2. Sammanfattning av uppföljningsnyheter för 2009 sid 4

Transkript

1 Läsåret 2008/2009

2 Innehållsförteckning 1. Inledning sid 3 2. Sammanfattning av uppföljningsnyheter för 2009 sid 4 3. Sammanfattning av uppföljningsuppdraget sid 6 4. Uppföljningsplan enligt BUNs beslut sid Uppföljning av uppföljningsresultat 2008 sid Uppföljningar som genomförs Uppföljning av BUN:s målområde 3 sid Uppföljning av svenska i skolår 2 sid Uppföljning av matematik i skolår 2 sid Uppföljning av nationella prov i skolår 3, 5 och 9 sid Uppföljning av kritiska händelser sid 38 Barn- och ungdomsnämndens sammanträde Reviderad upplaga fastställd 26 mars 2009 av Margaretha Perborg, barn- och ungdomschef. Dnr BU 2007/0525. Fotografier: Photoalto 2

3 1. Inledning Genom uppföljningsuppdraget har det blivit möjligt att se och följa hur verksamhetens rektorer och lärare arbetar och uppfattar sitt arbete med att främja barns och elevers lärande. I uppdraget blir den enskilde eleven synlig och kan erhålla adekvat stöd i tidig ålder. Det blir också tydligt fokus på vad som uppnås i barn- och elevgrupperna, vilket skapar möjlighet att stärka goda exempel samt göra förbättringar där det behövs. Därtill får BUN tydliga bilder av vad som uppnås i verksamheten och kan prioritera utifrån dem. Resultaten av uppföljningarna för 2008 har sammanfattats i rapporter, som bland annat visar att: förskolor och skolor behöver vidareutveckla lärmiljöer för att alla barn och elever ska stimuleras, utvecklas och lära i enlighet med målen i läroplaner och kursplaner. det är betydelsefullt att prioritera lärares gemensamma reflektionstid genom att skapa mötesplatser för pedagoger i olika skolår för att reflektera över och analysera elevers kunskapsprogression och bedömning i ett 1-16-årsperspektiv. det är angeläget att pedagogerna problematiserar sin egen praktik utifrån faktorerna kön, etnicitet och social bakgrund. Genusperspektiv samt elever med utländsk bakgrund behöver sättas i centrum. det är angeläget att stärka lärarnas kompetensutveckling kring språklig och matematisk utveckling och didaktik däri. det systematiska arbetet med att bedöma, värdera och utveckla kvaliteten i skolan behöver stärkas på alla nivåer. Rapporterna inkluderar även förslag på åtgärder till stöd i den pedagogiska utvecklingen i förskolor och skolor. Flera av åtgärdsförslagen arbetar man redan aktivt med både förvaltningsövergripande och i de lokala skolorna. Med denna reviderade skrift som verktyg fortsätter vi nu uppdraget att följa upp verksamheten och hålla en systematik i utvecklingsarbetet. Jag hoppas att ännu fler lärare detta läsår involveras i processen. Margaretha Perborg Barn- och ungdomschef, barn- & ungdomsförvaltningen i Halmstads kommun 26 mars

4 2. Sammanfattning av uppföljningsnyheter för 2009 Inför uppföljningen för läsåret 2008/2009 har vissa förändringar skett jämfört med föregående år, vilka sammanfattas nedan. Uppföljning av uppföljningsuppdraget 2008 För att ta tillvara på lärdomarna och erfarenheterna från förra årets arbete görs en återkoppling till uppföljningsresultatet 2008 i förskolorna/skolorna. Detta påverkar alla rektorer som då genomförde uppföljningen. Uppföljning av BUN:s målområde 3 Enligt BUNs beslut ska målområde 3 utvärderas Målområdet lyder Vi tar våra utgångspunkter i barns erfarenheter och förutsättningar och bemöter dem utifrån det. Lärandet sker i ett socialt sammanhang där barn och pedagoger uppmuntras att lära av varandra och lära tillsammans. Hur detta målområde ska följas ska utarbetas av en arbetsgrupp, med uppgift att presentera ett uppföljningsverktyg i september Språklig utveckling i förskolan Den omfattande uppföljning om barns språkliga utveckling, som gjordes i förskolan föregående läsår kommer att fortsätta att fokuseras och bearbetas i verksamheten under Någon ny uppföljning genomförs således ej i år, dock skall uppföljning av uppföljningsuppdraget (se ovan) genomföras. Skolår 1 BUN har beslutat att engelska är en del av det språkliga lärandet år 1, vilket kommer att följas upp under vårterminen Under HT 09 presenteras och implementeras uppföljningsverktyg. Svenska i skolår 2 För uppföljning av språklig utveckling i skolår 2, med fokus på kartläggning av läsförmågan, har ett paket uppföljningsverktyg tagits fram genom en arbetsgrupp bestående av logoped från Kärnhuset, specialpedagoger samt verksamma lärare. Matematik i skolår 2 För uppföljning av grundläggande kunskaper i matematik i skolår 2 har ett nytt verktyg tagits fram av PRIM-gruppen i Stockholm. Verktyget heter Utvärdering i matematik i skolår 2 (UiM2). Nationella prov i skolår 3, 5 och 9 Nationella prov genomförs numera i skolår 3, 5 och 9 och är obligatoriska. I skolår 3 genomförs en utprovningsomgång i matematik och svenska. I skolår 9 sker utprovningsomgång inom de naturvetenskapliga ämnena. I skolår 5 är de nationella proven från och med i år obligatoriska i hela riket, efter att ha varit obligatoriska i kommunen sedan 2007 enligt nämndsbeslut. Målstyrning på elev-, lärar- och ledningsnivå Denna del av uppföljningsuppdraget kommer ej att genomföras nuvarande läsår. Uppföljningen återkommer först ht 2010, och då presenteras uppföljningsverktyg. 4

5 Uppföljning av kritiska punkter Uppdraget bearbetas av en arbetsgrupp, med uppgift att presentera ett uppföljningsverktyg i september Förtydliganden av begrepp Inför uppföljningen för 2009 görs dessutom följande förtydliganden beträffande de olika uppföljningsperspektiven individ-, grupp- och skolnivå. Perspektiv Individ- Grupp- Skol- Beskrivning Perspektivet relaterar till eleverna och deras förutsättningar och möjligheter för utveckling och lärande. Perspektivet relaterar till lärarens pedagogiska planering och undervisning som betydelsefulla faktorer för elevgruppens framgång i att förvärva kunskaper, färdigheter och värderingar. Därtill avses omgivande faktorers betydelse t.ex. organisations-, undervisnings-, mål- och metodfrågor. Perspektivet relaterar till det övergripande systematiska kvalitetsarbetet i skolan; hur skolans organisation svarar mot elevernas behov, vilken kompetens och vilka resurser som finns att tillgå/krävs. Därtill avses skolans strategier för hur man använder sig av den kunskap och den medvetenhet som man får då verksamheten följs upp och utvärderas. 5

6 3. Sammanfattning av uppföljningsuppdraget Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning Förskola Mål att sträva mot under rubriken 2.2 Utveckling & lärande i Lpfö98. BUNs målområde; Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. Förskoleklass Skolår 1 BUN har beslutat att engelska är en del av det språkliga lärandet år 1. Uppföljningsverktyg kommer att tas fram för implementering under ht Rektorer ansvarar & genomför. Implementering pågår. Uppföljning kommer att genomföras i början av VT10. Tidpunkt för redovisning till BUN fastställs senare. 6

7 Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning Skolår 2 Mål att sträva mot enligt kursplanen för svenska. BUNs målområde; Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. För VT 2009: Ett paket av uppföljningsverktyg har tagits fram. Kartläggningen görs i ett kvalitativt perspektiv, samt i ett normerande kvantitativt perspektiv. För VT 2009: Rektor ansvarar & genomför. Stöd i verktygen enligt kartläggningspaketet erbjuds via utvecklargruppen och Kärnhuset. För VT 2009: Rektorer, lärare och specialpedagoger får information & material novdec Både den kvalitativa och den kvantitativa uppföljningen genomförs under vårterminen Uppföljningen av befintliga resultat/analys/bedömning/åtgärder enligt blankett ska vara klar senast sista juni Rektorerna beskriver resultat/ analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. Redovisning till BUN sker i november. 7

8 Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning Skolår 2 Mål att sträva mot enligt kursplanen för matematik. BUNs målområde; Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. För VT 2009: Uppföljningsverktyget Utvärdering av grundläggande kunskaper i matematik i skolår 2 (UiM) används. För VT 2009: Rektor ansvarar & genomför. Stöd gällande verktyget UiM fås av BUF:s matematikutvecklare. För VT 2009: Provet genomförs v. 5-7 och reslutat rapporteras till PRIMgruppen under v. 8, vilken sammanställer resultaten och redovisar för skolenheterna v. 20. Uppföljningen av befintliga resultat/analys/bedömning/ åtgärder mha. blankett ska vara klar senast sista juni PRIM-gruppen återkopplar kring kommunövergipande resultat i augusti. Utvecklargruppen följer upp skolornas resultat i augustioktober, sammanställer rapport och redovisar för BUN i november. Rektorerna beskriver resultat/ analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. Redovisning till BUN sker i november. 8

9 Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning Skolår 3 Skolår 4 Mål att uppnå enligt kursplanen för: svenska/svenska som andra språk matematik Målstyrning på elevnivå, lärarnivå och ledningsnivå Nationella ämnesprov samt utvecklargruppens uppföljningsverktyg används. Utvecklargruppens uppföljningsverktyg ska användas. Rektor ansvarar & genomför. Implementeringsansvariga för målen och nationella proven i skolår 3 informerar, implementerar och handleder. Rektor ansvarar & genomför. Rektorer och lärare får kontinuerlig information och möjlighet till handledning under HT08 & VT09. Material utsänds under mars. Nationella proven genomförs en obligatorisk utprovningsomgång under vecka Resultat från de nationella proven rapporteras in i Extens enligt anvisningar. Utvecklargruppen följer upp skolornas resultat i augustioktober och sammanställer rapport och redovisar för BUN i november. Rektorerna beskriver resultat/ analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. Redovisning till BUN sker i oktober. Uppföljning genomförs nästa gång ht

10 Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning Skolår 5 Mål att uppnå enligt kursplanen i: engelska matematik svenska/ svenska som andraspråk Nationella ämnesprov genomförs och sedan används utvecklargruppens uppföljningsverktyg. Rektor ansvarar & genomför. Skolår Rektorer får information & material under april. Resultat från de nationella proven rapporteras in i Extens enligt anvisningar. Analys/bedömning/åtgärder följs upp med hjälp av blankett och ska vara inskickad senast sista juni. Utvecklargruppen följer upp skolornas resultat i augustioktober och sammanställer rapport och redovisar för BUN i november. Rektorerna beskriver resultat/ analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. Redovisning till BUN sker i oktober. 10

11 Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning Skolår 7 BUNs målområde; Alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglat mot våra styrdokument. Utvecklargruppens uppföljningsverktyg ska användas. Rektor ansvarar & genomför. Uppföljning kommer att genomföras under 2010, för att redovisas till BUN i oktober Skolår 8 Alla ämnen/ämnesblock Betyg Obligatorisk enligt grundskoleförordning BUN informeras i september. Skolår 9 Mål att uppnå enligt kursplanen i: engelska matematik svenska/svenska som andra språk biologi fysik kemi Nationella ämnesprov genomförs och sedan används utvecklargruppens uppföljningsverktyg. Rektor ansvarar & genomför. Rektorer får information & material under april. Resultat från de nationella proven rapporteras in i Extens enligt anvisningar. Analys/bedömning/åtgärder följs upp med hjälp av blankett och ska vara inskickad senast sista juni. Utvecklargruppen följer upp skolornas resultat i augusti-oktober och sammanställer rapport och redovisar för BUN i november. Rektorerna beskriver resultat/ analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. Redovisning till BUN sker i oktober. Alla ämnen/ämnesblock Betyg Obligatorisk enligt grundskoleförordning. BUN informeras i september & februari. 11

12 Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning Skolbarnsomsorg Särskolan Målstyrning på elevnivå, lärarnivå och ledningsnivå Utvecklargruppens uppföljningsverktyg ska användas. Rektor ansvarar & genomför. Uppföljning genomförs ht

13 4. Uppföljningsplan enligt BUNs beslut Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden (BUN) i Halmstad har sedan 2002 tre målområden som alla förskolor, förskoleklasser, grundskolor, fritidshem och särskolan ska förhålla sig till och arbeta med: Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. Alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglat mot våra styrdokument. Vi tar våra utgångspunkter i barns erfarenheter och förutsättningar och bemöter dem utifrån det. Lärandet sker i ett socialt sammanhang där barn och pedagoger uppmuntras att lära av varandra och lära tillsammans. BUNs beslut De tre målområdena anger en riktning som speglar kunskapssynen i läroplanerna. Arbetet utifrån dessa mål vill BUN nu följa upp. Därför tog BUN den 10 december 2007 följande beslut: BUN beslutar att engelska är en del av det språkliga lärandet från skolår 1 och att det sker inom timplanens ramar. BUN beslutar att nationella prov genomförs i skolår 5. (Nationella prov i skolår 9 är obligatoriska enligt grundskoleförordningen.) BUN beslutar att anta uppföljningsplanen för Genusperspektivet belyses i uppföljningarna. Verksamhetens målstyrning är en del av uppföljningen. Uppföljningsplan BUN beslutade om vad som ska följas upp och när återkopplingen av uppföljningens resultat ska redovisas för BUN. Hur uppföljningen ska ske är en fråga för professionen och det beslutas av förvaltningschefen i samband med detta dokument. Vad ska följas upp BUNs målområde Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. BUNs målområde Alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglat mot våra styrdokument. BUNs målområde Vi tar våra utgångspunkter i barns erfarenheter och förutsättningar och bemöter dem utifrån det. Lärandet sker i ett socialt sammanhang där När ska återkoppling av uppföljningens resultat ske till BUN Årligen, senast oktober 2010, senast oktober 2009, senast november 13

14 barn och pedagoger uppmuntras att lära av varandra och lära tillsammans. Målstyrning I verksamheten syns det hur målen styr aktiviteterna och hur utvärdering och analys påverkar verksamheterna på alla nivåer. Genus Nationella prov 2008, senast november Därefter eventuellt årligen Genusperspektivet ska finnas med i alla uppföljningar. Årligen, senast november Hur har underlaget till beslutet tagits fram? Ärendet behandlades i olika grupper under Två olika grupper med pedagogisk personal har arbetat med innehållet i de prioriterade målen. En beskrivning av uppföljningen av de prioriterade målen har varit ute på remiss i hela organisationen, där såväl enskilda personer som grupper fått tillfälle att delge sina synpunkter. Efter BUNs beslut om vad som ska följas upp har en tillfällig arbetsgrupp, med representanter för matematikutvecklare, skolledare, lärare, språkpedagog, logoped och utvecklare, tagit fram underlag till förvaltningschefens beslut om hur uppföljningen bör utformas. Konsekvenser beslutet påverkar alla! Uppföljningsansvaret påverkar alla inom Barn- och ungdomsförvaltningen. Möjligheterna att göra kvalitativa bedömningar ökar för såväl den enskilda förskolan/skolan som för hela Barn- och ungdomsförvaltningen. Det blir fokus på vad som uppnås i barn- och elevgrupperna och därmed möjlighet att både stärka goda exempel och göra förbättringar där det behövs. Den enskilde eleven blir synlig och kan tidigt få nödvändigt stöd. Det ska säkerställa att fler elever når målen för behörighet till gymnasiet. Barn- och ungdomsnämnden får tydliga bilder av vad som uppnås i verksamheten och kan prioritera utifrån dem. Frågor och funderingar Frågor och funderingar besvaras i första hand av den närmaste chefen. Frågor och funderingar besvaras också av BUF, Funktionen för utveckling/kvalitet. 14

15 5. Uppföljning av uppföljningsresultat 2008 Bakgrund och syfte Uppföljningsuppdraget tillkom via ett beslut av barn- och ungdomsnämnden den 10 december Utifrån förvaltningschefens beslut i mars 2008 genomfördes olika uppföljningar i förvaltningens förskolor, grundskolor och särskolor under Resultatet av dessa uppföljningar redovisades BUN vid olika tillfällen under året, och BUN tog beslut om förvaltningsövergripande åtgärder. För att stödja arbete med åtgärder på elev-, personal- och ledningsnivå, (se figur nedan), hölls återkopplingssamtal med rektor och personal på förskolorna och grundskolorna. Dessa återkopplingssamtal dokumenterades av förskolan/skolan med hjälp av en för ändamålet särskild utformad blankett. För att ta tillvara på lärdomarna och erfarenheterna från förra årets arbete görs en återkoppling till uppföljningsresultatet 2008 i förskolorna/skolorna. Genom denna återblick ges rektorer även möjlighet att i ledningsgrupperna ha utbyte och samtal om framgångsrika åtgärder som börjat visa effekt på elev-, personal- och ledningsnivå. 15

16 4.4 Förbättringsarbetets faser Att förändra invanda arbetssätt och handlingsmönster tar tid. När man sätter igång ett förbättringsarbete behöver man därför fundera över hur man tänker sig att det ska utvecklas under de närmaste åren. Hur ska man hålla engagemanget uppe och hur ska man hantera motstånd? Vilka alternativa handlingsvägar finns om strategin skulle behöva justeras? Det är frågor man behöver fundera över i förväg. Man behöver också göra klart för sig hur väl det planerade förbättringsarbetet förankrats. Hur stor är delaktigheten och enigheten och, för att använda forskarnas begreppsapparat, vilka är det som äger det planerade förbättringsarbetet? Man behöver också fundera över hur man under förbättringsprocessen ska hålla koll på hur delaktigheten utvecklas. (sid 64) Varje skola måste utforma sin egen förbättringsstrategi. Den tar sin utgångspunkt i de verksamhetsresultat och behov av åtgärder som redovisats i skolans kvalitetsredovisning. I den beskrivs bl.a. prioriterade utvecklingsområden, planering och struktur för förbättringsarbetet, ansvarsfördelning och former för resultatredovisning. (Sid 70) Att lyfta den pedagogiska praktiken, Myndigheten för skolutveckling, Att driva ett långsiktigt förbättringsarbete i en komplex vardag är egentligen inte svårt och rakt inte omöjligt, vill jag hävda. Det är bara svårt om man är ett barn av en särbokultur där man inte tillåtits tala om samspelet mellan individ, grupp och organisation och hur lärande går till. I särbokulturen är ogenomskådbarheten en dygd. När förhållanden är ogenomskådbara blir de komplicerade, svåra och motsägelsefulla. Alla har inte förmånen att ha tillgång till en arbetsorganisation som präglas av en professionell kultur, däremot kan alla börja bygga professionella relationer med varandra och skapa nätverk. Här kan samtal formas som skådar igenom och här kan lärande samtal komma till stånd. (Sid 151) Skolförbättring i praktiken, Ulf Blossning, Studentlitteratur, 2003 En holistisk skolförbättring fokuserar komplexiteten av skeenden och nödvändigheten av granskning och förbättring ur flera aspekter samtidigt. Motsatsen till en holistisk skolförbättring skulle vara en atomistisk, där gransknings- och förbättringsåtgärder sker i avskilda och isolerade enheter vilka inte är kopplade till de undervisande och lärande situationerna i skolan. (Sid 35) Ett förbättringsarbete kan schematiskt beskrivas förlöpa i fyra faser. De fyra faserna benämns initiering, implementering, institutionalisering och spridning. Initiering är den inledande fasen där det nya man ska göra presenteras för lärare, ledare och elever på skolan. I implementeringsfasen sätter man igång med det praktiska arbetet och utprövar det nya. Institutionalisering är den fas när förbättringsarbetet har vunnit stadigvarande former. De flesta på skolan omfattar vid den här tiden det specifika förbättringsarbetets idé och praktik, och det är då man inte längre uppfattar det nya som nytt utan i stället som en rutin som avspeglar hur man brukar göra på skolan. Det är först i denna fas utvecklingsarbetet har lyckats och man kan räkna med att erhålla kvalitets- och eventuella tidsvinster. Efter denna fas kan en spridning av skolans erfarenheter ta vid som ytterligare utmejslar detaljerna i det nya och som också bidrar till den kontinuerliga granskningen av förbättringen. (Sid 35) Att sätta upp mål, utvärdera dem och sedan vidta åtgärder för att uppnå nya mål kan inte betraktas som några fristående aktiviteter för vilka det krävs en särskild teknik. De måste bli en del av verksamheten på varje nivå inom skolsystemet. Då får man en verksamhet där kvalitetsutveckling är en naturlig del av det dagliga arbetet. (Sid 11) Att granska och bättra kvalitet, Myndigheten för skolutveckling 16

17 Tillvägagångssätt 1. Samtliga rektorer förbereder sig med hjälp av bifogat uppföljningsverktyg, se nedan. 2. Uppföljningen genomförs på ledningsgruppsmöten på skolområdet under ledning av skolområdeschefen. Representanter från funktionen utveckling/kvalitet kan medverka som stöd på mötena. När tjänsterna verksamhetsutvecklingskonsulter och utvecklingspedagoger är tillsatta bör även dessa involveras i arbetet. 3. Erfarenheter, tankar, lärdomar och summering från ovanstående möten fångas upp på förvaltningens ledningsgruppsmöte, utifrån syftet att koppla dessa till förvaltningsövergripande lärdomar och åtgärder. Uppföljning av uppföljningsresultat Gör en sammanfattning av vilka åtgärder ni beslutade om vid återkopplingssamtalen: 2. Vilka åtgärder har ni vidtagit av de som ni diskuterade vid återkopplingssamtalen? 3. Vilken effekt har dessa åtgärder gett? På elev-, personal- och ledningsnivå? 17

18 5. Uppföljningar som genomförs Uppföljning av BUN:s målområde 3 Bakgrund och syfte Under år 2009 ska arbetet med BUNs målområde Vi tar våra utgångspunkter i barns erfarenheter och förutsättningar och bemöter dem utifrån det. Lärandet sker i ett socialt sammanhang där barn och pedagoger uppmuntras att lära av varandra och lära tillsammans följas upp. Lpo94 bygger på en socialkonstruktivistisk syn på kunskap, som innebär att lärande bäst sker i dialog i sociala sammanhang. För att ett lärande ska ske på lång sikt behöver det skapas i för eleverna meningsfulla sammanhang, annars riskerar vi att uppmuntra till ytliga minneskunskaper. En av lärarens betydelsefulla uppgifter är att tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen, vilket konkretiseras i kursplanens förord enligt följande På varje skola och i varje klass måste läraren tolka de olika nationella kursplanerna och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen, med utgångspunkt i elevernas förutsättningar, erfarenheter, intressen och behov. Skolverket, Kursplan 2000, sid 5 Utifrån skolans övergripande mål om allas rätt till utbildning, och målet om en likvärdig skola, vill expertgruppen starkt framhålla vikten av att skapa goda arbets- och lärmiljöer för alla barn och ungdomar [ ]. Det är också viktigt att varje individs speciella förutsättningar, behov och intressen tas som utgångspunkt för ett gemensamt kreativt lärande. Ett sådant förhållningssätt förutsätter en lyhörd, aktiv och ansvarstagande lärarroll. Det förutsätter också att lärare har goda kunskaper om barns och ungas utveckling, uppväxtvillkor och sociokulturella sammanhang. Forskning i fokus, nr 33. Forskning om lärares arbete i klassrummet Tillvägagångssätt En arbetsgrupp har tillsatts för att ta fram ett uppföljningsverktyg utifrån målområdet. Syftet är att ta fram ett verktyg som konkret kan användas av personal på skolor för att stärka och synliggöra att a) arbetet i verksamhetens olika skolformer systematiskt tar sin utgångspunkt i barns erfarenheter och förutsättningar samt bemöta barnen/eleverna utifrån det b) lärandet sker i ett socialt sammanhang där barn och pedagoger uppmuntras att lära av varandra och tillsammans. Arbetsgruppen ska presentera ett verktyg för BUFs ledningsgrupp i september Förvaltningschefen tar därefter beslut om verktygets användning. 18

19 5.2 Uppföljning av svenska i skolår 2 Bakgrund och syfte BUNs prioriterade målområde: Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. Målområdet som behandlar språk och reflektion bygger på teorin om att språket är grunden och verktyget för allt lärande. Språket är ett verktyg för att förstå världen och växa som människa. Språket blir därmed det främsta verktyget för identitetsskapande. Genom språket förstår vi och utvecklar vi oss själva i samspel med andra, därigenom kan vi förstå och uppfatta hur andra tänker. Själva grogrunden för lärandet är olikheterna i hur vi uppfattar världen. Det handlar om att synliggöra hur olika människor förstår och uppfattar begrepp på olika sätt. Genom aktiva språkmiljöer kommer alla till tals och ges möjligheten att ge sin uppfattning av världen. I kursplanen för svenska kan följande läsas: Språket har en nyckelställning i skolarbetet. Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Kunskap bildas genom språket och genom språket görs den synlig och hanterbar. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga, tänkande och kreativitet. Skolverket, Kursplan för svenska Språkutvecklingen (både i svenska och i främmande språk) begränsas alltför ofta till olika färdigheter som ska tränas in. Därmed riskerar språkarbetet att bli ett självändamål, dvs. man lär sig svenska på lektionerna i svenska. Språket ska inte begränsas till att vara ett ämne av flera på schemat. Tvärtom! Språket är nödvändigt för att kunna utveckla kunskaper inom alla ämnen! Detta förhållningssätt finns tydligt beskrivet i grundskolans styrdokument och betonas i kursplan efter kursplan genom skrivningar som exempelvis; kunna använda argument, kunna beskriva, kunna föra diskussioner, kunna jämföra och dra slutsatser. Språklig utveckling betonas även starkt i läroplanen för förskolan (Lpo98), där det står att barnen ska utveckla t.ex. förmåga att berätta och reflektera, förmåga att kommunicera och utveckla intresse för skriftspråket. I kursplanen för svenska finns även bl.a. följande text: Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövrar medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan. Skolverket, Kursplan för svenska När det gäller de språkliga färdigheterna, som de beskrivs i styrdokumenten, görs ingen skillnad mellan språkämnen och andra ämnen såsom matematik, SO, NO etc. Denna syn på lärandet innebär att barnen/eleverna utvecklar kunskap i det aktuella ämnet samtidigt som det sker en utveckling av själva språket. När t.ex. eleverna reflekterar kring fysikens lagar, analyserar historiska skeenden, jämför levnadsförhållanden i olika länder eller argumenterar för en bättre miljö finns språket ständigt närvarande. Språkutveckling sker alltså i mötet med alla ämnen och inte enbart som träning av vissa begränsade färdigheter! Språkutvecklingen begränsas inte till det svenska språket. När det gäller t.ex. engelska måste skolan se till den värld som vi lever i idag - en värld som präglas av globala kontakter. De nya kommunikationsmöjligheterna gör att barn och elever dagligen kommer i kontakt med andra kulturer i 19

20 hela världen. Oftast används engelskan som ett verktyg i denna kommunikation. Engelska måste därför vara en given och naturlig del av lärandet under hela grundskoletiden. Skolverket beskriver i sin kvalitetsgranskning Läs- och skrivprocessen tre olika miljöer för lärande den flerstämmiga, tvåstämmiga och enstämmiga. Den flerstämmiga miljön, den aktiva språkmiljön, beskrivs på följande sätt: Med detta menas att olika elevers röster får komma till tals och att eleverna får möjlighet att konfrontera sina idéer, uppfattningar och tankar med andras. I ett sådant samtalande kan läraren också mycket tydligt få syn på sina elevers förståelse av det som avhandlas och läraren är en vägledare i arbetet, inte en domare. Elevernas initiativ i kommunikationen blir tagna på allvar och integrerade eller vidareutvecklade. Skolverkets skrift Läs- och skrivprocessen I båda läroplanerna, och i grundskolans kursplaner, konstateras att språkutvecklingen ska ses som sammanhängande helheter. Detta innebär att ett modernt språk inte bör delas upp i t.ex. separata moment som lärs in i en given turordning. Den tidiga läs- och skrivinlärningen är avgörande för ett framgångsrikt skolliv. Många barn som ligger långt fram i sin läsutveckling upptäckte tidigt den kod som skriftspråket bygger på och ökar snabbt precision och hastighet i avkodningen. Men nationella utvärderingar (Skolverket 1992, 1995) visar att en elev av sex (17 %) i skolår två misslyckas med sin grundläggande läsinlärning. De barn som får svårigheter i läsinlärningen tenderar att undvika svårigheterna. De läser mindre. När de läser väljer de lättare texter. Sådana texter som inte erbjuder de övriga barnen några svårigheter kan bli oöverkomliga för barn med läs- och skrivproblem. Läsningen i skolan blir i värsta fall en upplevelse där risken för misslyckande är ständigt närvarande. Många av de barn som hamnar i denna situation saknar också stöd i sin läsutveckling i familjen. För dem hänger deras utveckling på att skolan uppmärksammar dem och ger effektivt stöd för att möta deras svårigheter. Utan tidigt stöd i barnets läsutveckling kommer gapet i läsförmåga gentemot de övriga att växa och sätta spår i alla skolämnen. De svaga läsarna kommer aldrig igenom den flaskhals som förmågan att avkoda utgör. Även om deras svårigheter efter många års strävsamma konfrontationer med skrift en inte längre är av den arten att de stavar obegripligt och läser så hackigt att sammanhanget blir lidande är avkodningen i sig ett hinder för läsförståelsen. Myndigheten för skolutveckling; Att läsa och skriva forskning och beprövad erfarenhet (2008) Kärnhuset erbjuder grundskolorna stöd i språklig utveckling genom läs- och skrivteamet, som består av logopeder och psykologer. Av totalt 454 inkomna läs- och skrivärenden till Kärnhuset från början på läsåret 02/03 till slutet läsåret 06/07 var 47,1% för skolår 1-4. Resterande del, dvs. 52,9 % var för elever från skolår 5-9. Flickorna utgjorde 32,2 % (146 ärenden) och pojkarna resterande 67,8 % (308 ärenden). Utifrån tanken att ge elever stöd så tidigt som möjligt, så är den önskvärd fördelning istället ca 85% i skolår 1-4 och 15% i skolår 5-9. Denna uppföljning syftar till stärka, tidigarelägga och systematisera kartläggningen av elevers språkliga färdigheter och förmågor. Effekten av denna uppföljning ska alltså så småningom synas i Kärnhusets statistik. 20

21 Tillvägagångssätt För VT 2009 gäller följande för uppföljning av svenska: Ett paket av uppföljningsverktyg har tagits fram, som belyser läsförmågan. Materialet är valt ur ett kvalitativt och kvantitativt perspektiv som ger en spännvidd i kartläggningen och belyser hela elevens läsförmåga. Den kvalitativa kartläggningen görs med hjälp av ett lässchema. Detta görs genom observation och i dialog med eleven, för att ge den enskilde eleven och läraren en översikt av hur eleven läser i jämförelse med sig själv, samt för att veta vilka mål det finns att sträva mot. Bedömningen påbörjas med fördel redan fr o m F-klass. Något av följande material ska användas: God läsutveckling K. Herrlin och I. Lundberg LUS B. Allard, M. Rudqvist, B. Sundblad Som komplement till ovanstående kan även Nya språket lyfter (Skolverkets reviderade diagnosmaterial som publicerades hösten 2008) användas. Den kvantitativa bedömningen görs med hjälp av normerade kartläggningsverktyg, d v s resultaten visar hur den enskilde eleven läser i jämförelse med andra elever i samma ålder. Material som ska användas är: Läskedjor C. Jacbosson. Läskedjor används för att få en översikt av elevers avkodningsförmåga och kan användas för att identifiera elever med lässvårigheter. Vilken bild är rätt? - Bedömer elevers läsförståelse och läsflyt på meningsnivå, där eleven får läsa en mening och markera vilken av fyra bilder som passar till meningen. 1. Använd något av ovanstående för att bedöma elevers läsförmåga och läsförståelse. 2. När resultatet är klart, fyll i bifogad uppföljningsblankett och skicka till BUF, Funktionen för utveckling/kvalitet, senast den sista juni. 3. Utvecklargruppen följer upp skolornas resultat/analys/bedömning/åtgärder i augusti-september och sammanställer rapport och redovisar för BUN i november. 4. Rektorerna beskriver resultat/analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. Uppföljningsblanketten finns på nästföljande sidor. 21

22 Uppföljningsblankett till rektorer för skolor med skolår 2 Rektors namn: Verksamhetens namn: Skolområde: Denna blankett skickas ifylld till BUF, Funktionen för utveckling/kvalitet, senast den sista juni. Uppföljning av svenska för elever i skolår 2 1. Vilket/vilka verktyg har ni använt för bedömningen av elevernas läsförmåga? A. God läsutveckling B. LUS C. Läskedjor D. Vilken bild är rätt E. Nya språket lyfter 2. På vår skola har vi bestämt att definiera resultatstandard* för språklig utveckling på följande sätt: *Resultatstandard = vilka förmågor och färdigheter behöver eleven visa för att läraren ska bedöma att eleven uppnått minst godkänd förmåga i förhållande till den förväntade för elever i skolår 2. Bifoga konkreta exempel som synliggör er definition av resultatstandard. 3. Resultat utifrån ert valda uppföljningsverktyg: A. Antal elever i skolår 2: Flickor: Pojkar: B. Antal elever som följts upp genom ert uppföljningsverktyg Flickor: Pojkar: C. Antal elever som bedömts uppfylla resultatstandarden: Flickor: Pojkar: 22

23 D. Ifall inte alla elever genomfört uppföljningen, vad är orsaken? 4. Vilken analys och bedömning gör ni av det samlade resultatet: A. på individnivå? B. på grupp-/klassnivå? C. på skolnivå? 23

24 D. utifrån ett genusperspektiv? 4. Vilka åtgärder har ni diskuterat/planerat/genomfört... A. på individnivå? B. på grupp-/klassnivå? C. på skolnivå? Denna blankett skickas ifylld till BUF, Funktionen för utveckling/kvalitet senast den sista juni. 24

25 5.3 Uppföljning av matematik i skolår 2 Bakgrund och syfte Att lära sig matematik är ett livslångt projekt som börjar redan i spädbarnsåldern. Att ta sig an och stimulera detta är en av läraryrkets stora utmaningar och uppgifter. Enligt kursplanen för matematik ska utbildningen i matematik ge eleven möjlighet att utöva och kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer i ett aktivt och öppet sökande efter förståelse, nya insikter och lösningar på olika problem. Samtidigt ska utbildningen i ämnet stimulera tilltron till den egna förmågan samt kvalitativa förmågor som t.ex. tolka, analysera, värdera och generalisera. För att skapa lärmiljöer som leder till att eleverna utvecklar dessa kompetenser, behöver undervisande lärare ha såväl god didaktisk skicklighet som ämnesteoretisk sådan. Den didaktiska utmaningen är att skapa lärandesituationer där tänka och tala; göra och pröva; synliggöra; förstå och formulera; tillämpa; kommunicera, återkoppla och uppmuntra blir grundstenarna i undervisningen. Den ämnesteoretiska är att se och förstå progressionen i ämnet och elevernas kunskapsutveckling och förståelse däri. I utvecklande av matematiska kunskaper lyfter läroplanen och kursplanen för ämnet begreppsförståelse och kommunikativa färdigheter, matematikens kulturhistoria, men också matematiken som estetiskt ämne och som verktyg för problemlösning. Matematikämnet ska dessutom bidra till att ge eleverna tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och att använda den i olika situationer. (Skolverket, Kursplan 2000, Matematik) Det betonas att rätt svar inte är det enda som är viktigt utan även processen fram till svaret; hur eleverna kommer fram till och resonerar kring sina lösningar. Detta ställer krav på goda kunskaper i hur ämnet matematik är uppbyggt, didaktiken däri samt varierade arbetssätt och metoder. Ur uppföljningsrapporten Matematik i skolår 2 (sid 17), Det finns två delar att rikta uppmärksamheten på för att testa elevernas matematiska förståelse; 1. Begreppsfokuserad (förståelseinriktad): utvärdera barnens begreppsliga kunskap. 2. Procedurfokuserad (färdighetstränande): utvärdera barnens procedurkunskap hur väl de har tillägnat sig olika sätt att genomföra beräkningar. samt kunskap om matematiska symboler och tecken och hur de kombineras på ett korrekt sätt. Verb som riktar uppmärksamheten mot 1. begreppskunnande 2. procedurkunnande Tolka Beräkna Uppskatta Visa Beskriva Illustrera Dra slutsatser Lös Jämföra Samt kunskap om matematiska Förklara symboler och tecken och hur de Generalisera kombineras på ett korrekt sätt. För att vara matematiskt kompetent måste eleven visa båda formerna av kunskap. I västvärlden har vi en tendens att lägga stor tyngd på procedurkunnande, ofta på bekostnad av förståelseinriktad (begreppsfokuserad) kunskap. I allt för stor grad hänvisas elever, i tidig ålder, till isolerat, eget räknande i läroböcker, med allt för få möjligheter till matematiska samtal, resonemang och kommunikation. En konsekvens av detta blir att elevernas tänk inte synliggörs eller utmanas så att nya, bättre strategier kan anammas. 25

26 Matematik är det skolämne som påvisar lägst måluppfyllelse av kärnämnena i samtliga skolår som följts upp i kommunen genom uppföljningsuppdraget, samt genom nationella provresultat och slutbetyg. Detta stämmer väl överens med nationella resultat och utvärderingar. Problematiken är omfattande och matematik är numera ett område som prioriteras på regeringsnivå genom olika typer av satsningar för att höja lärares kompetens i syfte att höja måluppfyllelsen och intresset för ämnet. Den starka traditionen, att i den inledande undervisningen i grundskolan mest se matematik som räkning, kombinerat med bristande grundutbildning, har medfört att det har varit svårt att få efterfrågad balans mellan undervisning kring taluppfattning, huvud- och överslagsräkning, skriftliga metoder och miniräknare (Emanuelsson, 2001). Speciellt för elever i behov av särskilda utbildningsinsatser är risken stor att undervisningens mål i grundskolan begränsas till kursplanens uppnåendemål i matematik. En negativ effekt av detta är, att elevernas matematikarbete mest består av enskild färdighetsträning utan sådana kvalitetskriterier för hållbar utveckling av lärandet som engagemang och kopplingar till lek och lust att undersöka och lära, s.k. flow. Matematikdelgationens arbetsgrupp Förskola-Skolår 2, 2004 Anledningen till att det är angeläget att förlägga en kontroll i skolår 2 är att så tidigt som möjligt skaffa sig en preliminär uppfattning om elevernas aktuella kunskaper/kunskapsbrister och förebygga sådana svårigheter som elever kan hamna i beroende på otillräckliga förkunskaper eller färdigheter. Med införande av mål och nationella prov i skolår 3 från och med läsåret 2008/2009 skapas goda möjligheter att stämma av elevers lärande i ämnet och kunskapsutveckling däri över tid. Uppföljningen under VT09 ska baseras på resultat från uppföljningsverktyget Utvärdering av grundläggande kunskaper i Matematik (UiM) i skolår 2. Materialet är framtaget av PRIM-gruppen (PRov i Matematik) i Stockholm, som även utformar de nationella ämnesproven i matematik, på uppdrag av Skolverket. Vårterminen 2009 används materialet för skolår 2 för första gången. Men sedan flera år tillbaka har PRIM-gruppen konstruerat motsvarande prov i skolår 3, och är materialet välkänt och använt i flera kommuner i landet. Utvärderingen, som består av ett matematikprov till eleverna och en enkät till lärarna, genomförs i början på vårterminen. Proven ges i en treårscykel, vilket betyder att i stort sett samma prov används vart fjärde år. Detta möjliggör en jämförelse på grupp- och skolnivå av kunskapsutvecklingen över tid. Utvärderingen fokuserar elevernas grundläggande kunskaper i matematik. Utgångspunkten vid uppgiftskonstruktionen har därför särskilt varit de mål som eleverna ska uppnå i slutet av årskurs 3. Varje år innehåller proven uppgifter i problemlösning, aritmetik och taluppfattning. Dessutom kompletteras de med andra kunskapsområden inom matematiken varje år. Lärarna ska själva bedöma (rätta) elevernas prov och anledningen till detta är att lärarna ska få kännedom om hur klassens elever har löst de olika uppgifterna. Det är en viktig del för att lärarna sedan ska ha största möjliga nytta av de resultatsammanställningar som PRIM-gruppen skickar ut. Till uppgiftsmaterialet kommer det att finnas en lärarhandledning med exempel på hur elever löser uppgifter, vad olika lösningsstrategier kan bero på och hur man kan arbeta vidare. Denna handledning är inte knuten till de resultat som utvärderingen ger utan kan även användas fristående som underlag för diskussioner i t ex arbetslagen. Den bygger på de erfarenheter som finns i PRIM-gruppen och de elevarbeten som man där tagit del av under många års arbete. 26

27 Tillvägagångssätt För VT 2009 gäller följande för uppföljning av elevers matematiska utveckling: 1. Skolan använder sig av uppföljningsverktyget Utvärdering i Matematik år 2 (UiM år 2) för att bedöma elevers grundläggande matematiska kunskaper. Resultatet på provet registreras via PRIM-gruppens webbaserade plattform där det sammanställs och redovisas v Analys av resultatet sker på de enskilda skolorna och redovisas i bifogad blankett, som skickas till BUF, Funktionen för utveckling/kvalitet, senast den sista juni. 3. Verksamhetsutvecklare följer upp skolornas resultat/analys/bedömning/åtgärder i augusti-oktober och sammanställer rapport och redovisar för BUN i november. 4. Rektorerna beskriver resultat/analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. Uppföljningsblanketten finns på nästföljande sidor. 27

28 Uppföljningsblankett till rektorer för skolor med skolår 2 Rektors namn: Verksamhetens namn: Skolområde: Denna blankett skickas ifylld till BUF, Funktionen för utveckling/kvalitet, senast den sista juni. Uppföljning av matematik för elever i skolår 2 1. På vår skola har vi bestämt att definiera resultatstandard* för matematik på följande sätt: *Resultatstandard = vilka förmågor och färdigheter behöver eleven visa för att läraren ska bedöma att eleven uppnått minst godkänd förmåga i förhållande till den förväntade för elever i skolår 2. Bifoga konkreta exempel som synliggör er definition av resultatstandard. 2. Frågor om reslutat på Utvärdering i Matematik år 2 (UiM2) A. Antal elever i skolår 2: Flickor: Pojkar: B. Antal elever som följts upp med hjälp av uppföljningsverktyget UiM2: Flickor: Pojkar: C. Antal elever som bedömts uppfylla resultatstandarden: Flickor: Pojkar: 28

29 D. Ifall inte alla elever genomfört uppföljningen, vad är orsaken? 3. Vilken analys och bedömning gör ni av det samlade resultatet: A. på individnivå? B. på grupp-/klassnivå? C. på skolnivå? 29

30 D. utifrån ett genusperspektiv? 4. Vilka åtgärder har ni diskuterat/planerat/genomfört... A. på individnivå? B. på grupp-/klassnivå? C. på skolnivå? Denna blankett skickas ifylld till BUF, Funktionen för utveckling/kvalitet, senast den sista juni. 30

31 5.4 Uppföljning av nationella prov i skolår 3, 5 och 9 Bakgrund och syfte De nationella ämnesproven finns numera i årskurserna 3, 5 och 9. Proven i trean genomförs i en obligatorisk utprovningsomgång under vårterminen 2009 och proven i femman är obligatoriska från och med våren I årskurs 9 finns proven i engelska, matematik samt svenska och svenska som andraspråk. Dessutom finns prov i biologi, fysik och kemi i årskurs 9, som genomförs i en obligatorisk utprovningsomgång under våren Skolår Ämnen Kommentar 3 Matematik, svenska, svenska som andraspråk 5 Engelska, matematik, svenska, svenska som andraspråk 9 Engelska, matematik, svenska, svenska som andraspråk Biologi, fysik, kemi Obligatorisk utprövningsomgång våren 2009 enligt 4 i förordningen 2008:849 om utprövning av ämnesprov i grundskolan. Obligatoriskt i riket fr.o.m. våren 09 enl. Grundskoleförordningen 7 kap. 10 Obligatoriskt i riket enl. Grundskoleförordningen 7 kap. 10 Obligatorisk utprovningsperiod vt Det primära syftet med dessa prov är att ge läraren stöd vid bedömning av om eleverna nått uppställda mål. Proven har också ett diagnostiskt syfte, vilket innebär att varje elev ska ha möjlighet att visa sina starka och svaga sidor i respektive ämne, vad hon/han faktiskt kan. Allt kan dock inte prövas i ett enskilt prov. Ämnesproven bygger inte på något visst arbetssätt och inte heller på några speciella läromedel. Proven ska dessutom bidra till att bedömningen av elevers kunskaper blir så likvärdig som möjligt över hela landet. Resultat på ett nationellt prov är en del av den samlade bedömning som läraren gör mot de nationella mål som finns för ämnet. Det bör betonas att ämnesproven i årskurs 3 inte har till syfte att rangordna elever eller att ge underlag för någon typ av betygssättning. Däremot bör de elever som inte uppnår målen uppmärksammas och ges möjlighet till stöd. Skolverket; Information till föräldrar om ämnesproven i åk 3 En målstyrd undervisning för med sig en mål- och kunskapsrelaterad bedömning. Resultat i form av totalpoäng måste kompletteras med en kvalitativ analys av elevernas starka och svaga sidor samt en beskrivning av vad eleven framöver ska fokusera sitt lärande på, s.k. formativ bedömning. Detta utgör också ett av syftena med de nationella proven. Med proven i år 5 följer även ett självbedömningsmaterial som syftar till att: fokusera elevens medvetenhet om och ansvar för sitt eget lärande, vilket är ett av läroplanens övergripande mål. Följande mål i Lpo94 är här särskilt relevanta: Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sitt eget sätt att lära utvecklar ett allt större ansvar för sina studier utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat Ämnesprov år 5 31

32 Enligt Lisa B. Boistrup (Pedagogisk bedömning sid ) visar forskning att elevers lärande förbättras när den formativa bedömningen får högre kvalitet och att s.k. lågpresterande elever då förbättrar sina resultat mer än andra, samt att de som lyckas bra i sina studier reflekterar över sin lärandeprocess. Nationella provens konstruktion och inriktning kan alltså utgöra ett stöd för lärare och elever vid en kvalitativ analys av elevens måluppfyllelse samt visa vad eleven behöver fokusera sitt lärande på framöver. Dock finner Skolverket i sin lägesbedömning 2007 (sid.159) att uppföljningen av de nationella proven inte används på ett allsidigt sätt som underlag för bedömning av enskilda elevers lärande. Skolverket konstaterar vidare att lärarna sällan använder resultaten för att tillsammans diskutera verksamhetens innehåll, former och aktuella utvecklingsbehov. Detta får till följd att rektorernas sammanställning av elevernas resultat på nationella proven begränsas till siffror och betyg. Analyser utifrån ett verksamhetsperspektiv saknas. Följaktligen redovisas prov- och betygsresultat i skolornas kvalitetsredovisningar, men utan de medföljande analyser som bör ligga till underlag för konkreta åtgärdsförslag. Ytterligare ett syfte med nationella proven är att konkretisera läroplanens kunskapssyn och kursplanernas ämnessyn och därmed ge signaler om vad som är viktig kunskap. Ju större överensstämmelse mellan dessa och praktiken i klassrummet ju lättare borde det bli för eleverna att uppnå målen i år 5 och 9. Detta medför att nationella proven i ännu högre grad bör vara hela skolans angelägenhet och att dess innehåll, såväl som konstruktion och bedömning bör utgöra riktlinjer för undervisningen i alla åldrar. Forskning visar att bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, kön samt utländsk bakgrund påverkar och har stor betydelse för elevers skolresultat. I detta perspektiv innebär en kvalitativ analys av nationella proven även ett bättre underlag för skolans arbete med att utjämna skillnader i elevers förutsättningar. Skolverket beskriver skillnader utifrån genusperspektiv på följande sätt, något som också ska beaktas i praktiken i klassrummet; En viktig uppgift för Skolverket och de institutioner som konstruerar proven är att de är tillräckligt omfattande och välkonstruerade för att alla elever, oavsett kön, ska få möjlighet att visa vad de kan. Rapporten visar bl.a. att skillnaden i resultat mellan pojkar och flickor är olika i de olika ämnena. I engelska och matematik är könsskillnaderna mycket små. Olika svarsformat gynnar könen olika. Så är öppna svarsformat där eleverna formulerar sina svar själva mer gynnsamma för flickor medan slutna format där svaret är ett kryss eller ett ord är mer gynnsamma för pojkar. Denna skillnad kan avläsas i rapporten då man i matematik har undersökt korrelationen mellan resultat på matematikprovet med resultaten i läsförståelsedelen i svenska. Det visar att flickor generellt lyckas bättre på läsförståelsen och att de också i viss grad är mer framgångsrika än pojkarna på uppgifter i matematikprovet som kräver muntlig och skriftlig produktion. I ämnena svenska och svenska som andraspråk är skillnaderna större mellan pojkars och flickors resultat. Skolverket, Ämnesprovet 2007 i grundskolans årskurs 9. En resultatredovisning Genom kvalitativa analyser av de nationella proven skapas därför ett underlag för konkreta åtgärder som kan stödja och utveckla måluppfyllelsen både på elev och på skolnivå. Genom att dessa analyser återfinns i kvalitetsredovisningarna fås en överblick över behov och åtgärder på kommunnivå. 32

33 I Skolverkets lägesbedömning 2007 återfinns följande skrivningar om t.ex. skillnader mellan nationella prov och lärarkonstruerade prov; Boesen har i sin avhandling analyserat skillnaden mellan nationella prov och lärarkonstruerade prov och funnit att de förstnämnda i högre grad ställer krav på ett kreativt tänkande medan de sistnämnda till stor del endast kräver imiterande resonemang, vilket innebär att uppgifterna är bekanta och att det räcker med minneskunskaper för att lösa dem. Då proven inte fordrar analys och självständigt tänkande snarare motverkas än främjas ett förståelseinriktat och kritiskt lärande. Det tyder på att läroplanens kunskapssyn inte slagit igenom hos lärarna och lett till förändring av en traditionell bedömningskultur. Eftersom proven ofta ger eleverna en bild av vad som är viktigt att lära sig, förmedlas därmed även till eleverna en kunskapssyn som strider mot styrdokumentens intentioner. Även om läromedlen har en hög kvalitet, innebär den starka läromedelsstyrningen att lärarnas arbete med att planera undervisningen utifrån kursplanerna försvåras. Istället för att lärarna lokalt uttolkar och konkretiserar de nationella målen tar läromedelsföretagens uttolkningar över och får generell giltighet. Än mer tydligt framträder att läromedelsstyrningen begränsar ett centralt läroplansmål, nämligen elevernas inflytande över matematikundervisningens arbetsformer och innehåll. I den utsträckning det finns samlade resultatbilder på skolnivå består de av sammanställningar av resultat på nationella prov i årskurs 5 och 9 eller betyg i årskurs 8 och 9. Resultaten analyseras dock sällan utifrån förändringar över tid eller skillnader mellan olika elevgrupper, exempelvis könsrelaterade skillnader eller skillnader mellan elever som har respektive inte har svenska som modersmål. I de årskurser där eleverna inte har nationella prov eller får betyg saknas genomgående samlade resultatbilder på skolnivå. Det arbete som bedrivs för att så långt som möjligt säkerställa en likvärdighet i bedömning och betygssättning varierar mellan skolorna. På vissa skolor kan ämneskollegor diskutera bedömningar när det finns osäkerhet eller tveksamhet. På andra skolor träder regelmässigt en medbedömare in när resultaten på de nationella proven ska bedömas. Inspektörerna har i flera fall sett ett behov av ökad dialog mellan lärare och skolor för att främja likvärdigheten. Inspektörerna har även uppmärksammat skolledningens roll i samband med resultatbedömningar i matematik. På de besökta skolorna framkommer att rektorerna vanligen känner till sammanställningar av resultat på kommunala och nationella prov liksom eventuella betygsresultat. Däremot saknar rektorerna som regel kännedom om hur kunskapsuppföljningen sammantaget går till, dvs. vad resultatbedömningarna baseras på. Resultatsammanställningarna används dessutom sällan som ett underlag för att analysera och diskutera behov av utveckling av undervisningens innehåll och former. Det är följaktligen vanligt att kvalitetsarbetet brister i detta avseende. Ett fåtal exempel finns dock på att svaga resultat på de nationella proven lett till byte av läromedel eller fått effekter i form av personalförstärkning för att möjliggöra mindre undervisningsgrupper. Skolverket, Skolverkets lägesbedömning

34 Tillvägagångssätt 1. Proven genomförs enligt ordinarie planering och resultaten rapporteras in i Extens enligt anvisningar. 2. Analys/bedömning/åtgärder följs upp med hjälp av bifogad uppföljningsblankett och ska vara inskickad till BUF, Funktionen för utveckling/kvalitet, senast sista juni. 3. Verksamhetsutvecklare följer upp skolornas resultat i augusti-oktober och sammanställer rapport och redovisar för BUN i oktober. 4. Rektorerna beskriver resultat/analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. Uppföljningsblanketten finns på nästföljande sidor. 34

35 Uppföljningsblankett till rektorer för skolor med skolår 5 och 9 Rektors namn: Verksamhetens namn: Skolområde: Denna blankett skickas ifylld till BUF, Funktionen för utveckling/kvalitet, senast den sista juni. Uppföljning av nationella ämnesprov för elever i skolår 3, 5 och 9 1. Proven genomförs enligt ordinarie planering och resultaten rapporteras in i Extens enligt anvisningar. 2. Vilken analys och bedömning gör ni av det samlade resultatet: A. på individnivå? B. på grupp-/klassnivå? 35

36 C. på skolnivå? D. utifrån ett genusperspektiv? För att analysera och bedöma resultatet kan följande frågor vara till hjälp: Gemensamma frågor för de nationella proven i alla ämnena: A. Hur ser ni på kopplingen mellan uppgifterna i provet och de vanliga lektionerna? B. Hur väl stämmer uppgifterna i de läromedel ni använder med uppgifterna i de nationella proven? C. Inom vilka delar i det nationella provet har ni ett gott resultat? Hur tolkar ni det? D. Vilka delar behöver ni utveckla? Vilket stöd behöver ni? E. Hur ska de individer stödjas som inte klarat provet? F. Hur kan arbetet organiseras och utvecklas i klassen? Vilket stöd behövs? Särskilda frågor för det nationella provet i matematik: G. På vilket sätt stämmer eller stämmer inte den bild av arbetsformer, arbetssätt och undervisning som det nationella provets uppgifter visar på jämfört med skolan/klassen? H. Vad innebär begreppet individualisering i matematikundervisningen? I. Hur ser ni på läromedels betydelse för undervisningen i matematik? J. Hur arbetar ni med att kommunicera, samtala, diskutera och ha muntliga presentationer i matematikämnet? K. Vilka olika bedömningsformer dominerar din/er undervisning idag? L. På vilket sätt kan prov och diagnoser bli en aktiv del i den formativa bedömningen på skolan? Hur syns den formativa bedömningen idag? Visa gärna med exempel. Särskilda frågor för det nationella provet i engelska: I kursplanerna (betygskriterier bedömningens inriktning) beskrivs fyra aspekter av den kommunikativa förmågan; receptiva färdigheter, interaktiva färdigheter, produktiva färdigheter och interkulturell förståelse. Dessa ligger till grund för utformningen proven. G. På vilket sätt styr dessa aspekter er undervisning? H. Hur ser ni på dessa begrepp som styrande för innehåll och arbetsformer? I. Hur syns det i den långsiktiga (termin, månad) och kortsiktiga (vecka, lektion) planeringen? J. Hur syns det i elevernas arbeten? K. Inom vilka aspekter har ni ett gott resultat, dels i vardagsarbetet, dels på det nationella provet? 36

37 Särskilda frågor för det nationella provet i svenska: Det nationella ämnesprovet i svenska är uppdelat i olika delar för de olika årskurserna. Till exempel för skolår 5: läsförståelse, problemlösning, skriv och berätta, bild och text, samt elevens självbedömning. G. I vilka delar presterar ni ett gott resultat på det nationella provet? H. Vilka delar behöver utvecklas? I. Vilken analys och bedömning gör ni kopplat till vardagslektionerna? Särskilda frågor för det nationella provet i något av NO-ämnena (VT 09 genomför varje skola endast ett av ämnena bi, fy eller kemi i åk 9, ett urval som sker slumpmässigt av SCB): G. Hur skulle du/ni formulera vilka kunskaper din/er NO-undervisning prioriterar och med vilket syfte? H. Vilka olika bedömningsformer dominerar din/er undervisning i NO idag? I. Flera studier konstaterar att det finns könsskillnader vad gäller intresse för NO-kunskaper. På vilket sätt arbetar ni för att minska dessa skillnader? 3. Vilka åtgärder har ni diskuterat/planerat/genomfört... A. på individnivå? B. på grupp-/klassnivå? C. på skolnivå? Denna blankett skickas ifylld till BUF, Funktionen för utveckling/kvalitet, senast den sista juni. 37

38 5.5 Uppföljning av kritiska händelser Bakgrund och syfte I februari 2007 publicerades rapporten Hur olika val och beslut påverkar elevers skolsituation? - En kvalitativ djupintervjuundersökning av elever i åk 2 på gymnasiet i Halmstads kommun företrädesvis från det individuella programmet. Rapporten sammanfattade ett uppdrag som innebar att genomföra en kvalitativ utvärdering för att identifiera de olika val och beslut, som påverkar elevers skolsituation från förskola, genom grundskola och in i gymnasieskolan. Studien syftade till att påvisa kritiska tillfällen under en ung människas skoltid och skapa utgångspunkt för diskussion om vad som kan göras annorlunda för att bidra till en positiv utveckling för elever. Totalt 14 elever på det individuella programmet/yrkesinriktade program på gymnasiet i Halmstads kommun intervjuades. Utifrån intervjumaterialet kunde följande kritiska händelser urskiljas under elevernas skoltid: Byte av lärare Byte av klass Byte av skola Byte av bostadsort Sjukdom Skolk Mobbning Föräldrarnas skilsmässa. När flera av dessa kritiska händelser sammanfaller kan det bli förödande för elevernas skolgång. Vid intervjuerna framkom även ett antal uppgifter, som inte överensstämmer med intentionerna i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94) och Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf98). Det gäller: samarbetet med hemmen hantering av mobbning uppmuntran anpassning av undervisningsformerna till elevens förutsättningar och ålder. Rapporten avslutas med en diskussion om vad som behöver förändras och hur det ska ske. Slutsatser i rapporten sammanfaller även med Skolverkets konklusioner, t.ex. i rapporten Vad händer med läsutvecklingen? En kunskapsöversikt om läsundervisningen i Sverige Barn- och ungdomsnämnden har behandlat rapporten vid ett par tillfällen. Tillvägagångssätt En arbetsgrupp tillsätts för att ta fram ett uppföljningsverktyg utifrån de kritiska händelserna beskrivna ovan. Syftet är att ta fram ett verktyg som konkret kan användas av personal på skolor för att stärka, synliggöra och systematisera arbetet med kopplingar mellan elevers sociala situation och kunskapsutveckling. Arbetsgruppen ska ha presenterat ett verktyg för BUFs ledningsgrupp i september Förvaltningschefen tar därefter beslut om verktygets användning. 38