1. Inledning sid Summering av uppföljning av språklig utveckling i förskolan 2008 sid Summering av uppföljningsuppdraget sid 5

Transkript

1

2 Innehållsförteckning 1. Inledning sid 3 2. Summering av uppföljning av språklig utveckling i förskolan 2008 sid 4 3. Summering av uppföljningsuppdraget sid 5 4. Sammanfattning av uppföljningsuppdrag som genomförs 2010 sid 6 5. Uppföljning av språklig utveckling i förskolan sid 7 6. Uppföljningsplan enligt BUNs beslut sid 13 Barn- och ungdomsnämndens sammanträde Reviderad upplaga fastställd 14 september 2010 av Margaretha Perborg, barn- och ungdomschef. Dnr BU 2007/0525. Framarbetad av: Konrad Bengtsson, verksamhetsutvecklare Göran Frisk, verksamhetsutredare Malin Lindwall, verksamhetsutvecklare Ann-Mari Mäkikangas, funktionschef utveckling & kvalitet Funktionen för utveckling/kvalitet/it/nämnd/vfu/information Ann Granström Andersson, verksamhetsutvecklingskonsult Pauline Broholm Lindberg, verksamhetsutvecklingskonsult Helene Frisk, verksamhetsutvecklingskonsult Annika Westberg, verksamhetsutvecklingskonsult Anette Klang Jensen, verksamhetsutvecklingskonsult Christina Jönne, verksamhetsutvecklingskonsult Fotografier: Matton 2

3 1. Inledning Uppföljningsuppdraget i förskolan det första steget i Elevlyftet! Uppföljningsuppdraget fyller nu tre år. Våren 2008 genomfördes uppföljningsuppdraget för första gången i verksamheten. För grundskolan och särskolan har uppföljningen genomförts varje år, medan för förskolan genomfördes uppföljningen sommaren - hösten Ganska omgående synliggjordes övergripande generella tendenser, skillnader och orsaker i olika delar och barn-/elevgrupper inom ramen för uppföljningsområdena. För förskolan handlade åtgärderna bl.a. om behov av ett förebyggande arbete kring varje barns skriftspråkliga medvetenhet/utveckling och behov av att utveckla den pedagogiska dokumentationen. De förbättringsarbeten som påbörjades utifrån uppföljningsuppdragets första omgång behöver fortsätta. Det finns många exempel på att gott arbete görs och sprids i verksamheten. Vi behöver nu gå från ord till handling i ännu högre grad och skapa pedagogiska konsekvenser utifrån de lärdomar vi gör i uppföljningsuppdraget. Det handlar om att ompröva verksamheten för att främja barns lärande och få till stånd en förändring i praktiken. I förskolan grundläggs barns lärande och utveckling. Det är nödvändigt att se och agera utifrån att varje barn är ett kompetent barn - som vill, kan och upplever att hon/han duger. Här fyller förskolans verksamhet en oerhört viktig roll i det livslånga lärandet; förbättringarna för flickorna och pojkarna börjar med förbättringar i barngruppen. Vi ska nu skapa ett ELEVLYFT - alla elever ska ha möjligheter att förbättra sina kunskapsresultat! Den första delen i elevlyftet börjar i förskolan - ett lyft för alla barn i förskolan ingår som en naturlig del i begreppet elevlyftet. Hur kommer du som anställd i förskolan att förändra ditt arbetssätt utifrån de behov din barngrupp har? Hur kommer du som rektor att organisera och följa upp arbete på förskolan så att alla flickor och pojkar har möjlighet att lyftas? Margaretha Perborg Barn- och ungdomschef, Barn- & ungdomsförvaltningen i Halmstads kommun 14 september

4 2. Summering av uppföljning av språklig utveckling i förskolan genomfördes en omfattande uppföljning av språkutveckling i förskolan. Syftet var att få en bild av hur förskolans personal arbetar med ett språkpedagogiskt förhållningssätt och språkpedagogiska lärmiljöer för att flickorna och pojkarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla sitt språk på olika sätt. Uppföljningen i 77 förskoleavdelningar (av totalt 211) bildade underlag till rapporten till BUN i oktober Utifrån analys och fördjupade diskussioner i återkopplingssamtal togs ett antal åtgärdsförslag togs fram. Dessa fokuserades och bearbetades i verksamheten under 2009 och ligger till grund för ett fortsatt långsiktigt arbete i verksamheten. Åtgärdsförslag utifrån uppföljning i förskolan 2008 Vidareutveckla miljöer för lärande Det krävs en större likvärdighet i förskolors pedagogiska verksamhet kring barns språk/skriftspråkliga lekande lärande i kommunen. Utveckla pedagogiska strategier - en förskoledidaktik - tillsammans med förskolans pedagoger. Utveckla den pedagogiska dokumentationen från enskilda aktiviteter till att synliggöra lärandeprocesser, där barnen blir engagerade i sitt eget och andras lärande. Ett förebyggande arbete kring varje barns skriftspråkliga medvetenhet/utveckling måste ske, för att öka måluppfyllelse under senare skolår. Åtskilliga är de forskningsrön som talar för förskolans viktiga roll i att förebygga läs- och skrivsvårigheter och de sekundära svårigheter som annars kan uppstå Utveckla användandet av systematiska uppföljningsverktyg för att följa och dokumentera varje barns språkliga utveckling. Det handlar om att skapa/använda verktyg för att uppmärksamma och dokumentera varje barns språkliga utveckling systematiskt. Pedagoger behöver fortbildning i olika systematiska uppföljningsverktyg kopplat till språkutvecklande arbetssätt. Prioritera pedagogers gemensamma reflektionstid Det är av stor vikt att denna tid säkerställs för såväl arbetslag som enskild pedagog och att likvärdighet råder i kommunen. Skapa forum för pedagogers lärande och kompetensutveckling Det är av stor vikt att skapa förutsättningar för pedagoger att ständigt utveckla sin kompetens och sin teoretiska förankring, exempelvis genom aktionslärande samt att lära tillsammans med och av varandra. Använd observationer och annan dokumentation som utgångspunkt för gemensamma reflektioner i arbetslaget. Utveckla/utarbeta pedagogiska strategier för kulturell mångfald/ flerspråkig bakgrund Pedagoger besitter olika kompetens kring arbetet med barn och familjer med flerspråkig bakgrund. Det är av stor vikt att en likvärdighet vad gäller pedagogers förhållningssätt och förskolors lärmiljöer råder i kommunen. Stärk pedagogers kompetens vad gäller arbetet med mångkultur och flerspråkighet. BUF Uppföljningsrapport 2008: Språklig utveckling i förskolor 4

5 3. Summering av uppföljningsuppdraget 2009 Utifrån barn- och ungdomsnämndens beslut om uppföljning inom förvaltningens förskolor och skolor under året 2009, visade resultatet bl.a. följande: Summering utifrån arbetet med uppföljningsuppdraget - Uppföljningsuppdraget ger god information om vilka områden/-förmågor som verksamheten uppnår god kvalitet inom och vad som behöver stärkas. - I fler skolor än föregående år syns reflektion, självvärdering och analys av t.ex. arbetssätt och läromedel i relation till påvisade resultat. - Det syns exempel på hur uppföljningsuppdraget kan vara ett verktyg för vardagsarbetet för att utveckla lärandet i riktning mot rådande styrdokument. - Uppföljningsuppdraget behöver bli hela förskolans/skolans angelägenhet. Summering utifrån rapporterna - Kommunikation och resonemang är delområden inom samtliga ämnen, som fokuseras i något högre grad än vid tidigare uppföljning. - Strategier för samt systematisk uppföljning av flickors och pojkars språkutveckling varierar. - I ett könsperspektiv är skillnaden i andelen elever som når resultatstandard i svenska i skolår 2 signifikant; 89 % flickor respektive 82 % pojkar. - Läsförståelse och skrivning hos pojkar är bristområden som utmärker sig markant i samtliga skolår och i de nationella proven. - I skolår 9 når mellan % av flickorna de kvalitativa betygen VG och MVG i de olika nationella delproven i svenska. Motsvarande siffror för pojkar är %. - Engelska är det ämne med högst måluppfyllelse och högst andel kvalitativa betyg. Dock påvisar statistik i jämförelse över tid en nedgång i måluppfyllelse och betygsresultat i ämnet. - Analys av elevernas grundläggande färdigheter i matematik i åk 2 påvisar brister i begreppsförståelse t.ex. förståelse för likhetstecknets innebörd samt problemlösning. - Fysik och kemi prövades för första gången. En hög andel flickor och pojkar uppnådde målen i fysik. I kemi uppnådde 78,4 % målen. Åtgärdsförslag Enligt åtgärdsförslag som kvarstår från 2008 behöver förskolor och skolor fortsätta vidareutveckla lärmiljöer för att alla flickor och pojkar ska stimuleras, utvecklas och lära i enlighet med aktuella styrdokument; läroplaner och kursplaner. Det är betydelsefullt att prioritera pedagogiska samtal och bedriva systematisk reflektion mellan personalen på förskolorna och lärare för att analysera flickors och pojkars lärande, kunskapsprogression och bedömning i ett årsperspektiv. Vidare är det angeläget att man problematiserar sin egen praktik utifrån faktorerna kön, genus, etnicitet och social bakgrund, samt att förskollärares, barnskötares och lärares kompetensutveckling kring språklig och matematisk utveckling och didaktik stärks. Det är betydelsefullt att stärka rektors centrala roll att följa upp, utvärdera flickors och pojkars kunskaper, göra resultaten till hela skolans angelägenhet samt att organisera och värdera kompetensutveckling för att stärka skolutveckling. 5

6 4. Sammanfattning av uppföljningsuppdrag inom BUF som genomförs Uppföljningsområden Språklig utveckling i förskolan Den omfattande uppföljning om barns språkliga utveckling som gjordes i alla förskolor 2008 fokuserades och bearbetades i verksamheten under Uppföljning ska nu åter ske i alla förskolor (100 st) under hösten 2010 och våren Uppföljningen av 16 utvalda förskolor (en förskola/verksamhetsområde) av de totalt 100, bildar underlag till rapporten som redovisas i BUN i februari Uppföljningen i alla 100 förskolor ska vara klar senast den sista juni Uppföljning av BUN:s målområde 1 i skolår 7 Enligt BUNs beslut ska målområde 2 utvärderas Målområdet lyder Alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglat mot våra styrdokument. Hur detta målområde ska följas utarbetas av en arbetsgrupp bestående av personal på Kärnhuset samt verksamhetsutvecklare, med uppgift att presentera ett uppföljningsverktyg i september Engelska i skolår 1 BUN har beslutat att engelska är en del av det språkliga lärandet från och med skolår 1, vilket kommer att följas upp under höstterminen 2010 genom framtagen uppföljningsprocess. Svenska i skolår 2 För uppföljning av språklig utveckling i skolår 2 har det inför höstens genomförande skett en revidering av det uppföljningsverktyg som togs fram De kvantitativa verktygen Vilken bild är rätt? samt Läskedjor har tagits bort som uppföljningsverktyg för läsåret 2010/2011. I övrigt är uppföljningen den samma som för 2008 och Matematik i skolår 2 Uppföljning av matematikutveckling i skolår 2 sker på samma sätt som föregående år med UiM2 som verktyg för kartläggning av grundläggande färdigheter i ämnet. Nationella prov i skolår 3, 5 och 9 De nationella proven i ämnena svenska, matematik (skolår 3, 5 och 9), engelska (skolår 5 och 9) samt NO-ämnena (skolår 9) följs åter upp enligt tidigare process. Förtydliganden av begrepp Genusperspektiv Genusperspektivet ska finnas med som en tydlig aspekt i samtliga uppföljningar; analyser och framtida åtgärder. Frågor att reflektera kring kan t.ex. vara: Hur ser man på skillnaderna när det gäller flickor och pojkar utifrån uppföljningsområdet? Vad gör man för att hantera dessa skillnader? Hur kan verksamheten/undervisningen utformas så att den motsvarar båda könens förutsättningar och intressen. 6

7 5. Uppföljning av språklig utveckling i förskolan 2010 Bakgrund och syfte Under år 2010 ska arbetet med BUNs målområde Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. följas upp. Årets uppföljning av förskolan utgår ifrån ett urval av strävansmål samt målbilder för språklig utveckling. Tillsammans med förskolans dokumentation används dessa som stöd för analys och bedömning av den språkliga utvecklingen samt för planering av åtgärder. Syftet är att få en uppfattning av hur förskolans personal arbetar med språkpedagogiskt förhållningssätt och språkpedagogiska lärmiljöer. Syftet är också att arbetslagen genom analysarbetet utvecklar det kontinuerliga lärandet kring språklig utveckling. Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Förskolan skall medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Lpfö 98 sid. 6-7 Den pedagogiska verksamheten ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Barns delaktighet och att de upplever verksamheten som meningsfull är en viktig grund för utveckling och lärande. Lek, utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Via intresse, motivation och samspel med andra människor erövrar barnet nya kunskaper i nya former. Språk och begreppsutveckling är nära förknippad med hur barn utvecklar en förståelse för sig själva och olika fenomen i omvärlden och hur de kan använda dessa kunskaper i sin vardag. Redan de allra minsta barnen strävar efter att utveckla sin förståelse genom att med alla sina sinnen undersöka, pröva och utforska sin omgivning. Lärandet främjas av en rik och varierad verksamhet. I experimenterande och utforskande lek och skapande verksamhet stimuleras barns fantasi, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande. Ett lek- och temainriktat arbetssätt möjliggör barnets eget utforskande och egna frågeställningar och kan omfatta allt inom fälten natur, kultur och samhälle. Genom personalens dialog med barnet och barngruppen utmanas språket och tänkandet i ett meningsfullt sammanhang. Skolverket 2005 s

8 Utgångspunkt I Lpfö-98 står det att läsa om de mål förskolan har att sträva efter att varje barn ska ges möjlighet att utveckla och tillägna sig. Årets uppföljning av förskolan utgår ifrån ett urval av strävansmål under kapitel 2.2 (Utveckling och lärande) i läroplanen och målbilder för språkutveckling. Urval av strävansmål - Förskolan skall sträva efter att varje barn: utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar. tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka sig. utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner. utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Målbilder - att arbeta med barns språkliga/kommunikativa utveckling Målbilderna ger exempel på hur man kan omsätta strävansmålen i vardagsarbetet, se nästa sida. Målbilderna är framtagna av VUK (verksamhetsutvecklingskonsulterna) och funktionen för utveckling och kvalitet, utifrån kriterier för språklig utveckling kopplat till Lpfö 98 från Uppföljningsuppdraget för förskolan 2008, samt aktuell forskning kring språk och kommunikation. Målbilderna hänger samman och är beroende av varandra utan inbördes ordning och bör inte uppfattas som ett avprickningsschema där alla punkterna måste vara med. Ni kan välja någon eller några punkter i varje målbildsruta att diskutera utifrån. 8

9 Att arbeta med barns språkliga/(kommunikativa) utveckling målbilder 9

10 Tillvägagångssätt Följande gäller för samtliga 100 förskolor inom BUF: 1. Varje förskoleavdelning tar fram dokumentation som synliggör lärandeprocessen kring barnens språkliga utveckling. Se strävansmål och målbilder för dessa. 2. Rektor arrangerar möten för respektive förskola så att all personal involveras för att analysera avdelningarnas dokumentation eftersom detta är hela förskolans angelägenhet. Dokumentationsanalysen ska utgå från ovanstående strävansmål och målbilder. 3. Analys, bedömning och föreslagna åtgärder för förskolan redovisas på bifogad blankett. Exempel på dokumentation ska bifogas ifylld blankett. 4. Verksamhetsutvecklingskonsulter och skolområdeschefer träffar rektorer och grupper av pedagoger för återkopplingssamtal under höstterminen-vårterminen utifrån såväl ett förskole- som ett kommunperspektiv. Verksamhetsutvecklarna bistår i detta arbete efter behov. Alla förskolor ska ha genomfört ovanstående senast den sista juni Exakt planering och genomförande av ovanstående bestäms på respektive skolområdet av skolområdeschefen. Följande gäller för 16 utvalda förskolor (en förskola/verksamhetsområde): 1. Skolområdeschefen väljer ut en förskola per verksamhetsområde, vars uppföljning ska bilda underlag till rapporten som redovisas i BUN i februari (Skolområde norr har 6 verksamhetsområden, centrum har 5 verksamhetsområden och söder har 5 verksamhetsområden.) 2. Rektor för dessa förskolor ska skicka den ifyllda blanketten och bifogade dokumentationen till BUF, funktionen för utveckling och kvalitet, senast onsdagen den 15 december. 3. Funktionen för utveckling och kvalitet analyserar tillsammans med verksamhetsutvecklingskonsulterna förskolornas inskickade material. Funktionen för utveckling och kvalitet sammanfattar sedan ett nuläge av lärandeprocessen kring barnens språkliga utveckling samt dokumentationspraktiken inom BUF i en rapport som redovisas för barn- och ungdomsnämnden i februari Rapporten bildar underlag till beslut av nämnden. Rapporten bildar sedan underlag för fortsatt lärande i förskolornas arbete under

11 Uppföljningsblankett för läsåret 10/11 till rektorer för förskolor Rektors namn: Förskolans namn: Skolområde: För de 16 utvalda förskolor - denna ifyllda blankett och bilagd dokumentation skickas till BUF, Funktionen för utveckling/kvalitet senast onsdagen den 15 december För övriga 84 förskolor skolområdeschefen beslutar om vart blanketten och bilagan skickas. Hur analyserar och bedömer vi vårt nuvarande arbete på förskolan med språkutveckling? Vilka konkreta exempel har vi kopplat till vår analys och bedömning? 1. Ta fram dokumentationer som underlag för analys och bedömning. 2. Vilken analys och bedömning gör vi av vår förskolas språkliga verksamhet? Vad får vi syn på när vi jämför vår dokumentation med ovanstående strävansmål samt ovanstående målbilder för arbete med språklig utveckling? Sammanfatta slutsatserna: 3. Bifoga någon dokumentation som exemplifierar den analys och bedömning som ni gjort av ert arbete med språkutveckling och som illustrerar hur ni arbetar med dokumentation. 11

12 4 Vilka åtgärder planerar ni utifrån de slutsatser ni dragit? A. Vad ska bevaras? B. Vad ska vidareutvecklas? C. Vad behöver omprövas? 12

13 6. Uppföljningsplan enligt BUN:s beslut Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden (BUN) i Halmstad har sedan 2002 tre målområden som alla förskolor, förskoleklasser, grundskolor, fritidshem och särskolan ska förhålla sig till och arbeta med: Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. Alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglat mot våra styrdokument. Vi tar våra utgångspunkter i barns erfarenheter och förutsättningar och bemöter dem utifrån det. Lärandet sker i ett socialt sammanhang där barn och pedagoger uppmuntras att lära av varandra och lära tillsammans. BUNs beslut De tre målområdena anger en riktning som speglar kunskapssynen i läroplanerna. Arbetet utifrån dessa mål vill BUN nu följa upp. Därför tog BUN den 10 december 2007 följande beslut: BUN beslutar att engelska är en del av det språkliga lärandet från skolår 1 och att det sker inom timplanens ramar. BUN beslutar att nationella prov genomförs i skolår 5. (Nationella prov i skolår 9 är obligatoriska enligt grundskoleförordningen.) BUN beslutar att anta uppföljningsplanen för Genusperspektivet belyses i uppföljningarna. Verksamhetens målstyrning är en del av uppföljningen. Uppföljningsplan BUN beslutade om vad som ska följas upp och när återkopplingen av uppföljningens resultat ska redovisas för BUN. Hur uppföljningen ska ske är en fråga för professionen och det beslutas av förvaltningschefen i samband med detta dokument. Vad ska följas upp BUNs målområde Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. BUNs målområde Alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglat mot våra styrdokument. BUNs målområde Vi tar våra utgångspunkter i barns erfarenheter och förutsättningar och bemöter dem utifrån det. Lärandet sker i ett socialt sammanhang där barn och pedagoger uppmuntras att När ska återkoppling av uppföljningens resultat ske till BUN Årligen, senast oktober 2010, senast oktober 2009, senast november 13

14 lära av varandra och lära tillsammans. Målstyrning I verksamheten syns det hur målen styr aktiviteterna och hur utvärdering och analys påverkar verksamheterna på alla nivåer. Genus Nationella prov 2008, senast november Därefter eventuellt årligen Genusperspektivet ska finnas med i alla uppföljningar. Årligen, senast november Hur har underlaget till beslutet tagits fram? Ärendet behandlades i olika grupper under Två olika grupper med pedagogisk personal har arbetat med innehållet i de prioriterade målen. En beskrivning av uppföljningen av de prioriterade målen har varit ute på remiss i hela organisationen, där såväl enskilda personer som grupper fått tillfälle att delge sina synpunkter. Efter BUNs beslut om vad som ska följas upp har en tillfällig arbetsgrupp, med representanter för matematikutvecklare, skolledare, lärare, språkpedagog, logoped och utvecklare, tagit fram underlag till förvaltningschefens beslut om hur uppföljningen bör utformas. Konsekvenser beslutet påverkar alla! Uppföljningsansvaret påverkar alla inom Barn- och ungdomsförvaltningen. Möjligheterna att göra kvalitativa bedömningar ökar för såväl den enskilda förskolan/skolan som för hela Barn- och ungdomsförvaltningen. Det blir fokus på vad som uppnås i barn- och elevgrupperna och därmed möjlighet att både stärka goda exempel och göra förbättringar där det behövs. Den enskilda flickan och pojken blir synlig och kan tidigt få nödvändigt stöd. Det ska säkerställa att fler flickor och pojkar når målen för behörighet till gymnasiet. Barn- och ungdomsnämnden får tydliga bilder av vad som uppnås i verksamheten och kan prioritera utifrån dem. Frågor och funderingar Frågor och funderingar besvaras i första hand av den närmaste chef. Frågor och funderingar besvaras också av BUF, Funktionen för utveckling/kvalitet. 14

15 Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Förskola Mål att sträva mot under rubriken 2.2 Utveckling & lärande i Lpfö98. BUNs målområde; Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. Uppföljningsverktyg kommer att tas fram och presenteras i maj/juni. Rektor ansvarar & genomför. Stöd i verktyget ges av verksamhetsutvecklare. Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning Rektorer får information & material i maj/juni. Uppföljningen sker under hösten Redovisning till BUN sker i februari Förskoleklass Skolår 1 BUN har beslutat att engelska är en del av det språkliga lärandet år 1. För VT 2010: Framtaget uppföljningsverktyg används. Rektorer ansvarar & genomför. Uppföljningen sker i samverkan med VU och VUK i september. Rektorerna beskriver arbetet med engelska skolår 1 i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. Redovisning till BUN sker i oktober. 15

16 Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Skolår 2 Mål att sträva mot enligt kursplanen för svenska. BUNs målområde; Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. För VT 2010: Ett paket av uppföljningsverktyg har tagits fram. Kartläggningen ska göras i ett kvalitativt perspektiv. För VT 2010: Rektor ansvarar & genomför. Stöd i verktygen enligt kartläggningspaketet erbjuds via utvecklargruppen och Kärnhuset. Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning För VT 2010: Kartläggning av läsförmåga via kvalitativt- och kvantitativt verktyg görs okt-dec Både den kvalitativa och den kvantitativa uppföljningen genomförs åter under vårterminen Uppföljningen av befintliga resultat/analys/bedömning/åt-gärder enligt blankett ska vara klar senast sista juni Återkoppling kring skolornas resultat och analys sker i augusti-november. VU sammanställer rapport. Rektorerna beskriver resultat/ analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. Redovisning till BUN sker i november För läsåret 10/11: Kartläggning av läsförmåga via kvalitativt verktyg görs okt-dec Den kvalitativa uppföljningen genomförs åter under vårterminen 2011 för att användas i uppföljningsuppdraget för

17 Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning Skolår 2 Mål att sträva mot enligt kursplanen för matematik. BUNs målområde; Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. För VT 2010: Uppföljningsverktyget Utvärdering av grundläggande kunskaper i matematik i skolår 2 (UiM) används. För VT 2010: Rektor ansvarar & genomför. Stöd gällande verktyget UiM fås av BUF:s verksamhetsutvecklare och matematikutvecklare. För VT 2010: Provet genomförs v. 5-7 och reslutat rapporteras till PRIM-gruppen under v. 8, vilken sammanställer resultaten och redovisar för skolenheterna v. 20. Uppföljningen av befintliga resultat/analys/bedömning/ åtgärder m.h.a. blankett ska vara klar senast sista juni Verksamhetsutvecklare återkopplar kring kommunövergipande resultat i augusti. Återkoppling kring skolornas resultat och analys sker i augusti-november. VU sammanställer rapport. Rektorerna beskriver resultat/ analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. Redovisning till BUN sker i november

18 Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Skolår 3 Mål att uppnå enligt kursplanen för: svenska/svenska som andra språk matematik Nationella ämnesprov genomförs och sedan används framtaget uppföljningsverktyg. Rektor ansvarar & genomför. Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning Rektorer och lärare får möjlighet till information, diskussion och praktisk tillämpning kring genomförande av proven v. 9. Material utsänds under mars. Nationella proven genomförs under vecka Resultat från de nationella proven rapporteras in i databas enligt anvisningar. Återkoppling kring skolornas resultat och analys sker i augusti-november. VU sammanställer rapport och redovisar för BUN i december. Rektorerna beskriver resultat/ analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. Skolår 4 Målstyrning på elevnivå, lärarnivå och ledningsnivå - - Uppföljning genomförs nästa gång

19 Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning Skolår 5 Mål att uppnå enligt kursplanen i: engelska matematik svenska/ svenska som andraspråk Nationella ämnesprov genomförs och sedan används framtaget uppföljningsverktyg. Rektor ansvarar & genomför. Skolår Resultat från de nationella proven rapporteras in i databas enligt anvisningar. Analys/bedömning/åtgärder följs upp med hjälp av blankett och ska vara inskickad senast sista juni. Återkoppling kring skolornas resultat och analys sker i augusti-november. VU sammanställer rapport. Rektorerna beskriver resultat/ analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. Redovisning till BUN sker i december. 19

20 Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Skolår 7 BUNs målområde; Alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglat mot våra styrdokument. Uppföljningsverktyg tas fram av Kärnhuset och verksamhetsutredare och - utvecklare. Verktyget kommer att presenteras i augusti/september. Rektor ansvarar & genomför. Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning Uppföljning kommer att genomföras under 2010, för att redovisas till BUN i december Skolår 8 Alla ämnen/ämnesblock Betyg Obligatorisk enligt grundskoleförordning BUN informeras i september & januari. Skolår 9 Mål att uppnå enligt kursplanen i: engelska matematik svenska/svenska som andra språk biologi/fysik/kemi Nationella ämnesprov genomförs och sedan används framtaget uppföljningsverktyg. Rektor ansvarar & genomför. Resultat från de nationella proven rapporteras in i Extens enligt anvisningar. Analys/bedömning/åtgärder följs upp med hjälp av blankett och ska vara inskickad senast sista juni. Återkoppling kring skolornas resultat och analys sker i augusti-november. VU sammanställer rapport. Rektorerna beskriver resultat/ analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. Redovisning till BUN sker i december. Alla ämnen/ämnesblock Betyg Obligatorisk enligt grundskoleförordning. BUN informeras i september & januari. 20

21 Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning Skolbarnsomsorg Särskolan Målstyrning på elevnivå, lärarnivå och ledningsnivå - - Uppföljning genomförs

22 22