresultat
Nr 25. Mrs 2001 Utfodringsintensitetens inverkn på slktsvinens produktionsresultt Ev Persson, SLU - Institutionen för jordruksvetenskp Skr Kristin Andersson, SLU - Institutionen för husdjurens utfodring
Läs merMajsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet
Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet Carl Helander, Annika Arnesson och Elisabet Nadeau 1 Inst. för husdjurens miljö och
Läs merMjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor
Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -
Läs merDikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström
Dikor Götala Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm Annika Arnesson och Frida Dahlström www.slu.se/husdjurmiljohalsa Mixat foder eller separat utfodring? Foto: Annika Arnesson Syftet
Läs merDLG-certifierat för dessa effekter (WR): A. Bakterie-baserade medel samt bakterier med bensoat eller sorbat 1a 1b 1c 2 4a 4b 4cM 4cT 5a
Försäljning av ensileringsmedel i Sverige 2016 uppdaterat: 2016-02-19 (listan bygger på inrapporterade uppgifter från återförsäljarna) DLG-certifierat för dessa effekter (WR): A. Bakterie-baserade medel
Läs mer15A - Grovfoderodling
Besöksdatum: SAMnr: Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: 15A - Grovfoderodling Sammanfattning och förslag till åtgärder 1-2 kg extra rödklöver i vallfröblandning för att höja klöverandel i vall.
Läs merGoda skäl att öka andelen grovfoder
Mikaela Patel, Inst för husdjurens uodring och vård, SLU mikaela.patel@slu.se Resultat från studier vid Instuonen för husdjurens uodring och vård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visade a mjölkavkastningen
Läs merKan det vara möjligt att med endast
ORIO TORIOTO yllene snittet med origmi ed endst någr få vikningr kn mn få frm gyllene snittet och också konstruer en regelbunden femhörning. I ämnren nr 2, 2002 beskrev förfttren hur mn kn rbet med hjälp
Läs merUddevallakonferensen 2015
Uddevallakonferensen 2015 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi,
Läs merVallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20
Vallar för Dina förutsättningar. Gård & Djurhälsa Nötseminarier 2018 Per-Anders Andersson, Lantmännens Odlingsrådgivning Sv Wide Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når
Läs merVäxjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2
Växjö möte 14 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi, Uppsala 2
Läs merVALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande
VALL Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande Maria Stenberg, Avdelningen för precisionsodling, SLU, Skara, Ingemar Gruvaeus, HS Skaraborg,
Läs merLöpsedel: Integraler. Block 4: Integraler. Lärobok. Exempel (jfr lab) Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab
Löpsedel: Integrler Block : Integrler Grundidé, numerisk kvdrtur Noggrnnet, teoretiskt Prktisk feluppskttning med ricrdsonextrpoltion Adptiv kvdrtur Noggrnnet, inverkn v mätfel/vrundningsfel Lärook Kp
Läs merEnsilagets proteinkvalitet och dess inverkan på mjölkkors konsumtion, avkastning och mjölksammansättning projekt nr 01006
Slutrapport till VL-Stiftelsen för projektet Ensilagets proteinkvalitet och dess inverkan på mjölkkors konsumtion, avkastning och mjölksammansättning projekt nr 01006 Elisabet Nadeau, PhD, docent, forskningsledare,
Läs merTabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001
Ekologisk mjölkproduktion med 100% ekologiskt foder på Tingvalls försöksgård. Delredovisning av projekt med diarienummer 25-5153/00 Grovfoderrik foderstat utan konventionella proteinfodermedel Ekologisk
Läs merProduktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär Organic production systems in Northern highbush blueberries
Prouktionssystem för ekologisk oling v trägårslåär Orgni proution systems in Northern highush lueerries Håkn Asp (projektnsvrig), Birgitt Svensson, Siri Cspersen, Smmr Khlil Institutionen för iosystem
Läs merMjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt. Torsten Eriksson
Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt Torsten Eriksson Mjölkurea markör för kons proteinförsörjning Koldioxid Ammoniak Ammoniak Mjölkurea markör för kons proteinförsörjning
Läs merHUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA?
Tomas Rondahl, Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå, E-post: Tomas.Rondahl@njv.slu.se HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA ÄRTANS PROTEINVÄRDE OCH MINSKA KVÄVEFÖRLUSTERNA? I EU:s kompletteringsförordning
Läs merGEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.
GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Thoms Erlndsson RÄTA LINJER, PLAN, SKALÄRPRODUKT, ORTOGONALITET MM VERSION MER OM EKVATIONSSYSTEM Linjär ekvtionssystem och den geometri mn kn härled ur dess är
Läs merHelsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet
Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning
Läs merBakgrund. Två försök. Hypoteser. Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej
Bakgrund Näringsvärde och utveckling i olika sorter av rajsvingel och timotej Bodil Frankow-Lindberg Växjö Möte 2008-12-11 11 I takt med att kraven på vallfodrets kvalitet ökar har frågan om det finns
Läs merNäringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015
Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 BLGG AgroXpertus Råby 2003 S - 242 92 HÖRBY Kontaktperson: Charlotte Akerlind T kundservice: 0415-51 127 E kundservice@blgg.agroxpertus.se I blgg.agroxpertus.se
Läs merVäder april Väder maj Väder juni Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg VSC Alnarp. Växtskydds- centralen Alnarp
Väder pril 27 Fungiidförsök i stråsäd 27 Växjö 6 de 27 Torbjörn Ewldz oh Gunill Berg VSC DC 3 31 31 Väder mj 27 Väder juni 27 DC 32 37 41 49 DC 59 65 73 75 Väder juli 27 L15-111 Jämförelse v effekten mot
Läs mer14. MINSTAKVADRATMETODEN
4 MINTAKADRATMETODEN Nu sk vi gå igenom någr olik sätt tt lös ekvtionssystemet Ax Om A är m n mtris med m n så sägs systemet vr överestämt och det sknr då i llmänhet lösningr Istället söker mn en pproximtiv
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005 har ett försök (L6-456 F36065) i vall I på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom val av en tidig
Läs merDoka-Materialcontainer
11/2010 Originldriftsnvisningr 999281410 sv Sprs för frmtid ehov ok-mterilontiner rtikelnr. 583010000 Originldriftsnvisningr ok-mterilontiner Produkteskrivning Produkteskrivning ok mterilontiner är ett
Läs merProtokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Nässjö Hotell Högland
Protokoll fört vid sammanträde med FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Nässjö Hotell Högland 2012-03-20 Närvarande: Bodil Frankow- Lindberg, SLU Uppsala, Växtproduktionsekologi. ämnesansvarig
Läs merVall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala
Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att hitta vallfröblandningar
Läs merVallsortprovning. Timotejsorters konkurrensförmåga, L Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111
Vallsortprovning Timotejsorters konkurrensförmåga, L6-6301 Rödklöversorters konkurrensförmåga, L6-111 Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel, L6-4430, pågående Ola Hallin Hushållningssällskapet L6-4430,
Läs merFinita automater, reguljära uttryck och prefixträd. Upplägg. Finita automater. Finita automater. Olika finita automater.
Finit utomter, reguljär uttryck och prefixträd Algoritmer och Dtstrukturer Mrkus Sers mrkus.sers@lingfil.uu.se Upplägg Finit utomter Implementtion Reguljär uttryck Användningr i Jv Alterntiv till inär
Läs merMATEMATISKT INNEHÅLL UPPGIFT METOD. Omvandla mellan olika längdenheter. METOD BEGREPP RESONEMANG. Ta reda på omkrets. 5 Vilken omkretsen har figuren?
Kn du dett? Uppgiftern här är tänkt tt nvänds för utvärdering v hur elevern tillägnt sig kpitlets mtemtisk innehåll. Låt elevern, prvis eller i mindre grupper, lös uppgiftern tillsmmns och förklr för vrndr
Läs merPraktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning
Praktisk vallbotanik och klöverhaltsbedömning Magnus Halling Kurs Greppa näringen Rådde 217519 Harvets system Perennial ryegrass harvest systems growing periods Number of days from 2th April 2 4 6 8 1
Läs merRektangulär kanal, K. Produktbeteckning. Beteckningsexempel. Sida A (se storlekstabell) Sida B (se storlekstabell)
K Rektngulär knl, K Produkteteckning Produkt K c d Sid A (se storlekstell) Sid B (se storlekstell) Längd 1=2000 mm 2= 1250 mm 3= 1000 mm 4= 600 mm 5= Löpnde längd nges i klrtext (mx 2500 mm) 1= Skrv i
Läs merResurseffektiv utfodring av dikor
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa Resurseffektiv utfodring av dikor Mikaela Jardstedt, mikaela.jardstedt@slu.se Handledare: Anna Hessle, Elisabet Nadeau, Peder NØrgaard, Wolfram Richardt Jordbruksverkets
Läs merUnder 2018 startades en ny försöksserie i
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskpet Skrorg erik.jonsson@hushllningssllskpet.se Kvävestrtegi oh tipunkt i höstrps I enn ny försökserie unersöktes smbnet melln kvävegöslingstipunkt oh skör i höstrps. Resultten
Läs merFeedtech Silage. Feedtech Silage M20XCE Feedtech Silage F22 Feedtech Silage M60 Feedtech TMR Stabilizer
Feedtech Silage Feedtech Silage M0XCE Feedtech Silage F Feedtech Silage M0 Feedtech TMR Stabilizer 8 Feedtech Silage M0XCE :58 Art nr 905305 Feedtech Silage M0XCE 50 g flaska 50 ton Foder utgör 5-5% av
Läs merHÄRJEDALENS KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA
HÄRJEDALENS KOMMUN RENHÅLLNINGSTAXA 2009 Renhållningstx för Härjedlens kommun Antgen v kommunfullmäktige 2006-11-27 1 Den renhållning som enligt miljölken åvilr kommunen, omesörjes v Rexcer AB som hr ntgits
Läs merVallfröblandning för breddat skördefönster
Vallfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005-2006 har ett försök (L6-456 F36065/66 ) i vall I-II på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom
Läs merVallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad
Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter
Läs mer