Metodhandbok för samverkan i segregerade områden för ökad integration. Erfarenheter av fokusgruppen från SFI-Tensta vår- och höstterminen
|
|
- Mats Lund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bakgrund Erfarenheter av fokusgruppen från SFI-Tensta vår- och höstterminen I projektgruppen har förslag framkommit om att tillsammans med Spånga-Tensta SDF och SFI bilda en fokusgrupp med nyanlända för en dialog om kommunens åtagande, rättsväsendet och den enskildes skyldigheter och rättigheter i det svenska samhället. Syftet är också att nå de vuxna/föräldrarna för att skapa tillit och förtroende till polisen och andra myndigheter. Samtidigt som eleverna får mer kunskap i ämnet får de öva sig i det svenska språket. Under våren träffades företrädare för projektgruppen och SFI i Tensta för att diskutera och planera för fokusgruppens genomförande. Efter diskussion enades vi om att göra en pilotgrupp där Johnny Lindh och Michael Frejd skall träffa gruppen vid fem tillfällen á 2 tim varannan vecka. För att kunna genomföra träffarna behövs en språkstödjare. Gruppen bestod av st nyanlända där språkkunskaperna i svenska var ringa. Utbildningsbakgrunden är låg eller vissa fall ingen skolgång alls. Huvudelen av gruppen är somaliska kvinnor. En somalisk man fanns med och resten av gruppen bestod av kvinnor från Eritrea, Marocko och Irak. Genomförda träffar våren Den första träffen genomfördes i SFI:s lokaler i Tensta, torsdag 10 maj. Inriktningen var i första hand att skapa relationer. Efter självpresentationen inriktades träffen på att förklara polisens roll i det demokratiska samhället. Grundlagarna och institutionernas uppgift. Rättskedjan från lagstiftning, polis och åklagare till domstolarna. Den andra träffen genomfördes på närpolisstationen i Rinkeby, torsdag 24 maj. Vi beskrev den lokala polisens uppgift och visade polisens utrustning. Polisen och rättsväsendet samt tvångsmedel och påföljder med fokus på ungdomar. Tredje träffen genomfördes i Medborgarkontorets lokaler i Tensta, torsdag 31 maj. Där vi förklarade skillnaden mellan statens, landstingets och kommunens ansvar. Socialtjänstens uppdrag och samarbetet med polisen. Fjärde träffen genomfördes i Polismuseet på Djurgården, torsdag 14 juni. Eleverna tog del av utställningen och fick en guidad tur där framförallt polisens historia och hur man arbetar på en brottsplats belystes. Femte träffen genomfördes på polisens huvudstation i Solna, onsdag 27 juni, med företrädare för kriminalavdelningen. Vi pratade om hur polisen arbetar med relationsvåld, i huvudsak våld mot kvinnor och barn.
2 Sammanfattning och reflektioner av de fem träffarna. Det är många äldre i gruppen med kort skolbakgrund där motivationen inte alltid är optimal. Ett flertal är analfabeter. Angelas elever har uppgett till henne att de tycker träffarna varit bra och lärorika. 2 SFI är enligt Angela i grunden fokuserad enbart på svenskundervisning men önskemål från henne själv och en del andra lärare är att andra myndigheter, bl.a Socialtjänsten och Skattemyndigheten, bör samarbeta med SFI för att informera om respektive områden för att eleverna ska få en bättre helhetsyn på det svenska samhället. Angela har efterarbetat varje träff med klassen. Eleverna, som är diskussionsvilliga, har kunnat återberätta träffarna på ett tillfredställande sätt. För många elever är det svenska rättväsendet abstrakt och helt olikt motsvarigheten i deras hemland. För projektets del har de fem träffarna också inneburit en möjlighet att få kunskap om nyanländas uppfattning om det svenska samhället både när det gäller möjligheter och svårigheter. Ett område som fokusgruppen ofta gett uttryck för är frustrationen och vilsenheten om hur man skall uppfostra sina barn i Sverige. Det finns ett stort behov av hjälp och stöd i föräldrollen som behöver tillgodoses. Framtid I planeringen inför fortsättningen under hösten hade Angela önskemål att göra en grovplanering så hon kan förbereda klassen med grupparbeten inför varje träff. Hon ville gärna att man diskuterar aktuella och konkreta fall från närområdet. Utifrån dem kan Johnny och Michael informera och förklara vad som hänt och därmed försöka reda ut falska rykten. Planering för hösten , hölls ett möte hos SFI i Tensta med Johnny Lindh, Michael Frejd Spånga-Tensta SDF, Magnus Waller Stockholms Stad utvecklingsavd. Hirey Roble, Studerande Socialhögskolan och praktikant i Spånga-Tensta SDF och Angela Rahimi. Angela informerade om att klassen nu har utökats till 25 elever. Oftast är det st närvarande samtidigt. Mötet enades om att genomföra fem (5) tillfällen under hösten. Angela sammanfattade under några punkter vad som bör utvecklas efter första terminen. Gemansam grovplanering för varje lektion Prata mer svenska Mer aktivt arbete som grupparbete Vardagsnära händelser eller ämnen Vara lyhörd på elevernas önskemål För- och efterarbete kommer att ske genom att Angela går igenom ett antal nyckelord dagen innan träffen. Efter träffen får eleverna med egna ord reflektera och sammanfatta sina upplevelser. Detta i syfte att öka förståelsen
3 Genomförda träffar hösten 2012 Den första träffen genomfördes onsdagen den 19 sep med några gamla elever från förra terminen. Målsättningen var att i första hand att skapa relationer. Efter självpresentationen inriktades träffen på att förklara polisens roll i det demokratiska samhället. Grundlagarna och institutionernas uppgift. Nyckelord: stat, demokrati, rättsstat, grundlagar. 3 Den andra träffen genomfördes på närpolisstationen i Kista, onsdagen 5 okt. Vi beskrev den lokala polisens uppgift, tvångsmedel och påföljder samt hur polisen samverkar med lokalsamhället. Eleverna fick också en förevisning av polisens lokaler och utrustning. Nyckelord: brott, tvångsmedel, påföljd, samverkan. Tredje träffen genomfördes hos polisen i City, hatbrottsgruppen, onsdagen den 17 okt. Där informerades gruppen om vad hatbrott är och hur polisen arbetar med dessa brott. Nyckelord: kränkning och diskriminering. Den fjärde träffen genomfördes hos Socialförvaltningen på Swedenborgsgatan, tisdagen den 6 november. Vi pratade om kommunens ansvar och hur en stadsdelsförvaltning fungerar. Nyckelord: kommun, stadsdel, kommunal service, skattefinansierad verksamhet, socialtjänsten, motivation, råd och stöd, tvång omhändertagande. Den femte träffen genomfördes hos Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning, onsdagen 21 nov, med syftet att informera om det generella föräldrastödet ABC (Alla Barn i Centrum) där man diskuterar föräldrarollen utifrån fyra tematräffar. Hur lär sig barn av föräldrar? - vi är förebilder - viktigt vad vi föräldrar uppmärksammar fokus på det positiva Hur skapar vi en god relation till barnen? - vikten av att göra saker tillsammans med barnen att ta del av deras vardag (skola, fritid, kompisar) - att först bygga upp en positiv relation och sedan sätta gränser Att välja vilka regler och strider man vill ha och ta! Nyckelord: föräldraskap, förebild, uppmärksamhet, relation, fritid och fritidsaktiviteter, sätta gränser. Under våra första två träffar framkom från elevernas sida ett stort behov av att få kunskap om Medborgarkontorets åtagande när det gäller information och service till medborgarna. En extra träff anordnades av Medborgarkontoret i Tensta där eleverna fick information om detta.
4 Facebook En stor utmaning för myndigheter i de segregerade förorterna är att skapa tillit och förtroende. Allmänhetens förtroende för rättsväsendet är viktigt både för dess legitimitet och för dess möjlighet att arbeta effektivt. För att nå fler medborgare i området har vi påbörjat ett försök att nå föräldrar, nyanlända och ungdomar i området med hjälp av Facebook. 4 SFI-eleverna har skriftligen lämnat kommentarer om våra träffar. Vi kan konstatera att behovet av information och kunskap om detta ämne är stort och det sätt vi förmedlat det på har uppskattats. Nedanstående feedback går att läsa på Facebook: Polisen Kista Näpo. Nu vet vi lite mer om grundlagarna, demokrati och ungdomsvåld Nu förstår jag hur polisen arbetar Jag lärde mig att polisen är till för medborgarna Det var roligt att se polisutrustningen Jag behöver lära mig ännu mer Jag lärde mig om hatbrott och hur man kan anmäla sådana brott Jag lärde mig nya ord: diskriminering, sexuell läggning och kränkning Nu vet jag hur många partier det finns i Sverige Det var intressant att lära sig om kommunens jobb, skatter och omhändertagande av barn och ungdomar Det är viktigt med rättigheter och skyldigheter Det är svårt att förstå skånska Det var bra att vi fick besöka andra platser utanför Tensta Ibland använde de för svåra ord Förut var jag rädd för polisen, men inte nu längre Det är viktigt med rätt information Jag förstår mer om Stockholm och stadsdelarna Vi vill lära oss mer om Sveriges lagar Ingen har gett oss den här informationen i Sverige förut Nu förstår jag mer om skyldigheter och rättigheter Det blir problem i samhället när vi inte förstår Sveriges lagar Jag har lärt mig mer om ungdomar och deras problematik i Tensta/Rinkeby Det har varit bra med språkstöd, Mahad och Hirey
5 Efter femte träffen där föräldrarollen och kommunens föräldrastöd diskuterades har eleverna lämnat följande kommentarer. 5 Det är viktigt att skolan, polisen och föräldrar samarbetar Det är nödvändigt att vi får diskutera hur vi tänker i Somalia och jämföra det med Sverige Vi förstår nu att socialen inte bara tar våra barn Jag lärde mig att det finns information om lovaktiviteter för barnen hos kommunen Nu vet jag att det är viktigt att ha mer koll på sina barn när de är ute Det känns tryggt att polisen bestämmer ute på gatan Jag lärde mig att föräldrarådgivning finns och vad vi kan få hjälp med Slutsatser framgångsfaktorer Det har varit till fördel för alla parter att samtidigt grovplanera träffarna och ämnesinriktning för hela terminen. SFI har inför varje träff fått ett antal nyckelord i syfte att förbereda gruppen inför det aktuella ämnet. Fem träffar har gett en förutsättning att skapa relationer och därmed en bra dialog i träffarna. Samtidigt är det en fördel att kunna vara flexibel och lyhörd för elevernas önskemål och att det finns möjlighet att anpassa ämnesinriktningen efter behov. Efter vårterminens träffar var budskapet väldigt tydligt från gruppen att de ville ha mer information om hur uppfostrar vi våra barn i Sverige. Därför blev föräldrakunskap en ny inriktning under hösten. Under höstens två första träffar blev det många frågor om kommunens åtagande och Medborgarkontorets roll. Vi genomförde därför en extra träff med gruppen på Medborgarkontoret i Tensta. Där fick de information om kommunens åtagande i olika frågor och vad Medborgarkontoret kan hjälpa till med. Eleverna har uppskattat att träffarna har genomförts på olika ställen, hos respektive myndighet. Detta har gett dem möjlighet att komma ut och få intryck utanför klassrummet i Tensta. Vi har eftersträvat att det inte skall bli någon föreläsning utan träffarna skall vara i dialogform där svenska språket skall användas så mycket som möjligt. Samtidigt när målgruppen har väldigt lite kunskap i svenska och är kortutbildade eller ilitterata är en språkstödjare en nödvändighet.
6 Angela Rahimis reflektioner: Besök och dialog med olika institutioner såsom Polisen och Socialtjänsten bör inkluderas i SFI-undervisningen. Det är viktigt med information från rätt källa. Många av de nyanlända lever segregerat och förlitar sig enbart på sina nära och bekanta vad gäller kunskap om det svenska samhället. Dessvärre ger inte den informationen den korrekta och sanna bilden av de olika myndigheterna i landet. Många har också negativa erfarenheter från myndighetsutövarna i sina hemländer. 6 Vid de olika besöken har eleverna bekräftat sina rädslor och okunskap kring polisens och socialtjänstens roll och arbete. Under dessa två terminer som detta samarbete har ägt rum har synen förändrats till det positiva enligt mina elever. En annan reflektion från min sida är att dessa insatser borde ske så tidigt som möjligt efter ankomsten till Sverige. Detta är en erfarenhet som borde presenteras för bland annat våra rikspolitiker. Enligt mig som pedagog så har detta arbetssätt dessutom varit en språkutvecklande tillgång och utmaning. Det är viktigt att höja ribban i undervisningsprocessen. Jag är övertygad om att människor kan lära sig svenska på olika sätt och detta är ett gott exempel. Som lärare ser jag denna metod som en utveckling för SFI-verksamheten och fler kollegor borde ta del av det. I det här arbetet, kring rätt information till våra nyanlända bör vi även tydliggöra några utmaningar och utvecklingsområden. Begrepp såsom frihet, demokrati och svenska lagar missförstås och missbrukas många gånger, vilket betyder att innehållet som vi förmedlar borde upprepas vid olika tillfällen över tid om vi ska uppnå ett bra resultat i framtiden. Jag tror att det här projektet kan vara en upptakt och ett frö till någonting som vi (samhället; skolan, polisen, nyanlända) har saknat tidigare i Sverige. Ett nytt grepp. Av erfarenhet har jag noterat att mina elever ibland tolkar det svenska samhället utifrån de egna referensramarna och risken är då att kulturkrockar uppstår i vardagssituationer. Det är att märka att många som kommer till Sverige idag saknar både läskunnighet och utbildning och är i stort behov av rätt utrustning för att så snart som möjligt kunna vara verksamma på en arbetsplats i detta land.
7 Måluppfyllelse Målsättningen har varit att ge nyanlända kunskap om kommunens åtagande, rättsväsendet och den enskildes skyldigheter och rättigheter i det svenska samhället. Syftet var också att nå de vuxna/föräldrarna för att skapa tillit och förtroende till polisen och andra myndigheter, samtidigt som eleverna får mer kunskap i ämnet får de öva sig i det svenska språket. Utifrån en samlad bild av elevernas feedback, de medverkande från SFI, kommunen och polisen, är att denna form av information till viss del fyllt ett enormt behov av kunskap som en nyanländ behöver för att så snabbt och smidigt integreras i vårt samhälle. Pedagogiskt har arbetssättet varit språkutvecklande både för elever och lärare. 7 Det blir problem i samhället när vi inte förstår Sveriges lagar Järva Michael Frejd Angela Rahimi Johnny Lindh Spånga-Tensta SDF SFI Västerort Västerortspolisen
Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0
Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merLikabehandlingsplan Åsebro förskola 2017
Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision Åsebro förskola skall vara
Läs merFamiljecentralen. - en mötesplats för kunskapsutveckling och integration
Familjecentralen - en mötesplats för kunskapsutveckling och integration Samverkan mellan Barnhälsovård Barnmorskemottagning Öppen förskola Socialtjänst. i samma lokaler. Vad är en familjecentral? Ibland
Läs merFörskolan Oceanen Stadions Förskolor 2018
Plan mot kränkande behandling och Diskriminering Aktiva åtgärder Förskolan Oceanen Stadions Förskolor 2018 Bakgrund Alla barn på förskolan har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering
Läs merPlan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015
Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet
Läs merUtdrag ur FN:s barnkonvention
Inledning Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och
Läs mer26 sep Andra träffen i basgruppen. Samtal kring de gjorda observationerna med tema: Mål/struktur
Kollegialt lärande Vad? Lektionsbesök och efterföljande samtal Varför? Syftet med lektionsbesöken och de efterföljande samtalen är att lära av varandra och tillsammans. Att upptäcka och utveckla den egna
Läs merLikabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.
Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är
Läs merTre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök
Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Modell 1: Öppen Co- coaching. Denna modell innebär att två kollegor, på samma villkor, gör besök hos varandra. Det är en s.k. öppenfrågamodell
Läs merLaxå september 2016
Laxå september 2016 Innehållsförteckning Förskolan Saltängens plan mot diskriminering och kränkande behandling... 3 Grunduppgifter... 3 Lagtext... 4 Begrepp... 5 Diskriminering... 5 Trakasserier... 5 Kränkande
Läs mer1. Förvaltningschefen får i uppdrag att hitta nya lokaler för fortsatt verksamhet inom Tensta-Rinkeby-området.
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SOCIALFÖRVALTNINGEN SID 1 (6) Handläggare: Leif Styfberg Tel 508 25 702 Till Arbetsmarknadsnämnden Vuxenutbildning och sfi i Västerort Förvaltningens
Läs merNy förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare
Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända
Läs merLikabehandlingsplan. förskola PLAN
PLAN Likabehandlingsplan Havdhem förskola Fastställd av Sudrets förskoleområde Datum 2018-02-01 Version [1.0] Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade,
Läs merPlan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN
Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN 2017-2018 En presentation av förskolans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,
Läs merSamverkan varför, när och hur?
Samverkan varför, när och hur? Varför behövs samarbete? Det finns ett tydligt samband mellan utsatthet och ohälsa, försenad utveckling samt bristande skolgång Vanligast och även mest allvarligt med multipla
Läs merPedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merUppföljning av försöksverksamheten med sammanhållen utbildning i svenska språket
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2014-05-26 Utvecklingsförvaltningen 1 (7) Karin Sundström Diarienummer Dnr 2013/GAN 0039 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av försöksverksamheten med sammanhållen
Läs merFörstå språket NO/SO. ett material för nyanlända åk 7-9 och språkintroduktion. Innehåller provkapitel
Förstå språket NO/SO ett material för nyanlända åk 7-9 och språkintroduktion Innehåller provkapitel Förstå språket NO/SO för dig som undervisar nyanlända I Förstå språket NO/SO får eleverna lära sig svenska
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nygatans förskola
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Nygatans förskola 2018 2019 Anmäla Kommunicera Utreda Åtgärda Följa upp utvärdera Pedagogisk planering och utvärdering i förskolan (Prioriterade
Läs merHANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Läs merBoken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.
Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.
Läs merRedovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola
1 Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete 2016 Kingelstad Byskola skola 2 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Kingelstad Byskola HB startade i december 2012 med förskola. Efter att ha fått tillstånd
Läs merPedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet
Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Reglus Östman Pedagogisk Planering Fritidshemmet 5/14/2013 Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Kvarnbyskolan 2013 05 20 Beskrivning
Läs merMjölnargränds förskola
Mjölnargränds förskola Avdelning Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019
Läs merOm nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund
Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning
Läs merPlan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
1 (5) Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Edsta Fritids 2011/2012 Planen reviderad oktober 2011 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utgår från Skollagen
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,
Läs merSexuella övergrepp inom skolans väggar hur bör vi hantera detta? Åsa Lundström Mattsson Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Sexuella övergrepp inom skolans väggar hur bör vi hantera detta? Åsa Lundström Mattsson Stiftelsen Allmänna Barnhuset 2019-02-08 Kommer tas upp under föreläsningen Vad är ett sexuellt övergrepp? Hur vanligt
Läs merFörskolan Fantasi. Likabehandlingsplan
Förskolan Fantasi Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan för förskolan fantasi. Verksamheten ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla på Förskolan Fantasi är skyldiga
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
Läs merVuollerims Friskola ska vara ett naturligt val av skola för familjer i samhället, utifrån skolans värden och pedagogiska arbete.
LIKABEHANDLINGSPLAN 2017 Vision Vuollerims Friskola ska vara ett naturligt val av skola för familjer i samhället, utifrån skolans värden och pedagogiska arbete. Vuollerims Friskola ska ha ett nära samarbetet
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Onsjöskolan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Läsåret 2018/2019 Vänersborg hösten 2018 Onsjöskolans likabehandlingsplan Onsjöskolans likabehandlingsplan omfattar såväl arbetet med likabehandling,
Läs merMaha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING
Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs merLikabehandlingsplan
Likabehandlingsplan 2012-2013 Likabehandlingsplan 2012-2013 Uppförd den 24/2-11. Senast uppdaterad 3/9-12. Inledning På Medborgarskolans musikförskola Do Re Mi finns det barn och föräldrar från många olika
Läs merHanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?
Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning
Läs merTeamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Läs merKVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Bo förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för uppföljning
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merUtveckling av introduktionsförskola i Rinkeby
-Kista stadsdelsförvaltning Förskoleverksamheten Anmälan Sida 1 (7) 2017-02-09 SDN 2017-02-23 Handläggare Annika Björklund Telefon: 08-508 01 603 Till -Kista stadsdelsnämnd Utveckling av introduktionsförskola
Läs merMotion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?
Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än
Läs merYttringe förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Yttringe förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Catrine Norrby är ytterst
Läs merVERKSAMHETSPLAN Kungsskolan
VERKSAMHETSPLAN Kungsskolan Läsåret 2017-2018 Kungsskolan är skolan mitt i byn. Skolan där positiva förväntningar på eleverna och stort engagemang av personalen ger eleverna en stabil grund och stå på
Läs merFöräldraskapsstöd för nyanlända föräldrar vad fungerar? Jeanette Olsson, FoU i Väst 13 juni, 2019
Föräldraskapsstöd för nyanlända föräldrar vad fungerar? Jeanette Olsson, FoU i Väst 13 juni, 2019 Kartläggning i Göteborgsregionen Kartläggning i GR-kommunerna rörande situationen för nyanlända barn i
Läs merKvalitetsredovisning
2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merSofiaskolan
Sofiaskolan Roine Peimer Direktvalsnr: 021-39 13 85 Mail: roine.peimer@vasteras.se Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Sofiaskolan 2016-2017 För att främja likabehandling och förebygga
Läs merPlan för fritidsverksamheten 2013-2014
Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en
Läs merVÅGA VISA frågebank vid observation på skola
1 VÅGA VISA frågebank vid observation på skola Frågebanken är avsedd att användas som stödmaterial vid förberedelse inför intervjuer vid observation. Tänk igenom i förväg vad ni vill få reda på i varje
Läs merFörskolan Liten blir stor Stadions Förskolor 2018
Plan mot kränkande behandling och Diskriminering Aktiva åtgärder Förskolan Liten blir stor Stadions Förskolor 2018 Bakgrund Alla barn på förskolan har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från
Läs merArbetsgång för åtagande i fritidshem
Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (8) Arbetsgång för åtagande i fritidshem Hämtad från Tallkrogens skola Uppdaterad: 2017-08-22 Exemplet från Tallkrogens skola visar hur pedagogerna kopplar fritidshemmets
Läs merArbråskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Arbråskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen F-9 Läsår 2017/2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen F-9 a för planen Rektor
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Frälsegårdsskolans fritidshem 2015
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Frälsegårdsskolans fritidshem 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...
Läs merLidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Läs merKursplan för svenskundervisning för invandrare
Kursplan för svenskundervisning för invandrare Eleven ska lära sig förstå tydligt, enkelt tal i vanliga situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Du ska kunna höra och förstå instruktioner från
Läs merVårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Läs merModersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet
Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden 1 Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad
Läs merPlan mot kränkande behandling Norrtull förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Plan mot kränkande behandling Norrtull förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2018/2019 Grunduppgifter Ansvariga för planen Förskolechef och likabehandlingspilot Planen gäller
Läs merLOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete
Läs merLPP i Engelska ht. 2016
LPP i Engelska ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi engelska, samhällskunskap? Eleverna
Läs merSmögens skola och fritidshemmets årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19
Smögens skola och fritidshemmets årliga plan mot kränkande behandling. Gäller fritidshemmet och åk F-6 Läsåret 2018/19 Smögens skola och fritidshemmets årliga plan mot kränkande behandling Skolas plan
Läs merVFU utbildning i samverkan
VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Framtagen november 2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskola: Högsvedens Förskola Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning På vår förskola ska alla känna sig trygga
Läs mer1. När och hur har du lärt dig ett nytt språk senast? 2. Kommer du ihåg hur lång tid det tog innan du började kunna kommunicera på det nya språket?
1. När och hur har du lärt dig ett nytt språk senast? 2. Kommer du ihåg hur lång tid det tog innan du började kunna kommunicera på det nya språket? 3. Kan du fortfarande kommunicera på det språket? 4.
Läs merBilaga 2b Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2017 Föräldrakooperativet Förskolan Grävlingen
Bilaga 2b Likabehandlingsplan 2017-02-11 Likabehandlingsplan 2017 Föräldrakooperativet Förskolan Grävlingen Inledning Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig,
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Stavreskolans fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...
Läs merLikabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen
Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen
Läs merFörskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014
Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Emma Dahlberg,
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merTrygghetsplan innehållande likabehandlingsplan för Guldsmedens Förskola
Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan för Guldsmedens Förskola Trygghetsplanen är utarbetad av personalen vid Guldsmedens Förskola under höstterminen 2005 Reviderad våren 2009 2 Förskolan vilar
Läs merHerrgårdens förskola
Herrgårdens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Gäller för perioden 100901-110831 Ett krav finns på att en likabehandlingsplan ska tas fram (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen
Läs merInformation till dig som vill veta mer om SFI -
Information till dig som vill veta mer om SFI - Svenskundervisning för invandrare Vad är Sfi? Sfi-svenskundervisning för invandrare är en grundläggande utbildning i det svenska språket för vuxna som inte
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling! för Pixbo förskola !
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Pixbo förskola 2016-2017 Inledning Bestämmelse i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas
Läs merDiversa kompetensutveckling för lika möjligheter
Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning
Läs merKort sammanfattning Verktyg hela vägen
Kort sammanfattning Verktyg hela vägen 2017-2018 Under vårterminen 2017 pågick verksamhet på JGY, Wargentin och Fyrvalla, Östersund, samt på Fjällgymnasiet i Bergs kommun. Samtidigt påbörjades en fortsättning
Läs merLikabehandlingsplan Stommens förskola
Likabehandlingsplan Stommens förskola 2014-2015 2014-09-16 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal
Läs merKyrkåsens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kyrkåsens förskola är en verksamhet för barn i åldrarna 1-5 år
Kyrkåsens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Kyrkåsens förskola är en verksamhet för barn i åldrarna 1-5 år Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Kyrkåsens förskola
Läs merPedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013
Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla Vårterminen 2013 Beskrivning av elevgruppen: Västermålas Fritidshem i år 30 st. förskoleklasselever, 28 st.1:or, 28st. 2:or och 6 st. Fritidslärare har som tradition
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete för Läsåret
Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Gyttorps fritidshem Nora kommun Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 2 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 2 Verksamhetens
Läs merÅrlig plan för likabehandling och mot kränkningar.
Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,
Läs merLösningsfokus i skolan. martin & micke
Lösningsfokus i skolan martin & micke Länk till rapporten https://www.facebook.com/groups/losningsfokusiskolan/files/ 16 H HUR? Effekter på olika nivåer Resultat i klassrummet och avseende elever Resultat
Läs merDemokrati & delaktighet
Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merCelsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola
Läs merMusik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Musik Förskolan Fridhemsgatan 11 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Vår vision: Vår målsättning är att med barnen i fokus erbjuda en trygg, lustfylld och lärorik verksamhet. För
Läs merKvalitetsredovisning
2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö
Läs merLokal arbetsplan 2010/2011
Lokal arbetsplan 2010/2011 Sofielundsskolan Arbetslag 8-9 Lokal arbetsplan vid Sofielundsskolan Huvudsyftet med den lokala arbetsplanen är att för alla i organisationen tydliggöra de mål som satts upp
Läs merLikabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Rödklövergatans förskola Läsår 2016/2017
Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Rödklövergatans förskola Läsår 2016/2017 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 4 Främjande
Läs merBoken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.
Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.
Läs merNAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Baggeby gårds förskola
NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef 2016-07-06 Kvalitetsrapport Baggeby gårds förskola Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för genomförande... 3 2 Metoder och verktyg som har använts för
Läs merSpångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Ansvarig för planen Carina Hägglund, Nina Edgren och Rasha Karim Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan vilar på demokratins
Läs merWieselgrens förskolor
LIKABEHANDLINGSPLAN och plan mot kränkande behandling Wieselgrens förskolor Traktörsgatans förskola 2010-09-17 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan skall: - visa respekt för
Läs merFörsta analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Läs merKvalitetsredovisning förskola 2017
Kvalitetsredovisning förskola 2017 GASELLEN 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Solna stads vision och övergripande mål... 3 Aktiviteter utifrån nämndmålen... 3 2 Sammanfattning Vi har uppnått nämndmålen,
Läs merPedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2017/18 Nattis Förskolan Lyckan 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och
Läs merVilka regler finns på internet?
Lektionen handlar om normer och regler i vardagen och på internet. Lektionen har Karin Nygårds tagit fram. Karin är utbildad lärare i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans lägre åldrar. Till
Läs merArbetsplan 2015/2016
Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Fritidshemmen Drakskeppet och Hajen Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys För
Läs mer