Under 2011 pågår dessutom uppföljningsuppdraget i alla förskolor kring språklig utveckling, enligt beslut 2010.

Transkript

1 1 (21)

2 Elevlyftet! Elevens framgång är skolans ansvar. Alla elever ska ha möjligheter att förbättra sina kunskapsresultat! Förbättringarna för flickorna och pojkarna börjar med förbättringar i klassrummet. Hur kommer du som lärare att förändra ditt arbetssätt utifrån de behov dina elever har? Hur kommer du som rektor att organisera och följa upp arbete på skolan så att alla flickor och pojkar har möjlighet att lyftas? Bakgrund och syfte med Uppföljningsuppdraget Uppföljningsuppdraget är beslutat av barn- och ungdomsnämnden (BUN), dvs. huvudmannen som ansvarar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Uppföljningsuppdraget ger underlag till BUNs arbete. Uppföljningsuppdraget ska 2011 genomföras för fjärde året i rad. Syftet är att göra skolans resultat till allas angelägenhet genom att; systematiskt följa och sammanfatta elevers kunskapsresultat, därefter analysera resultatet, för att sedan diskutera och besluta om åtgärder som behöver vidtas för hela skolan, i klassen/gruppen och för individen så att alla elever i Halmstads grundskolor ska kunna förbättra sina kunskapsresultat! Om du vill veta mer om uppföljningsuppdraget, se Fronterrummet Uppföljningsuppdraget eller Barn- och ungdomsförvaltningens webbsida: Uppföljningsuppdraget för år 2011 Under 2011 ska följande genomföras: 1. Förskolors och skolors kvalitetsarbete sid 4 2. Uppföljning av svenska i årskurs 2 sid 6 3. Uppföljning av matematik i årskurs 2 sid 9 4. Uppföljning av nationella prov i årskurs 3, 5 och 9 sid Uppföljning av fritidshem sid 14 Under 2011 pågår dessutom uppföljningsuppdraget i alla förskolor kring språklig utveckling, enligt beslut Precis som tidigare år ska genusperspektivet genomsyra uppföljningsuppdragets analyser och åtgärder. Har du frågor och funderingar kring uppföljningsuppdraget? Prata i första hand med din närmaste chef. Frågor besvaras också av funktionen för utveckling/kvalitet. 2 (21)

3 Nyheter i årets uppföljning Nu ligger uppföljningsuppdraget i Portal035 I rummet Uppföljningsuppdraget på Fronter finns såväl information om årets uppföljningsuppdrag som uppföljningsblanketter. I rummet finner respektive förskola och skola sin egen mapp med material som kan vara användbart vid analyserna. Fronterrummet ska också användas för att lägga in ifyllda uppföljningsblanketter. Dessa läggs in senast: 1 november för uppföljning av fritidshemmen 30 november för uppföljning av sammanfattning av förskolans/skolans kvalitetsarbete, svenska i åk 2, matematik i åk 2 samt nationella prov i åk 3, 5 och 9. Ny del i uppföljningsuppdraget - sammanfattning av förskolans/skolans kvalitetsarbete som ersätter årets kvalitetsredovisning Årets uppföljning innehåller en del där rektorer beskriver sina förskolors/skolors kvalitetsarbeten utifrån tidigare års uppföljningar och åtgärder, samt vilka effekter dessa lett till. I denna del sammanfattas även förskolornas/skolornas fortsatta utvecklingsbehov kring annat kvalitetsarbete som pågår. Denna del ersätter kvalitetsredovisningar för 2011, dvs. inga kvalitetsredovisningar ska lämnas in i år. Under 2011 pågår dessutom ett förvaltningsgemensamt implementeringsprojekt där syftet är att ta fram ett nytt system för kvalitetsarbete i enlighet med de nya bestämmelserna i skollagen. Ny del i uppföljningsuppdraget uppföljning av fritidshem Uppföljningen kopplas till BUNs verksamhetsmål om att varje fritidshem senast den 1 november ska ta fram konkreta målbeskrivningar för kvalitetsförbättring i den egna pedagogiska verksamheten. Uppföljningen sammankopplas även till den kompetensutvecklingsdag som genomfördes förra året och som kommer att genomföras i år den 2 november. I årets analys ska jämförelse göras med tidigare års uppföljningar I årets uppföljningsuppdrag läggs större vikt vid att göra en jämförande analys med tidigare års uppföljningsuppdrag för att dra lärdomar av framgångsrikt arbete. Detta kan kräva att man t.ex. tagit del av skolans analys, dokumentation från återkopplingssamtal samt den/de övergripande rapporterna från föregående år. 3 (21)

4 1. Förskolors och skolors kvalitetsarbete Bakgrund och syfte I den nya skollagen som träder i kraft den 1 juli 2011 finns inte kvalitetsredovisning kvar som begrepp. Däremot finns det krav på systematiskt kvalitetsarbete: Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. (Skollagen 2010:800) Under 2011 pågår ett förvaltningsövergripande implementeringsarbete med syfte att utifrån den nya lagstiftningen ta fram ett system för hur systematiskt kvalitetsarbete ska utformas framöver för BUF. Det nya systemet för kvalitetsarbete är tänkt att sättas i bruk 2012, efter att huvudmannen, dvs BUN, fattat nödvändiga beslut. Tidigare år har det upprättats kvalitetsredovisningar för alla förskolor och skolor. I år ska inte kvalitetsredovisningar upprättas utan istället ska dokumentation av kvalitetsarbete ske med hjälp av detta uppföljningsuppdrag. Senast den 30 november ska blanketten på nästa sida vara inlagd i Fronterrummet Uppföljningsuppdraget. 4 (21)

5 Sammanfattning av förskolans/skolans kvalitetsarbete för läsåret 10/11 Skolområde Förskola/skola Rektor Centrum Norr Söder 1. Beskriv åtgärder/insatser/utvecklingsområden, som ni på förskolan/skolan beslutat om utifrån tidigare års uppföljningar, samt vilka effekter (på skol-, grupp- och individnivå) dessa lett till. 2. Sammanfatta de behov av utvecklingsarbeten/-områden som ni har på förskolan/skolan (även utöver uppföljningsuppdraget). Denna uppföljningsblankett ska vara inlagd i Fronterrummet Uppföljningsuppdraget senast den 30 november (21)

6 2. Uppföljning av svenska i årskurs 2 Bakgrund och syfte BUNs prioriterade målområde: Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. Målområdet som behandlar språk och reflektion bygger på teorin om att språket är grunden och verktyget för allt lärande. Språket är ett verktyg för att förstå världen och växa som människa. Språket blir därmed det främsta verktyget för identitetsskapande. Genom språket förstår vi och utvecklar vi oss själva i samspel med andra, därigenom kan vi förstå och uppfatta hur andra tänker. Själva grogrunden för lärandet är olikheterna i hur vi uppfattar världen. Det handlar om att synliggöra hur olika människor förstår och uppfattar begrepp på olika sätt. Genom aktiva språkmiljöer kommer alla till tals och ges möjligheten att ge sin uppfattning av världen. Den tidiga läs- och skrivinlärningen är avgörande för ett framgångsrikt skolliv, vilket innebär att språket inte ska begränsas till att vara ett ämne av flera på schemat. Tvärtom! Språket är nödvändigt för att kunna utveckla kunskaper inom alla ämnen! Detta förhållningssätt finns tydligt beskrivet i grundskolans såväl rådande som kommande styrdokument och betonas i kursplan efter kursplan genom skrivningar som exempelvis; kunna använda argument, kunna beskriva, kunna föra diskussioner, kunna jämföra och dra slutsatser. Språklig utveckling betonas även starkt i läroplanen för förskolan (Lpfö 98), där det står att flickorna och pojkarna ska utveckla t.ex. förmåga att berätta och reflektera, förmåga att kommunicera och utveckla intresse för skriftspråket. Tillvägagångssätt För vt 2011 gäller följande för uppföljning av svenska i årskurs 2: Utifrån beslut om uppföljningsuppdraget 2010 har under läsåret 2010/2011 något av följande kvalitativa material använts för att bedöma flickornas/pojkarnas läsförmåga och läsförståelse: Nya språket lyfter - Skolverket God läsutveckling K. Herrlin och I. Lundberg LUS B. Allard, M. Rudqvist, B. Sundblad 1. Skolan använder sig av något av uppföljningsverktygen för att bedöma flickors och pojkars läsförmåga. 2. Analys av resultatet sker på de enskilda skolorna och redovisas i bifogad blankett, som läggs in på Fronter. 3. Skolornas resultat/analys/bedömning/åtgärder följs upp under hösten Rektor ansvarar för att organisera för och genomföra återkoppling utifrån samråd med skolområdeschefen samt VUK:are. 4. Funktionen för utveckling/kvalitet/it/nämnd/vfu/information sammanställer rapport som redovisas för BUN. 6 (21)

7 Uppföljning av svenska för flickor och pojkar i årskurs 2 läsåret 10/11 Skolområde Skola Rektor Centrum Norr Söder Deltagare vid uppföljningen 1. På vår skola har vi bestämt att definiera resultatstandard* för språklig utveckling på följande sätt: *Resultatstandard = förmågor och färdigheter som en elev behöver visa för att läraren ska bedöma att hon/han uppnått minst godkänd förmåga i förhållande till den förväntade för elever i årskurs 2. Bifoga konkreta exempel som synliggör er definition av resultatstandard. Antal elever i årskurs 2 2. Antal elever som bedömts uppfylla resultatstandarden Flickor Pojkar 3. Resulttat utifrån ert valda uppföljningsverktyg** A. Valt uppföljningsverktyg God läsutveckling Nya språket lyfter LUS B. Antal elever som följts upp med hjälp av uppföljningsverktyget Flickor Pojkar C. Antal elever som anses nå för skolåret förväntade färdigheter utifrån uppföljningsverktyget ** Uppföljningsverktyg i svenska i åk 2 är God läsutveckling, Nya språket lyfter samt LUS. 4. Analys av det samlade resultatet Frågeställningar som syftar till att ge stöd i att jämföra årets resultat med föregående års: 1. Vad ser vi i årets resultat? 2. Hur ser årets resultat ut i jämförelse med 2010 års resultat? 3. Vilka effekter har vi sett av åtgärder från 2010? 7 (21)

8 5. Åtgärder utifrån analys av det samlade resultatet Frågeställningar som syftar till att ge stöd i arbetet med åtgärder: 1. Vilka åtgärder föreslår vi för att utveckla undervisningen? 2. Vilka effekter förväntar vi oss av dessa åtgärder? A. På skolnivå B. På lärar-/grupp-/klassnivå C. På individnivå Denna uppföljningsblankett ska vara inlagd i Fronterrummet Uppföljningsuppdraget senast den 30 november (21)

9 3. Uppföljning av matematik i årskurs 2 Bakgrund och syfte Att lära sig matematik är ett livslångt projekt som börjar redan i spädbarnsåldern. Att ta sig an och stimulera detta är en av läraryrkets stora utmaningar och uppgifter. Enligt kursplanen för matematik ska utbildningen i matematik ge flickor och pojkar möjlighet att utöva och kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer i ett aktivt och öppet sökande efter förståelse, nya insikter och lösningar på olika problem. Samtidigt ska utbildningen i ämnet stimulera tilltron till den egna förmågan samt kvalitativa förmågor som t.ex. tolka, analysera, värdera och generalisera. För att skapa lärmiljöer som leder till att flickorna och pojkarna utvecklar dessa kompetenser, behöver undervisande lärare ha såväl god didaktisk skicklighet som ämnesteoretisk sådan. Den didaktiska utmaningen är att skapa lärandesituationer där tänka och tala; göra och pröva; synliggöra; förstå och formulera; tillämpa; kommunicera, återkoppla och uppmuntra blir grundstenarna i undervisningen. Den ämnesteoretiska är att se och förstå progressionen i ämnet och elevernas kunskapsutveckling och förståelse i den. Uppföljningen under vt 2011 ska bl.a. baseras på resultat från uppföljningsverktyget Utvärdering av grundläggande kunskaper i Matematik (UiM) i skolår 2. Materialet är framtaget av PRIM-gruppen (PRov i Matematik) i Stockholm, som även utformar de nationella ämnesproven i matematik, på uppdrag av Skolverket. Utvärdering i matematik i skolår 2, som användes för första gången i kommunen vårterminen 2009, innebär ett första avstämningstillfälle för elevernas kunskapsutveckling i basfärdigheter. Därtill utgör såväl formulerade resultatstandards som andelen elever som anses nå dessa viktiga underlag. Resultaten är en betydelsefull markör för framgångsfaktorer och bristområden inför fortsatt planering av den pedagogiska verksamheten. Tillvägagångssätt För vt 2011 gäller följande för uppföljning av flickors och pojkars matematiska utveckling i årskurs 2: 1. Skolan använder sig av uppföljningsverktyget Utvärdering i Matematik år 2 (UiM år 2) för att bedöma flickors och pojkars grundläggande matematiska kunskaper. Resultatet på utvärderingen registreras via PRIM-gruppens webbaserade plattform där det sammanställs och redovisas på skolnivå v Analys av resultatet sker på de enskilda skolorna och redovisas i bifogad blankett. Analys av resultatet sker på de enskilda skolorna och redovisas i bifogad blankett, som läggs in på Fronter. 3. Skolornas resultat/analys/bedömning/åtgärder följs upp under hösten Rektor ansvarar för att organisera för och genomföra återkoppling utifrån samråd med skolområdeschefen samt VUK:are. 4. Funktionen för utveckling/kvalitet/it/nämnd/vfu/information sammanställer rapport som redovisas för BUN. Rapporten innehåller åtgärder som ska genomsyra skolors arbete med den matematiska utvecklingen. 9 (21)

10 Uppföljning av matematik för flickor och pojkar i årskurs 2 läsåret 10/11 Skolområde Skola Rektor Centrum Norr Söder Deltagare vid uppföljningen 1. På vår skola har vi bestämt att definiera resultatstandard* för matematisk utveckling på följande sätt: *Resultatstandard = förmågor och färdigheter som en elev behöver visa för att läraren ska bedöma att hon/han uppnått minst godkänd förmåga i förhållande till den förväntade för elever i årskurs 2. Bifoga konkreta exempel som synliggör er definition av resultatstandard. Antal elever i årskurs 2 Flickor Pojkar 2. Antal elever som bedömts uppfylla resultatstandarden 3. Resultat utifrån Utvärdering i Matematik år 2 (UiM2) Flickor Pojkar A. Antal elever som följts upp med hjälp av UiM2 B. Antal elever som bedömts uppnå kravnivån på UiM2: 4. Analys av det samlade resultatet Frågeställningar som syftar till att ge stöd i att jämföra årets resultat med föregående års: 1. Vad ser vi i årets resultat? 2. Hur ser årets resultat ut i jämförelse med 2010 års resultat? 3. Vilka effekter har vi sett av åtgärder från 2010? 10 (21)

11 5. Åtgärder utifrån analys av det samlade resultatet Frågeställningar som syftar till att ge stöd i arbetet med åtgärder: 1. Vilka åtgärder föreslår vi för att utveckla undervisningen? 2. Vilka effekter förväntar vi oss av dessa åtgärder? A. På skolnivå B. På lärar-/grupp-/klassnivå C. På individnivå Denna uppföljningsblankett ska vara inlagd i Fronterrummet Uppföljningsuppdraget senast den 30 november (21)

12 4. Uppföljning av nationella prov i årskurs 3, 5 och 9 Bakgrund och syfte I år genomförs de nationella ämnesproven i årskurserna 3, 5 och 9. Proven i åk 3 och 9 är obligatoriska i riket, medan proven i åk 5 ej är så under våren Anledningen till det är att det från och med nästa år kommer att genomföras nationella prov i åk 6 i stället. I Halmstad genomför dock eleverna i åk 5 under vårterminen 2011 de nationella proven utifrån föregående års provuppgifter. I årskurs 9 genomförs nationella prov i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk samt i ett av ämnena biologi, fysik och kemi. Årskurs Ämnen Kommentar 3 Matematik, svenska, svenska som andraspråk 5 Engelska, matematik, svenska, svenska som andraspråk Obligatorisk utprövningsomgång våren 2009 enligt 4 i förordningen 2008:849 om utprövning av ämnesprov i grundskolan. Ej obligatoriskt i riket under våren 2011 då nationella prov ska genomföras i åk 6 fr.o.m Kommuner beslutar sjävla om provet ska genomföras I Halmstads kommun ska eleverna genomföra nationella prov i åk 5, vt Engelska, matematik, svenska, svenska som andraspråk Biologi, fysik, kemi Obligatoriskt i riket enl. Grundskoleförordningen 7 kap. 10 Obligatoriskt i riket fr.o.m. våren 2010 enl. Grundskoleförordningen 7 kap. 10 Nationella provens konstruktion och inriktning kan utgöra ett stöd för lärare och elever vid en kvalitativ analys av flickornas och pojkarnas måluppfyllelse samt visa vad hon/han behöver fokusera sitt lärande på framöver. Tillvägagångssätt 1. Proven genomförs enligt ordinarie planering och resultaten rapporteras in i databasen Dexter eller Extens enligt anvisningar. 2. Analys/bedömning/åtgärder följs upp med hjälp av bifogad uppföljningsblankett. Analys av resultatet sker på de enskilda skolorna och redovisas i bifogad blankett, som läggs in på Fronter. 3. Skolornas resultat/analys/bedömning/åtgärder följs upp under hösten Rektor ansvarar för att organisera för och genomföra återkoppling utifrån samråd med skolområdeschefen samt VUK:are 4. Funktionen för utveckling/kvalitet/it/nämnd/vfu/information sammanställer rapport som redovisas för BUN. Rapporten innehåller åtgärder som ska genomsyra skolors arbete med kunskap och lärande. 12 (21)

13 Uppföljning av nationella prov för flickor och pojkar i årskurs 3, 5 och 9 läsåret 10/11 Skolområde Skola Rektor Centrum Norr Söder Uppföljningen avser årskurs Uppföljningen avser ämne Eng Ma Sv SvA Bi Fy Ke Deltagare vid uppföljningen 1. Analys av det samlade resultatet Frågeställningar som syftar till att ge stöd i att jämföra årets resultat med föregående års: 1. Vad ser vi i årets resultat? 2. Hur ser årets resultat ut i jämförelse med 2010 års resultat? 3. Vilka effekter har vi sett av åtgärder från 2010? 2. Åtgärder utifrån analys av det samlade resultatet Frågeställningar som syftar till att ge stöd i arbetet med åtgärder: 1. Vilka åtgärder föreslår vi för att utveckla undervisningen? 2. Vilka effekter förväntar vi oss av dessa åtgärder? A. På skolnivå B. På lärar-/grupp-/klassnivå C. På individnivå Denna uppföljningsblankett ska vara inlagd i Fronterrummet Uppföljningsuppdraget senast den 30 november (21)

14 5. Uppföljning av fritidshem Bakgrund och syfte A. BUNs verksamhetsmål för Barn- och ungdomsnämnden antog i samband med verksamhetsplanen följande verksamhetsmål: Varje fritidshem ska senast den 1 november 2011 ha beskrivit hur det konkreta arbetet i verksamheten sker i förhållande till fritidshemmens uppdrag beskrivna i skollagen, läroplan och allmänna råd om kvalitet i fritidshem tagit fram konkreta målbeskrivningar för kvalitetsförbättring i den egna pedagogiska verksamheten. Dessa beskrivningar ska ha kommunicerats med berörda vårdnadshavare och elever innan den 1 november Syftet med målet ovan är att sätta fokus på fritidshemmens inre verksamhet. B. Fritidshem enligt den nya skollagen I den nya skollagen 2010:800 som träder i kraft 1 juli 2011 står följande: Kapitel 14 - Fritidshem Utbildningens syfte 2 Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Kapitel 3 Barns och elevers utveckling mot målen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. I bakgrundstexterna till den nya skollagen står följande: Regeringen föreslår att bestämmelserna om fritidshemmets syfte görs tydligare. Det är grundläggande, och ska framgå av skollagen, att fritidshemmet, förutom att erbjuda eleverna en meningsfull fritid, också ska stimulera elevernas utveckling och lärande och inte bara vara ett stöd i elevernas utveckling. En meningsfull fritid och rekreation innebär att eleverna ska ha möjlighet till vila och lek i fritidshemmet. En förutsättning för att eleverna ska uppleva fritiden som meningsfull är att verksamheten utformas med deras behov, intressen och erfarenheter som grund. Det förutsätter att eleverna görs delaktiga och får inflytande över utformningen av verksamheten. Det är viktigt att ge utrymme för både flickors och pojkars intressen, men också att medvetet försöka bryta invanda könsrollsmönster. Stor vikt ska läggas vid att uppmuntra eleverna att i samspel med kamrater och vuxna utveckla sin sociala kompetens. Verksamheten ska därför utformas så att den främjar allsidiga kontakter och social gemenskap, både mellan eleverna och mellan elever och vuxna. 14 (21)

15 Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på varje elev och hennes eller hans behov. Omsorg har av tradition, och ska även i fortsättningen ha, en pedagogisk betydelse i fritidshemmet. Elevens utveckling ska ses som en helhet där pedagogik och omsorg integreras. Utbildningen i fritidshemmet är, och ska alltjämt vara, en läroplansstyrd verksamhet. Det innebär att läroplanerna för de skolformer som fritidshemmet ska komplettera även ska gälla för fritidshemmet. Fritidshemmet kan genom att arbeta med en utforskande, laborativ och praktisk metodik även medverka till att skolans kunskapsmål uppnås. En gemensam syn på lärande i de olika skolformerna utgör inget hinder för att beakta fritidshemmets egenart. Statens skolverk reviderade sina allmänna råd med kommentarer för kvalitet i fritidshem Syftet med råden är att förtydliga verksamheten med utgångspunkt i skollagen och nu gällande läroplan (Lpo 94) samt att stödja kvalitetsarbetet i fritidshem. För föräldrar kan de allmänna råden utgöra ett stöd för inflytande och samverkan. Fritidshemmet bör utifrån sitt uppdrag fortsätta att utvecklas i samverkan med skolan. (Prop. 2009/10:165 sid 404-) C. Ytterligare anledningar till varför fritidshemmens verksamhet fokuseras i uppföljningsuppdraget Om fritidshemmens uppdrag: Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. (Skollagen 2a kap, 3 ) Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen: utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och innehållsmässigt, erbjuder barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid som är varierad och utgår från barnens behov och intressen och förenar omsorg och pedagogik som stödjer barnets fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling. (Allmänna råd - Kvalitet i fritidshem) Utdrag ur Skolverkets skolinspektionsrapport från 2006: Kommunen erbjuder inte alla barn upp till och med 12 års ålder en skolbarnsomsorg som ger möjlighet till en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Tillsynen och säkerheten för dessa barn är inte tillräcklig. Kommunen bör utreda om skolbarnsomsorgens grupper har lämplig storlek och sammansättning. Utdrag ur BUFs kvalitetsredovisning 2009: Verksamhetens måluppfyllelse - analys och bedömning Skolorna i Halmstad behöver ta ett gemensamt grepp inom detta område. Utveckling behöver komma till stånd dels med utgångspunkt från Skolverkets allmänna råd för fritidshemmen, dels med tanke på Skolverkets inspektion 2006 där skolbarnsomsorg identifierades som ett bristområde. Några skolor har redan arbetat med detta, men behovet av ett tydligare gemensamt arbete kvarstår. Åtgärder för verksamheten Skolbarnsomsorgen inre arbete ska fortsätta utvecklas, utifrån möjligheter inom befintliga ramar, så att flickor och pojkar upp till och med 12 års ålder ges möjlighet till en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Vidareutveckling av nätverk och mötesplatser för förbättring av skolbarnsomsorgen ska arrangeras, t.ex. för att sprida och ta del av goda befintliga exempel och erfarenheter. Under 2010 ska metod för uppföljning av skolbarnsomsorgen tas fram för att integreras i uppföljningsuppdraget (Sid 47). Liknande skrivningar finns i BUFs kvalitetsredovisningar (21)

16 Tillvägagångssätt Del 1 Del 1 i uppföljningen har redan genomförts i samband med den förvaltningsgemensamma kompetensutvecklingsdag som arrangerades för personal på alla fritidshem. På förmiddagen föreläste en forskare från Stockholms universitet om hur fritidspedagogiken och fritidspedagogens yrkesroll står inför flera förändringar i samband med den nya skollagen och reviderad läroplan. På eftermiddagen arrangerades gruppsamtal under ledning av samtalsledare där följande frågor diskuterades: Vad innebär de förändringar som belyst under föreläsningen för din verksamhet? Vvad behöver bevaras/vidareutvecklas/omprövas? Hur jobbar du idag målstyrt utifrån de förutsättningar du har? Vad anser du utmärker ett fritidshem med hög kvalitet? Vad gör du idag som sätter fokus på fritidshemmets kvalitet? Totalt medverkade 180 personal och 21 rektorer från samtliga fritidshem under kompetensutvecklingsdagen. Diskussionerna har sammanfattats och analyserats i en uppföljningsrapport Uppföljning av fritidshem del 1, utav den förvaltningsgemensamma arbetsgrupp (med representanter för rektorer och verksamhetsutvecklare samt för funktionen utveckling och kvalitet) som hade i uppdrag att arrangera kompetensutvecklingsdagen. Uppföljningsrapporten bildar nu underlag för nästa del. Del 2 Del 2 i uppföljningen syftar till att belysa BUNs verksamhetsmål. 1. Varje fritidshem ska senast den 1 november 2011 ha beskrivit hur det konkreta arbetet i verksamheten sker i förhållande till fritidshemmens uppdrag beskrivna i skollagen, läroplan och allmänna råd om kvalitet i fritidshem tagit fram konkreta målbeskrivningar för kvalitetsförbättring i den egna pedagogiska verksamheten. Dessa beskrivningar ska ha kommunicerats med berörda vårdnadshavare och elever innan den 1 november Uppföljningsrapporten från del 1 är ett viktigt underlag i de diskussioner som personal och rektor ska föra på respektive fritidshem för att uppnå detta verksamhetsmål. 2. Senast tisdagen den 1 november ska varje fritidshems målbeskrivningar för kvalitetsförbättringar och redogörelse över hur kommunikationen skett med vårdnadshavare och elever, vara inrapporterad i Fronterrummet Uppföljningsuppdraget, med hjälp av bifogad blankett. 3. Onsdagen den 2 november 2011 arrangeras på nytt en förvaltningsgemensam kompetensutvecklingsdag för personal på alla fritidshem. Personalen ska ha med sitt fritidshems målbeskrivningar till den dagen. Personal kommer att i mindre grupper samtala om och reflektera kring varandras målbeskrivningar i syfte att lära av varandra och lära tillsammans. Samtalen kommer att dokumenteras på liknande sätt som under förra årets arrangemang. Den förvaltningsgemensamma arbetsgruppen har i uppdrag att arrangera även denna kompetensutvecklingsdag. 4. Den förvaltningsgemensamma arbetsgruppen kommer därefter att sammanställa en rapport med dokumentation från fritidshemmen, dokumentationen från kompetensutvecklingsdagen, analys/bedömning av dokumentationerna och åtgärdsförslag inför fortsatt arbete. Rapporten kommer därefter att redovisas för BUN. 16 (21)

17 Uppföljning av fritidshem Skolområde Fritidshem och skolan Rektor Centrum Norr Söder Deltagare vid uppföljningen Uppföljningen avser BUNs verksamhetsmål : Varje fritidshem ska senast den 1 november 2011 ha beskrivit hur det konkreta arbetet i verksamheten sker i förhållande till fritidshemmens uppdrag beskrivna i skollagen, läroplan och allmänna råd om kvalitet i fritidshem tagit fram konkreta målbeskrivningar för kvalitetsförbättring i den egna pedagogiska verksamheten. Dessa beskrivningar ska ha kommunicerats med berörda vårdnadshavare och elever innan den 1 november På vårt fritidshem har vi fastslagit följande målbeskrivningar för kvalitetsförbättring: 2. På vårt fritidshem har vi kommunicerat dessa med berörda vårdnadshavare och elever på följande sätt: Denna uppföljningsblankett ska vara inlagd i Fronterrummet Uppföljningsuppdraget senast den 1 november (21)

18 Förtydliganden av begrepp Bilaga 1 Genusperspektiv Genusperspektivet ska finnas med som en tydlig aspekt i samtliga uppföljningar; analyser och framtida åtgärder. Frågor att reflektera kring kan t.ex. vara: Hur ser man på skillnaderna när det gäller flickor och pojkar utifrån uppföljningsområdet? Vad gör man för att hantera dessa skillnader? Hur kan verksamheten/undervisningen utformas så att den motsvarar båda könens förutsättningar och intressen. Skol-, grupp- och individperspektiv Nedan anges förslag till fokusområden inom respektive perspektiv. Perspektiv Beskrivning Ex. på fokusområden Skol- Detta perspektiv relaterar till det övergripande systematiska kvalitetsarbetet i skolan; hur skolans organisation svarar mot flickornas och pojkarnas behov, vilken kompetens och vilka resurser som finns att tillgå/krävs. Därtill avses skolans strategier för hur man använder sig av den kunskap och den medvetenhet som man får då verksamheten följs upp och utvärderas. Utifrån utvärderingar, observationer och systematiska reflektioner görs värderingar som påverkar arbetet i skolan som helhet. Exempel på detta kan vara; Kunskapssyn och höga förväntningar på alla elever Mötesplatser, kommunikation och innehåll Lärmiljöer Kompetens och kompetensutveckling Rådande kultur Bemötande av olikheter/differentiering Dominerande arbetssätt Genuskultur Förmågor som kursplanerna anger Socialt klimat på skolan Strategier och ledarhandlingar Flexibilitet gällande resursfördelning och gruppstorlekar Grupp- Individ- Perspektivet relaterar till lärarens pedagogiska planering och undervisning som betydelsefulla faktorer för elevgruppens framgång i att förvärva kunskaper, färdigheter och värderingar. Därtill avses omgivande faktorers betydelse t.ex. organisations-, undervisnings-, mål- och metodfrågor. Perspektivet relaterar till flickorna och pojkarna och deras möjligheter för utveckling och lärande. Utifrån utvärderingar, observationer och systematiska reflektioner görs värderingar som påverkar arbetet i klassen. Några perspektiv att reflektera kring kan vara: Pedagogiken, didaktiken, metodiken Läromedel (t.ex. läroböcker, material) Ledarskap i klassrummet Lärares och elevers bedömning Utifrån utvärderingar, observationer och systematiska reflektioner görs värderingar som påverkar arbetet för en enskild elev. Några perspektiv att reflektera kring kan vara: Individanpassningar av fysisk undervisningsmiljö, lärmiljöer, material och arbetssätt. Differentiering, dvs. att arbeta på olika sätt utifrån elevers olika behov och förmågor. Elevers inflytande, delaktighet och ansvar i takt med ålder och mognad. Vikten av att eleverna ska lyckas och känna framgång i sitt lärande. 18 (21)

19 Analys- och bedömningsstöd till nationella provresultat Bilaga 2 För att analysera och bedöma resultatet kan följande frågor vara till hjälp. Genusperspektivet ska finnas med som en aspekt i diskussionerna. Exempel på frågor för de nationella proven i alla ämnen: Hur ser ni på kopplingen mellan uppgifterna i provet och de vanliga lektionerna? Hur väl stämmer uppgifterna i de läromedel ni använder med uppgifterna i de nationella proven? Inom vilka delar i det nationella provet har ni ett gott resultat? Hur tolkar ni det? Vilka delar behöver ni utveckla? Vilket stöd behöver ni? Hur ska de individer stödjas som inte klarat provet? Hur kan arbetet organiseras och utvecklas i klassen? Vilket stöd behövs? Exempel på frågor kring det nationella provet i matematik: På vilket sätt stämmer eller stämmer inte den bild av arbetsformer, arbetssätt och undervisning som det nationella provets uppgifter visar på jämfört med skolan/klassen? Vad innebär begreppet individualisering i matematikundervisningen? Hur ser ni på läromedels betydelse för undervisningen i matematik? Hur arbetar ni med att kommunicera, samtala, diskutera och ha muntliga presentationer i matematikämnet? Vilka olika bedömningsformer dominerar din/er undervisning idag? På vilket sätt kan prov och diagnoser bli en aktiv del i den formativa bedömningen på skolan? Hur syns den formativa bedömningen idag? Visa gärna med exempel. Exempel på frågor kring det nationella provet i engelska: I kursplanerna (betygskriterier bedömningens inriktning) beskrivs fyra aspekter av den kommunikativa förmågan; receptiva färdigheter, interaktiva färdigheter, produktiva färdigheter och interkulturell förståelse. Dessa ligger till grund för utformningen proven. På vilket sätt styr dessa aspekter er undervisning? Hur ser ni på dessa begrepp som styrande för innehåll och arbetsformer? Hur syns det i den långsiktiga (termin, månad) och kortsiktiga (vecka, lektion) planeringen? Hur syns det i flickornas/pojkarnas arbeten? Inom vilka aspekter har ni ett gott resultat, dels i vardagsarbetet, dels på det nationella provet? Exempel på frågor kring det nationella provet i svenska: Det nationella ämnesprovet i svenska är uppdelat i olika delar för de olika årskurserna. Till exempel för skolår 5: läsförståelse, problemlösning, skriv och berätta, bild och text, samt elevens självbedömning. I vilka delar presterar ni ett gott resultat på det nationella provet? Vilka delar behöver utvecklas? Vilken analys och bedömning gör ni kopplat till vardagslektionerna? Exempel på frågor kring det nationella provet i något av NO-ämnena (VT 10 genomför varje skola endast ett av ämnena bi, fy eller kemi i åk 9, ett urval som sker slumpmässigt av SCB): Hur skulle du/ni formulera vilka kunskaper din/er NO-undervisning prioriterar och med vilket syfte? Vilka olika bedömningsformer dominerar din/er undervisning i NO idag? Flera studier konstaterar att det finns könsskillnader vad gäller intresse för NO-kunskaper. På vilket sätt arbetar ni för att minska dessa skillnader? 19 (21)

20 Möte om uppföljningsuppdraget - återkopplingssamtal Bilaga 3 Förskola/skola/arbetslag Datum Deltagare på mötet Summering av mötets gemensamma analys och bedömning Denna blankett ska vara inlagd i Fronterrummet Uppföljningsuppdraget senast den 30 november (21)

21 Barn- och ungdomsnämndens sammanträde Reviderad upplaga fastställd 9 maj 2011 av Margaretha Perborg, barn- och ungdomschef. Dnr BU 2007/0525. Framarbetad av: Malin Lindwall, verksamhetsutvecklare Ann-Mari Mäkikangas, funktionschef utveckling & kvalitet Göran Frisk, verksamhetsutredare Funktionen för utveckling/kvalitet/it/nämnd/vfu/information Annika Westberg, verksamhetsutvecklingskonsult Helene Frisk, verksamhetsutvecklingskonsult Pauline Broholm Lindberg, verksamhetsutvecklingskonsult Ann Granström Andersson, verksamhetsutvecklingskonsult Christina Jönne, verksamhetsutvecklingskonsult Anette Klang Jensen, verksamhetsutvecklingskonsult Konrad Bengtsson, verksamhetsutvecklare Arbetsgruppen för Kvalitet i fritidshem Funktionen för utveckling/kvalitet/it/nämnd/vfu/information Fotografier: Matton 21 (21)