1. Inledning sid Summering av uppföljningsuppdraget sid Sammanfattning av uppföljningsuppdrag som genomförs 2010 sid 5

Transkript

1

2 Innehållsförteckning 1. Inledning sid 3 2. Summering av uppföljningsuppdraget sid 4 3. Sammanfattning av uppföljningsuppdrag som genomförs 2010 sid 5 4. Uppföljningsplan enligt BUNs beslut sid 7 5. Uppföljningar som genomförs Uppföljning av BUN:s målområde 1 i skolår 7 sid Uppföljning av engelska i skolår 1 sid Uppföljning av svenska i skolår 2 sid Uppföljning av matematik i skolår 2 sid Uppföljning av nationella prov i skolår 3, 5 och 9 sid 31 Bilaga 1: Analys- och bedömningsstöd för nationella provresultat sid 35 Bilaga 2: Underlag för möte om uppföljningsuppdraget - återkopplingssamtal sid 36 Barn- och ungdomsnämndens sammanträde Reviderad upplaga fastställd 29 april 2010 av Margaretha Perborg, barn- och ungdomschef. Dnr BU 2007/0525. Framarbetad av: Malin Lindwall, verksamhetsutvecklare Konrad Bengtsson, verksamhetsutvecklare Göran Frisk, verksamhetsutredare Ann-Mari Mäkikangas, funktionschef utveckling & kvalitet Funktionen för utveckling/kvalitet/it/nämnd/vfu/information Annika Westberg, verksamhetsutvecklingskonsult Helene Frisk, verksamhetsutvecklingskonsult Pauline Broholm Lindberg, verksamhetsutvecklingskonsult Ann Granström Andersson, verksamhetsutvecklingskonsult Christina Jönne, verksamhetsutvecklingskonsult Anette Klang Jensen, verksamhetsutvecklingskonsult Fotografier: Matton 2

3 1. Inledning Nu skapar vi elevlyft! Uppföljningsuppdraget fyller nu tre år. Våren 2008 genomfördes uppföljningsuppdraget för första gången i verksamheten. Ganska omgående synliggjordes övergripande generella tendenser, skillnader och orsaker i olika delmoment och elevgrupper inom ramen för uppföljningsområdena. Ett utvecklingsområde som särskilt framträdde 2009 var jämställdhetsperspektivet, vilket blev tydligt utifrån t.ex. flickors och pojkars olika resultat i ämnena. Till exempel gällande läsförståelse hos pojkar och en stor skillnad mellan könen i betygsfördelning i åk 9. Hur tar vi oss an pojkar och flickor som riskerar att inte nå målen? Vilka stödinsatser och åtgärder leder till en förändrad praktik? De förbättringsarbeten som påbörjades utifrån uppföljningsuppdragets första omgång behöver fortsätta. Det finns många exempel på att gott arbete görs och sprids i verksamheten. Vi behöver nu gå från ord till handling i ännu högre grad och skapa pedagogiska konsekvenser utifrån de lärdomar vi gör i uppföljningsuppdraget. Inför tredje omgången av uppföljningsuppdraget och med fokus på framgångsfaktorer så som mål och resultat, delaktighet och inflytande samt långsiktighet fortsätter vi arbeta med att: se, följa och analysera pojkars och flickors kunskapsutveckling över tid. stärka systematiken i organisations-, undervisnings-, mål- och metodfrågor samt strategier för hur man använder sig av den kunskap och den medvetenhet som skapas. ompröva verksamheten för att främja flickors och pojkars lärande och få till stånd en förändring i praktiken. Vi ska nu skapa ett ELEVLYFT - alla elever ska ha möjligheter att förbättra sina kunskapsresultat! Förbättringarna för flickorna och pojkarna börjar med förbättringar i klassrummet. Hur kommer du som lärare att förändra ditt arbetssätt utifrån de behov dina elever har? Hur kommer du som rektor att organisera och följa upp arbete på skolan så att alla flickor och pojkar har möjlighet att lyftas? Margaretha Perborg Barn- och ungdomschef, Barn- & ungdomsförvaltningen i Halmstads kommun 29 april

4 2. Summering av uppföljningsuppdraget 2009 Utifrån barn- och ungdomsnämndens beslut om uppföljning inom förvaltningens förskolor och skolor under året 2009, visade resultatet bl.a. följande: Summering utifrån arbetet med uppföljningsuppdraget - Uppföljningsuppdraget ger god information om vilka områden/-förmågor som verksamheten uppnår god kvalitet inom och vad som behöver stärkas. - I fler skolor än föregående år syns reflektion, självvärdering och analys av t.ex. arbetssätt och läromedel i relation till påvisade resultat. - Det syns exempel på hur uppföljningsuppdraget kan vara ett verktyg för vardagsarbetet för att utveckla lärandet i riktning mot rådande styrdokument. - Uppföljningsuppdraget behöver bli hela förskolans/skolans angelägenhet. Summering utifrån rapporterna - Kommunikation och resonemang är delområden inom samtliga ämnen, som fokuseras i något högre grad än vid tidigare uppföljning. - Strategier för samt systematisk uppföljning av flickors och pojkars språkutveckling varierar. - I ett könsperspektiv är skillnaden i andelen elever som når resultatstandard i svenska i skolår 2 signifikant; 89 % flickor respektive 82 % pojkar. - Läsförståelse och skrivning hos pojkar är bristområden som utmärker sig markant i samtliga skolår och i de nationella proven. - I skolår 9 når mellan % av flickorna de kvalitativa betygen VG och MVG i de olika nationella delproven i svenska. Motsvarande siffror för pojkar är %. - Engelska är det ämne med högst måluppfyllelse och högst andel kvalitativa betyg. Dock påvisar statistik i jämförelse över tid en nedgång i måluppfyllelse och betygsresultat i ämnet. - Analys av elevernas grundläggande färdigheter i matematik i åk 2 påvisar brister i begreppsförståelse t.ex. förståelse för likhetstecknets innebörd samt problemlösning. - Fysik och kemi prövades för första gången. En hög andel flickor och pojkar uppnådde målen i fysik. I kemi uppnådde 78,4 % målen. Åtgärdsförslag Enligt åtgärdsförslag som kvarstår från 2008 behöver förskolor och skolor fortsätta vidareutveckla lärmiljöer för att alla flickor och pojkar ska stimuleras, utvecklas och lära i enlighet med aktuella styrdokument; läroplaner och kursplaner. Det är betydelsefullt att prioritera pedagogiska samtal och bedriva systematisk reflektion mellan personalen på förskolorna och lärare för att analysera flickors och pojkars lärande, kunskapsprogression och bedömning i ett årsperspektiv. Vidare är det angeläget att man problematiserar sin egen praktik utifrån faktorerna kön, genus, etnicitet och social bakgrund, samt att förskollärares, barnskötares och lärares kompetensutveckling kring språklig och matematisk utveckling och didaktik stärks. Det är betydelsefullt att stärka rektors centrala roll att följa upp, utvärdera flickors och pojkars kunskaper, göra resultaten till hela skolans angelägenhet samt att organisera och värdera kompetensutveckling för att stärka skolutveckling. 4

5 3. Sammanfattning av uppföljningsuppdrag som genomförs 2010 Uppföljningsområden Språklig utveckling i förskolan Den omfattande uppföljning om barns språkliga utveckling, som gjordes i förskolan 2008 fokuserades och bearbetades i verksamheten under I år kommer uppföljning åter ske i verksamheten. Metod och innehåll presenteras i separat dokument, som kommer att presenteras maj/juni för att genomföras under senhösten 2010 och redovisas till BUN i februari Uppföljning av BUN:s målområde 1 i skolår 7 Enligt BUNs beslut ska målområde 2 utvärderas Målområdet lyder Alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglat mot våra styrdokument. Hur detta målområde ska följas utarbetas av en arbetsgrupp bestående av personal på Kärnhuset samt verksamhetsutvecklare, med uppgift att presentera ett uppföljningsverktyg i september Engelska i skolår 1 BUN har beslutat att engelska är en del av det språkliga lärandet från och med skolår 1, vilket kommer att följas upp under höstterminen 2010 genom framtagen uppföljningsprocess. Svenska i skolår 2 För uppföljning av språklig utveckling i skolår 2 har det inför höstens genomförande skett en revidering av det uppföljningsverktyg som togs fram De kvantitativa verktygen Vilken bild är rätt? samt Läskedjor har tagits bort som uppföljningsverktyg för läsåret 2010/2011. I övrigt är uppföljningen den samma som för 2008 och Matematik i skolår 2 Uppföljning av matematikutveckling i skolår 2 sker på samma sätt som föregående år med UiM2 som verktyg för kartläggning av grundläggande färdigheter i ämnet. Nationella prov i skolår 3, 5 och 9 De nationella proven i ämnena svenska, matematik (skolår 3, 5 och 9), engelska (skolår 5 och 9) samt NO-ämnena (skolår 9) följs åter upp enligt tidigare process. Förtydliganden av begrepp Genusperspektiv Genusperspektivet ska finnas med som en tydlig aspekt i samtliga uppföljningar; analyser och framtida åtgärder. Frågor att reflektera kring kan t.ex. vara: - Hur ser man på skillnaderna när det gäller flickor och pojkar utifrån uppföljningsområdet? 5

6 - Vad gör man för att hantera dessa skillnader? - Hur kan verksamheten/undervisningen utformas så att den motsvarar båda könens förutsättningar och intressen. Skol-, grupp- och individperspektiv Inför uppföljningen för 2009 gjordes följande förtydliganden beträffande de olika uppföljningsperspektiven skol-, grupp- och individnivå. I år har perspektiven bytt plats jämfört med föregående år, med organisations-/skolperspektivet som första del att fokusera. Nedan anges förslag till fokusområden inom respektive perspektiv. Perspektiv Beskrivning Ex. på fokusområden Skol- Detta perspektiv relaterar till det övergripande systematiska kvalitetsarbetet i skolan; hur skolans organisation svarar mot flickornas och pojkarnas behov, vilken kompetens och vilka resurser som finns att tillgå/krävs. Därtill avses skolans strategier för hur man använder sig av den kunskap och den medvetenhet som man får då verksamheten följs upp och utvärderas. Utifrån utvärderingar, observationer och systematiska reflektioner görs värderingar som påverkar arbetet i skolan som helhet. Exempel på detta kan vara; Hur ser mötesplatserna ut? Vilket innehåll? Vilka lärmiljöer har vi? Vilken kultur råder? Hur möter vi olikheter? Vilka är de dominerande arbetssätten? Vilken genuskultur råder? Är lärandet varierat och intresseväckande? Tränas de kompetenser som kursplanerna anger? Hur är det sociala klimatet? Förslag på strategier och ledarhandlingar. Grupp- Perspektivet relaterar till lärarens pedagogiska planering och undervisning som betydelsefulla faktorer för elevgruppens framgång i att förvärva kunskaper, färdigheter och värderingar. Därtill avses omgivande faktorers betydelse t.ex. organisations-, undervisnings-, måloch metodfrågor. Utifrån utvärderingar, observationer och systematiska reflektioner görs värderingar som påverkar arbetet i klassen. Några frågeställningar kan vara: Hur ser en djupare analys av de nationella proven ut? Vilka kompetenser uppnås och ska bibehållas? Hur kommuniceras detta på skolan? Vad behöver omprövas? Hur kan det göras utifrån ett samarbete på skolan? Vilken frågekultur råder i gruppen? Hur är det sociala klimatet? Hur öppen är kommunikationen i gruppen? Är gruppen beroende av en lärares egen bedömning? Individ- Perspektivet relaterar till flickorna och pojkarna och deras förutsättningar och möjligheter för utveckling och lärande. Utifrån utvärderingar, observationer och systematiska reflektioner görs värderingar som påverkar arbetet för en enskild elev. Finns särskilda förklaringar till att enskilda flickor och pojkar når målen? Lyft fram lyckade satsningar som vi kan lära av. Finns särskilda förklaringar till att enskilda flickor och pojkar inte når målen. 6

7 3. Uppföljningsplan enligt BUN:s beslut Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden (BUN) i Halmstad har sedan 2002 tre målområden som alla förskolor, förskoleklasser, grundskolor, fritidshem och särskolan ska förhålla sig till och arbeta med: Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. Alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglat mot våra styrdokument. Vi tar våra utgångspunkter i barns erfarenheter och förutsättningar och bemöter dem utifrån det. Lärandet sker i ett socialt sammanhang där barn och pedagoger uppmuntras att lära av varandra och lära tillsammans. BUNs beslut De tre målområdena anger en riktning som speglar kunskapssynen i läroplanerna. Arbetet utifrån dessa mål vill BUN nu följa upp. Därför tog BUN den 10 december 2007 följande beslut: BUN beslutar att engelska är en del av det språkliga lärandet från skolår 1 och att det sker inom timplanens ramar. BUN beslutar att nationella prov genomförs i skolår 5. (Nationella prov i skolår 9 är obligatoriska enligt grundskoleförordningen.) BUN beslutar att anta uppföljningsplanen för Genusperspektivet belyses i uppföljningarna. Verksamhetens målstyrning är en del av uppföljningen. Uppföljningsplan BUN beslutade om vad som ska följas upp och när återkopplingen av uppföljningens resultat ska redovisas för BUN. Hur uppföljningen ska ske är en fråga för professionen och det beslutas av förvaltningschefen i samband med detta dokument. Vad ska följas upp BUNs målområde Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. BUNs målområde Alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglat mot våra styrdokument. BUNs målområde Vi tar våra utgångspunkter i barns erfarenheter och förutsättningar och bemöter dem utifrån det. Lärandet sker i ett socialt sammanhang där barn och pedagoger uppmuntras att När ska återkoppling av uppföljningens resultat ske till BUN Årligen, senast oktober 2010, senast oktober 2009, senast november 7

8 lära av varandra och lära tillsammans. Målstyrning I verksamheten syns det hur målen styr aktiviteterna och hur utvärdering och analys påverkar verksamheterna på alla nivåer. Genus Nationella prov 2008, senast november Därefter eventuellt årligen Genusperspektivet ska finnas med i alla uppföljningar. Årligen, senast november Hur har underlaget till beslutet tagits fram? Ärendet behandlades i olika grupper under Två olika grupper med pedagogisk personal har arbetat med innehållet i de prioriterade målen. En beskrivning av uppföljningen av de prioriterade målen har varit ute på remiss i hela organisationen, där såväl enskilda personer som grupper fått tillfälle att delge sina synpunkter. Efter BUNs beslut om vad som ska följas upp har en tillfällig arbetsgrupp, med representanter för matematikutvecklare, skolledare, lärare, språkpedagog, logoped och utvecklare, tagit fram underlag till förvaltningschefens beslut om hur uppföljningen bör utformas. Konsekvenser beslutet påverkar alla! Uppföljningsansvaret påverkar alla inom Barn- och ungdomsförvaltningen. Möjligheterna att göra kvalitativa bedömningar ökar för såväl den enskilda förskolan/skolan som för hela Barn- och ungdomsförvaltningen. Det blir fokus på vad som uppnås i barn- och elevgrupperna och därmed möjlighet att både stärka goda exempel och göra förbättringar där det behövs. Den enskilda flickan och pojken blir synlig och kan tidigt få nödvändigt stöd. Det ska säkerställa att fler flickor och pojkar når målen för behörighet till gymnasiet. Barn- och ungdomsnämnden får tydliga bilder av vad som uppnås i verksamheten och kan prioritera utifrån dem. Frågor och funderingar Frågor och funderingar besvaras i första hand av den närmaste chef. Frågor och funderingar besvaras också av BUF, Funktionen för utveckling/kvalitet. 8

9 Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Förskola Mål att sträva mot under rubriken 2.2 Utveckling & lärande i Lpfö98. BUNs målområde; Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. Uppföljningsverktyg kommer att tas fram och presenteras i maj/juni. Rektor ansvarar & genomför. Stöd i verktyget ges av verksamhetsutvecklare. Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning Rektorer får information & material i maj/juni. Uppföljningen sker under hösten Redovisning till BUN sker i februari Förskoleklass Skolår 1 BUN har beslutat att engelska är en del av det språkliga lärandet år 1. För VT 2010: Framtaget uppföljningsverktyg används. Rektorer ansvarar & genomför. Uppföljningen sker i samverkan med VU och VUK i september. Rektorerna beskriver arbetet med engelska skolår 1 i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. Redovisning till BUN sker i oktober. 9

10 Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Skolår 2 Mål att sträva mot enligt kursplanen för svenska. BUNs målområde; Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. För VT 2010: Ett paket av uppföljningsverktyg har tagits fram. Kartläggningen ska göras i ett kvalitativt perspektiv. För VT 2010: Rektor ansvarar & genomför. Stöd i verktygen enligt kartläggningspaketet erbjuds via utvecklargruppen och Kärnhuset. Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning För VT 2010: Kartläggning av läsförmåga via kvalitativt- och kvantitativt verktyg görs okt-dec Både den kvalitativa och den kvantitativa uppföljningen genomförs åter under vårterminen Uppföljningen av befintliga resultat/analys/bedömning/åt-gärder enligt blankett ska vara klar senast sista juni Återkoppling kring skolornas resultat och analys sker i augusti-november. VU sammanställer rapport. Rektorerna beskriver resultat/ analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. Redovisning till BUN sker i november För läsåret 10/11: Kartläggning av läsförmåga via kvalitativt verktyg görs okt-dec Den kvalitativa uppföljningen genomförs åter under vårterminen 2011 för att användas i uppföljningsuppdraget för

11 Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning Skolår 2 Mål att sträva mot enligt kursplanen för matematik. BUNs målområde; Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. För VT 2010: Uppföljningsverktyget Utvärdering av grundläggande kunskaper i matematik i skolår 2 (UiM) används. För VT 2010: Rektor ansvarar & genomför. Stöd gällande verktyget UiM fås av BUF:s verksamhetsutvecklare och matematikutvecklare. För VT 2010: Provet genomförs v. 5-7 och reslutat rapporteras till PRIM-gruppen under v. 8, vilken sammanställer resultaten och redovisar för skolenheterna v. 20. Uppföljningen av befintliga resultat/analys/bedömning/ åtgärder m.h.a. blankett ska vara klar senast sista juni Verksamhetsutvecklare återkopplar kring kommunövergipande resultat i augusti. Återkoppling kring skolornas resultat och analys sker i augusti-november. VU sammanställer rapport. Rektorerna beskriver resultat/ analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. Redovisning till BUN sker i november

12 Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Skolår 3 Mål att uppnå enligt kursplanen för: svenska/svenska som andra språk matematik Nationella ämnesprov genomförs och sedan används framtaget uppföljningsverktyg. Rektor ansvarar & genomför. Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning Rektorer och lärare får möjlighet till information, diskussion och praktisk tillämpning kring genomförande av proven v. 9. Material utsänds under mars. Nationella proven genomförs under vecka Resultat från de nationella proven rapporteras in i databas enligt anvisningar. Återkoppling kring skolornas resultat och analys sker i augusti-november. VU sammanställer rapport och redovisar för BUN i december. Rektorerna beskriver resultat/ analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. Skolår 4 Målstyrning på elevnivå, lärarnivå och ledningsnivå - - Uppföljning genomförs nästa gång

13 Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning Skolår 5 Mål att uppnå enligt kursplanen i: engelska matematik svenska/ svenska som andraspråk Nationella ämnesprov genomförs och sedan används framtaget uppföljningsverktyg. Rektor ansvarar & genomför. Skolår Resultat från de nationella proven rapporteras in i databas enligt anvisningar. Analys/bedömning/åtgärder följs upp med hjälp av blankett och ska vara inskickad senast sista juni. Återkoppling kring skolornas resultat och analys sker i augusti-november. VU sammanställer rapport. Rektorerna beskriver resultat/ analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. Redovisning till BUN sker i december. 13

14 Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Skolår 7 BUNs målområde; Alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglat mot våra styrdokument. Uppföljningsverktyg tas fram av Kärnhuset och verksamhetsutredare och - utvecklare. Verktyget kommer att presenteras i augusti/september. Rektor ansvarar & genomför. Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning Uppföljning kommer att genomföras under 2010, för att redovisas till BUN i december Skolår 8 Alla ämnen/ämnesblock Betyg Obligatorisk enligt grundskoleförordning BUN informeras i september & januari. Skolår 9 Mål att uppnå enligt kursplanen i: engelska matematik svenska/svenska som andra språk biologi/fysik/kemi Nationella ämnesprov genomförs och sedan används framtaget uppföljningsverktyg. Rektor ansvarar & genomför. Resultat från de nationella proven rapporteras in i Extens enligt anvisningar. Analys/bedömning/åtgärder följs upp med hjälp av blankett och ska vara inskickad senast sista juni. Återkoppling kring skolornas resultat och analys sker i augusti-november. VU sammanställer rapport. Rektorerna beskriver resultat/ analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. Redovisning till BUN sker i december. Alla ämnen/ämnesblock Betyg Obligatorisk enligt grundskoleförordning. BUN informeras i september & januari. 14

15 Verksamhet Uppföljningsområde Uppföljningsverktyg Ansvar & medverkande Tidsplan information om uppgiften/implementering/ uppföljning/redovisning Skolbarnsomsorg Särskolan Målstyrning på elevnivå, lärarnivå och ledningsnivå - - Uppföljning genomförs

16 5. Uppföljningar som genomförs Uppföljning av BUN:s målområde 1 i skolår 7 Bakgrund och syfte Under år 2010 ska arbetet med BUNs målområde Alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglat mot våra styrdokument. följas upp. Barns och elevers inflytande är en mänsklig rättighet, som står skriven i Barnkonventionen. Att verka för barns och elevers inflytande är en del av det socialisationsuppdrag och demokratiuppdrag som ligger på förskola och skola att förvalta. Demokratiuppdraget att förankra, levandegöra och förmedla de grundläggande demokratiska värdena handlar om att arbeta med inflytande, jämställdhet mellan könen och människors lika värde. Elevinflytandet har enligt skollagstiftningen ett värde i sig. Barn och elever skall få ett ökat inflytande över sin utbildning och skolans inre arbete i takt med sin ålder. Elevinflytandet är också, i enlighet med forskning verkningsfullt för skolans mål- och resultatstyrning. Det stärker djupinlärning, minskar stress och stärker tilltron till barnets/ elevens egen förmåga. Ett öppet klassrums klimat ökar också tolerans för olikhet, och gynnar därmed rätten till icke-diskriminering. MSU 2007: Slutredovisning av regeringsuppdrag om elev- och föräldrainflytande Vad är inflytande för flickor och pojkar i förskola och skola? Vilka former för delaktighet och inflytande finns? Hur väcker man engagemang för inflytande hos barn, elever, lärare och rektorer? Hur möjliggörs inflytande och delaktighet för vårdnadshavare? Hur skapar man förutsättningar för flickor och pojkar att påverka? Dessa är frågeställningar som behöver ligga i fokus i högre grad. Lokalt sett påvisar flera studier och utvärderingar som genomförts av BUF under året 2009, att såväl flickor och pojkar som vårdnadshavare upplever att deras möjligheter till delaktighet och inflytande kan och bör stärkas. Influerad av FN:s barnkonvention, tar läroplanen upp vikten av att barnen får vara delaktiga och ges inflytande vid sin förskola. De ska ha rätt att påverka sin vardag i verksamheten. Genom inflytande utvecklar barnen sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer, sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och miljö, och sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. Att såväl barnens som föräldrarnas inflytande i verksamheten ytterligare skall öka framställs tydligt som förbättringsområden. Påståendena om att barnen stimuleras till att uttrycka sina tankar och åsikter, samt att verksamheten utgår från barnens erfarenheter, behov och intressen har anmärkningsvärt hög svarsfrekvens på alternativ vet ej. Noterbart är att drygt 80 % av föräldrarna uppfattar att pojkar och flickor ges samma möjligheter. BUF Utvärderingsrapport 2009: Hur upplever du ditt barns förskola? 16

17 Endast en skola lyfter elevinflytande och delaktighet som viktig aspekt! I resonemang i återkopplingssamtal syns signaler att man i högre grad bör arbeta med betydelsen av elevens eget inflytande, delaktighet för lärande, motivation, lust och tilltro till den egna förmågan. - Hur följer man upp och utvärderar? - Är undervisningen varierad nog för att möta varje individs förutsättningar och behov? - Hur gör man eleverna medvetna och delaktiga i sina framsteg? - Hur medvetna är eleverna om målen för matematik och vilka möjligheter har de att påverka studierna i ämnet? - Vilken hänsyn tas till elevernas verklighet och intressen när arbetsmoment och uppgifter planeras i undervisningen? BUF Uppföljningsrapport 2009: Matematik i skolår 2 Det är stor skillnad mellan vad elever får och vill vara med och bestämma om och det framkommer att de vill påverka mer än vad de upplever sig få. På grundskolan uttrycker tjejer i högre grad än killar att de vill vara med och bestämma medan en större andel killar tycker att de har ett faktiskt inflytande. De områden där eleverna i högst utsträckning vill utöva påverkan är samma områden som de upplever att de får vara med och bestämma kring, dvs. vad man får lära sig, hur man ska arbeta och proven. LUPP-rapport 2009: Att vara ung i Halmstads kommun Tillvägagångssätt Uppföljningen kommer att genomföras i skolår 7 under hösten En arbetsgrupp bestående av personal från Kärnhuset samt verksamhetsutredare och verksamhetsutvecklare har tillsatts för att ta fram ett uppföljningsverktyg utifrån målområdet. Syftet är att ta fram ett verktyg som konkret kan användas för att stärka och synliggöra att: alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglat mot våra styrdokument. Arbetsgruppen ska presentera ett verktyg för BUFs ledningsgrupp i augusti Förvaltningschefen tar därefter beslut om verktygets användning. 17

18 5.3 Uppföljning av engelska i skolår 1 Bakgrund och syfte Den 10 december 2007 beslutade BUN att engelska är en del av det språkliga lärandet från skolår 1. Engelskämnet tillförs inga fler undervisningstimmar när språkstarten tidigareläggs, utan de 480 timmar som utgör ämnets garantitid för grundskolan sträcks i stället ut över fler årskurser. Språkutvecklingen begränsas inte till det svenska språket. När det gäller engelska och andra språk måste skolan se till den värld som vi lever i idag - en värld som präglas av globala kontakter. De nya kommunikationsmöjligheterna gör att flickor och pojkar dagligen kommer i kontakt med andra kulturer i hela världen. Oftast används engelskan som ett verktyg i denna kommunikation. Engelska måste därför vara en given och naturlig del av lärandet under hela grundskoletiden. Eleverna stöter i dag på många varianter av engelska utanför skolan. De möter engelska i skiftande sammanhang: i teve, i filmer, i musikens värld, via internet och datorspel, i texter och vid kontakter med engelsktalande. [ ] I ämnet ingår både att granska det innehåll som språket förmedlar och att språkligt dra nytta av det rika och varierade utbud av engelska som barn och ungdomar möter utanför skolan. Skolverket; Kursplan för engelska Våra attityder till andra språk och kulturer grundläggs tidigt. Därför är det viktigt att från början väcka barnens och elevernas intresse för språk och uppmärksamma och uppmuntra inlärning av flera språk. För barn och ungdomar är språkutveckling av avgörande betydelse för självkänsla, identitet och lärande. Det är också därför angeläget att elever och lärare dokumenterar och följer varje elevs språkutveckling och språkinlärning. Skolverket; Europeisk språkportfolio En kommunikativ och funktionell språksyn De senaste femton åren har forskningsintresset kring språkundervisningen flyttats från läraren till själva lärandeprocessen och eleven som delaktig och aktiv i den egna språkutvecklingen. Forskning om strategier och metoder för det framgångsrika lärandet i språk kan sägas ha vänt upp och ned på det traditionella sättet att se på språkundervisning med tonvikt på formkunskaper och i stället banat väg för den kommunikativa och funktionella språksyn som genomsyrar såväl internationella som nationella styrdokument för språk. Därmed blir frågeställningar om hur man lär sig språk och på vilka sätt flickor och pojkar lär sig bäst centrala för skolans språkundervisning. I båda läroplanerna (Lpfö 98 och Lpo 94), och i grundskolans kursplaner, konstateras att språkutvecklingen ska ses som sammanhängande helheter. Detta innebär att ett modernt språk inte bör delas upp i t.ex. separata moment som lärs in i en given turordning. Skolverket beskriver i sin kvalitetsgranskning Läs- och skrivprocessen tre olika miljöer för lärande den flerstämmiga, tvåstämmiga och enstämmiga. Den flerstämmiga miljön, den aktiva språkmiljön, beskrivs på följande sätt: Med detta menas att olika elevers röster får komma till tals och att eleverna får möjlighet att konfrontera sina idéer, uppfattningar och tankar med andras. I ett sådant samtalande kan läraren också mycket tydligt få syn på sina elevers förståelse av det som avhandlas och läraren är en vägledare i arbetet, inte en domare. Elevernas initiativ i kommunikationen blir tagna på allvar och integrerade eller vidareutvecklade. Skolverkets skrift Läs- och skrivprocessen 18

19 Några grundtankar i styrdokumenten är att det är viktigare att kunna få någon att förstå vad man säger än att ha ett perfekt uttal; viktigare att kunna ta till sig själva innehållet i en text än att veta vad alla orden betyder; viktigare att kunna skriva ett begripligt brev än att kunna formulera språkligt felfria meningar. Den allsidiga kommunikativa förmågan står i fokus i kursplanens målformuleringar för årskurs 5 och 9. I årskurserna 4, 5 och 6 säger sig många elever tycka att det är pinsamt att prata engelska i klassen/gruppen och många har prestationsångest och tror att allt måste vara perfekt för att de ska våga prata. Yngre elever däremot, i årskurserna 1-3, tycks inte ha några som helst bekymmer med att kommunicera på engelska. Även inom språkforskningen anges fördelarna med tidig språkstart. Rädslan för att göra bort sig genom att svara fel eller ha ett felaktigt uttal ser ut att inträda någon gång i 10-årsåldern. Vid denna ålder tycks även frimodigheten vad gäller språkliga lekar, rörelseövningar, rytm och sång avta för en del elever, vilket reducerar möjligheterna för den enligt språkinlärningsforskningen så framgångsrika metoden att lära språk med alla sinnen, så kallad multi sensory learning. Skolverket; Samtalsguide i engelska Tillvägagångssätt För VT 2010 gäller följande för uppföljning av engelska i skolår 1: Med syfte att erhålla en bild av hur man arbetar med engelska i de tidiga åren kommer verksamhetsutvecklare att arrangera diskussionsforum för undervisande lärare i september. Vid forumen, som anordnas skolområdesvis, ges representanter från varje skola möjlighet att beskriva, diskutera och problematisera erfarenheter från engelskundervisningen tillsammans med kollegor från andra skolor. Verksamhetsutvecklare fungerar som samtalsledare och fångar upp essenserna i diskussionerna. I samband med forumen sker förläsning/seminarium kring språkundervisning. 1. Underlag från diskussionsforumen sammanställs och analyseras av VUK:are och verksamhetsutvecklare i oktober. 2. Funktionen för utveckling/kvalitet/it/nämnd/vfu/information sammanställer rapport som redovisas för BUN i oktober. 3. Rektorerna beskriver arbetet i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. 19

20 5.4 Uppföljning av svenska i skolår 2 Bakgrund och syfte BUNs prioriterade målområde: Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. Målområdet som behandlar språk och reflektion bygger på teorin om att språket är grunden och verktyget för allt lärande. Språket är ett verktyg för att förstå världen och växa som människa. Språket blir därmed det främsta verktyget för identitetsskapande. Genom språket förstår vi och utvecklar vi oss själva i samspel med andra, därigenom kan vi förstå och uppfatta hur andra tänker. Själva grogrunden för lärandet är olikheterna i hur vi uppfattar världen. Det handlar om att synliggöra hur olika människor förstår och uppfattar begrepp på olika sätt. Genom aktiva språkmiljöer kommer alla till tals och ges möjligheten att ge sin uppfattning av världen. I kursplanen för svenska kan följande läsas: Språket har en nyckelställning i skolarbetet. Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Kunskap bildas genom språket och genom språket görs den synlig och hanterbar. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga, tänkande och kreativitet. Skolverket, Kursplan för svenska Språkutvecklingen (både i svenska och i främmande språk) begränsas alltför ofta till olika färdigheter som ska tränas in. Därmed riskerar språkarbetet att bli ett självändamål, dvs. man lär sig svenska på lektionerna i svenska. Språket ska inte begränsas till att vara ett ämne av flera på schemat. Tvärtom! Språket är nödvändigt för att kunna utveckla kunskaper inom alla ämnen! Detta förhållningssätt finns tydligt beskrivet i grundskolans styrdokument och betonas i kursplan efter kursplan genom skrivningar som exempelvis; kunna använda argument, kunna beskriva, kunna föra diskussioner, kunna jämföra och dra slutsatser. Språklig utveckling betonas även starkt i läroplanen för förskolan (Lpo98), där det står att flickorna och pojkarna ska utveckla t.ex. förmåga att berätta och reflektera, förmåga att kommunicera och utveckla intresse för skriftspråket. I kursplanen för svenska finns även bl.a. följande text: Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven utvecklar en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövrar medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan. Skolverket, Kursplan för svenska När det gäller de språkliga färdigheterna, som de beskrivs i styrdokumenten, görs ingen skillnad mellan språkämnen och andra ämnen såsom matematik, SO, NO etc. Denna syn på lärandet innebär att flickorna och pojkarna utvecklar kunskap i det aktuella ämnet samtidigt som det sker en utveckling av själva språket. När t.ex. flickor och pojkar reflekterar kring fysikens lagar, analyserar historiska skeenden, jämför levnadsförhållanden i olika länder eller argumenterar för en bättre miljö finns språket ständigt närvarande. Språkutveckling sker alltså i mötet med alla ämnen och inte enbart som träning av vissa begränsade färdigheter. 20

21 Den tidiga läs- och skrivinlärningen är avgörande för ett framgångsrikt skolliv. Många barn som ligger långt fram i sin läsutveckling upptäckte tidigt den kod som skriftspråket bygger på och ökar snabbt precision och hastighet i avkodningen. Men nationella utvärderingar (Skolverket 1992, 1995) visar att en elev av sex (17 %) i skolår två misslyckas med sin grundläggande läsinlärning. De barn som får svårigheter i läsinlärningen tenderar att undvika svårigheterna. De läser mindre. När de läser väljer de lättare texter. Sådana texter som inte erbjuder de övriga barnen några svårigheter kan bli oöverkomliga för barn med läs- och skrivproblem. Läsningen i skolan blir i värsta fall en upplevelse där risken för misslyckande är ständigt närvarande. Många av de barn som hamnar i denna situation saknar också stöd i sin läsutveckling i familjen. För dem hänger deras utveckling på att skolan uppmärksammar dem och ger effektivt stöd för att möta deras svårigheter. Utan tidigt stöd i barnets läsutveckling kommer gapet i läsförmåga gentemot de övriga att växa och sätta spår i alla skolämnen. De svaga läsarna kommer aldrig igenom den flaskhals som förmågan att avkoda utgör. Även om deras svårigheter efter många års strävsamma konfrontationer med skrift en inte längre är av den arten att de stavar obegripligt och läser så hackigt att sammanhanget blir lidande är avkodningen i sig ett hinder för läsförståelsen. Myndigheten för skolutveckling; Att läsa och skriva forskning och beprövad erfarenhet (2008) Utifrån analyser i tidigare uppföljningsuppdrag från har skillnader i könsperspektiv - särskilt i svenskämnet - synliggjorts i BUF. Detta är något som som i allra högsta grad bör beaktas i praktiken i klassrummet och kompletteras med en genusanalys års uppföljning av svenska i skolår 2 signalerade att ca 18 % av pojkarna och 8 % av flickorna ej uppnådde skolornas definierade resultatstandards. Vid nationella proven i skolår 3, vårterminen 2009, visade ett genomsnitt att samma andel elever ej uppnådde kravnivåerna för provet (märk väl att häri skilde sig resultaten markant mellan de olika delproven). När det nu åter stundar nationella prov föreligger följande frågeställningar vara mycket angelägna: - Hur arbetar man idag med de flickor och pojkar som ej nådde upp till resultatstandard i ett skolperspektiv i skolår 2? - Vilka strategier har man? - Vidtas nödvändiga åtgärder? - Hur följer man upp och utvärderar? BUF Uppföljningsrapport 2009: Svenska i skolår 2 En oroväckande andel pojkar som ej når kravnivån i de delar som handlar om läsförståelse är en annan mycket viktig indikator i det övergripande resultatet i svenska. Just pojkars sämre läsförståelse är uppmärksammat nationellt och internationellt genom olika studier och forskning. Vi kan se att detta syns i samtliga avstämningstillfällen i vår verksamhet; i skolår 2 och i de nationella proven. Enligt förvaltningens genuspedagoger kan de här skillnaderna i resultat analyseras, tolkas och förstås utifrån olika synvinklar; t.ex. pedagogens förhållningssätt, elevens förhållningssätt, samspelet mellan elev, pedagog och omgivning. I skolår 9 når mellan % av flickorna de kvalitativa betygen VG och MVG i de olika nationella delproven i svenska. Motsvarande siffror för pojkar är %. BUF Uppföljningsrapport 2009: Nationella prov i skolår 3, 5 och 9 21

22 Tillvägagångssätt För VT 2010 gäller följande för uppföljning av svenska i skolår 2: Ett paket av uppföljningsverktyg, som belyser läsförmågan, har tagits fram. Materialet är valt ur ett kvalitativt samt ett kvantitativt perspektiv som ger en spännvidd i kartläggningen och belyser hela flickans/pojkens läsförmåga. Utifrån beslut om uppföljningsuppdraget 2009 har under läsåret 2009/2010 något av följande kvalitativa material använts för att bedöma flickornas/pojkarnas läsförmåga och läsförståelse: Nya språket lyfter - Skolverket God läsutveckling K. Herrlin och I. Lundberg LUS B. Allard, M. Rudqvist, B. Sundblad Den kvantitativa bedömningen har genomförts med hjälp av normerade kartläggningsverktyg, d v s resultaten visar hur den enskilde eleven läser i jämförelse med andra elever i samma ålder. Material som har använts är: Läskedjor C. Jacbosson. Läskedjor används för att få en översikt av elevers avkodningsförmåga och kan användas för att identifiera elever med lässvårigheter. Vilken bild är rätt? - Bedömer elevers läsförståelse och läsflyt på meningsnivå, där eleven får läsa en mening och markera vilken av fyra bilder som passar till meningen. 1. Skolan använder sig av uppföljningsverktygen för att bedöma flickors och pojkars läsförmåga. 2. Analys av resultatet sker på de enskilda skolorna och redovisas i bifogad blankett. Översänd ett exemplar till BUF, Funktionen för utveckling/kvalitet och ett exemplar till skolområdeschefen senast den sista augusti. 3. Skolornas resultat/analys/bedömning/åtgärder följs upp i augusti-november. Rektor ansvarar för att organisera för och genomföra återkopplingssamtal i samverkan med skolområdeschef, VUK:are och verksamhetsutvecklare. 4. Funktionen för utveckling/kvalitet/it/nämnd/vfu/information sammanställer rapport som redovisas för BUN i november. 5. Rektorerna beskriver resultat/analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. Uppföljningsblanketten finns på nästföljande sidor. För läsåret 2010/2011 gäller följande för uppföljning av svenska i skolår 2: Även under nästkommande läsår sker kartläggning som ämnar belysa flickors/pojkars läsförmåga. Något av följande material används: Nya språket lyfter - Skolverket God läsutveckling K. Herrlin och I. Lundberg LUS B. Allard, M. Rudqvist, B. Sundblad Kartläggning av läsförmåga via kvalitativt verktyg görs okt-dec Den kvalitativa uppföljningen genomförs åter under vårterminen Resultaten används i uppföljningsuppdraget för

23 Uppföljningsblankett för läsåret 09/10 till rektorer för skolor med skolår 2 Rektors namn: Verksamhetens namn: Skolområde: Denna blankett skickas ifylld till BUF, Funktionen för utveckling/kvalitet, samt till skolområdeschefen senast den sista augusti Uppföljning av svenska för flickor och pojkar i skolår 2 1. Vilket/vilka verktyg har ni använt för bedömningen av flickornas och pojkarnas läsförmåga? A. Nya språket lyfter B. God läsutveckling C. LUS D. Läskedjor E. Vilken bild är rätt? 2. På vår skola har vi bestämt att definiera resultatstandard* för språklig utveckling på följande sätt: *Resultatstandard = vilka förmågor och färdigheter behöver flickan/pojken visa för att läraren ska bedöma att hon/han uppnått minst godkänd förmåga i förhållande till den förväntade för flickor och pojkar i skolår 2. Bifoga konkreta exempel som synliggör er definition av resultatstandard. Antal elever som bedömts uppfylla resultatstandarden: Flickor: Pojkar: 3. Resultat utifrån ert valda uppföljningsverktyg: A. Antal elever i skolår 2: Flickor: Pojkar: B. Antal elever som följts upp genom ert uppföljningsverktyg Flickor: Pojkar: C. Antal elever som anses nå för skolåret förväntade färdigheter utifrån valda uppföljningsverktyg: Flickor: Pojkar: 23

24 D. Ifall inte alla elever genomfört uppföljningen, vad är orsaken? 4. Vilken analys och bedömning gör ni av det samlade resultatet: A. på skolnivå? B. på grupp-/klassnivå? C. på individnivå? 24

25 D. utifrån ett genusperspektiv? 4. Vilka åtgärder har ni diskuterat/planerat/genomfört... A. på skolnivå? B. på grupp-/klassnivå? C. på individnivå? Denna blankett skickas ifylld till BUF, Funktionen för utveckling/kvalitet samt till skolområdeschefen senast den sista augusti

26 5.5 Uppföljning av matematik i skolår 2 Bakgrund och syfte Att lära sig matematik är ett livslångt projekt som börjar redan i spädbarnsåldern. Att ta sig an och stimulera detta är en av läraryrkets stora utmaningar och uppgifter. Enligt kursplanen för matematik ska utbildningen i matematik ge flickor och pojkar möjlighet att utöva och kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer i ett aktivt och öppet sökande efter förståelse, nya insikter och lösningar på olika problem. Samtidigt ska utbildningen i ämnet stimulera tilltron till den egna förmågan samt kvalitativa förmågor som t.ex. tolka, analysera, värdera och generalisera. För att skapa lärmiljöer som leder till att flickorna och pojkarna utvecklar dessa kompetenser, behöver undervisande lärare ha såväl god didaktisk skicklighet som ämnesteoretisk sådan. Den didaktiska utmaningen är att skapa lärandesituationer där tänka och tala; göra och pröva; synliggöra; förstå och formulera; tillämpa; kommunicera, återkoppla och uppmuntra blir grundstenarna i undervisningen. Den ämnesteoretiska är att se och förstå progressionen i ämnet och elevernas kunskapsutveckling och förståelse däri. Den starka traditionen, att i den inledande undervisningen i grundskolan mest se matematik som räkning, kombinerat med bristande grundutbildning, har medfört att det har varit svårt att få efterfrågad balans mellan undervisning kring taluppfattning, huvud- och överslagsräkning, skriftliga metoder och miniräknare (Emanuelsson, 2001). Speciellt för elever i behov av särskilda utbildningsinsatser är risken stor att undervisningens mål i grundskolan begränsas till kursplanens uppnåendemål i matematik. En negativ effekt av detta är, att elevernas matematikarbete mest består av enskild färdighetsträning utan sådana kvalitetskriterier för hållbar utveckling av lärandet som engagemang och kopplingar till lek och lust att undersöka och lära, s.k. flow. Matematikdelgationens arbetsgrupp Förskola-Skolår 2, 2004 Anledningen till att det är angeläget att förlägga en kontroll i skolår 2 är att så tidigt som möjligt skaffa sig en preliminär uppfattning om flickornas och pojkarnas aktuella kunskaper/kunskapsbrister och förebygga sådana svårigheter som elever kan hamna i beroende på otillräckliga förkunskaper eller färdigheter. Med införande av mål och nationella prov i skolår 3 från och med läsåret 2008/2009 skapas goda möjligheter att stämma av elevers lärande i ämnet och kunskapsutveckling däri över tid. Uppföljningen under VT10 ska bl.a. baseras på resultat från uppföljningsverktyget Utvärdering av grundläggande kunskaper i Matematik (UiM) i skolår 2. Materialet är framtaget av PRIM-gruppen (PRov i Matematik) i Stockholm, som även utformar de nationella ämnesproven i matematik, på uppdrag av Skolverket. Utvärdering i matematik i skolår 2, som användes för första gången i kommunen vårterminen 2009, innebär ett första avstämningstillfälle för elevernas kunskapsutveckling i basfärdigheter. Därtill utgör såväl formulerade resultatstandards som andelen elever som anses nå dessa viktiga underlag. Resultaten är en betydelsefull markör för framgångsfaktorer och bristområden inför fortsatt planering av den pedagogiska verksamheten. 26

27 I UiM2 syns att näst intill samtliga elever når minimikraven för grundläggande aritmetik de fyra räknesätten när det gäller så kallade nakna sifferuppgifter. I denna del behandlas huvudsakligen addition och subtraktion inom talområdet 1-10, vilket utgör grunden för fortsatta beräkningar i addition och subtraktion, och således är ett betydelsefullt område att utveckla stor säkerhet i. Majoriteten av uppgifterna påvisar en hög måluppfyllelse. Det kan dock finnas anledning till att närmare studera hur lärare och elever arbetar med strategier till generaliseringar inom större talområde än 1-10, då en hög andel elever inte klarar den typen av uppgifter i provet. I den del av UiM som avsåg att pröva förståelsen för likhetstecknets innebörd, indikerar en hög andel elever med bristande begreppsförståelse. Signifikant många elever klarar inte att lösa uppgifter av typen + 3 = 5 eller = 2 + 3, vilket bör följas upp och analyseras på såväl grupp- som skolnivå: - Hur introducerar och arbetar man med likhetstecknet? - Hur följer man upp elevernas kunskaper kring detta? - Hur har eleverna förstått och på vilket sätt har de försökt lösa uppgifter med fokus på likhetstecknets innebörd? Det område i UiM2 som lägst andel elever klarade är problemlösning en tendens som även syns i nationella proven i senare skolår. I problemlösning är begreppsförståelsen oftast central, och i resultaten i UiM2 syns tydliga kopplingar mellan låga resultat och hög andel elever med svenska som andraspråk. Här betonas språkets viktiga roll för att lyckas i matematik. En textuppgift ställer höga krav på läsförståelse i PISA (för 15-åringar 2006) bedömdes att ca 70 % av alla misslyckade lösningar i matematik berodde på dålig läsförståelse (Olsson, 2008). BUF Uppföljningsrapport 2009: Matematik i skolår 2 Tillvägagångssätt För VT 2009 gäller följande för uppföljning av flickors och pojkars matematiska utveckling: 1. Skolan använder sig av uppföljningsverktyget Utvärdering i Matematik år 2 (UiM år 2) för att bedöma flickors och pojkars grundläggande matematiska kunskaper. Resultatet på utvärderingen registreras via PRIM-gruppens webbaserade plattform där det sammanställs och redovisas på skolnivå v Analys av resultatet sker på de enskilda skolorna och redovisas i bifogad blankett. Översänd ett exemplar till BUF, Funktionen för utveckling/kvalitet och ett exemplar till skolområdeschefen senast den sista augusti. 3. Skolornas resultat/analys/bedömning/åtgärder följs upp i augusti-november. Rektor ansvarar för att organisera för och genomföra återkopplingssamtal i samverkan med skolområdeschef, VUK:are och verksamhetsutvecklare. 4. Rektorerna beskriver resultat/analys/bedömning/åtgärder i kvalitetsredovisningen som ska vara upprättad senast 1 november. Uppföljningsblanketten finns på nästföljande sidor. 27

28 Uppföljningsblankett för läsåret 09/10 till rektorer för skolor med skolår 2 Rektors namn: Verksamhetens namn: Skolområde: Denna blankett skickas ifylld till BUF, Funktionen för utveckling/kvalitet, samt till skolområdeschefen senast den sista augusti Uppföljning av matematik för flickor och pojkar i skolår 2 1. På vår skola har vi bestämt att definiera resultatstandard* för matematik på följande sätt: *Resultatstandard = vilka förmågor och färdigheter behöver flickan/pojken visa för att läraren ska bedöma att hon/han uppnått minst godkänd förmåga i förhållande till den förväntade för flickor och pojkar i skolår 2. Bifoga konkreta exempel som synliggör er definition av resultatstandard. Antal elever som bedömts uppfylla resultatstandarden: Flickor: Pojkar: 2. Reslutat utifrån Utvärdering i Matematik år 2 (UiM2) A. Antal elever i skolår 2: Flickor: Pojkar: B. Antal elever som följts upp med hjälp av uppföljningsverktyget UiM2: Flickor: Pojkar: C. Antal elever som bedömts uppnå kravnivån på UiM2: Flickor: Pojkar: 28