Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för. Kammerslyckans förskola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Kammerslyckans förskola Rektor: Lena Karlsson Rektors telefonnummer: 035/ Skolområde: Söder Datum: Dnr: BU 2010/0298

2 1. Verksamhetens förutsättningar för läsåret 09/10 Grundfakta om verksamheten Snöstorp är ett område som ligger naturskönt intill fylleån. Området är beläget öster om tätorten ca. 4 km från centrum Området består av företrädesvis villabebyggelse och landsbygd. Ett mindre antal hyres- och bostadsrättslägenheter finns inom upptagningsområdet. Kammerslyckans förskola ligger ca 4 km från Halmstad centrum. På förskolan finns 82 barn fördelade på 4 avdelningar, med 1-5 åringar på varje avdelning. På varje avdelning delar de in barnen efter mognad i små grupper under dagen. På förskolan arbetar 18 pedagoger varav 9 förskollärare och 9 barnskötare. All personal är behörig och förskolan har inte haft svårigheter att rekrytera behörig personal. Jag tillträdde som rektor för Kammerlyckans förskola i augusti Året som gott har varit ett innehållsrikt år som präglats av en lära känna varandra och tillsammans driva utvecklingen framåt. Köken på avdelningarna Björkbacken och Blåklockan gjordes under december månad om från tillagningskök till mottagningskök och under våren gjordes ventilationen om på dessa två avdelningar. Då stängdes ett av barnens lekrum av, för att bygga in en ventilationstrumma i halva rummet. Dessa två avdelningar har varit mest en byggarbetsplats under läsåret, men personal och barn har trots detta haft en bra verksamhet under året. Kompetensutvecklingen är delvis kopplad till varje individ, men till stor del kopplad till våra gemensamma mål språk och matematik. På alla förskolor har vi haft handledning, som varit kopplat till pedagogisk dokumentation. Kompetensutveckling har under läsåret skett för all pedagogisk personal inom språkutveckling, matematik och pedagogisk dokumentation. 1. Språkutvecklande arbetssätt i förskolan 2. Matematik,språk och tänkande hand i hand Malin Lindvall 3. Pedagogisk dokumentation Ann Åberg 4. Utemiljöprojekt 5. Mattelåda 6. Reflektion och utvärderingsdag Kvalitetsredovisning 09/

3 Åtgärder från föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Föregående år finns ingen kvalitetsredovisning. De mål som har varit aktuella för detta år har varit. Vidarutveckla de språkliga miljöer Att pedagogerna utmanar och möter barnen där de befinner sig på ett lustfullt sätt. Där de sätter ord på vardagen och tar till vara på barnens erfarenhet och nyfikenhet. Matematiken Att pedagogerna utvecklar förståelse för matematik, tal,mätning form, tid m.m i enkla sammanhang. Att i lekfulla former skapar intresse, inspirerar till nyfikenhet och medvetet utmanar barnen till problemlösningar för matematiken i dess olika fomer. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Denna kvalitetsredovisning har tagits fram med hjälp av personal på Kammerslyckans förskola genom frågeställningar och dokumentation som rektor tagit fram. Formuläret bygger på frågeställningar som rör områden: Att förbättra språkutvecklingen för alla barns behov av att utvecklas i sitt lärande Vi tar våra utgångspunkter i barns erfarenheter och bemöter dem utifrån det. Lärandet sker i ett socialt sammanhang. Att verksamheten präglas av att flickor och pojkar bemöts och bedöms på ett likvärdigt sätt och där vi kan motverka traditionella könsmönster. Alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglat mot våra styrdokument. Kvalitetsredovisning 09/

4 2. Arbetet i verksamheten läsåret 09/10 Prioriterade målområden för lärandet I 1-16-årsverksamheten - Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. - Alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglat mot våra styrdokument. - Vi tar våra utgångspunkter i barns erfarenheter och förutsättningar och bemöter dem utifrån det. Lärandet sker i ett socialt sammanhang där barn och pedagoger uppmuntras att lära av varandra och lära tillsammans Beskrivning av arbetet i verksamheten Pedagogerna arbetar på ett medvetet sätt med språket, där de är väl medvetna om hur viktigt det är att möta barnet med nyfikenhet och ge spännande utmaningar. Pedagogerna samtalar i alla förekommande vardagsituationer/rutiner. De har arbetat med sagor, rimramsor, sång/sångpåsar och tar tillvara på barnens intresse för skriftspråket. De yngre barnen har lärt sig rim och ramsor utantill och vill själva ha samling med de allra yngsta barnen där de visar korten på rim och ramsor och läser för dem. De äldre barnen läser gärna sagor för de yngre barnen, genom att använda sig av rekvisita och flanosagor. De äldre barnen har visat stort intresse kring skriftspråket genom att de själva har önskat egna skrivböcker. De har själva upptäckt nyttan av att skriva och har börjat ljuda, de vill att pedagogerna läser vad de har skrivit. Är nyfikna på vilka bokstäver som finns i kamraternas namn och jämför med varandra om de har lika bokstäver. ställer reflekterande frågor till och får in matematiken mycket i färg och form, räkneramsor, konstruktionslek, fruktstund m.m. På avdelningen Blåklockan har de delat in barnen i tre grupper utifrån ålder och mognad. I grupperna arbetar de med tema eller projekt. De lyssnar och försöker läsa av barnen och sätter ord på barnens tankar, både enskilt och i grupp. De för en dialog tillsammans med barnen, varvid språket stimuleras. De upplever att de har glada, nyfikna och intresserade barn. De arbetar med tema under en längre tid. Vilket ger förutsättningar att förståelse för språket grundläggs. Barnen visar och vill ha bekräftelse på sitt eget lärande, detta gör de tillsammans med barnen i dokumentationen. Utifrån ett genusperspektiv försöker de tänka på hur de bemöter barnen. De arbetar med att bemöta och stärka barnen utifrån deras personlighet. I arbetet vill de stötta de sidor som barnen behöver hjälp med att stärka utifrån deras individualitet snarare än deras kön. En observant och lyhörd personal är ett måste för att kunna ge rätt stöttning och näring utifrån varje barns individuella behov. De arbetar med inflytande, delaktighet och ansvar genom att ta tillvara på barnens intressen och funderingar. Detta ligger till grund för planeringen av verksamheten. På avdelningen Björkbacken fick de jobba mycket med att få ihop barngruppen. En halv barngrupp kom från Lönneberga förskola som lades ner jun-09. Det var två starka barngrupper, som skulle bli en. Hösten gick åt till mycket värdegrundsarbete för att få en fungerande verksamhet. Den planering de hade med sitt sagotema blev inte som de tänkt Kvalitetsredovisning 09/

5 sig. De kommer att fortsätta arbeta och utveckla sagotemat. De anser att skapande ger barnen de verktyg till språket och fantasin som barnen behöver. Det skapar förutsättningar för deras nyfikenhet och lusten till att lära. De arbetar medvetet med språket i vardagen bl a genom att ställa frågor till barnen som får dem att reflektera över sitt lärande: Vad har de lärt sig? Hur har de lärt sig? När har de lärt sig det? Utifrån genusperspektivet arbetar pedagogerna medvetet att erbjuda barnen olika möjligheter i vardagen. De visar på att det går att leka pojk, flicka osv. De arbetade tillsammans med barnen fram en genusvänlig miljö i ett av rummen, tyvärr helt i onödan, då det sattes igång att byggas en ventilationstumma av halva rummet. Detta rum fick stängas och projektet blev förgäves. Inflytande, delaktighet och ansvar. Barnen har stort inflytande över vilka aktiviteter de gör under dagen. Pedagogerna gör barnen medvetna om deras ansvar i exempelvis den lek de väljer att aktivera sig i. Det är viktigt att vi har en dialog med barnen där de talar om för pedagogerna hur de vill ha sin vardag. På avdelningen Smultronet delar de in barnen i mindre grupper då alla barnen kommer till tals och sätter ord på det de lärt sig och upplevt i olika aktiviteter. De samtalar medvetet i alla förekommande vardagsituationer/rutiner. De har tagit tillvara på barnens intresse kring skrifspråket, där de uppmuntrat de barn som velat använda sig av skrivböcker där de lekskrivit och jämfört med varandra och lärt av varandra hur bokstäver och siffror ser ut. Leken är barnens verktyg att uppleva, förstå och bearbeta sin omvärld. I en stimulerande lärmiljö som ständigt är i förändring, ger de barnen möjlighet utifrån var och ens förmåga att utveckla alla sina sinnen. Genusperspektivet har de inte arbetat med i den utsträckningen de önskar. Ofta kommer det upp vid matsituationer i olika sammanhang, t ex när barnen samtalar om lekar, olika färger på kläder. Då blir det bra reflektioner kring genus. Delaktighet, ansvar och inflytande arbetar de medvetet med alla barnen. Vid lunchen får barnen själva bestämma var de vill sitta, var och en tar fram vad de vill äta med. De turas om att vara matvärd och bestämma ramsa efter maten. Barnen har stort inflytande över vilka aktiviteter de vill aktivera sig med. Pedagogerna delar upp sig i mindre grupper för att vara medlekande pedagog där de utmanar barnen i deras lek. På avdelningen Blåbäret arbetar de mycket med rim/ramsor, sång/rytmik och sagor. De har medvetet spelat mer spel med barnen, vilket har resulterat i att barnen tränats i turtagning, samspel, hänsyn, matematiska begrepp, använda språket när de diskuterar kring spelet osv. De har introducerat leksaksvisning, där barnet får ta med en favoritleksak som han/hon får visa upp och berätta om. Barnen lär sig att tala för sin sak och sina uppfattningar och att stå i centrum. De andra barnen lär sig lyssna. Genusperspektivet De försöker ge alla barn samma talutrymme och uppmärksamhet. Delaktighet, ansvar och inflytande försöker de tillgodose genom att ta tillvara på barnens egna önskemål, så mycket som möjligt. En dag i veckan har de inte planerat in något, utan det är barnens dag, där de själva väljer aktivitet och pedagogerna avbryter inte dem för andra aktiviteter. De ser till att barnen tar ansvar för att städa efter sin lek, ta hand om sina kläder osv. Kvalitetsredovisning 09/

6 Sammanfattning av verksamhetens resultat Pedagogerna inspirerar barnen till nyfikenhet genom att ta tillvara på deras frågor och förmågor. Pedagogerna dokumenterar tillsammans med barnen de olika händelserna, där de sedan tillsammans vuxen-vuxen, vuxen-barn eller barn-barn reflekterar tillsammans. De har på detta sätt mer fått syn på sitt eget lärande. Dokumentationen hjälper barnen att gå tillbaka för att se och reflektera över vad de sett och upplevt och samtala kring detta. De yngre barnen har lärt sig rim och ramsor utantill och vill ha samling med de allra yngsta barnen där de visar korten på rim och ramsor. De äldre barnen läser gärna sagor för de yngre barnen, genom att använda sig av rekvisita och flanosagor. De äldre barnen har intresserat sig av skriftspråket och upptäckt nyttan av skriftspråket. Pedagogerna har utgått från barnens intresse och kompetenser och i större utsträckning utformat verksamheten tillsammans med barnen. Pedagogerna berikar språket i naturliga sammanhang, både verbalt och skriftligt. Vad ser vi för resultat Barnen är nyfikna på varandras frågor. Barnen inspireras av både barn och vuxna att utvidga sitt språkförråd, mycket kommer i leken Genom dokumentationen visar vi barnen deras eget lärande. Vi tar tillvara på vardagssituationer och har ett medvetet språkligt förhållningssätt till barnen. Hur gör vi för att förbättra inflytande, delaktighet och ansvar? Ta tillvara på vardagssituationerna och där ha ett medvetet förhållningssätt till barnen. Dokumentationen hjälper barnen att kunna gå tillbaka för att se och reflektera över deras inflytande, delaktighet och ansvar. Ser det nyfikna och kompetenta barnet. Lyssnar och tar till vara på barnets nyfikna frågor och tankar Pedagogerna uppmuntrar barnen att ta ansvar efter deras förmåga. Barnen har blivit mer frågvisa och spontana med fler konstruktiva idéer. Fler barn kommer med egna förslag. Arbete kopplat särskilt till BUNs olika verksamhetsmål Andelen vårdnadshavare som är nöjda med förskoleverksamheten ska öka Det är viktigt att vi ger föräldrarna större insyn i vad vi gör på förskolan. På detta sätt känner vårdnadshavarna sig mer delaktiga. Kvalitetsredovisning 09/

7 3. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Rektor har tillsammans med några personal tagit fram en likabehandlingsplan. Till hösten -10 kommer all personal på en ap-träff att få den grundläggande informationen om vad de nya lagtexterna står för och vad som krävs av verksamheten. Därefter kommer personalen tillsammans med barnen göra en kartläggning av sin verksamhet. Den 7/10-10 kommer vi att under en stängningsdag skriva en ny likabehandlingsplan för Kammerslyckans förskola där all personal är delaktig i likabehandlingsplanen. All personal ska till denna träff läst Förebygga diskriminering och kränkande behandling Kvalitetsredovisning 09/

8 4. Analys och värdering av verksamhetens måluppfyllelse för läsåret 09/10 Förbättra kvalitén i dokumentationen Vi hade kompetensutveckling med Ann Åberg för all personal i pedagogisk dokumentation. Utifrån denna föreläsning skapar pedagogerna ett verktyg för meningsfulla sammanhang tillsammans med barnen i förskolan. Sammanhang som utmanar barnens tankar och inspirerar till att söka ny kunskap. De utgår från barns tankar, tar till vara på barns erfarenheter och öppnar upp för reflektion. Barnens delaktighet och inflytande över dokumentationen. Att barnet är huvudpersonen i sitt eget lärande i dokumentationen. Då synliggörs processerna och det blir ett positivt lärande. Att de inte släpper taget om dokumentationen. Lyssnar på barnen. Vad är det barnen frågar och undrar över? Vi har även arbetat i nätverk över förskolorna på Snöstorp för att synliggöra den pedagogiska dokumentationen. Dokumentationen kräver och inspirerar, om vi tillsammans i arbetslaget eller i olika nätverk reflekterar till en gemensam utgångspunkt, detta för att processen ska gå framåt. Den pedagogiska dokumentationen hjälper oss att förstå vad det är barnen försöker förstå och hur barn lär. Utifrån detta kan pedagogerna skapa sammanhang som utmanar barnens tankar och inspirerar till att söka ny kunskap. Pedagogerna sätter idag fokus på barnens styrkor och intressen, för att få en förståelse för hur barnen söker kunskap och förstår sin omvärld. Det är viktigt att vi medvetet valt ut vad som ska dokumenteras, av det vi hör och ser från barnen. För att sedan ska kunna reflektera tillsammans i arbetslaget och med barnen. Det är viktigt att vi har en dialog för att kunna förstå dokumentationen och hur den ska användas för att föra den pedagogiska processen framåt. Den gemensamma tolkningen är oerhört viktig, eftersom dokumentationen av en händelse inte är sanningen. Dokumentationen är ett medel, för att utveckling ska kunna ske krävs det en dialog mellan parter. Genom att reflektera tillsammans blir det tankeprocesser hela tiden. I reflektionerna skapar vi en förståelse, som är öppen att förändras i samtal och möten med andra. Det är ju feedback och tankeutmaningar som ger kickoffen i arbetet. Språklärandet sker i det sociala samspelet. Pedagogerna stimulerar barns språkliga medvetenhet genom lek och på ett konkret sätt. I barnens lek återskapas mycket av det barnen sett och erfarit. Pedagogerna är väl medvetna om att de ska vara i närheten av barnen för att kunna utmana, uppmuntra och stödja barnen i deras lek. De hjälper barnen att under lekens form att benämna, utforska och upptäcka språkets olika sidor. Vi sätter upp mål som fokuserar på förskolans processer och inte på resultatet. Förskolan formulerar uppnåendemål för själva verksamheten under förutsättning att dessa uppnåendemål inte handlar om enskilda barns utveckling. Kvalitetsredovisning 09/

9 Personalen på förskolan har svårt att beskriva sin verksamhet och reflektera kring den. Vi kommer att arbeta med att fokusera på syfte och mål för verksamheten under nästa år. Pedagogernas reflektionstid behöver organiseras och systematiseras. Utifrån vilken barn- och kunskapssyn ska vi bygga vår verksamhet på? Synen på barn och kunskap. Synen på förskolans uppdrag. Synen på pedagogens roll. Vad kan förskolan ge barnen? Vad kan pedagogen ge barnen? Vi kommer att analysera och diskutera innehållet i den reviderade läroplanen. Arbete kopplat särskilt till BUNs olika verksamhetsmål Förskolors gruppstorlek ska minska Detta kan vi inte göra i Snöstorp, på grund av att vi har för många barn som önskar plats i våra förskolor. När vi får fler förskoleavdelningar, ser vi fram emot att minska barngrupperna. Kvalitetsredovisning 09/

10 5. Åtgärder för förbättrad måluppfyllelse Implementering av den reviderade läroplanen Synliggöra och tydliggöra uppdraget inför pedagoger och vårdnadshavare Förbättra språkutvecklingen ytterligare Fortsätta med handledning. Diskutera vidare hur vi följer upp och utvecklar barns språkutveckling. Förbättra kvalitén i dokumentationen Skapa rutiner för vad och hur vi dokumenterar. Använda datorn tillsammans med barnen. Verktyg Öka antalet datorer. Planering/reflektionstid Schemalägga reflektions- och planeringstiden. Kvalitetsredovisning 09/

11 6. Förväntade effekter av föreslagna åtgärder Implementering av den reviderade läroplanen Vi kommer att ta hjälp av utvecklingspedagogerna inom skolområdet för att förankra uppdraget hos alla pedagoger. Detta kommer att ske på kompetensutvecklingsdagar, arbetslagstid och ap-träffar. Förbättra språkutvecklingen ytterligare Genom att: Vi läser för barnen. Ta tillvara på vardagssituationen och har ett medvetet språkligt förhållningssätt till barnen. Berika språket i ett naturligt sammanhang. Utvidga skriftspråket på ett lekfullt sätt. Fortsätta med handledning. Vi använder rim/ramsor, sång/rytmik, språklekar m.m. Förbättra kvalitén i dokumentationen Genom att: Involvera barnen mer. Genom att dokumentera och visa barnen på deras eget lärande. Dokumentationen hjälper barnen att kunna gå tillbaka för att se och reflektera över vad de sett och upplevt och samtala kring detta. Använda datorn tillsammans med barnen. Verktyg Det räcker inte att ha 3 st dator på 18 pedagoger och 82 barn om vi ska kunna dokumentera och planera m.m. Vi kommer att se till att det finns minst 4 datorer på förskolan för att pedagogerna ska kunna utveckla bl a dokumentationen. Vi kommer även att se till att det finns en barndator/avdelning för barnen. Där barnen kan öva bla lekskrivning och göra sina egna dokumentationer. Kvalitetsredovisning 09/

12 Planering/reflektionstid Schemalägga reflektions- och planeringstiden. Vi kommer att jobba för att varje arbetslag kommer att ha en halvdag/mån för att reflektera och diskutera uppdraget tillsammans. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen Ansvarig för kvalitetsredovisningen är Lena Karlsson Kvalitetsredovisning 09/