Uppföljningsuppdrag förskolor 2010 BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN

Transkript

1 Uppföljningsuppdrag förskolor 2010 BARN- & UNGDOMS-

2 Innehållsförteckning Sammanfattning sid 3 1. Bakgrund sid 6 2. Genomförande av uppföljning sid Redovisning av resultat av uppföljningen sid Analys av resultatet sid Åtgärdsförslag sid Forskning och beprövad erfarenhet sid 23 Källor och referenser sid 28 Bilagor: 1. Uppföljningsblankett för förskola sid Redskap för analys av dokumentation i förskolan sid Exempel på gemensam pedagogisk planering sid De 16 medverkande förskolorna sid Diskussionsfrågor till förskollärare, barnskötare och rektorer sid 34 utifrån behov identifierade i uppföljningen 2010 Barn- och ungdomsnämndens presidium Barn- och ungdomsförvaltningens centrala samverkansmöte Barn- och ungdomsnämndens sammanträde Dnr BU 2007/0525 Framarbetad av: Göran Frisk, verksamhetsutredare Malin Lindwall, verksamhetsutvecklare Ann-Mari Mäkikangas, funktionschef Funktionen för utveckling/kvalitet/it/nämnd/vfu/information Annika Westberg, verksamhetsutvecklingskonsult Helene Frisk, verksamhetsutvecklingskonsult Pauline Broholm Lindberg, verksamhetsutvecklingskonsult Ann Granström Andersson, verksamhetsutvecklingskonsult Christina Jönne, verksamhetsutvecklingskonsult Anette Klang Jensen, verksamhetsutvecklingskonsult Konrad Bengtsson, verksamhetsutvecklare Fotografier: Matton Uppföljningsuppdrag förskolor

3 Sammanfattning Uppföljningsuppdraget för förskolor 2010 vad är det? Denna uppföljningsrapport syftar till att sammanfatta uppföljningsuppdraget för BUFs förskolor Rapporten är en del i uppföljningsuppdraget inom barn- och ungdomsförvaltningen (BUF) som kallas Elevlyftet och som genomfördes för tredje året i rad år Under år 2010 har arbetet med BUNs målområde Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. följts upp i förskolan. Uppföljningen har utgått från ett urval av strävansmål samt målbilder för språklig utveckling. Syftet är att få en uppfattning av hur förskolans personal arbetar med språkpedagogiskt förhållningssätt och språkpedagogiska lärmiljöer. Totalt finns 83 förskolor inom BUF. Denna rapport sammanfattar tendenser från analys och bedömning av 16 förskolors (se bilaga 4) inskickade redovisning inklusive bilagor. Förskolorna har redovisat sitt arbete genom att svara på gemensamma frågor samt bifoga dokumentation som knyter an till deras svar, (se bilaga 1). Eftersom det enbart är 16 förskolors redovisningar som ligger till grund för rapporten ger den ingen heltäckande bild av BUFs förskolors arbete med barns språkliga utveckling. Syftet har inte heller varit att bedöma kvaliteten i de 16 medverkande förskolornas verksamhet, då det inte är möjligt med valt tillvägagångssätt. Det valda tillvägagångssättet har syftat till att fånga tendenser i förskolors arbete med språklig utveckling. Rapporten innehåller redovisning av resultatet, analys och bedömning av resultatet, samt förslag på åtgärder för att fortsätta stärka arbetet i BUFs förskolor gällande barns språkliga utveckling. Rapporten är tänkt att användas: i samband med att övriga 67 förskolorna genomför uppföljningen av språklig utveckling, (vilket ska vara klart senast den sista juni 2011), och arbetar vidare med sina förbättringsområden. som underlag till fortsatt utvecklingsarbete inom förskoleverksamheten inom BUF, t.ex. som en del i implementeringsprocessen av den nya reviderade läroplanen för förskolan som träder i kraft den 1 juli Innehållet i denna rapport är därmed av vikt för all personal på alla förskolor, alla rektorer, verksamhetsutvecklingskonsulter, utvecklingspedagoger, delar av förvaltningskontorets personal och alla i barn- och ungdomsnämnden (BUN). Vilka tendenser syns från uppföljningen av förskolors arbete med barns språkliga och kommunikativa utveckling? Om förskolornas arbete enligt strävansmålen och målbilderna om språklig utveckling: Strävansmålen (kopplade till barnens språkliga utveckling) är en naturlig del i arbetet, enligt vad en majoritet av förskolorna själva redovisar. Resonemang om att arbeta med barns språkliga utveckling i förhållande till målbilderna, förekommer emellertid inte i lika hög grad i redovisningarna. (Målbilderna, som ger exempel på hur man kan omsätta strävansmålen i praktiken, kan fungera som stöd i bedömningen av hur kvalitativt och varierat en förskola kan arbeta med barns språkliga utveckling.) Barns egna intressen och tankar är en naturligt utgångspunkt i arbete på förskolan, vilket ligger helt i linje med läroplanens intentioner. Dock framgår det sällan hur pedagogerna utmanar barnen vidare i deras tankar i mer långsiktiga processer där man utforskar och introducerar nya textvärldar. Uppföljningsuppdrag förskolor

4 Barnens möjligheter att uttrycka sig på olika sätt eller jämföra upplevelser med varandra är inte synligt i många redovisningar inkl. bilagor. I de flesta underlag kan tolkningen göras att det är pedagogerna som reflekterar kring vilket lärande som skett. Det syns få exempel på att barnen gjort egna reflektioner över vad de lärt sig/vad de kan. Inget underlag beskriver reflektion kring hur man ser på barns lärande över tid i olika sammanhang. Arbete med tema/projekt, där olika uttryckssätt används, förekommer i förskolorna. Dock framgår det inte alltid vilken koppling projektet har till läroplansmålen, vilket därmed försvårar en korrekt utvärdering enligt det systematiska kvalitetsarbetet för förskolan. Det framgår inte heller ifall temat/projekten löper över en längre sammanhållen tid. Tema/projekt utan koppling till mål och som löper över kort tid riskerar att förväxlas med aktiviteter. Möjligheterna för förskolans personal att skapa tillfälliga flexibla lärandegrupper med flickor och pojkar utifrån förförståelse, intresse och nyfikenhet skulle kunna tas tillvara i mycket högre grad, än vad som framgår av redovisningarna. Arbetet relaterat till att ge barn möjlighet att upptäcka nya sidor/språk hos sig själva för att kunna bli pojke och flicka på många olika sätt, återspeglas nästan inte alls i redovisningarna. Detta är tänkvärt i relation till satsningar inom BUF på genus-/jämställdhetsperspektiv. När utvärdering görs utvärderas ofta aktiviteterna. Utvärderingen ska alltid göras i relation till de mål som fanns för aktiviteterna, dvs. hur målen uppfylldes genom arbetet med dessa aktiviteter. Det finns ett stort behov av att utveckla den systematiska kvalitetsprocessen (mål planering genomförande utvärdering i förhållande till mål åtgärder). När det gäller åtgärder för förbättringar så är det anmärkningsvärt att endast ett fåtal förskolor själva anger kopplingar till målbilderna. Vilka tendenser syns angående förskolornas inskickade dokumentation? Den inskickade dokumentationen från alla 16 förskolorna visar tillsammans en bredd och variation på hur dokumentation kan användas. Bara ett fåtal av de medverkande förskolorna visar på samma bredd och variation inom sitt eget inskickade material. I majoriteten av fallen visar dokumentationen på aktiviteter med barnen. I några av fallen visar dokumentationen lärandeprocesser tillsammans i barngruppen. Få dokumentationer illustrerar metakognition för barn eller för personal dvs. dokumentation som illustrerar att en metakognitiv hållning. (Barn förstår inte alltid att de inte förstår, de upptäcker inte tankeluckor, motsägelser och rena felaktigheter eller orimligheter i en framställning. Att utveckla metakognitiv förmåga är därför en viktig sida av den allmänna intellektuella utvecklingen och en central del i förskolans uppdrag. Att kunna använda dokumentation för att stimulera barn att utveckla sin egen metakognitiva förmåga är därför viktigt för förskolans personal. Dessutom är utvecklingen av dokumentation för metakognition för personalen själva, en av de värdefullaste grunderna för att förstärka det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan.) Uppföljningsuppdrag förskolor

5 De verktyg som man använder idag är främst digitala bilder, observationer, intervjuer och olika alster skapade av barnen. Det finns få/inga redovisningar som synliggör att man använder olika verktyg för skriftlig reflektion så som t.ex. reflektionsprotokoll. Flertalet förskolor uttrycker att de vill utveckla sitt arbete med dokumentation, reflektion och återkopplingar till såväl barn som pedagoger och vårdnadshavare. Vilka åtgärder föreslås? Stärk rektor (de blivande förskolecheferna) ytterligare i rollen att leda ett systematiskt kvalitetsarbete i en målstyrd verksamhet som syftar till att utveckla verksamheten enligt punkterna nedan: A. Stärk förskolläraren, barnskötaren och arbetslaget i arbetet med barns språkliga och kommunikativa utveckling, speciellt med hänseende till att: utmana barnen vidare i deras tankar i mer långsiktiga processer där man utforskar och introducerar nya textvärldar. skapa fler möjligheter för barn att uttrycka sig på olika sätt och jämföra upplevelser/erfarenheter med varandra. skapa fler möjligheter för barn att göra sina egna reflektioner över vad de lärt sig/vad de kan. skapa fler möjligheter till tillfälliga flexibla lärandegrupper med barn utifrån deras förförståelse, intresse och nyfikenhet. använda variationer av dokumentationsverktyg för att både barn och personal ska få syn på sitt lärande. Dvs. inte bara dokumentera, utan att använda dokumentationen i det fortsatta arbetet och för att utveckla metakognitionen. reflektera kring hur man ser på barns lärande över tid i olika sammanhang. använda målbilderna (och strävansmålen) ytterligare för att identifiera behov av förbättringar i den egna verksamheten gällande barns språkliga och kommunikativa utveckling B. Stärk förskolläraren, barnskötaren och arbetslaget i arbetet med att använda dokumentation systematiskt för planering, genomförande, utvärdering och reflektion. (Två exempel finns i bilaga 2 och 3.) I bilaga 5 finns ovanstående åtgärder formulerade som diskussionsfrågor. Dessa kan användas vid träffar på förskolorna då man pratar om resultatet av denna uppföljning och om nästa steg i det egna förbättringsarbetet på förskolan. Uppföljningsuppdrag förskolor

6 1. Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden (BUN) i Halmstad har sedan 2002 tre målområden som alla förskolor, förskoleklasser, grundskolor, fritidshem och särskolan ska förhålla sig till och arbeta med: Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. Alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglat mot våra styrdokument. Vi tar våra utgångspunkter i barns erfarenheter och förutsättningar och bemöter dem utifrån det. Lärandet sker i ett socialt sammanhang där barn och pedagoger uppmuntras att lära av varandra och lära tillsammans. BUNs beslut De tre målområdena anger en riktning som speglar kunskapssynen i läroplanerna. Arbetet utifrån dessa mål vill BUN nu följa upp. Därför tog BUN den 10 december 2007 följande beslut: BUN beslutar att engelska är en del av det språkliga lärandet från skolår 1 och att det sker inom timplanens ramar. BUN beslutar att nationella prov genomförs i skolår 5. (Nationella prov i skolår 9 är obligatoriska enligt grundskoleförordningen.) BUN beslutar att anta uppföljningsplanen för Genusperspektivet belyses i uppföljningarna. Verksamhetens målstyrning är en del av uppföljningen. BUN beslutade om vad som ska följas upp och när återkopplingen av uppföljningens resultat ska redovisas för BUN. Hur uppföljningen ska ske är en fråga för professionen och det beslutas av förvaltningschefen i april Vad ska följas upp BUNs målområde Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. BUNs målområde Alla i verksamheten bidrar till att utveckla begreppen inflytande, delaktighet och ansvar speglat mot våra styrdokument. BUNs målområde Vi tar våra utgångspunkter i barns erfarenheter och förutsättningar och bemöter dem utifrån det. Lärandet sker i ett socialt sammanhang där barn och pedagoger uppmuntras att lära av varandra och lära tillsammans. Målstyrning I verksamheten syns det hur målen styr aktiviteterna och hur utvärdering och analys påverkar verksamheterna på alla nivåer. Genus Nationella prov När ska återkoppling av uppföljningens resultat ske till BUN Årligen, senast oktober 2010, senast oktober 2009, senast november 2008, senast november Därefter eventuellt årligen Genusperspektivet ska finnas med i alla uppföljningar Årligen, senast november Uppföljningsuppdrag förskolor

7 Uppföljningsansvaret påverkar alla inom BUF. Möjligheterna att göra kvalitativa bedömningar ökar för såväl den enskilda förskolan/skolan som för hela förvaltningen; Det blir fokus på vad som uppnås i barn- och elevgrupperna och därmed möjlighet att både stärka goda exempel och göra förbättringar där det behövs. Den enskilde eleven blir synlig och kan tidigt få nödvändigt stöd. Det ska säkerställa att fler elever når målen för behörighet till gymnasiet. BUN får tydliga bilder av vad som uppnås i verksamheten och kan prioritera utifrån dem. Nedan finns en bild som illustrerar hanteringen av uppföljningen på alla nivåer inom förvaltningen. Uppföljningsuppdrag förskolor

8 Uppföljningsuppdraget i förskolan det första steget i Elevlyftet! Uppföljningsuppdraget fyller nu tre år. Våren 2008 genomfördes uppföljningsuppdraget för första gången i verksamheten. För grundskolan och särskolan har uppföljningen genomförts varje år, medan för förskolan genomfördes uppföljningen sommaren - hösten Ganska omgående synliggjordes övergripande generella tendenser, skillnader och orsaker i olika delar och barn-/elevgrupper inom ramen för uppföljningsområdena. För förskolan handlade åtgärderna bl.a. om behov av ett förebyggande arbete kring varje barns skriftspråkliga medvetenhet/utveckling och behov av att utveckla den pedagogiska dokumentationen. De förbättringsarbeten som påbörjades utifrån uppföljningsuppdragets första omgång behöver fortsätta. Det finns många exempel på att gott arbete görs och sprids i verksamheten. Vi behöver nu gå från ord till handling i ännu högre grad och skapa pedagogiska konsekvenser utifrån de lärdomar vi gör i uppföljningsuppdraget. Det handlar om att ompröva verksamheten för att främja barns lärande och få till stånd en förändring i praktiken. I förskolan grundläggs barns lärande och utveckling. Det är nödvändigt att se och agera utifrån att varje barn är ett kompetent barn - som vill, kan och upplever att hon/han duger. Här fyller förskolans verksamhet en oerhört viktig roll i det livslånga lärandet; förbättringarna för flickorna och pojkarna börjar med förbättringar i barngruppen. Vi ska nu skapa ett ELEVLYFT - alla elever ska ha möjligheter att förbättra sina kunskapsresultat! Den första delen i elevlyftet börjar i förskolan - ett lyft för alla barn i förskolan ingår som en naturlig del i begreppet elevlyftet. Hur kommer du som anställd i förskolan att förändra ditt arbetssätt utifrån de behov din barngrupp har? Hur kommer du som rektor att organisera och följa upp arbete på förskolan så att alla flickor och pojkar har möjlighet att lyftas? Margaretha Perborg Barn- och ungdomschef, Barn- & ungdomsförvaltningen i Halmstads kommun 14 september 2010 Uppföljningsuppdrag förskolor

9 Summering av uppföljning av språklig utveckling i förskolan genomfördes en omfattande uppföljning av språkutveckling i förskolan. Syftet var att få en bild av hur förskolans personal arbetar med ett språkpedagogiskt förhållningssätt och språkpedagogiska lärmiljöer för att flickorna och pojkarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla sitt språk på olika sätt. Uppföljningen i 77 förskoleavdelningar (av totalt 211) bildade underlag till rapporten till BUN i oktober Utifrån analys och fördjupade diskussioner i återkopplingssamtal togs ett antal åtgärdsförslag togs fram. Dessa fokuserades och bearbetades i verksamheten under 2009 och ligger till grund för ett fortsatt långsiktigt arbete i verksamheten. Åtgärdsförslag utifrån uppföljning i förskolan 2008 Vidareutveckla miljöer för lärande Det krävs en större likvärdighet i förskolors pedagogiska verksamhet kring barns språk/skriftspråkliga lekande lärande i kommunen. Utveckla pedagogiska strategier - en förskoledidaktik - tillsammans med förskolans pedagoger. Utveckla den pedagogiska dokumentationen från enskilda aktiviteter till att synliggöra lärandeprocesser, där barnen blir engagerade i sitt eget och andras lärande. Ett förebyggande arbete kring varje barns skriftspråkliga medvetenhet/utveckling måste ske, för att öka måluppfyllelse under senare skolår. Åtskilliga är de forskningsrön som talar för förskolans viktiga roll i att förebygga läs- och skrivsvårigheter och de sekundära svårigheter som annars kan uppstå Utveckla användandet av systematiska uppföljningsverktyg för att följa och dokumentera varje barns språkliga utveckling. Det handlar om att skapa/använda verktyg för att uppmärksamma och dokumentera varje barns språkliga utveckling systematiskt. Pedagoger behöver fortbildning i olika systematiska uppföljningsverktyg kopplat till språkutvecklande arbetssätt. Prioritera pedagogers gemensamma reflektionstid Det är av stor vikt att denna tid säkerställs för såväl arbetslag som enskild pedagog och att likvärdighet råder i kommunen. Skapa forum för pedagogers lärande och kompetensutveckling Det är av stor vikt att skapa förutsättningar för pedagoger att ständigt utveckla sin kompetens och sin teoretiska förankring, exempelvis genom aktionslärande samt att lära tillsammans med och av varandra. Använd observationer och annan dokumentation som utgångspunkt för gemensamma reflektioner i arbetslaget. Utveckla/utarbeta pedagogiska strategier för kulturell mångfald/ flerspråkig bakgrund Pedagoger besitter olika kompetens kring arbetet med barn och familjer med flerspråkig bakgrund. Det är av stor vikt att en likvärdighet vad gäller pedagogers förhållningssätt och förskolors lärmiljöer råder i kommunen. Stärk pedagogers kompetens vad gäller arbetet med mångkultur och flerspråkighet. BUF Uppföljningsrapport 2008: Språklig utveckling i förskolor Uppföljningsuppdrag förskolor

10 2. Genomförande av uppföljningen Bakgrund och syfte Under år 2010 har arbetet med BUNs målområde Barn och pedagoger arbetar i reflekterande miljöer, där språklig utveckling är en grundpelare. följts upp. Uppföljningen utgår från ett urval av strävansmål samt målbilder för språklig utveckling. Tillsammans med förskolans dokumentation används dessa som stöd för analys och bedömning av den språkliga utvecklingen samt för planering av åtgärder. Syftet är att få en uppfattning av hur förskolans personal arbetar med språkpedagogiskt förhållningssätt och språkpedagogiska lärmiljöer. Syftet är också att arbetslagen genom analysarbetet utvecklar det kontinuerliga lärandet kring språklig utveckling. Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Förskolan skall medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Lpfö 98 sid. 6-7 Den pedagogiska verksamheten ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Barns delaktighet och att de upplever verksamheten som meningsfull är en viktig grund för utveckling och lärande. Lek, utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Via intresse, motivation och samspel med andra människor erövrar barnet nya kunskaper i nya former. Språk och begreppsutveckling är nära förknippad med hur barn utvecklar en förståelse för sig själva och olika fenomen i omvärlden och hur de kan använda dessa kunskaper i sin vardag. Redan de allra minsta barnen strävar efter att utveckla sin förståelse genom att med alla sina sinnen undersöka, pröva och utforska sin omgivning. Lärandet främjas av en rik och varierad verksamhet. I experimenterande och utforskande lek och skapande verksamhet stimuleras barns fantasi, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande. Ett lek- och temainriktat arbetssätt möjliggör barnets eget utforskande och egna frågeställningar och kan omfatta allt inom fälten natur, kultur och samhälle. Genom personalens dialog med barnet och barngruppen utmanas språket och tänkandet i ett meningsfullt sammanhang. Skolverket 2005 s Uppföljningsuppdrag förskolor

11 Utgångspunkt I Lpfö-98 står det att läsa om de mål förskolan har att sträva efter att varje barn ska ges möjlighet att utveckla och tillägna sig. Årets uppföljning av förskolan utgår ifrån ett urval av strävansmål under kapitel 2.2 (Utveckling och lärande) i läroplanen och målbilder för språkutveckling. Urval av strävansmål - Förskolan skall sträva efter att varje barn: utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar. tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka sig. utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner. utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Målbilder - att arbeta med barns språkliga/kommunikativa utveckling Målbilderna ger exempel på hur man kan omsätta strävansmålen i vardagsarbetet, se nästa sida. Målbilderna är framtagna av VUK (verksamhetsutvecklingskonsulterna) och funktionen för utveckling och kvalitet, utifrån kriterier för språklig utveckling kopplat till Lpfö 98 från Uppföljningsuppdraget för förskolan 2008, samt aktuell forskning kring språk och kommunikation. Målbilderna hänger samman och är beroende av varandra utan inbördes ordning och bör inte uppfattas som ett avprickningsschema där alla punkterna måste vara med. Ni kan välja någon eller några punkter i varje målbildsruta att diskutera utifrån. Uppföljningsuppdrag förskolor

12 Att arbeta med barns språkliga/(kommunikativa) utveckling målbilder Uppföljningsuppdrag förskolor

13 Tillvägagångssätt Följande gäller för samtliga 83 förskolor inom BUF: 1. Varje förskoleavdelning tar fram dokumentation som synliggör lärandeprocessen kring barnens språkliga utveckling. Se strävansmål och målbilder för dessa. 2. Rektor arrangerar möten för respektive förskola så att all personal involveras för att analysera avdelningarnas dokumentation eftersom detta är hela förskolans angelägenhet. Dokumentationsanalysen ska utgå från ovanstående strävansmål och målbilder. 3. Analys, bedömning och föreslagna åtgärder för förskolan redovisas på bifogad blankett. Exempel på dokumentation ska bifogas ifylld blankett. 4. Verksamhetsutvecklingskonsulter och skolområdeschefer träffar rektorer och grupper av pedagoger för återkopplingssamtal under höstterminen-vårterminen utifrån såväl ett förskole- som ett kommunperspektiv. Verksamhetsutvecklarna bistår i detta arbete efter behov. Alla förskolor ska ha genomfört ovanstående senast den sista juni Exakt planering och genomförande av ovanstående bestäms på respektive skolområdet av skolområdeschefen. Följande har gällt för de 16 utvalda förskolor (en förskola/verksamhetsområde) som bildar underlag för denna rapport: 1. Skolområdeschefen har valt ut en förskola per verksamhetsområde, vars uppföljning bildar underlag till denna rapport, som redovisas i BUN i februari (Skolområde norr har 6 verksamhetsområden, centrum har 5 verksamhetsområden och söder har 5 verksamhetsområden.) 2. Rektor för dessa förskolor har skickat den ifyllda blanketten och bifogade dokumentationen till BUF, funktionen för utveckling och kvalitet Funktionen för utveckling och kvalitet har, tillsammans med verksamhetsutvecklingskonsulterna, analyserat förskolornas inskickade material. Funktionen för utveckling och kvalitet har därefter sammanfattat ett nuläge av lärandeprocessen kring barns språkliga utveckling samt dokumentationspraktiken inom BUF i denna rapport som redovisas för barn- och ungdomsnämnden i februari Rapporten bildar underlag till beslut av nämnden. Rapporten bildar sedan underlag för fortsatt lärande i förskolornas arbete under Uppföljningsuppdrag förskolor

14 3. Redovisning av resultat av uppföljningen Utifrån uppföljningsanvisningar har 16 utvalda förskolor, fördelade över samtliga skolområden och verksamhetsområden, analyserat och bedömt sitt arbete med språkutveckling. Varje förskola har gjort en sammanfattning av sin analys och bedömning i en för ändamålet framtagen blankett (se bilaga 1). Tillsammans med exempel på dokumentation har detta underlag skickats in till BUF, funktionen för utveckling och kvalitet, som i samarbete med verksamhetsutvecklingskonsulter sammanställt och analyserat materialet. Nedan följer sammanställning av resultatet av det insända materialet i uppföljningen. A. Förskolors analyser och bedömning av den språkliga verksamheten Arbete kopplat till strävansmålen och målbilderna Ungefär två tredjedelar av de insända underlagen innehåller analyser där dokumentationen kopplas till strävansmålen och/eller målbilderna som tagits fram som exempel på hur man kan omsätta strävansmålen i vardagsarbetet. I redovisningarna beskrivs hur pedagogerna reflekterar över centrala frågor för verksamheten på flera nivåer (barn-, grupp- och pedagognivå), hur de agerar och skapar förutsättningar för att ge flickorna och pojkarna bästa möjliga förutsättningar att utveckla sitt språk på olika sätt. Utifrån den insända dokumentationen synliggörs att majoriteten av 16 förskolor arbetar med tema/projekt. I dokumentation framgår dock inte planeringen över tid, användningen av olika uttryckssätt/representationer eller kopplingat till målen för att stärka barnens språkutveckling. Några redovisningar illustrerar medvetenhet om vikten av reflektion där dokumentation är en av förutsättningarna. Man analyserar utifrån barnens erfarenheter, tankar och sin egen verksamhet samt hur den kan utvecklas. Det finns belägg för lärandeprocesser och man kopplar dokumentationen och analysen till flera delar av målbilderna; t.ex. till tema/projekt så som matteprojekt som bidragit till dialogiska samtal, att fånga barnens tankar och synliggöra skillnader mellan barnens tankar. Ett fåtal förskolor redovisar hur man tänker kring kvalitetsprocessen (mål planering genomförande utvärdering i förhållande till mål åtgärder) med utgångspunkt från målen. Man redogör istället för sina tankar utifrån planering, genomförande, utvärdering kopplat till lärandet. I drygt en handfull förskolors redovisningar syns dokumentationsanalyser med viss koppling till strävansmål och/eller målbilder i det språkfrämjande arbetet. Tankegångarna i analyserna klargörs inte fullständigt för utomstående tolkning i förhållande till dokumentationen, men det finns ändå ett resonemang som visar att man försatt sig i dialog kring målbilderna och strävansmålen. I vissa redovisningar syns att barnens tankar och intressen har varit utgångspunkt för arbetet och vad som ska utvecklas, men utan någon bedömning av om de aktiviteter man gör leder till det man vill. Det framställs en något otydlig bild av hur man arbetar med målen för barnens lärandeprocesser men även hur pedagogerna har reflekterat och resonerat kring detta tillsammans i sitt arbetslag eller förskola. Uppföljningsuppdrag förskolor

15 I några underlag illustreras en mångfald av uttryckssätt i arbetet med barns språkliga utveckling. Arbetet relaterat till att ge barn möjlighet att upptäcka nya sidor/språk hos sig själva för att kunna bli pojke och flicka på många olika sätt, återspeglas nästan inte alls i redovisningarna. Huvudsakligen beskrivande aktiviteter förekommer i en tredjedel av de insända underlagen. Här återges beskrivningar av vad barnen gör och till viss del vad de säger, men redovisningarna synliggör inte hur man i verksamheten går vidare med barnens frågor, tankar eller lärande. Analyserna baseras på själva aktiviteterna istället för på lärande kopplat till styrdokumeten. Förskolors redovisning av åtgärder för förbättring utifrån de slutsatser som dragits Förskolorna har i samband med uppföljningen resonerat kring förbättringsåtgärder, dvs. vad som ska bevaras, vidareutvecklas och omprövas i/för arbetet med barns språkliga utveckling. I flera underlag syns att förskolepersonalen är van vid att arbeta tema-/projektinriktat och några förskolor gör detta med tydliga kopplingar till mål och syfte. Detta vill man bevara och utveckla mer genom att exempelvis: avsätta tid för temadiskussioner där personal och barn gemensamt tittar på dokumentation och lyfter barns lärande för att synliggöra lärandeprocesser. utveckla arbetet med att ta vara på möjligheter i ögonblickliga situationer med barnen. utveckla hur man följer varje barns enskilda lärprocesser och hur man reflekterar med vårdnadshavare och barn. i högre grad involvera och göra barnen delaktiga samt utgå från detta i vidare planering. Flertalet förskolor vill utveckla sitt arbete med dokumentation, reflektion och återkopplingar till såväl barn som pedagoger och vårdnadshavare. Några förskolor beskriver åtgärder som är kopplade till användandet av lokaler och gruppsammansättningar samt hur de genom lärmiljöerna ska utmana barnen. Man uttrycker ett behov av lärande för pedagogerna kopplat till litteratur och forskning. I underlagen syns få åtgärder kring delar som ska omprövas. B. Förskolors arbete med dokumentation Gemensamt för förskolornas redovisningar är att samtliga har dokumentationer att utgå ifrån; olika typer av sådana och olika omfattning. Ett fåtal förskolor har bifogat dokumentation som visar på en bredd och variation i sättet att dokumentera. I dokumentationen påvisas ofta exempel på aktiviteter på barn, grupp- och personalnivå, men det förekommer även exempel på processer och metakognition (reflektion kring det egna tänkandet/utvecklingen/lärandet), på samtliga nivåer. I flera underlag är det tydligt att dokumentationen används för reflektion med såväl barnen som personalen inom arbetslaget. Några förskolor visar dokumentation kring flerspråkighet och kommunikation på annat modersmål än svenska. Majoriteten av förskolorna uttrycker ett behov, intresse och vilja till att utveckla dokumentationen vidare. Uppföljningsuppdrag förskolor

16 4. Analys av resultatet Eftersom det enbart är 16 förskolors redovisningar som ligger till grund för rapporten ger rapporten ingen heltäckande bild av BUFs förskolors arbete med barns språkliga utveckling. Syftet har inte heller varit att bedöma kvaliteten i de 16 medverkande förskolornas verksamhet, då det inte är möjligt med valt tillvägagångssätt. Det valda tillvägagångssättet har syftat till att fånga tendenser i analys och bedömning av förskolors arbete med språklig utveckling. A. Analys utifrån förskolornas arbete med språklig utveckling Förskolornas arbete med strävansmålen och målbilderna Strävansmålen (kopplade till barnens språkliga utveckling) är en naturlig del i arbetet enligt majoriteten av förskolorna. Vissa av förskolorna skriver om hur de arbetar med strävansmålen, men dokumentationen visar inte på exempel. Andra förskolor skriver inte om det i lika hög grad, medan dokumentationen däremot visar på exempel av arbete med strävansmålen. Resonemang om att arbeta med barns språkliga utveckling i förhållande till målbilderna, förekommer emellertid inte i lika hög grad i redovisningarna. Målbilderna, som ger exempel på hur man kan omsätta strävansmålen i praktiken, kan fungera som stöd i bedömningen av hur kvalitativt och varierat en förskola kan arbete med barns språkliga utveckling. Flera förskolors insända underlag är otydliga beträffande hur de kopplar sin verksamhet till strävansmålen eller målbilderna och i något fall har bilderna i dokumentationen ingen åtföljande analys alls. En tredjedel av de inskickade underlagen innehåller huvudsakligen beskrivningar av hur man arbetar. Redovisningarna kan t.ex. synliggöra vad man på förskolan gör samt början på lärprocesser men inte hur dessa är kopplade till målen för verksamheten. Personalen kan däremot i viss fall visa en metakognitiv förmåga där de tydligt uttrycker vad som är deras utvecklingsområden kopplat till målbilderna. I de insända underlagen syns att pedagogerna reflekterar över hur man vill fördjupa arbetet med barnens lärandeprocesser. Man återger vad barnen gör och till viss del vad de säger, men man visar inte hur man går vidare med barnens frågor och tankar. Barnens möjligheter att uttrycka sig på olika sätt eller jämföra upplevelser med varandra blir inte heller synligt i flera av förskolornas analyser och bedömningar utifrån dokumentationerna. Inget underlag beskriver reflektion kring hur man ser på barns lärande över tid i olika sammanhang. Arbetet relaterat till att ge barn möjlighet att upptäcka nya sidor/språk hos sig själva för att kunna bli pojke och flicka på många olika sätt, återspeglas nästan inte alls i redovisningarna. Detta är anmärkningsvärt i relation till satsningar på genus-/jämställdhetsperspektiv inom BUF. Många förskolor har erbjudits stöd och fått stöd av genuspedagogerna/jämställdhetsutvecklarna i att se förskolans verksamhet genom genusglasögon, t.ex. med hjälp av videofilmning. I de flesta underlag kan tolkningen göras att det är pedagogerna som reflekterar kring vilket lärande som skett. Det syns få exempel på att barnen gjort egna reflektioner över vad de lärt sig/vad de kan. Detta tycks emellertid pedagogerna vara medvetna om och beskriver som ett utvecklingsområde. Uppföljningsuppdrag förskolor

17 Målbilder som inte förekommer I de inlämnade förskolornas underlag ges få eller inga bilder av arbetet med följande delar av målbilderna: Meningskapande sammanhang där pedagogerna, utifrån att ha lyssnat in barnen, utmanar vidare i utforskande och undersökande i den pedagogiska miljön samt introducerar nya textvärldar. Dialogiska miljöer där pedagogerna, utifrån att ha lyssnat in barnen, utmanar barnen genom att skapa olika typer av flexibla lärandegrupper, utifrån barnens erfarenheter, förförståelse, nyfikenhet och intressen och med utvecklandet av deras språkliga förmågor i fokus. Reflektion för barns och pedagogers fortsatta lärande, där pedagogerna utvärderar processer kring lärande, så långt det är möjligt, tillsammans med barnen och där återkoppling i form av återberättande och lyssnande på varandra är självklara inslag. Det ges få bilder av arbetsprocesser där pedagogerna observerar och dokumenterar gruppens lärprocesser, så att dessa bildar utgångspunkt för diskussioner och reflektioner i arbetslaget och i planeringen av det fortsatta arbetet. Arbete med tema/projekt Arbete med tema/projekt, där olika uttryckssätt används, återkommer i förskolornas redovisning. Dock framgår det inte alltid vilken koppling temat/projektet har till läroplansmålen, vilket därmed försvårar en korrekt utvärdering enligt det systematiska kvalitetsarbetet för förskolan. Det framgår inte heller ifall temat/projekten löper över en längre sammanhållen tid. Tema/projekt utan koppling till mål och som löper över kort tid riskerar att förväxlas med aktiviteter. Utvärdering och systematiskt kvalitetsarbete Utifrån analys av förskolornas redovisningar och bilagor syns en tendens att när utvärdering görs utvärderas ofta aktiviteterna. Utvärderingen ska alltid göras i relation till de mål som finns för aktiviteterna, dvs. hur målen uppfylldes genom arbetet med dessa aktiviteter. Läroplanens mål är utgångspunkten för allt kvalitetsarbete i förskolan. Dokumentation, uppföljning och utvärdering är målrelaterade, dvs. ska relateras till läroplansmålen och uppdraget i sin helhet. Det handlar om att observera, dokumentera, följa och analysera barns lärprocesser och lärstrategier. Samtidigt handlar det också om att observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot målen och bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet. Utifrån de inskickade underlagen görs därför bedömningen att det finns ett stort behov hos förskolor att utveckla stringens i den systematiska kvalitetsprocessen (mål planering genomförande utvärdering i förhållande till mål åtgärder). Förskolornas åtgärder för förbättring vad ska bevaras, vidareutvecklas och omprövas? Förskolorna har i uppföljningen även redogjort för sådant de anser bör bevaras, vidareutvecklas och omprövas på förskolan gällande arbetet med språklig utveckling: Det lyfts få delar som bör bevaras och av dem som nämns ligger fokus på ett tematiskt- /projektinriktat arbetssätt. En övervägande del av redovisade åtgärder för vidareutveckling handlar om kompetensutveckling för att dokumentera barn och grupp samt om att stärka kompetensen att reflektera över dokumentationer. Pedagogerna vill arbeta mer långsiktigt och ser t.ex. verktyg som gemensam pedagogisk planering (GPP) som ett sätt att skapa helhetssyn och synliggöra sambandet mellan strävansmål och förmågor, barngruppens och intressen och vad man erbjuder barnen i Uppföljningsuppdrag förskolor

18 verksamheten. På någon förskola anger man åtgärder som att koppla erfarenhet till vetenskapliga teorier, vilket ligger i linje med intentionerna i de nya styrdokumenten för förskola. I underlagen syns få åtgärder kring delar som ska omprövas. Anmärkningsvärt i det insända underlaget är att endast ett fåtal förskolor anger kopplingar till strävansmålen eller målbilderna; att arbeta med barns språkliga/(kommunikativa) utveckling. B. Analys utifrån förskolors arbete med dokumentation Ett redskap togs fram för att kunna göra analyserna av inskickad dokumentation För att analysera dokumentation från förskolorna har funktionen för utveckling/kvalitet och verksamhetsutvecklingskonsulterna tagit fram ett redskap för ändamålet, se bilaga 2. Med hjälp av redskapet har dokumentationen granskats med avsikt på: ifall inskickad dokumentation illustrerar aktiviteter för barn/barngruppen/personal (T.ex. foton som visar enskilda barn som målar eller ritar, en barngrupp som sjunger eller en redogörelse för hur personalen jobbar med en aktivitet). Ifall inskickad dokumentation illustrerar processer. Dvs. framgår det i dokumentationen vilka mål man utgått ifrån, hur man planerade, hur arbete genomfördes, vad utvärderingen i förhållande till målen visade och vilka åtgärder som ska genomföras framöver för att förbättra arbetet? Ifall inskickad dokumentation illustrerar metakognitiva förhållningssätt för barn/barngrupper/personal. Metakognition handlar om medvetenheten om eller förståelse av den kunskap man har, en förståelse som kan komma till uttryck antingen genom effektiv användning av kunskapen eller genom förmåga att beskriva den. Det handlar om att vara medveten om sitt eget tänkande, hur man går till väga när man löser problem, fattar beslut, tolkar en text etc, dvs avsiktliga val av strategier när man ställs inför problem. Metakognition innebär också att man fortlöpande övervakar sitt tillvägagångssätt och kontrollerar att man är på rätt väg. En sådan aktiv, medveten, planmässig och realitetsprövande hållning står i motsats till de automatiserade handlings- och tankesekvenser eller rutiner. En metakognitiv hållning innebär att man fortlöpande kan fråga sig exempelvis: "Vad håller jag på med? Hur gör jag det? Hur bra/dåligt går det? Hur skall jag gå vidare?. Barn förstår inte alltid att de inte förstår. De upptäcker inte tankeluckor, motsägelser och rena felaktigheter eller orimligheter i en framställning. Att förvärva metakognitiv förmåga är således en viktig sida av den allmänna intellektuella utvecklingen och en central del i förskolans uppdrag. Även vuxna fortsätter ofta att träna sin metakognitiva förmåga, t.ex. genom att dra lärdomar av arbete i en situation för arbete i andra situationer. Analys av förskolors arbete med dokumentation Samtliga förskolor som bildar underlag för rapporten har dokumentationer att utgå ifrån. Dokumentationerna uppvisar viss variation men är generellt omfångsrik. Flertalet förskolor har mycket dokumentationsunderlag att utgå från och underlaget består huvudsakligen av foton och observationer. I dokumentationen påvisas ofta barns görande och aktiviteter på barn- och gruppnivå; man samlar minnen/visar upp vad som gjorts. Att använda dokumentationen i process i barns lärande i språkfrämjande syfte samt i pedagogisk reflektion över sitt eget arbete på kort och lång sikt Uppföljningsuppdrag förskolor

19 förkommer i låg grad. Någon förskola beskriver att man använder sin dokumentation på planeringstid för att ytterligare reflektera kring hur man kan utmana barnen, men det framgår inte vad de ska utmanas i. Några förskolor anger att man har ett behov, intresse och vilja att utveckla dokumentationen vidare, blir det inte tydligt vad det är de behöver utveckla i sitt dokumentationsarbete, exempelvis hur de kan fördjupa barnens lärande eller visa på barnens utvecklade lärande. Flera förskolor påvisar att man dokumenterar medvetet samt reflekterar över sina dokumentationer. En förskola anger att man upplever att ett medvetet pedagogiskt förhållningssätt också skapat en rikare språklig medvetenhet hos barnen. Flera förskolor uttrycker ett behov, intresse och vilja till att utveckla dokumentationen vidare. De verktyg som man använder idag är främst digitala bilder, observationer, intervjuer och olika alster skapade av barnen. Det finns få/inga redovisningar som synliggör att man använder olika verktyg för skriftlig reflektion så som t.ex. reflektionsprotokoll, kommunikationsobservationer etc. Sammantagen kan sägas att i majoriteten av underlagen visar dokumentationen på aktiviteter med barnen. I några av fallen visar dokumentationen lärandeprocesser tillsammans i barngruppen. Få dokumentationer illustrerar metakognition för barn eller för personal dvs. dokumentation som illustrerar att en metakognitiv hållning. Hur förskolans personal arbetar med barnens tankar och lärande samt hur de utmanar barnen utifrån vad som blir synligt i dokumentationerna framstår sällan. Spännvidden är stor men det är tydligt att flera förskolor är på väg mot pedagogisk dokumentation. Utifrån analysen görs bedömningen att det är angeläget att stärka dokumentationspraktiken. Majoriteten av förskolorna behöver utveckla dokumentation kring metakognition för barn/grupp och ibland personal. Det är angeläget att stärka pedagogerna i hur de utmanar barnen utifrån vad som blir synligt i dokumentationerna. C. Årets uppföljning av språklig utveckling i förskolan i relation till uppföljningen 2008 Uppföljningsuppdraget 2010 har utformats på ett annorlunda sätt jämfört med den uppföljning kring språkutveckling som genomfördes Detta innebär att några direkta jämförelser inte kan göras. I de inkomna underlagen kan dock följande tendenser skönjas: Om språklig utveckling och användande av dokumentation I förhållande till uppföljningen 2008 påvisar årets underlag mer omfattande dokumentation kring reflektion på barngrupp- och personalnivå. I tidigare uppföljning låg fokus mer på barnnivå, t.ex. utveckling av barns portfolio. I underlagen påvisas språkutveckling och lärande i varierande aktiviteter och inte huvudsakligen i rim och ramsor vid rutinsituationer. Rim och ramsor förekommer även idag men inte för att uttrycka det språkpedagogiska arbetssättet på samma sätt som tidigare. Majoriteten av förskolorna som ingår i årets uppföljning uttrycker efterfrågan, vilja och intresse för dokumentation och dess användning. Man uttrycker vikten av observationer och dokumentationer som utgångspunkt för gemensamma referenser i arbetslaget. Det syns en förskjutning från dokumentation till användning av dokumentation (pedagogisk dokumentation). Uppföljningsuppdrag förskolor

20 Kompetensutvecklingsbehov I årets underlag uttrycker pedagogerna samma behov som i uppföljningen 2008; att utveckla användandet av systematisk uppföljning av verksamheten samt ta fram åtgärder som får pedagogiska konsekvenser på arbetsplatsen. Man efterfrågar fortfarande gemensam reflektionstid och ger konkreta exempel från verksamheten där man använder tiden ändamålsenligt. Idag efterfrågas kompetensutveckling kring språkfrämjande arbete, t.ex. teckenskapande, och läsoch skrivutveckling, och barns tidiga språkutveckling för förskolan. Tidigare var det mer förekommande att efterfrågan handlade om t.ex. arbete med sagor, dvs. mer aktivitetsfokuserat. Man efterfrågar även kompetensutveckling kring kulturell mångfald och flerspråkighet. Det syns en tendens till att fler uttrycker vikten av teoretisk förankring i såväl det språkutvecklande arbetet som i utvecklingsarbetet med pedagogisk dokumentation. Uppföljningsuppdrag förskolor

21 5. Åtgärdsförslag Utifrån resultat, analys och bedömning av uppföljning av arbete med språklig utveckling i förskolor föreslås nedanstående åtgärder för att stärka förskolors arbete med språkutveckling. De sammantagna åtgärderna ska leda till effekter i språklig utveckling hos flickor och pojkar i förskolan. I den reviderade läroplanens (Lpfö98) kapitel 2.7 klargörs förskolechefens ansvar enligt följande. Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och ett särskilt ansvar exempelvis för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Åtgärder knyter därför an till de nuvarande rektorernas/de blivande förskolechefernas uppdrag. Åtgärder utifrån behov identifierade i uppföljningen 2010 Stärk rektor (de blivande förskolecheferna) ytterligare i rollen att leda ett systematiskt kvalitetsarbete i en målstyrd verksamhet som syftar till att utveckla verksamheten enligt punkterna nedan: A. Stärk förskolläraren, barnskötaren och arbetslaget i arbetet med barns språkliga och kommunikativa utveckling, speciellt med hänseende till att: utmana barnen vidare i deras tankar i mer långsiktiga processer där man utforskar och introducerar nya textvärldar. skapa fler möjligheter för barn att uttrycka sig på olika sätt och jämföra upplevelser/erfarenheter med varandra. skapa fler möjligheter för barn att göra sina egna reflektioner över vad de lärt sig/vad de kan. skapa fler möjligheter till tillfälliga flexibla lärandegrupper med barn utifrån deras förförståelse, intresse och nyfikenhet. använda variationer av dokumentationsverktyg för att både barn och personal ska få syn på sitt lärande. Dvs. inte bara dokumentera, utan att använda dokumentationen i det fortsatta arbetet och för att utveckla metakognitionen. reflektera kring hur man ser på barns lärande över tid i olika sammanhang. använda målbilderna (och strävansmålen) ytterligare för att identifiera behov av förbättringar i den egna verksamheten gällande barns språkliga och kommunikativa utveckling B. Stärk förskolläraren, barnskötaren och arbetslaget i arbetet med att använda dokumentation systematiskt för planering, genomförande, utvärdering och reflektion. Läroplanens mål är utgångspunkten för allt kvalitetsarbete i förskolan. Målen anger inriktningen på kvalitetsarbetet och uttrycker en förväntad kvalitetsutveckling i förskolan. Målen ska i sin tur integreras i det pedagogiska arbetet, de är inbördes beroende och kan inte betraktas som separerade från varandra. Tillsammans bildar målen en helhet i förskolans uppdrag. Det innebär att dokumentation, uppföljning och utvärdering är målrelaterade, dvs. ska relateras till läroplansmålen och uppdraget i sin helhet. Ett exempel är använda redskapet för analys av dokumentation, se bilaga 2, för att själv på förskolan börja analysera vilken slags dokumentation som redan finns på förskolan och vad som behöver utvecklas. Ett annat exempel är att använda förslaget på gemensam pedagogisk planering, se bilaga 3, där de centrala frågorna är ett stöd för det systematiska kvalitetsarbetet på en förskola. Uppföljningsuppdrag förskolor

22 I bilaga 5 finns ovanstående åtgärder formulerade som diskussionsfrågor. Dessa kan användas vid träffar på förskolorna då man pratar resultatet av denna uppföljning och om nästa steg i det egna förbättringsarbetet på förskolan. Åtgärder från uppföljningen 2008 som fortfarande är aktuella Vid en jämförelse med åtgärdsförslagen från uppföljningen 2008 (se sid 8) kan det konstateras att följande åtgärder fortfarande är aktuella: 1. Vidareutveckla miljöer för lärande där olika uttryckssätt tas tillvara 2. Utveckla den pedagogiska dokumentationen från enskilda aktiviteter till att synliggöra lärandeprocesser, där barnen blir engagerade i sitt eget och andras lärande. 3. Utveckla användandet av systematiska uppföljningsverktyg för att följa och dokumentera varje barns språkliga utveckling. 4. Prioritera pedagogers gemensamma reflektionstid 5. Utveckla/utarbeta pedagogiska strategier för kulturell mångfald/flerspråkig bakgrund Avslutningsvis Avslutningsvis, med tanke på de omfattande förändringar som den nya reviderade läroplanen Lpfö98 för med sig, (förskolans pedagogiska uppdrag förstärks, förskolelärarens ansvar tydliggörs, kvalitetsarbetet förstärks, förskolechefens ansvar och roll tydliggörs etc. etc.), är det än mer angeläget att förskolorna inom barn- och ungdomsförvaltningen får, skapar och tar tillvara på alla möjligheter till gemensam reflektionstid. Ett stort tack till personal och rektor på de 16 medverkande förskolorna! Uppföljningsuppdrag förskolor